Sköldkörtelhormoner är hormoner som produceras och secreteras av sköldkörteln (till exempel tyroxin och triiodotyronin), vilka spelar en viktig roll i regleringen av kroppens metabolism, tillväxt och utveckling.
Sköldkörtelhormonreceptorer är proteiner som bindningsställen för thyroida hormoner, som produceras och secretaras av sköldkörteln, och som reglerar metabolism, tillväxt och development i kroppen.
"En sköldkörtel är en endokrin drift som producerar och sekreterar tyreoideahormoner, inklusive triiodthyronin (T3) och thyroxin (T4), vilka reglerar metabolism, tillväxt och utveckling hos ryggradsdjur."
Trijodtyronin (T3) är en aktiv tyroida hormon som produceras i sköldkörteln och har en viktig roll i regleringen av kroppens metabolism, tillväxt och utveckling.
Sköldkörtelhormonreceptorer, beta (THRB) är en typ av receptor som binder till thyroxin (T4) och triiodotyronin (T3), två typer av sköldkörtelhormoner. När de aktiveras genom att binda till sina respektive ligander, reglerar de genuttryck och cellulära processer som påverkar tillväxt, differentiering och metabolism i kroppen. Genetiska mutationer i THRB kan leda till endokrina sjukdomar som exempelvis Graves sjukdom och resistens mot sköldkörtelhormoner.
Sköldkörteltumörer är onkologiska tillstånd som kännetecknas av oregelbunden och excesiv celldelning i sköldkörteln, med potentialen att invadera omgivande vävnader eller sprida sig till andra delar av kroppen.
Tyroxin är en hormon som produceras och utsöndras av sköldkörteln, och som spelar en viktig roll för kroppens ämnesomsättning, tillväxt och development. Tyroxin består av tyrosin och fyra jodatomer, och är ett av de två huvudsakliga hormonen i sköldkörteln, tillsammans med triiodtyronin (T3).
Sköldkörtelhormonreceptorer, alfa (ARs), är en typ av receptorer som binder till sköldkörtelhormoner som T3 och T4 och initierar signaltransduktionsprocesser inne i målcellerna. Dessa receptorer spelar en viktig roll i regleringen av cellers metabolism, tillväxt och differentiering.
Sköldkörtelsjukdomar är ett samlingsbegrepp för olika tillstånd som drabbar sköldkörteln och påverkar dess funktion, vilket kan leda till hormonella störningar i kroppen.
Ett kliniskt syndrom som beror på minskad utsöndring av sköldkörtelhormon från sköldkörteln. Det leder till minskad ämnesomsättning och i sin svåraste form till ansamling av mukopolysackarider i huden som i sin tur ger myxödem. En medfödd form, kretinism, medför störningar i den intellektuella och fysiska utvecklingen.
Tyreotropin, även känt som thyroid-stimulating hormone (TSH), är ett hormon som produceras och secretes av pitutaryt glandet i hypofysen. Det har en viktig roll i regleringen av tyroida glandets funktion genom att stimulera produktionen och frisättningen av tyroidhormonerna, triiodotyronin (T3) och thyroxin (T4). Tyreotropinverksamheten kontrolleras av ett negativt feedback-mechanism där höga nivåer av T3 och T4 i blodet hämmar sekretionen av tyreotropin.
Tyreoideahormonresistens är ett sällsynt tillstånd där kroppen är resistant mot de hormoner som produceras och secreteras av sköldkörteln, trots normala eller ökade nivåer av tyreoideahormoner i blodet. Detta leder till en kompensatorisk ökning av TSH (tyreotropin) secretion från hypofysen för att upprätthålla euthyroidism, men kan i vissa fall leda till hypo- eller hyperthyroida symtom. Diagnosen ställs genom att utesluta andra orsaker till ökad TSH och genom att påvisa en resistens mot tyreoideahormoner på cellnivå.
Ett hemprotein som katalyserar oxidationen av jodradikalen till jod, med påföljande jodering av många organiska föreningar, i synnerhet proteiner. EC 1.11.1.8.
Hyperthyreos är ett tillstånd där sköldkörteln (glandula thyroidea) överproducerar tyroidhormoner, vilket leder till en ökad metabolism i kroppen. Det kan orsaka symptom som nervositet, viktminskning, hjärtklappning och svettighet.
En sköldkörtelfunktionstest är en medicinsk undersökning som mäter aktiviteten och kapaciteten hos sköldkörteln att producera hormoner, vanligtvis tyroxin (T4) och triiodotyronin (T3), samt stimulerande hormonet thyreoidea-stimulerande hormon (TSH) från hypofysen, för att bedöma sköldkörtelns funktionella status och hjälpa till att diagnostisera eventuella endokrina störningar eller sjukdomar, såsom hypotyreos eller hypertyreos.
Liten, avgränsad massa i sköldkörteln som kan vara neoplastisk eller en icke-neoplastisk missbildning. Den saknar inkapsling och körteluppbyggnad. Sköldkörtelknutor är ofta godartade, men kan vara elakartade. Bildning av knutor kan leda till nodulär struma (knölstruma).
Kemiska ämnen som har specifik, reglerande inverkan på ett eller flera organs funktioner. Ursprungligen avsågs ämnen som utsöndrades av olika endokrina körtlar och transporterades med blodet till målorganen. Begreppet har dock utvidgats till att även omfatta ämnen som inte produceras av de inre körtlarna, men som har liknande effekter.
Reverse Trijodthyronine (RT3) är en aktivt metaboliskt derivat av thyroxin (T4), som istället för att verka stimulerande på cellens energiproduktion, har en inhibiterande effekt på denna process. RT3 är därför känt som en deaktiverande hormon och kan bidra till att reglera nivåerna av T3 i kroppen.
Tyreoidektomi är ett medicinskt begrepp som refererar till en kirurgisk procedure där hela sköldkörteln (tyreoidea) tas bort. Denna operation utförs vanligtvis för att behandla sjukdomar som påverkar sköldkörteln, såsom giftstruma eller sköldkörtelcancer. Efter operationen kan patienten behöva livslång hormonersättning med tyroxin (T4) och/eller trijodtyronin (T3), beroende på hur mycket av sköldkörteln som har tas bort.
Propylthiouracil är ett läkemedel som används för att behandla överskott av sköldkörtelhormoner (hyperthyroidism) orsakade av Graves sjukdom eller giftstruma. Det fungerar genom att hämma produktionen av tyroxin och triiodotyronin, två hormoner som produceras i sköldkörteln. Läkemedlet ges ofta tillsammans med betablockerare för att hantera symtomen på hyperthyroidism under behandlingen.
Preparat som används för att behandla hypertyreoidism genom att minska överproduktionen av sköldkörtelhormon.
Tyreoglobulin är ett glykoprotein som produceras i sköldkörteln och fungerar som en viktig del i produktionen av tyroida hormoner, T3 och T4. Det lagras i sköldkörtelns kolloid och kan mätas i blodet som ett markör för sköldkörtelsjukdomar, särskilt differencialdiagnostiskt vid diffus tyroidit eller olika former av sköldkörtelcancer.
Ett icke-metalliskt grundämne i halogengruppen med kemiskt tecken I, atomnummer 53 och atomvikt 126,90. Det är ett essentiellt ämne i näringsomsättningen, särskilt viktigt för syntes av sköldkörtelhormon. I lösning har det infektionshämmande egenskaper och används topiskt.
