Sertoliceller
Sertoli celler, även kända som sustentacytceller, är stödceller i en mannens testiklar med flera viktiga funktioner. De hjälper till att underhålla och skydda de könsceller som producerar spermier (spermatozoider) och är också involverade i produktionen av hormonet testosteron. Sertolicellerna bildar en form av sköld runt varje könscell, ger näring och hjälper till att transportera bort avfall från dem. Dessutom bidrar de till att reglera spermiernas utveckling genom att producera proteiner som påverkar deras tillväxt och differentiering.
Sertolicellstumör
A Sertoli cell tumor is a rare type of sex cord-stromal tumor that develops in the testicles, originating from the Sertoli cells which provide support and nourishment to the developing sperm cells in the seminiferous tubules. These tumors can occur in both children and adults, and while they are usually benign (noncancerous), some may be malignant (cancerous) and have the potential to spread to other parts of the body. Symptoms may include a painless testicular mass or swelling, but often no symptoms are present until the tumor has grown significantly in size. Diagnosis typically involves imaging tests and biopsy, followed by surgical excision as the primary treatment option.
Testikel
En testikel är ett parligt, ovalformigt reproduktivt organ hos manliga djur och människor, som producerar spermier och producirar och sekreterar de manliga könshormonet testosteron.
Sädeskanaler
Sädeskanaler, även kända som vas deferens eller ductus deferens, är en par av tuber som transporterar spermier från varje testikel till urinblåsan, där de blandas med den vätska som produceras i prostata och seminala vesiklarna för att bilda sperma. Denna vätska transporteras sedan genom en tunnel, urethran, och ut ur kroppen under ejakulationen.
Spermiebildning
Spermiebildung, eller spermatogenes, är den process där mänskliga spermier produceras i de tunna rör som löper genom mannens testiklar, kallade seminervävnader. Denna komplexa process involverar celldelning och differentiering av specifika celltyper under en period av omkring 74 dagar, vilket resulterar i produktionen av fullt utvecklade spermier som är kapabla att befruкта äggceller.
Sädesepitel
Blod-testikelbarriär
Spermatider
Spermatider är icke-fullt utvecklade spermatozoider, eller mognande sädesceller, som förekommer under den senare fasen av spermatogenesen i hos manliga individers testiklar. De är produkten av meiosen och differensieringen av spermatocyter I och spermatocyter II, och kommer att utvecklas ytterligare för att bli fullt utvecklade spermatozoider genom en process som kallas spermiogenes. Spermatidernas morfologi är typisk med en rund huvudcell och en mindre flagell, men de saknar den fullständiga förmågan att befrukta äggceller tills de har utvecklats till fullt utvecklade spermatozoider.
Spermatogonier
En spermatogoni är en typ av stamcell som finns i testikeln hos män och utgör startpunkten för spermieproduktionen, även kallad spermatogenes. Spermatogonierna har förmågan att dela sig och differensiera till så kallade primära spermatocyter, vilka i sin tur kan utvecklas till fullt utbildade spermatozoider, eller spermier. Denna process är kontinuerlig under mannens fertila år och möjliggör reproduktion.
Spermatocyter
Leydigceller
Steroidproducerande celler i testiklarnas interstitiella vävnad. De regleras av hypofyshormoner, luteiniserande hormoner eller interstitialcellstimulerande hormon. Testosteron är det huvudsakliga androgena hormonet som produceras.
Follikelstimulerande hormon
Ett viktigt gonadotropin som utsöndras från adenohypofysen (främre hypofysen). Follikelstimulerande hormon (FSH) stimulerar produktionen av könsceller (gametogenesen) och deras stödceller, så som äggstockarnas granulosaceller och testiklarnas sertoliceller och leydigceller. FSH består av två icke-kovalentbundna underenheter, alfa och beta. Inom en art är alfaenheten vanlig i de tre hypofysglykoproteinhormonerna TSH, LH och FSH, men betaenheten är unik och utövar sin specifika biologiska verkan. Syn. FSH.
Spermier
Spermier är den biologiska maskulina könscellen, även kallad sädescell, som produceras i de manliga testiklarna. Deras främsta funktion är att befrukta ett ägg och utgör därmed en viktig del i reproduktionsprocessen hos män. Spermier består av huvud, svans och mitokondrier som ger cellen rörelseförmåga för att kunna simma fram till ägget.
FSH-receptorer
Cellyteproteiner som med hög affinitet binder follikelstimulerande hormon och utlöser intracellulära processer som påverkar cellers beteende.
Androgenbindande protein
Bärarproteiner som produceras i testikelns sertoliceller, utsöndras i sädesledarna och transporters till bitestikeln. De medverkar i transport av androgener. Detta protein har samma aminosyrasekvens s om könshormonbindande globulin, men andra syntetiseringsplatser och posttranslationsmodifieringar av oligosaccharider.
