Somatostatin
Somatostatin är ett hormon och neuropeptid som hämmar sekretion och motilitet i mag-tarmkanalen, samt har effekter på flera andra fysiologiska processer som glukosmetabolism, immunförsvar och nerveuppslagning. Det produceras naturligt i kroppen, främst i hypotalamus och tarmarna. Somatostatin binder till specifika receptorer och utövar sin verkan genom att hämma utsöndringen av andra hormoner som gastrin, sekretingranulocyt-hormon (GHRH), insulin, glukagon och samt neurotransmittorers frisättning.
Somatostatinreceptorer
Somatostatinreceptorer är proteiner som finns på cellytan och binder till hormonet somatostatin. När somatostatin binds till sina receptorer hämmar det frisättningen av andra hormoner, såsom gastrin, sekreтин, vasoaktivt intestinalt peptid (VIP) och insulin. Dessa receptorer är viktiga mål för behandling av vissa typer av cancer, som till exempel neuroendokrina tumörer, eftersom de ofta producerar stora mängder hormoner som kan orsaka symptom som diarré och smärta. Genom att blockera somatostatinreceptorerna med läkemedel kan man minska frisättningen av dessa hormoner och lindra symtomen.
Oktreotid
Oktreotid är ett syntetiskt hormonanalog med en struktur som liknar naturligt förekommande somatostatin, som reglerar flera kroppsliga funktioner genom att hämta release av andra hormoner och signalsubstanser. Oktreotid används terapeutiskt för att behandla karcinoidtumörer, akromegali och andra tillstånd som orsakas av överproduktion av specifika hormoner.
Somatostatin-28
Somatostatin-28 är en neuropeptidhormon som hämmar sekretion och motilitet i mag-tarmkanalen, samt påverkar också vissa endokrina funktioner. Det produceras av delar av hypotalamus och enteriska nervsystemet. Somatostatin-28 är en variant av somatostatin-14, med 14 aminosyror, men den har två extra aminosyrasekvenser i C-terminalen. Båda formerna binder till samma receptorer och har liknande biologiska effekter, men Somatostatin-28 har en längre halveringstid i kroppen.
Neuroendokrina tumörer
Neuroendocrine tumors (NETs) are abnormal growths that develop in the neuroendocrine cells, which are responsible for releasing hormones into the bloodstream regulating various body functions. These tumors can occur in different organs throughout the body, but they are most commonly found in the lungs and digestive system. NETs can be benign or malignant and may cause symptoms due to hormone overproduction or tissue invasion. Early detection and appropriate treatment are essential for improving outcomes in patients with neuroendocrine tumors.
Gastriner
Somatostatinproducerandeceller
Akromegali
En sjukdom orsakad av överproduktion av tillväxthormon, vilket leder till gradvis förstoring av huvud och ansikte, händer och fötter, samt bröstkorg. Tillståndet är förenat med en mångfald andra sjukd omssymtom, som t ex nedsatt glukostolerans, högt blodtryck, artrit och muskelsvaghet. Ursprunget till sjukdomen är oftast ett somatotropinproducerande hypofysadenom.
Glukagon
Indiumradiosotoper
Peptider, cykliska
Cycliska peptider är en typ av peptidmolekyler som innehåller en sluten ringstruktur bildad genom kovalenta bindningar mellan deras aminosyrares sidokedjor, vilket ger dem en stabilare och mer kompakt konformation jämfört med linjära peptider, och de har viktiga biologiska funktioner som hormoner, neurotransmittorer och antimikrobiella agenter.
Tillväxthormonfrisättande hormon
Tillväxthormonfrisättande hormon (GHRH) är ett hypofysalt hormon som stimulerar frisättningen av tillväxthormon från adenohypofysen, vilket i sin tur reglerar kroppens tillväxt, cellproliferation och metabolism.
Karcinoidtumör
Vanligtvis liten, långsamt växande neoplasm bestående av öar av runda, oxyfila eller spindelformade, medelstora celler med ganska små, vesikulära kärnor, och täckt av en slemhinna med gul, fårad yta. Tumören kan uppträda var som helst i mag-tarmkanalen (men även i lungorna eller på andra platser); ungefär 90 % uppkommer i appendix. Dessa tumörer har neuroendokrint ursprung och härstammar från en p rimitiv stamcell.
Dietylentriaminpentaättiksyra
Hypofystumörer
Tumörer som primärt uppstår i eller bildas som metastaser i hypofysen. De flesta hypofystumörer är adenom, vilka indelas i icke hormonproducerande och hormonproducerande former. De hormonproducerande klassificeras vidare utifrån den hormontyp de utsöndrar. Hypofysadenom kan även beskrivas genom färgningsegenskaper (basofila adenom, acidofila adenom och kromofoba adenom). Hypofystumörer kan utöva tryck på angränsande vävnadsstrukturer, inkl. hypotalamus. flera kranialnerver och synnervskorsningen. I det senare fallet kan dubbelsidig, temporal halvsyn uppstå.