Ett viktigt gonadotropin som utsöndras från adenohypofysen (främre hypofysen). Follikelstimulerande hormon (FSH) stimulerar produktionen av könsceller (gametogenesen) och deras stödceller, så som äggstockarnas granulosaceller och testiklarnas sertoliceller och leydigceller. FSH består av två icke-kovalentbundna underenheter, alfa och beta. Inom en art är alfaenheten vanlig i de tre hypofysglykoproteinhormonerna TSH, LH och FSH, men betaenheten är unik och utövar sin specifika biologiska verkan. Syn. FSH.
Genomgripande fysisk förvandling under levande organismers utveckling från omogna stadier till vuxenstadier, som t ex grodyngel till grodor och larver till fjärilar.
Ett viktigt gonadotropin som utsöndras av adenohypofysen. Luteiniserande hormon reglerar produktionen av steroider hos testiklarnas och äggstockarnas interstitialceller. LH-vågen hos kvinnor före ägglossning sätter igång ägglossningen och efterföljande luteinisering av follikeln (äggblåsan). Hormonet består av två icke-kovalent bundna underenheter, alfa och beta. Inom en art förekommer alfaenheten vanligtvis hos tre hypofysära glykoproteinhormoner (TSH, LH och FSH), men betaenheten är unik och förmedlar sin biologiska specificitet.
Dessa tyroxinmetaboliter bildas genom avjodisering av T3 eller omvänt T3.
Tyreoiner, eller tyrosinhormonet, är ett hormon som produceras och sekreteras av sköldkörteln (thyroidea) och hjälper till att reglera kroppens energibalans och tillväxt.
Ett tioureylen-antityroidpreparat som hämmar bildandet av tyroidhormon genom att störa bindningen av jod till tyrosylrester av tyroglobulin. Detta sker genom störning av oxidationen av jod och jodotyrosylgrupper till följd av blockering av peroxidas.
Sjuklig förstoring av sköldkörteln.
Bisköldkörtelhormoner, även kända som androgener, är steroidhormoner som produceras av testiklarna hos män och i mindre utsträckning av binjurarna hos både män och kvinnor. De viktigaste bisköldkörtelhormonen är testosteron och dihydrotestosteron, vilka spelar en central roll i regleringen av reproduktiva funktioner såsom spermieproduktion och sexuell differentiering, men de har också effekter på muskelmassa, benstyrka, kroppslig behåring och aggressivt beteende.
Steroidhormoner som produceras av könskörtlarna. De stimulerar fortplantningsorganen, könscellmognad och de sekundära könsdragen hos män och kvinnor. Till de viktigaste steroidhormonerna hör östradiol, progesteron och testosteron.
Ett adenokarcinom i sköldkörteln, där tumörcellerna bildar folliklar.
Ett dekapeptidhormon från hypotalamus som stimulerar syntes och utsöndring av follikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH) från hypofysen.
En elakartad cancerform kännetecknad av bildande av talrika, oregelbundna, fingerliknande utskott av fibröst stroma, täckta av ett lager neoplastiska epitelceller.
Retinoid X-receptor (RXR) är en typ av nukleär receptor som binder till retinoic acid och andra sekundära signalsubstanser för att regulera genuttryck relaterat till cell Differentiering, proliferation och apoptos. RXR bildar heterodimerer med andra nukleära receptorer, såsom farsreceptorer och peroxisomproliferator-aktiverade receptorer (PPAR), för att koordinera olika cellulära processer som metabolism, differentiering och homeostas. RXR-aktivering har visat sig ha potential som terapeutisk mål i behandlingen av cancer, diabetes och hudsjukdomar.
Förändringar i produktionen av tyreoidea- och sköldkörtelstimulerande hormoner, vilket ofta liknar hypotyreos, hos eutyroida patienter med andra sjukdomar, som t ex diabetes mellitus eller skrumplever.
Hypertyreos med diffus, hyperplastisk struma, till följd av produktion av antikroppar mot receptorn för tyreoidea-stimulerande hormon (TSH-receptorn).
Retinoic acid receptors (RARs) are a subfamily of nuclear receptor proteins that function as transcription factors and play crucial roles in development, homeostasis, and diseases such as cancer. They are activated by retinoic acid, which is a metabolite of vitamin A. RARs bind to specific DNA sequences called retinoic acid response elements (RAREs) in the promoter regions of target genes, thereby regulating their transcription. There are three different subtypes of RARs (RARα, RARβ, and RARγ), each with multiple isoforms generated by alternative splicing. RARs can form heterodimers with another subfamily of nuclear receptors called retinoid X receptors (RXRs) and bind to RAREs as a complex, which enhances their transcriptional activity. Dysregulation of RAR signaling has been implicated in various pathological conditions, including cancer, developmental disorders, and inflammatory diseases.
En liten, oparig körtel belägen i sella turcica (turksadeln, i gropen på ovansidan kilbenet). Den står i förbindelse med hypotalamus via en kort stjälk.
"RNA (Ribonucleic acid) är ett ensträngat nucleotidmolekylt som fungerar som genetisk budbärare i celler, transportierande genetisk information från DNA till ribosomer under protein syntesprocessen."
Instabila isotoper av jod som sönderfaller och avger strålning. Jodatomer med atomvikter mellan 117 och 139, med undantag av I-127, är radioaktiva jodisotoper.
Gener besläktade med erbA-DNA-sekvensen som ursprungligen isolerades från fågelerytroblastosviruset (aviär erytroblastosvirus), v-erbA. I celler kodar erbA-gener för tyroidhormonreceptorer. Två distinkta c-erbA-gener har identifierats: erbA-alfa, belägen på 17q21, och erbA-beta på 3p24. Trunkeringar i N- och C-ändarna av erbA ger produkter som liknar v-erbA. Trunkeringar påverkar hormonsvar, men inte DNA-bindningsförmåga.
Sjukdomstillstånd beroende på medfödd brist på sköldkörtelhormon, vilket yttrar sig i dvärgväxt och outvecklad mental förmåga, muskel- och mjukvävnadsdystrofi, samt nedsatt basal ämnesomsättning. Motsvarande icke-medfödd bristsjukdom kallas myxödem.
Autoimmune tyreoiditis är en medicinsk term som refererar till en grupp sjukdomar där kroppens immunsystem angriper och skadar sköldkörteln (tyreoidean). Detta orsakar inflammation och kan leda till förändringar i tyreoideahormonnivåerna. De två vanligaste formerna av autoimmun tyreoidit är Hashimotos sjukdom och Graves sjukdom.
Oorganiska, binära föreningar med jod eller jodjonen.
Tyreotropin, även känt som thyroid-stimulating hormone (TSH), är ett hormon som produceras och secreteras av adenohypofysen, en del av hypofysen, i regleringen av tyroida hormonproduktion. TSH stimulerar tyroida körteln att producera triiodotyronin (T3) och thyroxin (T4), två tyreoida hormoner som är involverade i reguleringen av bland annat ämnesomsättning, hjärt-kärlsystemet och nervsystemet. Betaunderenheten refererar till en standardiserad måttenhet för TSH-hormonkoncentration i blodet.