Testosteron
Testosteron är ett steroide steroidhormon som produceras naturligt i kroppen, huvudsakligen i mannens testiklar och i mindre utsträckning hos kvinnor i äggstockarna och binjurarna. Det spelar en viktig roll i många kroppsliga funktioner som tillväxt, development, muskulatur, benstyrka, röstljud, könsligt beteende, spermieproduktion och libido hos män. Testosteronnivåerna når sin topp under puberteten och tenderar att minska med åldern.
Testikelhormoner
Testosteron och inhibin är två exempel på hormoner som produceras i testiklarna hos män. Testosteron är ett androgenert steroidhormon som spelar en viktig roll i utvecklingen av manliga sekundära sexuella karaktärer, såsom röstförändring, tillväxt av skäggväxter och muskelmassa. Inhibin är ett peptidhormon som reglerar produktionen av föregångaren till könshormonet, folikelstimulerande hormon (FSH), i hypofysen. Dessa hormoner produceras kontinuerligt och spelar en viktig roll för männens reproduktiva och sexuella hälsa.
Sertoli Cell-Only Syndrome
Sertoli cell-only syndrome (SCOS) är en sällsynt medicinsk tillstånd där de manliga könscellerna, spermien, saknas i testiklarna. Detta beror på att endast Sertoliceller, som annars har en stödjande funktion för spermierna, finns présent i de delar av testikeln där spermier normalt produceras (seminiferösa tubulerna).
Inhibiner
Glykoproteiner som blockerar hypofysens utsöndring av follikelstimulerande hormon (FSH). Inhibiner produceras av testiklarnas sertoliceller, av granulosacellerna i äggstockens folliklar, i moderkakan och i andra vävnader. Inhibiner och aktiviner reglerar utsöndringen av follikelstimulerande hormon; båda grupperna tillhör TGF-beta-superfamiljen, såsom varande transformeringstillväxtfaktor-beta. Inhibiner består av en disulfidlänkad heterodimer med en unik alfaenhet bunden till antingen en beta A- eller en beta B-underenhet, varvid bildas inhibin A resp. inhibin B.
Klusterin
Ett väl bevarat heterodimerglykoprotein som uttrycks på differentierat sätt under många svåra, fysiologiska störningstillstånd, så som vid cancer, apoptos och olika nervsjukdomar. Klusterin produceras överallt och tycks fungera som en utsöndrad molekylär chaperon.
Testikelsjukdomar
Celler, odlade
Spermiebildning, medel mot
Mekaniska eller kemiska medel som förstör spermier i de manliga könsorganen och blockerar spermaalstringen.
Anti-Mylleriskt hormon
Råttor, Sprague-Dawley
"Sprague-Dawley råtta" är en typ av albino släthårig laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning på grund av deras förutsägbara och reproducerbara genetiska, fysiologiska och beteendemönster. De utvecklades under 1920-talet i USA av biologerna Robert Sprague och Harold Dawley och är idag en av de mest använda råttorna inom forskning världen över.
Transferrin
Transferrin är ett protein i människans kropp som binder och transporterar järn i blodet till celler som behöver det för att fungera korrekt, såsom röda blodkroppar och celler i benmärgen. Det hjälper också till att reglera mängden fritt järn i kroppen och skyddar mot järnöverbelastning genom att förhindra att järn reagerar med andra molekyler som kan skapa fria radikaler och orsaka skada på celler. Transferrin bildas i levern och finns naturligtvis förekommande i människors serum.
Spermieantal
I en mening kan "spermiantalt" referera till antalet spermier som en man producerar eller har i ett visst samplesätt, ofta uttryckt som miljoner spermier per milliliter (ms/ml). Detta mäts vanligtvis genom en seminogram, en typ av laboratorietest som används för att undersöka mannens fertilitet. En normal spermiantalsgräns kan variera beroende på olika källor, men ofta anges den lägsta normala gränsen för antalet spermier till 15 ms/ml enligt världshälsoorganisationen (WHO).
Sex-Determining Region Y Protein
Den "Sex-Determining Region Y Protein" (SRY) är ett protein som kodas av SRY-genen, belägen på Y-kromosomen. Det spelar en central roll i den biologiska mänskliga könsbestämningen, genom att initiera transkriptionen av genen SOX9 under embryonalutvecklingen. Detta leder till ombildning av primära gonaderna till testiklar istället för äggstockar, och därmed mänsklig könsutveckling till man.
