En utväxt i tarmepitelet nära kloaken hos fåglar, vilken liknar tymus hos däggdjur. Den tillbakabildas inom 6 månader efter kläckning, och resten kvarstår som en samling fibrös vävnad hos vuxna fåglar . Säcken består av lymfoid vävnad och utgör centrum för utvecklingen av B-lymfocyter.

Syn. ledvätskesäck; synovialsäck.

Inflammation i en (slem)säck, ibland åtföljd av kalkavlagringar (bursitis calcaria) i supraspinatussenan. Det vanligaste inflammationsstället är subdeltoidalsäcken.

Vanlig benämning för arten Gallus gallus, tamfjäderfä inom familjen Phasianidae och ordningen Galliformes.

En art av Avibirnavirus som ger upphov till svår inflammation i bursa Fabricii hos kycklingar och annat fjäderfä. Smittan tros spridas via förorenat foder och vatten. Mer eller mindre effektiva vacciner har provats.

Infektionssjukdomar orsakade av virus tillhörande Birnaviridae.

Sjukdomar hos fåglar som används för livsmedelsproduktion.

Skulderinklämningssyndrom, även känt som engelska "shoulder impingement syndrome", är en samling symptom orsakade av en kompression eller skada på rotatorkuffen (en grupp muskler och senor i axeln) i skuldergropen. Det uppstår när dessa strukturer blir fångade mellan överarmsbenet (humerus) och det akromionprocess som utgör en del av skulderbladet under rörelser som höjda eller roteringar av armen, vilket kan leda till smärta, svullnad och nedsatt rörlighet i skuldran.

I en enkel mening kan rotatorkuffen definieras som en grupp muskler och senor i skulderleden som hjälper till att stabilisera leden, underlätta rörelser och skydda den från skada. Rotatorkuffsen består av fyra muskler: subskapularis, supraspinatus, infraspinatus och teres minor. Dessa muskler har sina ursprungspunkter på skulderbladet och fäster på överarmsbenets (humerus) huvud. Deras funktion är att stabilisera leden under rörelser, rotera överarmsbenet och dra det bakåt eller framåt beroende på vilken muskel som kontraheras.

Trichostrongyloidea är en överfamilj av rundmaskar (Nematoder) som primärt parasiterar tarmsystemet hos däggdjur, inklusive människor. De flesta arterna lever i tarmens slemhinnor där de suger blod eller annan näring från värddjuret. Infektioner orsakade av dessa maskar kan leda till olika typer av gastrointestinala symtom, såsom diarré, buksmärtor och viktminskning. Några exempel på släkten inom Trichostrongyloidea är Trichostrongylus, Necator, Ancylostoma och Haemonchus.

Tarmens slutkammare, i vilken även finns mynningar från njurarna och könsorganen, hos fåglar, kräldjur, groddjur, kloakdjur och många fiskarter. Den finns också som en fylogenetiskt betingad embryostruktur hos däggdjur.

En medicinsk definition av "kycklingembryo" är ett befruktat hönsägg som har börjat utvecklas, vanligtvis efter 5-6 dagar, då den primitiva hjärtaktiviteten kan ses. Detta stadium kallas också för gastrula-stadiet. Kycklingembryot fortsätter att utvecklas och blir allt mer differentierat över tiden, med bildning av olika organ och system.

En grupp smittsamma virussjukdomar hos höns och kalkon. I de flesta former uppträder levertumörer, men också andra tumörer kan förekomma.

Akillessena. Vadmuskelns sena till hälen.

Reoviridaeinfectioner är infektioner orsakade av virus som tillhör familjen Reoviridae, vilken inkluderar ett stort antal olika virusarter som infekterar både djur och växter. Exempel på sjukdomar orsakade av dessa virus är rotavirussjukan hos barn och coltivirusinfektioner hos fåglar. Flera Reoviridae-virus kan också orsaka asymptomatiska infektioner. Virusen i denna familj har en dubbelsträngad RNA-genom och är icke-växtfärgade (non-enveloped), vilket betyder att de saknar en lipidmembranhölje. De sprids ofta via respiratorisk eller fekalt-oral transmission och orsakar oftast milda till måttliga sjukdomar, men kan i vissa fall leda till allvarligare komplikationer, särskilt hos immunförsvagna individer

Det största av vristbenen (tarsalbenen). Det sitter i den lägre och bakre häldelen av foten.