Hypofyshormon som stimulerar utsöndringen av adrenokortikosteroider och främjar tillväxten av binjurebark. Det återfinns också i urin hos kvinnor och i serum hos dräktiga ston. Hormonet är en enkelkedjad polypeptid av 39 aminosyror, av vilka de 24 första är gemensamma för all arter. Denna sekvens av 24 aminosyror sägs stå för peptidens biologiska aktivitet, medan den återstående sekvensen av 15 aminosyror antas vara nödvändig för immunologisk specificitet.
Sköldkörtelinflammation, eller tyreoidit, är en entzündlig reaktion i sköldkörteln som kan orsakas av olika faktorer, inklusive infektion, autoimmunitet och skada under operation.
Tyreotropinreceptorer (TSH-receptorer) är proteiner som finns på ytan av thyroida celler och binder till tyreotropinhormon (TSH), som sekretetas från adenohypofysen i hypofysen. När TSH binder till sin receptor aktiveras en signaltransduktionsväg som leder till ökat celltillväxt och hormonproduktion i thyroida cellerna, vilket resulterar i ökad produktion av tyreoideahormoner, triiodtyronin (T3) och tetrajodtyronin (T4).
Ett peptidhormon med 191 aminosyror som utsöndras av människans adenohypofys. Hormonet kallas även GH eller somatotropin. Ett syntetiskt tillväxthormon, somatropin, har kommit att ersätta den naturliga formen som terapeutiskt preparat vid behandling av t ex dvärgväxt hos barn med tillväxthormonbrist.
Onkogenproteinet v-erbA är ett retroviralt protein som kan bidra till cancerutveckling genom att störa normal cellcykelkontroll och signalering i värdcellen. Detta proteinet produceras av onkogena v-erbA-generna, vilka hittats i retrovirus som orsakar leukemi hos höns. V-erbA-proteinet kan bilda en abnormalt aktiv komplex med den cellulära receptorn för thyroxinhormonet (TR), vilket leder till onkogenisk aktivering av celldelning och överlevnadspåverkan.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Tyreotoxicosis är ett tillstånd orsakat av överskottet av thyroxin (T4) och triiodothyronin (T3) hormoner i kroppen, som frisätts från sköldkörteln. Detta kan inträffa på grund av olika medicinska orsaker, till exempel en överfungerande sköldkörtel (graviditet, autoimmuna sjukdom eller godartad tumör) eller som ett resultat av intag av för mycket thyroxin i form av läkemedel. Tyreotoxicosis kan leda till symptom såsom hjärtklappning, svettningar, viktminskning, irritabilitet och sömnlöshet.
De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten under transkriptions- eller translationsstadierna. Hit hör även genaktivering och geninduktion.
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.
Hormoner producerade av hypofysen, inkl. den främre loben (adenohypofysen), den bakre loben (neurohypofysen) och den dåligt definierade mittloben. Strukturellt består de av små peptider, proteiner och glykoproteiner. De styrs av nervsignalsubstanser eller neuroendokrina signalämnen (hypotalamushormoner) från hypotalamus, samt av återsignallering från målorganen i form av t ex binjurebarkhormoner, androgener och östrogener.
Nuclear Receptor Co-Repressor 1 (NCOR1) är ett protein som fungerar som kofaktor och spelar en viktig roll inom negativ regulering av transkription. Det binds till kärnreceptorer, en typ av proteiner som reglerar genuttryck när de binder till DNA, och hjälper till att rekrytera andra proteiner som bidrar till att stänga av transkriptionsprocessen. NCOR1 är involverat i ett stort antal cellulära processer, inklusive celldifferentiering, homeostas och apoptos. Dessutom har mutationer i NCOR1-genet visats korrelera med olika sjukdomar, till exempel cancer och neurodegenerativa störningar.
Tyroxinbindande protein (TBP) är ett transportprotein som binder till och transporterar tyroxin (T4), ett thyroidhormon, i blodet. Det hjälper också till att reglera frisättningen av T4 till celler i kroppen.
Tyreotropinfrisättande hormon (TSH) är ett hormon som produceras och secreteras av hypofysens framlob (adenohypofysen) och styr produktionen och sekretionen av tyroida hormoner (T3 och T4) från sköldkörteln.
Stort organ i bukhålan med flera viktiga ämnesomsättningsfunktioner.
Genetisk transkription är ett biologiskt process där DNA-sekvensen kopieras till en mRNA-sekvens (meddelande RNA) med hjälp av enzymet RNA-polymeras, vilket möjliggör syntesen av proteiner.
Förstorad sköldkörtel innehållande avgränsade noduler.
Behandling med hormoner för att kompensera för hormonbrist.
En tioureaförening som blockerar sköldkörtelhormonsyntesen. Medlet används för behandling av hypertyreos.
En tyreotoxisk kris är ett allvarligt tillstånd som orsätts av överaktivitet hos sköldkörteln, vilket leder till en excessiv mängd fria tyroxin (FT4) och triiodtyronin (FT3) i cirkulationen. Detta kan medföra symtom som höjd puls, hyperventilation, feber, tremor, förvirring, desorientering, koma och i värsta fall kan leda till döden om det inte behandlas akut.
Transkriptionsfaktorer är proteiner som binder till DNA-regulatoriska sekvenser och kontrollerar transkriptionen av gener, vilket påverkar syntesen av specifika proteinmolekyler i cellen.
Nuclear Receptor Co-Repressor 2 (NCOR2) är ett protein som fungerar som en kofaktor inom cellens signalkaskader. Det binds till och regulerar nuclearreceptorer, vilka är en typ av transkriptionsfaktorer. NCOR2 hjälper till att stänga av transkriptionen av specifika gener när den binder till en nuclearreceptor som inte är aktiverad. Genom att agera som en ko-represserator hjälper NCOR2 till att kontrollera genuttrycket och hålla homeostas i celler.
Alfakedjan av hypofysglykoproteinhormoner (tyrotropin, follikelstimulerande hormon, luteiniserande hormon) och koriogonadotropin. Hos en och samma art är alfaunderenheterna av dessa fyra hormoner identiska. Glykoproteinhormonernas funktionella särdrag bestäms av de unika betaunderenheterna. Båda underenheter, icke-kovalent bundna heterodimerer, är nödvändiga för fullständig biologisk verkan.
Perchlorates är ett samlingsnamn för salter och estrar av perklorsyra (HClO4). De är starkt oxiderande ämnen och används inom medicinen som desinfektionsmedel, till exempel i ögondroppar. Perchlorater kan också förekomma som miljöföroreningar från industriella processer och militära explosioner. Långvarig eller hög exponering för perchlorater kan störa sköldkörtelfunktionen och orsaka hypotyroidism.
Prolaktin är ett hormon som produceras och secreteras av främre delen av hypofysen, en liten körtel som ligger i hjärnan. Det primary funktionen är att stimulera produktionen av bröstmjölk under amningsperioden hos kvinnor. Men prolaktinet har också andra funktioner i både kvinnors och mäns kroppar, såsom påverkan på immunsystemet, benstoffskiftet och beteende.
En sköldkörteltumör av blandad papillär och follikulär typ. Dess biologiska drag och prognos överensstämmer med dem hos papillärt adenokarcinom i sköldkörteln.
