Sockerfosfater
Glukos-6-fosfat
En ester av glukos med fosforsyra, som bildas under glukosomsättningen i däggdjursceller och andra celler. Den ingår normalt i muskelvävnad i vila, och är sannolikt i ständig jämvikt med fruktos-6-fosfat.
Ribosmonofosfater
Ribosomal monophosphates are chemical compounds that constitute the building blocks of ribonucleic acid (RNA) in a cell. Specifically, they refer to the monophosphate esters of ribose, a sugar, linked to one of the four nitrogenous bases found in RNA: adenine, guanine, cytosine, or uracil. These compounds are crucial for protein synthesis as they participate in the formation of ribosomes where translation of genetic information into proteins occurs.
Pentosfosfater
Hexosfosfater
Hexosfosfater refererar till organiska föreningar som innehåller en hexos (en sex-kolsyra) grupp som är fosforylerad, det vill säga försedd med en eller flera fosfatgrupper. Dessa föreningar spelar en viktig roll i cellens energimetabolism och signaltransduktion. Ett exempel på en hexosfosfat är glukos-6-fosfat, en viktig intermediär i cellens glukosmetabolism.
Galaktosfosfater
Fosforsyraestrar av galaktos.
Fruktosfosfater
Uridindifosfat N-acetylgalaktosamin
Uridindifosfat N-acetylgalaktosamin (UDP-GalNAc) är ett aktivt nucleotidmonofosfat som fungerar som donator av GalNAc-residuer under proteoglykan-syntesen i Golgiapparaten hos eukaryota celler. Det spelar en viktig roll i den första steget av O-glykosylering, där det kovalent binder N-acetylgalaktosamin till serin eller threonin-residyer på proteiner.
Pentosfosfatbana
I en enkel medicinsk definition, är pentosfosfatbanan (PP-pathway) en biochemisk väg som innebär en serie enzymkatalyserade reaktioner inom cellen. Denna väg spelar en central roll i cellens energihushållning, särskilt under cellandningen (oxidativ metabolism), och är också involverad i syntesen av vissa biologiskt viktiga molekyler som ribose-5-fosfat, som används för att bygga upp DNA och RNA. PP-pathway hjälper också till att reglera nivåerna av oxidativ stress inom cellen genom att producera NADPH, en molekyl som deltar i antioxidativt försvar.
Ribulosfosfater
Ribulose-1,5-bisfosfat är ett viktigt intermediärt compound i Calvincykeln, även känd som den ljusberoende delen av fotosyntesen hos växter och vissa bakterier. Det är en pentosa (en fem carbonsyra) fosfaterad vid båda kol 1- och kol 5-positionerna. Ribulose-1,5-bisfosfat spelar en central roll i den första reaktionen av Calvincykeln där koldioxid fixeras till organisk form.
Fosfotransferaser
Magnetisk resonansspektroskopi
Uridindifosfat N-acetylglukosamin
Uridindifosfat N-acetylglukosamin (UDP-GlcNAc) är ett aktivt nucleotidsuger som spelar en central roll i processen med protein glykosylering, en posttranslationell modifikation av proteiner i cellen. Det utgör substrat för att överföra N-acetylglukosamin till asparaginrester på proteinkedjan, vilket är den första steget i syntesen av komplexa glykanstrukturer som katalyseras av enzymer i det endoplasmiska retiklet och Golgiapparaten. UDP-GlcNAc produceras från glukos-6-fosfat via flera steg som inkluderar acetylcoenzym A och uridintrifosfat som donorer av substrat.
Fosfofruktokinas-2
Ett allosteriskt enzym som reglerar glykolys och glukoneogenes genom att katalysera överföring av en fosfatgrupp från ATP till fruktos-6-fosfat, vilket ger fruktos-2,6-bisfosfat, en allosterisk effektor för det andra 6-fosfofruktokinaset, fosfofruktokinas-1. Fosfofruktokinas-2 har dubbla funktioner: den defosforylerade formen är ett kinas, och den fosforylerade formen är ett fosfatas som bryter ned fruktos-2,6-bisfosfat till att ge fruktos-6-fosfat. EC 2.7.1.105.