"Skulderledet, eller articulationis humeri, är den synoviala led som förenar överarmsbenets (humerus) huvud med skulderbladet (scapula) via ledkapsel och ledhuvud."

Sidoutskottet på skulderbladets baksida; skulderns högsta punkt.

I medicinsk kontext, refererar "bräss" till det övre fronteriala området på bröstkorgen, ovanför revbenen och under nyckelbenen. Det innehåller strukturer som överhornstarmen, lymfknutgrupper och blodkärl. Brässet är också känt som den fronteriala mediastinum och skiljs från bakre mediastinum av det bröstben som bildar ryggen på bröstkorgen.

En smittsam virussjukdom hos fåglar, orsakad av fågelherpesvirus 2 och andra mardivirus. Symtomen är lymfcellsinfiltration eller lymftumörbildning i perifera nerver och könskörtlarna, men även bukorganen, hud, muskler och ögon kan drabbas.

En synovialcysta är en små, flüssighetsfylld utbuktning eller encellig blåsa på den synovialmembran som löper runt en ledkapsel. Denna utbuktning kan uppstå när synovialvävnaden får skada eller irritation, vilket orsakar en överdriven produktion av synovialvätska och bildandet av en cysta. Synovialcystor är vanligast i knäleden men kan också förekomma i andra led som till exempel handleden eller fotleden. De kan vara smärtsamma eller obemärkta, beroende på storleken och platsen där de uppstår. I allmänhet behövs inget speciellt behandling om cystan inte är smärtsam eller orsakar andra besvär. Om cystan orsakar smärta, stör funktionen eller inte förbättras med konserverande behandling kan en läkare rekommendera att avlägsna

I medicinsk kontext, refererar "Turkiet" till ett kirurgiskt ingrepp där en konstgjord del, oftast gjord av ett material som polytetrafluoretylen (PTFE), placeras under huden i halsen för att dölja en öronoperation eller en trakeostomi. Detta används också för att korrigera en deformitet eller för att skapa en ny öppning när någon inte har näsborrar.

Livmodertillbehören, dvs äggstockar, äggledare och livmoderns ligament.

Ordnad omlagring av de av B-lymfocyternas variabla genregioner som kodar för lätta kappa- och gammakedjor, vilket bidrar till antikroppsmångfald. Omfördelningen äger rum under den omogna B-lymfocytens andra differentieringssteg.

Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.

Den medicinska definitonen av 'olekranon process' är det utskjutande, nästan triangulära benet ovanför den bakre delen av armbågsleden, där överarmsbenet (humerus) och underarmsbenet (ulna) möts. Det fungerar som en punkt för muskel- och ligamentanslutningar och ger stöd till muskler som rör armen.

Ett gelébildande mucin övervägande är knutet till tarmepitelet.

'Armbågsben' (radius) är ett långt, tunnare ben i framsidan av underarmen, som articulerar med överarmsbenet och handledsbensfästet för att möjliggöra rörelser som utböjning, inböjning och rotation i armbågen.

Den humerale benet (os humeri) är ett av överarmsbenen och är beläget mellan skulderbladet och underarmen. Humerus är det längsta benet i övre extremiteten och articular med både skulderbladet och underarmen, vilket gör den viktig för rörelser som ska kunna utföras av armen.

Ulnarisneuropati är en nervskada som drabbar ulnarnerven, den nerv som för ner känsel- och rörelseförbindelser till lillfingret och ringfingret samt delar av långfingret. Den vanligaste orsaken till ulnarisneuropati är kompression eller skada på nerven i handledens inre del, ofta orsakad av att en muskel i området blir för stor och trycker på nerven. Detta kan leda till symtom som känselbortfall, smärta och svaghet i de drabbade fingrarna. Ulnarisneuropati kan också orsakas av andra sjukdomar eller skador som diabetes, alkoholmissbruk, trauman eller tumörer.

Leden mellan över- och underarmen.