Organstorlek
I medicinen kan "organstorlek" referera till det fysiska utrymmet eller volymen som ett visst organ tar upp inne i kroppen. Detta mäts ofta i centimeter (cm) för längd och bredd, och i kubikcentimeter (cm3) eller gram (g) för volym respektive vikt. Organens storlek kan variera beroende på en rad faktorer, inklusive ålder, kön, genetiska faktorer och olika hälsotillstånd. I vissa fall kan avvikande organstorlekar vara ett tecken på patologi eller sjukdom.
SOX9-transkriptionsfaktorer
Tight Junctions
GATA4-transkriptionsfaktor
RNA, budbärar
Bitestikel
Dietylhexylftalat
Könsdifferentiering
Rete testis
"Rete testis" refers to a network of tubules located in the mediastinum testis, which is the central part of the testicle. This structure serves as a connection between the seminiferous tubules, where sperm is produced, and the efferent ducts that transport the sperm out of the testicle. The rete testis plays a crucial role in the transportation and maturation of sperm cells during their journey from the testicle to the epididymis.
Elektronmikroskopi
Visuell eller fotografisk mikroskopi, där elektronstrålar (med våglängder tusentals gånger kortare än synligt ljus) används i stället för ljus, vilket ger avsevärt större förstoring. Elektronernas interaktion med preparaten ger upplysning om preparatens finstruktur. Vid transmissionselektronmikroskopi ger elektronernas reaktioner under passage genom ett mycket tunt preparat upphov till en bild. Vid svepelektronmikroskopi faller en elektronstråle snett mot preparatytan, och av reaktionerna ovan ytan alstras en bild. Elektronmikroskopi förkortas ofta EM.
Sädesblåsor
Sädesblåsor, eller epididymiscystor, är cystoida utvidgningar av det tubulära systemet inne i sädesledaren (epididymis) där spermier mognar och lagras.
Bukladesin
Oligospermi
Oligospermi är ett medicinskt tillstånd hos mannen där spermiekoncentrationen i ejakulatet är lägre än normalt, vanligen definierat som mindre än 15 miljoner spermier per milliliter. Detta kan vara ett tecken på infertilitet, men det behöver inte alltid innebära att mannen inte kan få barn. Olika faktorer som hälsovanor, miljö, ärftlighet och medicinska tillstånd kan påverka spermieproduktionen och leda till oligospermi.
Androgenreceptorer
Androgenreceptorer är en typ av sexuell hormonreceptor som binder androgener, vilket är en grupp manliga könshormoner som inkluderar testosteron och dihydrotestosteron. När androgenen binder till sin receptor aktiveras den och fungerar som en transkriptionsfaktor, vilket innebär att den reglerar genuttrycket i cellen. Androgenreceptorer spelar därför en viktig roll i utvecklingen och underhållet av manliga sekundära sexuella karaktärer och reproduktiva funktioner, men de finns även i andra typer av celler och har där andra funktioner.
Intercellulära förbindelser
Direktkontakt mellan en cell och en granncell. I de flesta fall är denna kontaktpunkt för liten för att ses i ljusmikroskop, men de kan synliggöras med hjälp av konventionell eller kryoelektronmikroskopi, som visar att den aktiva cellmembranen, den underliggande cytoplasman och det gemensamma extracellulära utrymmet är högt specialiserade.
Sex Determination Processes
"Sex determination processes" refer to the biological and genetic mechanisms that establish the sexual characteristics and reproductive functions of an organism. In humans, this process is determined by the chromosomes an individual inherits at conception. Typically, individuals receive either a combination of XX chromosomes (female) or XY chromosomes (male). These chromosomes contain genes that influence various aspects of sexual development, such as gonadal differentiation, genital formation, and secondary sex characteristics. It is important to note that while biological sex is often categorized as male or female, there are individuals who may be intersex, meaning they have physical or genetic features that do not fit typical definitions of male or female.
Könskörtlar
De könscellproducerande körtlarna, äggstock och testikel.
Omvänt transkriptaspolymeraskedjereaktion
Testikelinflammation
En testikelinflammation, även känd som orchitis, är en inflammation eller iritation av one eller båda testiklarna. Orsakerna kan variera från infektioner till trauma, och symtomen kan inkludera smärta, ömhet, svullnad och rodnad i scrotumområdet. I allvarliga fall kan inflammationen leda till komplikationer som infertilitet eller testikelsterilitet om den inte behandlas adekvat.
Råttor, inavlade stammar
Inbred rodent strains are genetically identical populations of rats that are produced by repeatedly breeding closely related individuals over many generations, leading to a high degree of homozygosity and predictable genetic traits, which make them valuable tools in biomedical research for studying gene function, disease mechanisms, and therapeutic interventions.
Inhibin-betaunderenheter
Testikeltumörer
En testikel tumör är en neoplasi som utvecklas i testikeln och kan vara maligna eller godartade, med olika histologiska typer och potential till spridning till andra kroppsdelar beroende på typen av tumör.