Radioimmunanalys (RIA) är en typ av laboratorietest som använder radioaktivt märkt antigen eller antikropp för att bestämma koncentrationen av ett specifikt protein eller substans i en biologisk provbildning. Detta görs genom att blanda tillsammans provet med en känd mängd av den radioaktivt märkta substansen och en antikropp som binder till samma proteinet eller substansen. Genom att mäta hur mycket av den radioaktiva substansen som binds kan man bestämma koncentrationen av det ursprungliga proteinets eller substansens koncentration i provet. RIA används ofta inom forskning och klinisk diagnostik för att upptäcka och mäta små mängder av specifika molekyler i blod, urin och andra biologiska vätskor.
Det mest verksamma av de östrogena hormonerna hos däggdjur. Det produceras i äggstockarna, moderkakan, tetiklarna och möjligen i bunjurebarken.
Tillståndet som följer på föreningen av en äggcell och en sädescell, då ett embryo eller foster växer i kroppen.
I en enkel mening kan promotorregionen inom genetiken definieras som den del av ett genetiskt material (DNA) där transkriptionsfaktorer binder till att initiera transkriptionen av ett specifikt gen. Promotorregionen ligger vanligtvis uppströms (5'-ändan) av det gen som ska transkriberas och innehåller ofta cis-regulatoriska element som reglerar genuttrycket genom att påverka bindningen av RNA-polymeras II, enzymet ansvarigt för transkriptionen av protein kodande gener.
I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.
Naturliga eller syntetiska ämnen som hämmar utvecklingen hos växande insekter.
Tillväxthormonfrisättande hormon (GHRH) är ett hypofysalt hormon som stimulerar frisättningen av tillväxthormon från adenohypofysen, vilket i sin tur reglerar kroppens tillväxt, cellproliferation och metabolism.
En familj proteiner som medverkar till transport av monokarboxylsyror, som t ex mjölksyra och pyrodruvsyra genom cellmembran.
Adenohypophyse hormones refer to the chemical messengers produced and released by the adenohypophysis, which is the anterior part of the pituitary gland. These hormones play crucial roles in regulating various bodily functions, including growth and development, metabolism, stress response, and reproductive processes. The main types of adenohypophyse hormones are:
Inbred rodent strains are genetically identical populations of rats that are produced by repeatedly breeding closely related individuals over many generations, leading to a high degree of homozygosity and predictable genetic traits, which make them valuable tools in biomedical research for studying gene function, disease mechanisms, and therapeutic interventions.
Hashimoto's sjukdom, även kallad Hashimoto's thyroidit, är en autoimmun sjukdom där kroppens immunförsvar angriper och skadar sköldkörteln, vilket orsakar underaktivitet av sköldkörteln (hypotyreos).
Testosteron är ett steroide steroidhormon som produceras naturligt i kroppen, huvudsakligen i mannens testiklar och i mindre utsträckning hos kvinnor i äggstockarna och binjurarna. Det spelar en viktig roll i många kroppsliga funktioner som tillväxt, development, muskulatur, benstyrka, röstljud, könsligt beteende, spermieproduktion och libido hos män. Testosteronnivåerna når sin topp under puberteten och tenderar att minska med åldern.
Ett karcinom bestående huvudsakligen av epitel med lite eller inget stroma. Medullära bröstkarcinom utgör 5-7 % av alla bröstkarcinom; medullära sköldkörtelkarcinom utgör 3-10 % av alla elakartade skö ldkörteltumörer.
I en medicinsk kontext kan "response element" definieras som en sekvens av DNA-baserade nukleotider, vanligtvis upp till 20 baspar lång, som binder till en specifik transkriptionsfaktor. När denna transkriptionsfaktor binder till response elementet aktiveras eller inhiberas transkriptionen av det angränsande genetiska materialet, vilket i sin tur påverkar proteinexpressionen och cellens funktion. Response elementer spelar därför en viktig roll i regleringen av genuttryck under olika fysiologiska och patologiska tillstånd.
Kirurgiskt avlägsnande eller förstörande av hypofysen.
Proteiner i cytoplasman eller cellkärnan som specifikt binder signalmolekyler och utlöser förändringar som påverkar hur celler beter sig. De största grupperna är steroidhormonreceptorerna, som normalt finns i cytoplasman, och sköldkörtelhormonreceptorerna, som normalt finns i cellkärnan. Receptorer, till skillnad från enzym, katalyserar vanligtvis inte kemiska förändringar i sina ligander.
En deoxiribonukleotidpolymer som utgör den grundläggande genetiska substansen i alla celler. Eukaryota och prokaryota organismer har normalt sitt DNA ordnat i dubbelsträngade strukturer, men i många viktiga biologiska processer ingår under vissa skeden enkla strängar. DNA, som består av en flersockerarts-fosfatstam med utskott av puriner (adenin och guanin) och pyrimidiner (tymin och cytosin), bildar en dubbelspiral som hålls ihop med vätebindningar mellan purinerna och pyrimidinerna (adenin mot tymin (AT) och guanin mot cytosin (GC)).
Hydrokortison är ett syntetiskt glukokortikoid hormon som används för att behandla inflammation och immunsystemsreaktioner i kroppen. Det fungerar genom att minska produktionen av substanser i kroppen som orsakar inflammation och undertrycka immunsvaret. Hydrokortison kan användas för att behandla en rad olika medicinska tillstånd, inklusive astma, eksem, ledinflammationer, autoimmuna sjukdomar och allergiska reaktioner. Liksom andra glukokortikoider kan hydrokortison orsaka biverkningar som ökad aptit, viktuppgång, sömnlöshet och svaghet om det används under längre tid eller i höga doser.
Wistar rats are an outbred albino strain of laboratory rats that are widely used in biomedical research due to their genetic diversity and generalizability of research findings to humans.
I medicinen kan "organstorlek" referera till det fysiska utrymmet eller volymen som ett visst organ tar upp inne i kroppen. Detta mäts ofta i centimeter (cm) för längd och bredd, och i kubikcentimeter (cm3) eller gram (g) för volym respektive vikt. Organens storlek kan variera beroende på en rad faktorer, inklusive ålder, kön, genetiska faktorer och olika hälsotillstånd. I vissa fall kan avvikande organstorlekar vara ett tecken på patologi eller sjukdom.
Transfektion är en process där DNA, RNA eller andra molekyler överförs till eukaryota celler, ofta med syfte att introducera en specifik gen så att cellen kan producera ett protein som kodas av den genen. Detta kan göras för forskningsändamål, till exempel för att studera proteinet och dess funktion, eller för medicinska ändamål, till exempel för att ersätta en defekt gen hos en patient med ärftlig sjukdom. Transfektion kan ske med olika metoder, såsom elektroporering, kemisk transfektion eller viralvektorbaserad transfektion.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
I en enkel mening kan 'signalomvandling' inom medicin definieras som processen där celler konverterar inkommande signaler, ofta i form av hormoner, neurotransmittorer eller tillväxtfaktorer, till intracellulära svar genom en kaskad av biokemiska händelser. Detta kan leda till aktivering eller inhibitering av vissa cellulära funktioner och är en central mekanism i cellkommunikationen och regleringen av cellulär homeostas.
"Sprague-Dawley råtta" är en typ av albino släthårig laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning på grund av deras förutsägbara och reproducerbara genetiska, fysiologiska och beteendemönster. De utvecklades under 1920-talet i USA av biologerna Robert Sprague och Harold Dawley och är idag en av de mest använda råttorna inom forskning världen över.
Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.
Röntgentätt medel för diagnostiskt bruk.