Glykolys
Den process i vilken glukos kataboliseras till två pyrodruvsyramolekyler med bildande av ATP.
Fosformonoesterhydrolaser
En medicinsk definition av 'Fosformonoesterhydrolas' är ett enzym som katalyserar nedbrytningen av fosfomonoestrarer till alkoholer och fosfat. Detta enzym spelar därför en viktig roll i stoffomsättningsprocesser, särskilt inom ämnesomsättningen av kolhydrater, fetter och proteiner.
Kolhydratmetabolism
Kolhydratmetabolism är den biologiska processen där kolhydrater, som glukos, stärkelse och cellulosa, baksedes, omvandlas och lagras eller oxideras för att frigöra energi i levande organismer. Denna process inkluderar nedbrytning av komplexa kolhydrater till enklare sockermolekyler, glukos, som kan tas upp av cellerna och användas som energikälla eller lagras som glykogen i levern och musklerna. Kolhydratmetabolismen innefattar också syntesen av ny kolhydrater från enklare byggstenar, såsom glukos, för att producera bland annat polysackarider som cellulosa och stärkelse i växter.
Kalciumfosfater
Fosfoenolpyruvat
Fosfoenolpyruvat (PEP) är ett viktigt intermediärt compound i cellens energiproducerande process, glykolys. Det bildas genom att en fosfatgrupp adderas till enolpyruvat med hjälp av enzymet fosfoenolpyruvatkinas (PEP-karboksikinase). Fosfoenolpyruvat kan sedan omvandlas till pyruvat, som i sin tur kan fortsätta genom citronsyracykeln för att producera ytterligare energi i form av ATP (adenosintrifosfat) och NADH.
Fosfor
Grundämne med kemiskt tecken P, atomnummer 15 och atomvikt 31. Fosfor är ett essentiellt grundämne i födan, en viktig beståndsdel av benvävnadens mineralfas och rikligt förekommande i alla vävnadstyper, där det ingår i någon form i nästan all ämnesomsättning.
Monosackaridtransportproteiner
En stor grupp membrantransportproteiner som för monosackarider genom cellmembran.
Glyceraldehyd-3-fosfatdehydrogenaser
Enzymer som katalyserar dehydrogeneringen av glyceraldehyd-3-fosfat. Det finns flera typer av glyceraldehyd-3-fosfatdehydrogenaser: fosforylerande och icke-fosforylerande, sådana som omvandlar väte till NADP och sådana som omvandlar väte till NAD. EC 1.2.1.9; EC 1.2.1.12; EC 1.2.1.13.
Kolibakterie
Glukos
Kapillärelektrofores
Lactococcus lactis
Substratspecificitet
Substratspecificitet beteferrer sig inom farmakologi och enzymologi till den egenskap hos ett enzym eller en receptor där det endast binder till och katalyserar (eller påverkar) vissa specifika substanser, molekyler eller läkemedel, känt som substrat. Det innebär att en given enzymtyp endast är aktivt mot en begränsad grupp av kemiska föreningar som har en viss strukturell och kemisk likhet. Substratspecificiteten bestäms av enzymernas tredimensionella struktur och den del av substratmolekylen som interagerar med aktiva sitet på enzymet.
Molekylsekvensdata
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Anjoner
Inositolfosfater
Kolisotoper
Adenosintrifosfat
Adenosin-5´-(tetravätetrifosfat). En adeninnukleotid innehållande tre fosfatgrupper som förestrats till en sockerdel. Adenosintrifosfat har en betydande roll i ämnesomsättningen och som neurotransmitt or.
