"Stenotrophomonas maltophilia is a Gram-negative, opportunistic bacterium that can cause healthcare-associated infections, particularly in immunocompromised patients. It is commonly found in moist environments and is resistant to many antibiotics, making treatment challenging."
Stenotrophomonas maltophilia är en gramnegativ, aerob bakterie som förekommer i vatten- och jordmiljöer. Den kan också orsaka infektioner hos människor, särskilt hos immunsupprimerade individer. Infektioner kan vara svåra att behandla på grund av bakteriens resistens mot många antibiotika. Exempel på infektioner som orsakas av Stenotrophomonas maltophilia är lunginflammation, blodinfektion och kateterassociERad infektion.
Infektioner orsakade av bakterier som färgas rosa (negativ färgning) vid gramfärgning.
Xanthomonas är ett släkte av gramnegativa, aeroba stavformade bakterier inom familjen Xanthomonadaceae. Dessa bakterier är kända för att orsaka sjukdomar hos växter och kan ge upphov till skador som ruttnande blad, nekros (död vävnad) och gallbildning. De flesta arterna av Xanthomonas är patogener för växter och angriper specifika växtarter genom att kolonisera olika delar av växten som blad, stjälkar, rötter eller frukter. Exempel på sjukdomar orsakade av Xanthomonas inkluderar black rot på kål, citruscanker och bakteriebladfläcksjuka hos tobak.
Trimetoprim-sulfametoxazol är en kombinerad antibiotisk behandling som består av två olika antimikrobiella medel, trimetoprim och sulfametoxazol, som tillsammans verkar synergistiskt mot en rad bakterier, inklusive sådana som är resistenta mot andra antibiotika. Denna kombination används vanligen för att behandla olika infektioner orsakade av både grampositiva och gramnegativa bakterier, till exempel urinvägsinfektioner, öroninfektioner, hudinfektioner och lunginflammationer. Vidare kan trimetoprim-sulfametoxazol också användas för att förebygga och behandla Pneumocystis jirovecii-pneumoni (PJP), en opportunistisk infektion som kan drabba personer med nedsatt immunförsvar, särskilt HIV-positiva patienter
Kemiska substanser som produceras av mikroorganismer och som, i utspädda lösningar, har förmåga att hämma tillväxten hos eller döda andra organismer. Antibiotika vars toxicitet tolereras av värden anv änds som kemoterapeutiska preparat för behandling av infektionssjukdomar hos människor, djur och växter.
Tester som visar den relativa effekten av olika kemoterapeutiska medel mot specifika mikroorganismer (t ex bakterier, svampar, virus).
Bakterier som tappar lilafärgning, men färgas rosa, vid gramfärgning.
Preparat med förmåga att döda infektiösa agens eller hindra dem från att orsaka infektion.
En ärftlig sjukdom i de exokrina körtlarna som drabbar främst bukspottkörteln, andningsvägarna och svettkörtlarna, och som brukar börja i barnaåren. Sjukdomen kännetecknas av kroniska luftvägsinfektioner, nedsatt kapacitet hos bukspottkörteln och benägenhet för värmeutmattning. Skrumplever under barndomen förekommer ofta och kan leda till portahypertension, mjältförstoring och hypersplenism.
Betalaktamer är en grupp antibiotika som har en betalaktamring som del av sin kemiska struktur, vilket gör dem effektiva mot bakterier genom att störa deras förmåga att bilda cellväggar. Exempel på betalaktamaser inkluderar penicilliner, cefalosporiner, monobaktamer och carbapenemer.
Pseudomonadaceae är en familj av gramnegativa, aeroba stavformade bakterier inom ordningen Pseudomonadales. Bakterier inom denna familj är vanligen motståndskraftiga mot antibiotika och kan orsaka opportunistiska infektioner hos människor, särskilt hos immunförsvagna individer. Exempel på släkten inom Pseudomonadaceae är Pseudomonas, Burkholderia och Stenotrophomonas.