Proteiner som binder till DNA. Till denna familj hör proteiner som binder till såväl dubbelsträngat som enkelsträngat DNA, och den omfattar även specifika DNA-bindande proteiner i serum som kan användas som markörer för tumörsjukdomar.
Elakartad tumör, bestående av epitelceller som infiltrerar omkringliggande vävnader och som ger upphov till metastaser. Det är en neoplasm av specifik vävnadstyp (histologisk typ), men betraktas ofta felaktigt som en synonym till begreppet "cancer".
Thyroxine-binding globulin (TBG) är ett protein som transporterar thyroxin (T4), ett tyreoideahormon, i blodet. Det syntetiseras i levern och har en hög affinitet till T4 samt till det aktiva tyreoideahormonet triiodothyronin (T3) och den reversibla växlingshormonen reverse T3 (rT3). TBG binder ungefär 75 % av de totala T4-nivåerna i blodet. Variationer i TBG-nivåerna, som orsakas av genetiska faktorer eller sjukdomar, kan påverka mängden fria T4 och T3 i cirkulationen och därmed också stära om tyreoideahormonernas funktion.
En polypeptid som utsöndras av adenohypofysen (främre hypofysloben). Tillväxthormon, eller somatotropin, stimulerar till mitos, celldifferentiering och celltillväxt. Artspecifika tillväxthormoner har framställts på syntetisk väg.
En neuropeptid från hypotalamus som stimulerar utsöndring av kortikotropin från främre hypofysloben.
Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.
Peptidhormoner är signalmolekyler som består av kedjor av aminosyror och har en viktig roll i kommunikationen mellan olika celler i kroppen. De produceras och utsöndras av endokrina celler, vanligen belägna i körtlar eller i andra typer av vävnad, och transporteras via blodomloppet till målcellerna där de binder till specifika receptorer på cellytan och utlöser en biologisk respons. Exempel på peptidhormoner inkluderar insulin, som reglerar ämnesomsättningen, och oxytocin, som är involverat i socialt beteende och förlossningsprocessen.
En i den eukaryota cellen belägen, höljeomgiven kropp, som innehåller kromosomer och en eller flera nukleoler. Höljet består av ett dubbelmembran, genomsatt av ett antal porer. Det yttre membranet öve rgår i det endoplasmatiska nätverket. Det kan finnas mer än en kärna i en cell.
Tumörer som primärt uppstår i eller bildas som metastaser i hypofysen. De flesta hypofystumörer är adenom, vilka indelas i icke hormonproducerande och hormonproducerande former. De hormonproducerande klassificeras vidare utifrån den hormontyp de utsöndrar. Hypofysadenom kan även beskrivas genom färgningsegenskaper (basofila adenom, acidofila adenom och kromofoba adenom). Hypofystumörer kan utöva tryck på angränsande vävnadsstrukturer, inkl. hypotalamus. flera kranialnerver och synnervskorsningen. I det senare fallet kan dubbelsidig, temporal halvsyn uppstå.
Prealbumin är ett protein som produceras i levern och finns naturligt i serum. Det används som markör för näringsstatus och proteinbalans, eftersom halten kan minska vid proteinbrist eller inflammation. Prealbuminet har också en kortare halvtid än albumin, vilket gör att det snabbare reflekterar akuta förändringar i näringsstatus.
Hormoner från hypotalamus som styr andra organ, främst hypofysen. Till de mest välkända hör hypofyshormonfrisättande hormoner och hypofyshämmande hormoner. Vasopressin och oxytocin, vilka produceras i den bakre hypofysen kan även utsöndras av hypotalamus, men tas här inte med i gruppen hypotalamushormoner.
Adenohypophysis, även känt som framloben eller anteriorhypofysen, är den anteriora (främre) delen av hypofysen, en endokrin glandula belägen i basen av hypotalamus i hjärnan. Adenohypofysen producerar och sekreterar sex olika typer av hormoner: tillväxthormon (GH), prolaktin (PRL), adrenokortikotrop hormon (ACTH), thyreoideastimulerande hormon (TSH), folikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH). Dessa hormoner reglerar en rad fysiologiska processer i kroppen, inklusive tillväxt och utveckling, metabolism, immunförsvar och reproduktion.
En omvänd transkriptaspolymerasekedjereaktion (RT-PCR) är en molekylärbiologisk metod som används för att kopiera komplementär DNA (cDNA) från ett given RNA-molekyl, vilket möjliggör dess detektering och analys.
Material som används i textilier, möbler, plastprodukter osv för att hindra att dessa brinner. De kan i många fall avges till omgivningen och orsaka allergier eller annan skada.
En individs kroppsmassa eller tyngd, uttryckt i enheterna pund eller kilogram.
Autoantikroppar som binder till receptorn för tyreoideastimulerande hormon (TSH) på sköldkörtelepitelceller. Autoantikropparna härmar TSH, vilket leder till okontrollerad produktion av sköldkörtelhormon, typisk för Graves sjukdom.
Adenom. Godartad tumör, vars celler bildar tydligt körtelliknande strukturer eller härrör från körtelepitel.
"Proteinbindning refererar till den process där ett protein binder specifikt till ett annat molekylärt substance, såsom en liten molekyl, ett annat protein eller en jon, vanligtvis genom non-kovalenta interaktioner som hydrogenbindning, Van der Waals-kräfter och elektrostatiska attraktioner. Denna bindning kan regulera funktionen hos det bundna substanceet och är av central betydelse för många biologiska processer, inklusive signaltransduktion, enzymsk aktivitet och transport av molekyler inom cellen."
*Xenopus laevis* är ett grodartat vattenlevande laboratoriedjur, ursprungligen från Afrika, som används inom biomedicinsk forskning på grund av sin tolerans mot labormiljö och snabba reproduktion. Det är känt för sina läppknölar och används ofta i utvecklingsbiologi för att studera embryonal utveckling, genetik och toxikologi.
Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
Steroidreceptorer är proteiner som finns inuti celler och binder specifikt till steroide hormoner, såsom kortisol, aldosteron, östrogen och testosteron. När ett steroidhormon binder till sin respektive receptor aktiveras denna och fungerar som en transkriptionsfaktor, vilket innebär att den regulerar genuttrycket i cellen. Detta leder till olika fysiologiska responsen beroende på vilket steroidhormon och vilken typ av steroidreceptor som är involverad. Steroidreceptorer delas in i två huvudgrupper: glukokortikoidreceptorer (GR) och mineralokortikoidreceptorer (MR) som binder till glukokortikoide hormoner, och androgener/östrongenerreceptorer som binder till androgener/östroner.
"Polyklorerade bifenyler (PCB) är en grupp av klororganiska föreningar som består av 209 olika konstitutionella isomerer, alla med en bifenylstruktur där upp till tio kolatomerna är klorinerade. De var i stor skala använda under 1900-talet inom elektro- och industrisektorer på grund av deras isolerande, eldfasta och oljeframskrivande egenskaper. PCB är mycket stabila och har lång livslängd i miljön, vilket har lett till att de ackumulerats i levande organismer och människor. De är kända för sina toxiska effekter, såsom störningar av det endokrina systemet, nervsystemet och immunförsvaret, och är klassificerade som cancerogena av IARC."
Molekyler som binder till andra molekyler, särskilt ifråga om små molekyler som binder specifikt till större molekyler, t ex ett antigen som binder till en antikropp, ett hormon eller en neurotransmittor som binder till en receptor, eller ett substrat eller allosterisk effektormolekyl som binder till ett enzym. Ligander kan även utgöras av molekyler som avger eller tar upp ett elektronpar för att bilda en koordinerad kovalent bindning med den centrala metallatomen i ett koordinationskomplex.