Aminosyrasekvens
Biologisk transport
Kolhydrater
Den största klassen organiska föreningar, bestående av aldehyd- eller ketonderivat av polyhydriska alkoholer, särskilt pentahydriska och hexahydriska, så benämnda därför att vätet och syret förekommer i sådana proportioner att de bildar vatten, Cn(H2O)n. De viktigaste omfattas av små sockerarter (enkla monosackarider) såväl som stora stärkelsearter, glykogener, cellulosa- och gummiarter. Födoämnesrelaterade kolhydrater hänförs till "kolhydrater i kosten".
Glyceraldehyd-3-fosfat
En aldotrios som utgör ett viktigt mellansteg vid glykolys och vid biosyntesen av tryptofan.
Glukosfosfatdehydrogenas
Dihydroxiacetonfosfat
Ett viktigt mellanled i fettbiosyntesen och vid glykolys.
Fosfatransportproteiner
Membranproteiner som är aktivt delaktiga i transport av fosfater.
Bassekvens
Pyridoxalfosfat
Pyridoxalfosfat (PLP) är den aktiverade formen av vitamin B6 och fungerar som en koenzym i flera biologiska reaktioner, särskilt inom aminosyremetabolismen. Det hjälper till att katalysera dekarationen och transaminationen av aminosyror, neurotransmittorproduktion och hemgruppsyntes. Pyridoxalfosfat är väsentligt för cellers överlevnad och normal funktion i kroppen.
Sockeralkoholer
Sockeralkoholer, även kända som sugeralkoholer eller polyoler, är en grupp sockerartade substanser som används som sötningsmedel och texturbildare inom livsmedelsindustrin. De är strukturellt relaterade till sockret (sackaros), men har en annorlunda kemisk struktur som ger upphov till lägre kaloriinnehåll och långsammare sötningskurva än sockret.
Glukos-6-fosfatisomeras
Ett enzym som katalyserar den reversibla omvandlingen mellan glukos-6-fosfat och fruktos-6-fosfat och utgör en del av de glykolytiska och glukoneogena förloppen. Brist på enzymet, en autosomalt recessiv egenskap, leder till glykogenes i levern och hemolytisk anemi. EC 5.3.1.9.
Glycerol-3-fosfat-O-acyltransferas
Sfingosin
Sphingosin är ett lipidmolekyl som utgör en viktig del av cellmembranen hos eukaryota celler. Det är en sphingoidbas, vilket innebär att det har en bakbensliknande struktur med en aminogrupp och en hydroxylgrupp som är lokaliserade till varsin ända av molekylen. Sphingosin kan via ytterligare reaktioner konverteras till andra biologiskt aktiva lipider, såsom ceramid och sfingosin-1-fosfat, som är involverade i olika cellulära processer som celldelning, apoptos och immunresponser.
Lysofosfolipider
Derivat av fosfatidsyror som saknar en fettacylkedja till följd av hydrolys.
Aldehydlyaser
Glutamin-fruktos-6-fosfattransaminas
Organophosphates
Organofosfater (organofosfater) är en grupp kemiska föreningar som innehåller en kovalent bundet fosforatom med organiska substituenter. De är välkända för sin användning som insecticider, herbicider och nervgaser. Organofosfater fungerar genom att störa signalsubstanser i nervsystemet hos skadedjur eller människor, vilket kan leda till muskelkramper, andningsproblem och i värsta fall död. Det är viktigt att hantera och använda organofosfater med försiktighet på grund av deras toxicitet och potentiala hälsoeffekter.
Fosfatidylinositolfosfater
Mannosfosfater
Fosforsyraestrar av mannos.
Galaktos
Fruktsocker
Glycerol-3-fosfatdehydrogenas
Polyisoprenylfosfater
Polyisoprenylfosfater är en typ av organisk förening som innehåller en lång, icke-ramifierad polymer av isoprenenheter som är kovalent bunden till en fosfatgrupp. De förekommer naturligt i celler och är involverade i olika cellulära processer, såsom proteinsyntes och modifikation. Exempel på polyisoprenylfosfater inkluderar dolicholfosfater och undekaprenylfosfat.