Bakteriers förmåga att motstå eller utveckla tolerans för kemoterapeutiska preparat och antibiotika. Denna resistens kan förvärvas genom genmutationer eller främmande DNA vid plasmidöverföring (R-faktorer).
Smitta som sprids inom en sjukvårdsinrättning. Syn. sjukhusinfektion; nosokomial infektion.
Bakteriers förmåga att motstå eller utveckla tolerans för flera strukturellt och funktionellt skilda läkemedel samtidigt. Denna resistens kan förvärvas genom genmutationer eller främmande DNA vid plasmidöverföring (R-faktorer).
Vetenskapen om de mikroorganismer som lever i olika miljöer omkring oss (i luft, jord, vatten osv) och deras eventuella patogena egenskaper i förhållande till andra organismer, inklusive människor.
Cykliska amider som bildas ur aminokarboxylsyror genom förlust av vatten. Laktimer är enolformer av laktamer.
Betalaktamer är en grupp av antibiotika som har förmågan att binde till och inaktivera penicillin-bindande protein (PBP) hos bakterier, vilket resulterar i att deras cellvägg inte kan bildas korrekt och ledar till celldöd. Exempel på betalaktamantibiotika inkluderar peniciller, cefalosporiner, karbapenemer och monobaktamer.
Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.
En art av Burkholderia som anses vara en opportunistisk patogen hos människa. Den förknippas med olika nosokomiala (sjukhus-) infektioner.
Metoder för bestämning av olika typer och stammar av bakterier. De mest använda typningssytemen är bakteriofagtypning och serotypning jämte bakteriocintypning och biotypning.
Encelliga, prokaryota mikroorganismer som i allmänhet har fast cellvägg, som förökar sig genom celldelning och som uppvisar i huvudsak tre former: rund, avlång eller stavliknande, och spiralform. Någr a arter har särskilda rörelseorgan, flageller.
Proteiner förekommande hos någon bakterieart.
Bakterier som bibehåller kristallviolettfärgen efter behandling enligt Grams metod.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
16S RNA er en typ av ribosomalt RNA (rRNA) som finnes i prokaryote ribosomer og har en viktig rolle i translasjonen av genetisk informasjon til proteinsyntese. 16S rRNA-molekylen er en del av den lille ribosomale subuniten og inneholder konserverte sekvensregioner som kan brukes til identifisering og klassifisering av forskjellige arter av bakterier og archaea.
En kedja av processer genom vilka levande organismer bryter ned miljöföroreningar, organiskt avfall, bekämpningsmedel samt implanterade material.
En akut, diffus och varig inflammation av lös bindvävnad, särskilt underhudsvävnad, och ibland muskelvävnad. Tillståndet kommer oftast som en följd av infektion i sår eller andra hudskador.
Samtidig resistens mot flera strukturellt och funktionellt skilda läkemedel.
Tienamycin är ett antibiotiskt läkemedel som verkar genom att hämma bakteriens proteinsyntes, vilket stör dess tillväxt och reproduktion. Det används för behandling av allvarliga infektioner orsakade av känsliga bakteriestammar, ofta vid behandling av komplicerad sepsis, meningit och lunginflammation. Tienamycin ges vanligen intravenöst på grund av dess dåliga oral absorption.
Lunginflammation orsakad av någon bakterieart. Bakteriell lunginflammation beror vanligen på spridning av infektion i luftrören genom inandning av mikroskopiska mängder sekret. De allra flesta fall av denna sjukdom är samhällsförvärvade lunginflammationer.
Ticarcillin är ett beta-laktamantibiotikum som tillhör gruppen karbapenemer. Det används vanligtvis för behandling av allvarliga infektioner orsakade av gramnegativa bakterier, inklusive Pseudomonas aeruginosa. Ticarcillin har aktivitet mot en bred spektrum av bakterier och är ofta kombinerat med klavulansyra för att förhindra nedbrytning av antibiotikumet av beta-laktamasenzymer producerade av bakterier.