"En 'djur, nyfödd' definieras som en individ inom djurriket som nyligen har fötts eller kläckts och fortfarande befinner sig i den tidiga utvecklingsfasen av sitt liv."
Anti-Müllerska hormonet (AMH), även känt som Müllerska hormonet eller MIS (Müllersian inhibiting substance), är ett glykoproteinhormon som produceras av granulosa celler i äggstockarna hos kvinnor och Sertolceller i testiklarna hos foster under embryonal utveckling.
En finnålsbiopsi är en medicinsk procedur där en tunn, böjlig tub som kallas en finnål införs genom huden och under vävnad till en avbildning eller ett område som behöver undersökas, ofta för att taga ett vävnadsprov (biopsi) från en särskild struktur, såsom en lymfkörtel eller en tumör.
Hormoner som produceras av könskörtlarna, omfattande såväl steroid- som peptidhormoner. Till de viktigaste steroidhormonerna hör östradiol och progesteron från äggstockarna och testosteron från testiklarna. Till de viktigaste peptidhormonerna hör aktiviner och inhibiner.
De reaktiva områden på en makromolekyl som är direkt envolverade i dess specifika sammankoppling med en annan molekyl.
Progesteron är ett steroidhormon som produceras naturligt i kroppen, framförallt under äggstockarnas aktiva fas (ovulationsfasen) under menstruationscykeln. Det spelar en viktig roll i regleringen av menstruationscykeln och under graviditeten för att underhålla och stödja fostrets utveckling. Progesteron hjälper också till att preparera bröstvävnaden inför amning.
Kemiska ämnen som hämmar de endokrina körtlarnas funktioner, biosyntesen av de hormoner de utsöndrar, eller blockerar hormonernas specifika verkan.
Halogenated biphenyls refer to a group of organic compounds that consist of two phenyl rings linked by a single bond, with one or more halogen atoms (such as chlorine or bromine) attached to the rings. These compounds were widely used in electrical insulating fluids and coolants until it was discovered that some of them are persistent environmental pollutants and can have harmful effects on human health and the environment. A well-known example is polychlorinated biphenyls (PCBs), which have been banned in many countries due to their toxicity and environmental persistence.
Ett resultat av jodisering av monojodtyrosin. I samband med sköldkörtelhormonbiosyntesen kopplas dijodtyrosinrester till andra monojodtyrosin- eller dijodtyrosinrester så att T4- eller T3-sköldkörtelhormon bildas (tyroxin och trijodtyronin).
De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten under en organisms utvecklingsstadier.
Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.
Natriumjodid är ett medel som innehåller jod, ett essentiellt spårämne som hjälper till att reglera sköldkörtelhormonernas produktion och funktion. Det används ofta för behandling av sköldkörtelförändringar, såsom jodbrist och struma. Natriumjodid finns som tabletter eller kapslar och tas vanligen en gång om dagen eller efter recept.
En proteinisoform är en variant av ett protein som uppstår genom differentierad exonskaping, alternativ splicing av RNA eller post-translationell modifikation av aminosyrakedjan. Dessa variationer kan resultera i skilda funktioner, aktiviteter och subcellulära lokaliseringsmönster hos proteinet. Proteinisoformer bidrar till den biologiska mångfalden och komplexiteten i levande organismer.
Sidopartiet av mellanhjärnan, vilket sträcker sig från synnervskorsningen till svansdelen av mamillarkropparna och bildar tredje ventrikelns nedre väggar och sidoväggar.
Antikroppar riktade mot kroppsegna antigener, dvs mot normala vävnadsdelar.
Ett endokrint system av nervceller, nervtrådar, endokrin vävnad och blodkärl som producerar och släpper ut hypofyshormoner i cirkulationssystemet.
Hormoner som produceras av mag-tarmkanalens slemhinnor och som bestämmer tidpunkt och mängd av matsmältningsenzymer, samt styr matsmältningsorganens motoriska aktivitet.
Myxedem är ett tillstånd som orsätts av allvarlig och långvarig hypotyreos, eller underaktivitet av sköldkörteln, vilket leder till ansamling av slemmiga substans i hud och vävnader, ger upphov till ödem och förändringar i utseende och funktion.
En väl beskriven basisk peptid som tros utsöndras från levern och följa blodcirkulationen. Den har tillväxtreglerande, insulinliknande och mitogena egenskaper. Tillväxtfaktorn är till stor del, men inte helt, beroende av tillväxthormon. Den tycks i huvudsak vara verksam hos vuxna, till skillnad från insulinliknande tillväxtfaktor II, som är en viktig tillväxtfaktor i foster.
En klass könshormoner som har samband med utvecklingen och upprätthållandet av de sekundära, kvinnliga könsdragen samt regleringen av de återkommande variationerna i fortplantningscykeln. De är också nödvändiga fär graviditetsförloppet och har anabolisk effekt på proteinomsättning och vätskeretention.
Cellkärneproteiner är proteiner som lokaliseras till cellkärnan och utövar strukturella, regulatoriska eller katabola/anabola funktioner inom cellkärnans olika kompartment, såsom kromosomer, karyolymfa och kärnmembran.
Histokemiskt påvisande av immunreaktiva ämnen med hjälp av märkta antikroppar.
En oorganisk förening som används som jodkälla i samband med tyreotoxisk kris och för förberedande behandling av tyreotoxikospatienter inför tyreoidektomi.
Ett peptidhormon som sänker kalciumhalten i blodet. Hos människor utsöndras det av sköldkörtelceller och verkar dämpande på bildandet av osteoklaster och på deras adsorptionsförmåga. Hormonets plasmak alciumreglerande verkan är mycket mer uttalad hos barn och i vissa sjukdomstillstånd än hos normala vuxna.
Repressorproteiner är proteiner som binds till specifika DNA-sekvenser och hämmar transkriptionen av ett visst genetiskt material, vilket leder till nedreglering av genuttrycket för de gener som kontrolleras av dessa repressorproteiner.
Nuclear Receptor Coactivator 1 (NCOA1) är ett protein som fungerar som koaktivator för nuclear receptorer, vilket betyder att det hjälper till att modulera transkriptionsfaktorernas aktivitet. Nuclear receptorer är en typ av proteiner som binder till specifika DNA-sekvenser i cellkärnan och reglerar genuttrycket genom att påverka transkriptionen av målgener.
Påvisande av RNA som separerats med elektrofores och immobiliserats på nitrocellulosa eller annan film av papper eller nylon.
Cykliskt adenosinmonofosfat (adenosin-3',5'-vätefosfat). Det är en adeninnukleotid med en fosfatgrupp som förestrats mot sockerdelens 3'- och 5'-positioner. Det är en sekundär budbärare med avgörande intracellulär reglerfunktion som förmedlare av verkan av ett flertal hormoner, däribland epinefrin, glukagon och ACTH. Syn. cAMP.
Den del av det centrala nervsystemet som befinner sig innanför kraniet och som omfattar prosencefalon (framhjärnan), mesencefalon (mitthjärnan) och rombencefalon (ruthjärnan). Den uppstår ur främre de len av embryots nervtub. Dess funktioner inkluderar muskelkontroll och koordination, mottagande och behandling av sinnesintryck, talframställning, minneslagring samt hantering av tankar och känslor.