Receptor, IGF typ 2
IGF-2 (Insulin-like Growth Factor 2) Receptor är ett tyrosinkinaspringprotein som binder till och internaliserar IGF-2 ligander. Det uttrycks främst i fetal vävnad, men även i vuxna lever-, muskel- och hjärnvävnader. IGF-2 Receptorn deltar i cellcykeln, celldelning och differentiering, samt kan ha en roll i tumörsuppression genom att fungera som en negativ regulator av IGF-1-signaleringsvägen.
Receptorer, lysosfingolipid
Lysosomal glycosphingolipid receptors refer to specific protein molecules located on the membranes of lysosomes, which are cellular organelles responsible for breaking down and recycling various biomolecules. These receptors play a crucial role in recognizing and binding to certain types of glycosphingolipids, which are complex lipids found in cell membranes. Once bound to the receptor, the glycosphingolipids are transported into the lysosome for degradation by enzymes. Defects in these receptors can lead to various genetic disorders known as lysosomal storage diseases, including Gaucher disease, Fabry disease, and Krabbe disease, among others.
Glyceraldehyd-3-fosfatdehydrogenas (NADP+)
Ett NADP-beroende, icke-fosforylerande aldehyddehydrogenas som irreversibelt katalyserar oxidationen av glyceraldehyd-3-fosfat till 3-fosfoglycerat. Enzymet finns i cytosolen hos en mängd olika organismer. EC 1.2.1.9.
Phosphoenolpyruvate Sugar Phosphotransferase System
The Phosphoenolpyruvate (PEP) Sugar Phosphotransferase System (PTS) is a complex of membrane-bound proteins responsible for the transport and phosphorylation of sugars in bacteria. It is a major mechanism for sugar uptake and regulation in many bacterial species. The system uses the energy from phosphoenolpyruvate (PEP), a high-energy phosphate compound, to drive the active transport of sugars across the cell membrane and their concurrent phosphorylation. This dual function of transport and phosphorylation distinguishes the PTS from other sugar transport systems. The phosphorylated sugars can then be directly used in metabolic pathways for energy production or biosynthesis.
Hexoser
Sackaros
Sakkaros, även känd som sacharos eller sukros, är ett disacharid som består av glukos och fruktosmolekyler som är kemiskt bundna tillsammans.
Monosackarider
Enkla sockerarter som inte kan brytas ned genom hydrolys. De utgörs av färglösa, kristallina ämnen med söt smak och den allmänna formeln CnH2nOn.
Uridindifosfatsocker
Uridindifosfatsugar (UDP-sugar) är ett nukleotidsocker som spelar en viktig roll i cellens metabolism, särskilt inom glykosyleringsprocesser där kolhydrater kopplas till proteiner och lipider. UDP-sugaren består av en uridinmonofosfat (UMP) del som är kopplad till en sockerdel, ofta glukos eller galaktos. Denna molekyl fungerar som en donator av sockergrupper under biosyntesen av olika glykosider och proteoglykaner.
Organofosforföreningar
Mannos
En hexos eller fermenterbar monosackarid och isomer av glukos från manna (mannaasken, Fraxinus ornus, och besläktade arter).
Trioser
En triose är en organisk förening som innehåller tre kolatomer och tre hydroxylgrupper, vilket gör den till en slags monosackarid eller enkelsackarid. Ett exempel på en naturligt förekommande triose är glyceraldehyd, som spelar en viktig roll i cellandets energiproduktion genom celldygnets cykel (Calvin-cykeln).
Socker i kosten
Sukros (sackaros) i födan. Vanligt socker som används för att söta mat och dryck.
Kolhydratsekvens
Ordningsföljden av kolhydrater i polysaccharider, glykoproteiner och glykolipider.