Signalsubstansreceptorer
Signal substance receptors, also known as ligand-gated ion channels or metabotropic receptors, are proteins located on the cell membrane that bind to specific signal molecules (neurotransmitters, hormones, or drugs) and trigger a series of intracellular events. These receptors play a crucial role in intercellular communication and regulation of various physiological processes.
Tillväxthormon
En polypeptid som utsöndras av adenohypofysen (främre hypofysloben). Tillväxthormon, eller somatotropin, stimulerar till mitos, celldifferentiering och celltillväxt. Artspecifika tillväxthormoner har framställts på syntetisk väg.
Bukspottkörtelhormoner
Bukspottkörtelhormoner, också kända som enterohormoner, är hormoner som produceras och secreteras av enteroendokrina celler i tarmen. Dessa hormoner har en rad funktioner, inklusive reglering av matspjälkning, glukoshomöostas, sätt hungern och känslan av mättnad, samt immunmodulering. Exempel på bukspottkörtelhormoner inkluderar serotonin, gastrin, secretin, cholecystokinin (CCK), glukagon-somatomstatin-like peptid (GLP)-1 och -2, och peptid YY (PYY).
Tillväxthormonproducerande hypofysadenom
En tillväxthormonproducerande hypofysadendym (sometider kallat akromegali eller gigantism, beroende på ålder) är en ovanlig endokrin sjukdom orsakad av en benign tumör i hypofysens framlob (adenom), som överproducerar tillväxthormon efter slutet av växtperioden.
Hormoner
Kemiska ämnen som har specifik, reglerande inverkan på ett eller flera organs funktioner. Ursprungligen avsågs ämnen som utsöndrades av olika endokrina körtlar och transporterades med blodet till målorganen. Begreppet har dock utvidgats till att även omfatta ämnen som inte produceras av de inre körtlarna, men som har liknande effekter.
Bukspottkörtel
Pankreatisk polypeptid
Pancreatic polypeptide (PP) is a hormone that is produced and released by the pancreas, specifically by the scattered PP cells in the islets of Langerhans. It plays a role in regulating several physiological functions, including appetite, gastric emptying, and pancreatic exocrine secretion. PP is a 36-amino acid polypeptide that was first identified in 1979. It is released into the circulation in response to food intake, particularly protein-rich meals, and its levels increase after vagal stimulation or insulin-induced hypoglycemia. PP acts on specific receptors in the central nervous system and peripheral tissues to modulate various physiological responses, including satiety, gastrointestinal motility, and pancreatic enzyme secretion.
Hormonblockerare
Kemiska ämnen som hämmar de endokrina körtlarnas funktioner, biosyntesen av de hormoner de utsöndrar, eller blockerar hormonernas specifika verkan.
Langerhans cellöar
Oregelbundna mikroskopiska bildningar av strängar av endokrina celler, spridda i hela bukspottkörteln bland de exokrina kärnorna. Varje cellö är omgiven av bindvävsfibrer och genomsatt av ett nätverk av kapillärkärl. Det finns fyra huvudtyper av celler. De talrikaste betacellerna (50-80%) utsöndrar insulin. Alfaceller (5-20%) utsöndrar glukagon. PP-celler (10-35%) utsöndrar pankreaspolypeptid. Deltaceller (ca 5%) utsöndrar somatostatin.
Insulin
Ett proteinhormon som utsöndras av bukspottkörtelns betaceller. Insulin har en avgörande roll i regleringen av sockeromsättningen, där det främjar cellernas förbrukning av glukos. Det spelar även en viktig roll för omsättningen av proteiner och lipider. Insulin används som läkemedel för hålla insulinberoende diabetes mellitus under kontroll.
Somatostatinom
Somatostatinom är ett mycket ovanligt neuroendokrint tumörtillstånd som karaktäriseras av överproduktion av hormonet somatostatin, främst från delta-celler i bukspottkörteln. Tumören kan vara bensymtomfri eller orsaka symtom som diarré, illamående, smärta och förstoppning på grund av hormonet somatostatin som hämmar gastrointestinala funktioner. Behandlingen innefattar ofta kirurgisk excision och systemisk medicinsk behandling med bland annat somatostatinanaloger eller målgeriktd terapi.
Vasoaktiv intestinal peptid
Bukspottkörteltumörer
Humant tillväxthormon
Ett peptidhormon med 191 aminosyror som utsöndras av människans adenohypofys. Hormonet kallas även GH eller somatotropin. Ett syntetiskt tillväxthormon, somatropin, har kommit att ersätta den naturliga formen som terapeutiskt preparat vid behandling av t ex dvärgväxt hos barn med tillväxthormonbrist.