Ett immunglobulin G som ofta hittas i blodet hos personer med hypertyreos. Det stimulerar sköldkörteln under en längre tid än tyrotoxin och kan ge upphov till hypertyreos hos nyfödda pga överföring via moderkakan.
Tyreotrop (eller thyreotropinfrisättande) hormon (TTH) är ett hormon som produceras och secreteras av hypofysens framlob (adenohypofysen). Det stimulerar tillväxten och funktionen hos sköldkörteln (tyreoidea) genom att påverka produktionen och frisättningen av tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3), två viktiga tyreoida hormoner. TTH kontrolleras i sin tur av hypothalamus via releasing-hormonet thyreoliberin (TRH).
Endokrina disruptorer (EDs) är kemiska ämnen som kan störa eller påverka hormonsystemet hos djur och människor. De gör detta genom att hämta, efterahanda eller förvränga signalsubstanser i kroppen, såsom hormoner, vilket kan leda till negativa hälsoeffekter. EDs kan hittas i en mängd olika produkter och miljöer, inklusive livsmedel, plastprodukter, kosmetika och industriella avfall. Exponering för höga nivåer av endokrina disruptorer har associerats med allvarliga hälsoeffekter som cancer, reproduktionsproblem, neurotoxicitet och störningar i immunsystemet.
Tretinoin är ett retinoidpreparat som används i behandlingen av akne och för att mjukna och förmjuka grova hudöverfläter, såsom solskador och åldersfläckar. Preparatet fungerar genom att öka celldelningen och cellnedbrytningen i översta hudlagret, vilket underlättar för avsöndringen av död hud och hjälper till att klara bort akneliknande utslag och fläckar. Tretinoin kan också hjälpa till att stimulera kollagenproduktionen, vilket kan förbättra hudens struktur och elasticitet.
Ett enzym som katalyserar omvandlingen av (S)-malat och NAD+ till oxaloacetat och NADH. EC 1.1.1.37.
Rekombinanta proteiner är proteiner som innehåller sekvenser från två eller flera olika källor, vanligtvis genom genetisk manipulation i laboratorium. Genom användning av rekombinant-DNA-teknik kan man kombinera gener från olika organismer för att skapa en ny gen som kodar för ett protein med önskade egenskaper. Detta är en viktig metod inom biomedicinsk forskning och används bland annat för produktion av läkemedel, diagnostiska verktyg och för studier av proteiner och deras funktioner.
En produkt av jodering av tyrosin. Vid biosyntesen av sköldkörtelhormoner (tyroxin och trijodtyronin) joderas tyrosin först till monojodtyrosin.
Subakut tyreoidit, även känd som De Quervain tyreoidit, är en sjukdom som orsakas av en inflammation i sköldkörteln. Den uppstår vanligtvis efter en infektion i övre luftvägarna och berör främst kvinnor mellan 20 och 50 år. Sjukdomen karaktäriseras av smärta, rodnad och ömhet i halsområdet, trötthet, feber och försämrad stämning. Diagnosen ställs vanligen genom blodprover och ultraljud. Behandlingen består oftast av antiinflammatoriska läkemedel och ibland kortikosteroider. I de flesta fall leder behandlingen till en fullständig återhämtning, men i vissa fall kan sjukdomen leda till permanent sköldkörtelsvikt.
Ett proteinhormon som utsöndras av bukspottkörtelns betaceller. Insulin har en avgörande roll i regleringen av sockeromsättningen, där det främjar cellernas förbrukning av glukos. Det spelar även en viktig roll för omsättningen av proteiner och lipider. Insulin används som läkemedel för hålla insulinberoende diabetes mellitus under kontroll.
Maskliknande stadium efter äggstadiet i livscykeln hos insekter, maskar och andra djur som genomgår metamorfos.
Den fenotyp som en gen eller gener uttrycker genom de processer som kallas gentranskription och gentranslation.
Hormoner som utsöndras i insekter. De påverkar insekternas växt och utveckling. Hit hör även syntetiska hormoner som verkar som insektshormoner.
En sköldkörtelbrosk är en abnormal, oftast godartad, vävnadsväxt på sköldkörteln som kan störa dess normalt funktion och leda till hormonella rubbningar.
Ovariektomi är ett medicinskt begrepp som refererar till en kirurgisk proceduren där äggstockarna tas bort hos en kvinna eller ett djur. Detta kan också kallas för "ovariektomi" eller "ovaruimakt." Proceduren kan utföras av olika anledningar, till exempel vid behandling av cancer eller hormonella störningar, eller som en metod för att förhindra fortplantning. Efter operationen kommer patienten att uppleva menopaus och alla dess symtom, eftersom äggstockarna är den primära källan till kvinnliga könshormoner.
Stabila jodatomer med samma atomnummer som grundämnet jod, men med avvikande atomvikt. Den enda naturligt förekommande jodisotopen är I-127.
Förorenande ämnen i allmänhet i omgivningen.
Olycka som inträffade den 25-26 april 1986 i kärnkraftverket i Tjernobyl i Ukraina, ca 100 km norr om huvudstaden Kiev.
Hjärtats muskelvävnad. Den består av strimmiga, icke viljestyrda muskelceller, sammankopplade till att bilda den sammandragande pump som genererar blodflödet.
Cellytereceptorer är proteiner på cellytan som binder specifika signalmolekyler, såsom hormoner och neurotransmittor, och aktiverar intracellulära signaltransduktionsvägar som leder till en biologisk respons i cellen.
Hormoner producerade i t ex hypotalamus eller sköldkörteln som påverkar utsöndringen av hormoner från hypofysen.
Hormoner producerade av ryggradslösa djur, som insekter, blötdjur och maskar.
Blot-metod för identifiering av proteiner eller peptider som separerats med elektrofores och överförts till nitrocellulosastrimlor och sedan påvisas med hjälp av radioistopmärkta antikroppar.
(2-butyl-3-bensofuranyl)(4-(2-(dietylamino)etoxy)-3,5-dijodofenyl)metanon. Ett preparat mot angina och arrytmi, som hämmar Na,K-aktiverat adenosintrifosfatas i hjärtmuskeln. Det ökar varaktigheten av ventrikel- och atriummuskelverkan, och minskar därmed puls och kärlmotstånd.
Ett tyreoideahämmande imidazolpreparat. Karbimazol metaboliseras till metimazol, som har den tyreoideahämmande effekten.
Neurohypophysial hormones are a group of hormones synthesized and stored in the neurohypophysis, or posterior pituitary gland, which is a part of the hypothalamic-pituitary axis. The two main neurohypophysial hormones are oxytocin and vasopressin (also known as antidiuretic hormone or ADH). These hormones are produced by neurons in the supraoptic and paraventricular nuclei of the hypothalamus, then transported along axons to the neurohypophysis where they are released into the bloodstream. Oxytocin plays important roles in social bonding, childbirth, and breastfeeding, while vasopressin regulates water balance and blood pressure by controlling the reabsorption of water in the kidneys.
Ett adenokarcinom som bildar fingerliknande utskott av vaskulärt bindväv, täckt med neoplastiskt epitel, som skjuter in i cystor eller kaviteter i körtlar eller folliklar. Det uppträder oftast i äggst ock och sköldkörtel.