Sockersyror
Sockersyror, även kända som monosackarider, är enklas sockerarter som innehåller en molekylär formel med strukturen C(H2O)n, där n kan variera från 3 till 7. De är en typ av kolhydrat och inkluderar glukos, fruktose och galaktose. Sockersyror är viktiga energikällor för levande organismer och spela en central roll i cellulär metabolism.
Bindningsplatser
Glukosfosfatdehydrogenasbrist
Oligosackarider
Oligosaccharides are complex carbohydrates consisting of a small number (typically 2-10) of simple sugars, or monosaccharides, linked together by glycosidic bonds. They occur naturally in a variety of foods and also serve important functions in the human body, such as acting as recognition sites for cell-cell communication and promoting the growth of beneficial gut bacteria.
Kolhydratepimeraser
Enzymer som katalyserar epimeriseringen av kirala centra i kolhydrater och deras derivat. EC 5.1.3.
Mutation
UTP-hexos-1-fosfaturidylyltransferas
Polyisoprenylfosfatsocker
Polyisoprenylfosfatsucker, även kända som polyisoprenylfosfatolioglykaner (PIP-GL), är en typ av molekyler som spelar en viktig roll inom celldelningen och cellmembranens struktur och funktion. De består av en lång, icke-ramifierad polyisoprenoidkedja som är kovalent bundet till en fosfatgrupp och en sockerrest (oligosacharid). Denna specifika typ av molekyler är involverade i proteinkomplexbildning och membrantransportprocesser inom cellen.
Xylos
Xylos är ett kolhydrat som är en pentos, en monosackarid med fem kolatomer, och består av en pentosestruktur som innehåller en hydroxylgrupp (-OH) i position 5 istället för en Aldehydgrupp (-CHO), vilket gör att det är en sockeralkohol (en polyol). Xylos förekommer naturligt i vissa vegetabiliska material, såsom trä, spannmål och frukt. Det används också kommersiellt inom livsmedelsindustrin som en sockerersättning och som en råvara för framställning av andra kemikalier.
myo-inositol-1-fosfatsyntas
Myo-inositol-1-fosfatsyntase är ett enzym som katalyserar reaktionen där glukos-6-fosfat omvandlas till myo-inositol-1-fosfat, vilket är en viktig del i inositolfosfolipidmetabolismen.
Ribos
Ribosomes are complex molecular machines found within cells that translate messenger RNA (mRNA) into proteins during the process of protein synthesis. They consist of two subunits, one large and one small, composed of ribosomal RNA (rRNA) and proteins. Ribosomes play a crucial role in maintaining cellular function and survival by producing the necessary proteins required for various biological processes.
Glyceraldehyd-3-fosfatdehydrogenas (fosforylerande)
Ett NAD-beroende glyceraldehyd-3-fosfatdehydrogenas som finns i eukaryoters cytosol. Det katalyserar dehydrogeneringen och fosforyleringen av glyceraldehyd-3-fosfat till 3-fosfo-D-glyceroylfosfat, som är ett viktigt steg i glykolysförloppet. EC 1.2.1.12.
Transaldolas
Transaldolase är ett enzym som katalyserar överföringen av en tre carbonsyraenhet (dihydroxyacetonfosfat) från sedoheptulozofosfat till glyceraldehyd-3-fosfat under glukoneogenes och pentosfosfatvägen. Detta enzym hjälper till att reglera ämnesomsättningen i celler genom att producera nya kolhydrater och återanvända delar av dem som redan finns.
NADP
NADP, eller mer formellt NADP+ (nicotinamidadenindinukleotidfosfat), är ett viktigt koenzym i celler och spelar en central roll i cellers energihushållning och metabolism. Det är ett vattenlösligt koenzym som deltar i redoxreaktioner, det vill säga reaktioner där elektroner överförs mellan molekyler. NADP+ kan acceptera två elektroner och en proton (H+), vilket resulterar i att den reduceras till NADPH.