Motilin
Adenoma, Islet Cell
En godartad tumör i Langerhans cellöar som kan förekomma varsomhelst i bukspottkörteln. Kan orsaka hyperinsulinism eller Zollinger-Ellisons syndrom.
Hypofys
Antrum pyloricum
Magslemhinna
Hormoner i mag-tarmkanal
Radiofarmaka
Radiofarmaka är substance som innehåller radionuklider och används inom medicinen för att diagnostisera eller behandla sjukdomar. De används ofta inom områden som nuclearmedicin och radioterapi, där de kan hjälpa till att undersöka organ och vävnader i kroppen eller att behandla cancer och andra sjukdomar genom att påverka celler med hjälp av strålning.
Pentagastrin
Pentagastrin är ett syntetiskt peptidhormon som används som diagnostiskt verktyg inom medicinen. Det stimulerar magsekretionen och frisätter gastrin, ett hormon som reglerar magsaftens sekretion. Pentagastrin används vid undersökningar av magsäckens funktion och för att diagnostisera tillstånd såsom gastrinom, en ovanlig sorts neuroendokrine tumör.
Sekretin
Sekretin är ett hormonellt peptidhormon som frisätts från särskilda celler (sekretinceller) i tunntarmen och stimulerar produktionen av tarmt fluor, särskilt bikarbonat, för att neutralisera magsyra som släpps ner från magsäcken.
Cellgifter, hormonella
Cancermedel som används för att behandla hormonkänsliga tumörer. Hormonkänsliga tumörer kan vara hormonberoende eller hormonintoleranta, eller både och. En hormonberoende tumör går tillbaka när den ho rmonella stimulansen upphör, genom kirurgiska ingrepp eller farmakologisk blockering. Hormonintoleranta tumörer kan gå tillbaka vid behandling med farmakologiska mängder hormon, oberoende av om tumöre n tidigare visat tecken på hormonkänslighet. De viktigaste hormonintoleranta tumörerna är bröstcancer, prostatacancer och endometriecancer, lymfom och vissa leukemier.
Kikhostetoxiner
Ett antal adhesiner och toxiner, producerade av Bordetella-bakterier, som avgör sjukdomsalstringen vid bordetellainfektioner, som t ex kikhosta. De omfattar filamenthemagglutinin, fimbrieproteiner, pertaktin, pertussistoxin, adenylatcyklastoxin, dermonekrostoxin, trakealcelltoxin, bordetellalipopolysackarider och luftrörskoloniseringsfaktor.
Kikhostetoxin
Bombesin
Malignt karcinoidsyndrom
Ett symtomkomplex associerat med karcinoidtumörer och kännetecknat av attacker av svåra, uppblossande hudrodnader, vattniga diarréer, sammandragning av luftrören, plötsliga blodtrycksfall, ödem och vätskeansamling i buken. Karcinoida tumörer är oftast belägna i mag-tarmkanalen och bildar levermetastaser. Symtomen orsakas av utsöndring från tumören av serotonin, prostaglandiner och andra biologiskt aktiva ämnen. Karcinoid hjärtsjukdom föreligger när hjärtat drabbas.
Sekretionshastighet
"Sekretionshastighet" refererar till mängden sekret som produceras och utsöndras från en körtel per tidsenhet. Det kan appliceras på olika kroppsliga system, såsom speicheldrüsor (spottkörtlar), levern och lungorna. I en enkel mening: "Sekretionshastigheten är hastigheten på sekretering av ett specifikt sekret från en körtel."
Kolecystokinin
En peptid av 33 aminosyror som utsöndras från slemhinnan i den övre delen av tarmen, och som också återfinns i det centrala nervsystemet. Den orsakar sammandragning av gallblåsan, frigörande av exokrina bukspottskörtelenzymer och påverkar andra funktioner i mag-tarmkanalen. Kolecystokinin kan vara mättnadsförmedlare.
Neuropeptider
Neuropeptider är signalmolekyler som består av korta aminosyrekedjor och fungerar som neurotransmittorer eller neuromodulatorer i det centrala nervsystemet och det perifera nervsystemet. De bildas som en del av posttranslatorisk modifiering av proteiner och är involverade i en rad olika fysiologiska processer, inklusive smärtperception, hunger, sömn, minne och emotionella respons. Neuropeptider binder till specifika receptorer på cellytan och utlöser en kaskad av intracellulära händelser som påverkar cellens funktion och aktivitet.
Galanin
En peptid med 29 aminosyror som finns i både det centrala och det perifera nervsystemet. Den hämmar glukosutlöst insulinutsöndring, utsöndring av acetylkolin och glutamat (men inte gamma-aminosmörsyra) från hippocampus, sänker retningsnivån i ryggmärgen och dämpar urladdningen i nervcellerna i locus caeruleus. Den stimulerar fettupptagning och växthormonutsöndring vid tillförsel i hypotalamus eller intracerebroventrikulärt.