Somatotropinreceptorer är cellmembranreceptorerna där tillväxthormon (somatotropin) binder sig för att utöva sitt biologiska effekt. Dessa receptorer är placerade huvudsakligen på levern, men kan även hittas i andra vävnader som muskler och ben. När tillväxthormonet binds till sin specifika receptor aktiveras en signaltransduktionsväg som leder till cellens nukleus och påverkar genuttrycket, vilket resulterar i ökat vävnadstillväxt och proteinmetabolism.
Teknik för identifiering av specifika nukleinsyrasekvenser i intakta kromosomer, eukaryota celler eller bakterieceller med hjälp av specifika nukleinsyramärkta sonder.
Proteiner som transporterar specifika ämnen i blodet eller genom cellväggar.
Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.
The ovary is a female reproductive organ that produces and releases eggs (oocytes) for fertilization, as well as producing hormones such as estrogen and progesterone that regulate the menstrual cycle and support pregnancy. (1)
"c-Ret" er ein gen som koder for ein protein kalt "proto-onkoproteinet c-Ret". Dette proteinet spiller ein viktig rolle i signalveien som styrer cellvoksing, celldifferentiering og celldød. Visesleggjandet av feilfunksjon i c-Ret-proteinet kan føre til uføreleg cellvokst og kreftutvikling, særlig hos typer som medullær tyroidkarsinom og phaeochromocytoma.
"Får är ett domesticerat djur som tillhör fågel familieskapet, och är känt för sin ullproduktion. De hålls ofta inom jordbruk för att producera ull, kött och skinn."
De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten i samband med enzymsyntes.
En antiinflammatorisk 9-fluoroglukokortikoid (se antiinflammatoriska medel, steroida).
Organspecificitet är ett begrepp inom immunologi och patologi som refererar till att ett visst patogen, toxin eller terapeutisk behandling har en preferentiell affinitet och skada mot ett specifikt organ eller vävnad i kroppen. Detta beror ofta på att det aktiva ämnet riktar in sig på speciella receptorer eller antigen som är unika för den angripna strukturen. Organspecificitet kan ses vid sjukdomar såsom autoimmuna störningar, infektioner och cancer, där skadan begränsas till ett visst organ eller en viss typ av cell.
Fortskridande begränsning av utvecklingsförmågan och tilltagande specialisering av funktioner som sker under embryots utveckling och som leder till bildandet av specialiserade celler, vävnader och org an.
"Normalvärden" refererar till det vanliga eller acceptabla intervall av laboratorie- eller diagnostiska resultat som representerar ett friskt eller hälsosamt tillstånd hos en individ, baserat på populationstudier och klinisk erfarenhet. Dessa värden kan variera beroende på ålder, kön, ras och andra faktorer, och används som ett verktyg för att bedöma och jämföra med individuella resultat för att stödja en medicinsk diagnos eller övervaka behandlingar.
Musstammar, hos vars individer vissa gener inaktiverats, eller slagits ut. Utslagningen åstadkoms genom att man med hjälp av rekombinant DNA-teknik ändrar den normala DNA-sekvensen hos den gen som är föremål för studier, för att förhindra syntes av normala genprodukter. Klonade celler med lyckad DNA-förändring injiceras sedan i musembryon för framställning av chimärer. De chimära mössen avlas därefter för att ge en stam där alla celler i varje mus innehåller den brutna genen. Knockout-möss används i experimentella djurmodeller av sjukdomar och för att klarlägga geners funktioner.
Ett enzym som katalyserar acetyleringen av kloramfenikol till kloramfenikol-3-acetat. Då kloramfenikol-3-acetat inte binder till bakterieribosomer och inte hämmar peptidyltransferas, är enzymet ansvar igt för naturligt förekommande kloramfenikolresistens hos bakterier. Enzymet, som har varianter, påträffas hos både gramnegativa och grampositiva bakterier. EC 2.3.1.28.
Det system av körtlar, vilka släpper ut sitt sekret (hormoner) direkt i cirkulationssytemet. Förutom hormonkörtlarna ingår även kromaffinsystemet och neurosekretionssystemet.
Selen är ett spårelement och essentiellt däri för den mänskliga kroppen, som fungerar som ett ko-faktor för vissa enzymer med antioxidativ verkan, såsom glutationperoxidas.
Nuclear Receptor Coactivator 2 (NCoA-2), även känt som SRC-2 eller GRIP1, är ett protein som fungerar som koaktivator i cellkärnan. Det binder till och aktiverar kärnreceptorer, vilket leder till att genuttryck för målgenomgångar påverkas. NCoA-2 spelar en viktig roll i regleringen av flera fysiologiska processer, såsom celldelning, differentiering och apoptos. Dessutom har mutationer i NCoA-2-genen korrelerats med olika sjukdomstillstånd, till exempel cancer.
Peptider med förmåga att stimulera de färgalstrande cellerna melanocyter hos däggdjur och melanoforer hos lägre ryggradsdjur. Genom att stimulera syntes och distribution av melanin i dessa celler ökar de pigmenteringen av hud och annan vävnad. MSH, som fås från proopiomelanokortin (POMC), produceras av melanotroper i pars intermedia, kortikotroper i adenohypofysen och hypotalamusnervcellerna i arkuatuskärnan.
De gradvisa förändringar i människors och djurs struktur och funktion som sker med tiden, som inte beror på sjukdom eller olyckshändelser, och som så småningom leder till ökad sannolikhet att döden sk all inträffa. Gäller inte mikroorganismer.
Testosteron och inhibin är två exempel på hormoner som produceras i testiklarna hos män. Testosteron är ett androgenert steroidhormon som spelar en viktig roll i utvecklingen av manliga sekundära sexuella karaktärer, såsom röstförändring, tillväxt av skäggväxter och muskelmassa. Inhibin är ett peptidhormon som reglerar produktionen av föregångaren till könshormonet, folikelstimulerande hormon (FSH), i hypofysen. Dessa hormoner produceras kontinuerligt och spelar en viktig roll för männens reproduktiva och sexuella hälsa.
Minskad eller utebliven utsöndring av en eller flera hormoner från hypofysens framlob, inkl. LH, follikelstimulerande hormon, somatotropin och kortikotropin. Bristen kan bero på kirurgiska ingrepp eller strålbehandling, icke-sekretoriska tumörer, metastastumörer, infarkt, hypofysapoplexi, infiltrerande eller granulomatösa processer, eller andra tillstånd.
Gener som uttrycker sig på ett lätt påvisbart sätt och därför används för att studera promotoraktivitet på många platser i ett målgenom. Inom rekombinant DNA-teknik kan dessa gener kopplas till ett promotorområde av intresse.
Betaunderenheten av follikelstimulerande hormon, FSH. Den är en glykopolypeptide på 15 kD. För att FSH skall ha fullständig biologisk verkan krävs icke-kovalenbundna heterodimerer av alfa- och betaunderenheterna. Mutation av FSHB-genen leder till försenad pubertet eller sterilitet.
'Oncorhynchus kisutch' är den vetenskapliga beteckningen för en art av lax, även kallad regnbåge eller silverlax. Det är en anadrom fisk som lever i saltvatten och leker i sötvatten. Den föds i sötvatten, migrerar till havet och återvänder sedan till samma flod där den föddes för att leka. Fisken är populär inom sportfiske och kommersiell fiske på grund av sin smak och anses vara en viktig källa av näringsrikt protein.