Nukleosiddifosfatsocker
Nukleosiddifosfatsocker, även känt som nucleoside diphosphate sugars (NDPs), är en typ av organisk molekyl som består av en sockerdel (sugar) som är kovalent bundet till två fosfatgrupper och en nukleosid. Nukleosiden är i sin tur en basen (en kvävebas) som är kovalent bunden till en pentos, en fem carbongruppig sockertyp, ofta ribos eller deoxyribos.
Trehalos
Trehalos är ett naturligt förekommande sockerartat kolhydrat som består av två glukoseenheter. Det finns hos en rad olika levande organismer, inklusive bakterier, svampar, växter och djur, och har en stabil struktur som gör att det kan agera som ett effektivt skyddsmolekyl under extrema förhållanden såsom torka, höga temperaturer och högt saltinnehåll. Trehalos används inom medicinen som en excipient i vissa läkemedel och har också visat potential som en terapeutisk substans i behandlingen av neurodegenerativa sjukdomar och andra patologiska tillstånd.
Polyisoprenylfosfatmonosackarider
Polyisoprenylfosfatmonosaccharides are a type of glycosylated lipid intermediate molecules involved in the biosynthesis of isoprenoid-based polymers, such as dolichols and certain types of bacterial cell wall components. These molecules consist of a polyisoprenyl chain, which is a long, hydrophobic tail made up of repeating isoprene units, that is covalently attached to a phosphate group and a single sugar moiety (monosaccharide). They play a crucial role in the transfer of the sugar molecule to other acceptor molecules during the biosynthesis of various isoprenoid-based polymers.
Glukosamin
Modeller, molekylära
Sodium-Phosphate Cotransporter Proteins
Sodium-phosphate cotransporter proteins are membrane transport proteins that facilitate the active transport of inorganic phosphate (Pi) and sodium ions (Na+) across the cell membrane. They play a crucial role in maintaining phosphate homeostasis within the body by regulating the absorption and excretion of phosphate in the kidneys and intestines. These proteins are driven by the sodium gradient generated by the Na+/K+ ATPase pump, which provides the energy required for Pi transport against its concentration gradient. There are two major types of sodium-phosphate cotransporters: type IIa and type IIb, which differ in their kinetic properties, tissue distribution, and regulatory mechanisms. Dysfunction of these proteins has been implicated in various pathological conditions, including renal phosphate wasting disorders, tumoral calcinosis, and certain forms of hyperparathyroidism.
Papperskromatografi
Fosfoglukonatdehydrogenas
Ett enzym i oxidoreduktasklassen som katalyserar reaktionen 6-fosfo-D-glukonat och NADP+ till D-ribulos 5-fosfat, koldioxid och NADPH. Reaktionen är ett steg i pentosfosfatprocessen vid omsättningen av glukos. EC 1.1.1.43.
Hyperfosfatemi
Hyperfosfatemi är ett medicinskt tillstånd där individen har förhöjda nivåer fosfat i blodet (serum). Normalvärdet för fosfat i blodet ligger vanligtvis mellan 2,5 och 4,5 milligram per deciliter (mg/dL), men värden över 6 mg/dL kan betraktas som hyperfosfatemisymtom. Förhöjda fosfatnivåer kan leda till komplikationer såsom nedsatt kalciumnivå, vilket i sin tur kan orsaka symptom som kramp och muskelsvaghet. Hyperfosfatemi kan bero på olika orsaker, exempelvis njursjukdomar, förhöjda intag av fosfat eller störningar i kalcium- och vitamin D-balansen.
Kolhydratkonfiguration
Den typiska, tredimensionella formen hos kolhydrater.
Kalcium
Grundämne som förekommer i nästan all organiserad vävnad. Det tillhör alkalimetallerna och har kemiskt tecken Ca, atomnummer 20 och atomvikt 40. Kalcium är det allra vanligaste mineralämnet i kroppen och bildar i förening med fosfor kalciumfosfat, som ingår i ben och tänder. Det spelar en essentiell roll för nerv- och muskelfunktioner, i blodkoagulationsprocessen (som faktor IV) och i många enzymp rocesser.
Pentoser
Högtrycksvätskekromatografi
Acetylglukosamin
2-acetamid-2-deoxyglukopyranos. N-acetylderivatet av glukosamin.
Magnesium
Ett lätt, silverfärgat, metalliskt grundämne. Det har kemiskt tecken Mg, atomnummer 12 och atomvikt 24,31. Dess salter är nödvändiga i näringskedjan, då de behövs för många enzymers verkan, särskilt för sådana som deltar i oxidativ fosforylering. Magnesium ingår i såväl intra- som extracellulära vätskor och utsöndras via urin och avföring. Brist på ämnet ger upphov till nervretning, med stelkramp, kärlvidgning, kramper, darrningar, depression och psykotiska beteenden.
Mannos-6-fosfatisomeras
Hexokinas
Proteinbindning
"Proteinbindning refererar till den process där ett protein binder specifikt till ett annat molekylärt substance, såsom en liten molekyl, ett annat protein eller en jon, vanligtvis genom non-kovalenta interaktioner som hydrogenbindning, Van der Waals-kräfter och elektrostatiska attraktioner. Denna bindning kan regulera funktionen hos det bundna substanceet och är av central betydelse för många biologiska processer, inklusive signaltransduktion, enzymsk aktivitet och transport av molekyler inom cellen."
Fosforylering
Tritolylfosfater
Tritolylfosfat (Trioctyl phosphate, TOF) är ett syntetiskt, icke-flyktigt, fettlösligt ämne som ofta används som plastifieringsmedel i cellulosafolier och härdplaster. Det kan även användas som lösningsmedel inom elektronikindustrin och som kylvätska i transformatorer och kondensatorer. TOF är inte en medicinsk substans i sig själv, men kan möjligen ha biologiska effekter vid exponering, beroende på dos och varaktighet.
Alkaliskt fosfatas
Molekylvikt
Erytritol
6-fosfofruktokinas
Ett allosteriskt enzym som reglerar glykolys genom att katalysera omvandlingen av en ATP-fosfatgrupp till fruktos-6-fosfat, varvid fås fruktos-1,6-bifosfat. D-tagatos-6-fosfat, D-tagatos-6-fosfat och sedoheptulos-7-fosfat kan verka som mottagare; UTP, CTP och ITP kan verka som givare. Hos människan har tre slags underenheter av fosfofruktokinas-1 identifierats: typ M (muskeltyp), typ L (levertyp) och typ C (i blodplättar, hjärna och annnan vävnad). Syn. fosfofruktokinas-1. EC 2.7.1.11.
Fosfatidylinositoler
Derivat av fosfatidsyror där fosforsyran har esterbindning till hexahydroxialkoholen myoinositol. Fullständig hydrolys ger 1 mol glycerol, fosforsyra och myoinositol, och 2 mol fettsyror.
Propylenglykoler
Propylenglycol är ett syntetiskt, färglöst och luktfri vätska som ofta används som lösningsmedel och konserveringsmedel inom medicinsk sammanhang. Det är bland annat en viktig komponent i vissa läkemedelsformuleringar, inklusive injektionsvätskor och inhalationslösningar, på grund av dess förmåga att blanda sig väl med andra substanser och dess låga toxicitet hos människor i de koncentrationer som används i medicinska tillämpningar.
Arabinos
Disackarider
Temperatur
I en enkel mening kan temperatur inom medicinen definieras som den grad av värmevariation eller termisk energi som mäts i kroppen hos levande organismer, vanligtvis i enheten Celsius (°C) eller Fahrenheit (°F). Den normala kroppstemperaturen för en vuxen människa varierar vanligtvis mellan 36,5 och 37,5 °C (97,7 till 99,5 °F), även om det kan variera något beroende på individuella skillnader, tid på dygnet och metoden för temperaturmätning.