Svinfebervirus
"Svinfebervirus, eller Porcine Reproductive and Respiratory Syndrome Virus (PRRSV), är ett virus som orsakar svinfeber, en smittsam infektionssjukdom hos grisar som kan leda till respiratoriska problem och reproduktiva störningar."
Svinfeber
"Svinfeber, eller klassisk svinfeber, är en infektionssjukdom orsakad av bakterien Streptococcus suis, vanligt förekommande hos grisar och som kan överföras till människor via direkt kontakt med infekterade djur eller konsumtion av infekterat kött. Sjukdomen karakteriseras av plötslig feber, stark huvudvärk, illamående och kräkningar, höreschymor och muskelvärk."
Afrikansk svinpestvirus
Den enda arten av släktet Afrikansk svinpestliknande virus. Viruset orsakar sjukdom hos vårtsvin, vildsvin och tamsvin i Afrika och lindrigare infektion i Europa.. Viruset förekommer hos och sprids av mjuka fästingar (Ornithodoros moubata).
Svin
Alla djur som ingår i familjen Suidae, knubbiga, kortbenta och allätande däggdjur med tjock hud och borstliknande pälshår, förhållandevis lång nos och liten svans. Hit hör släktena Babyrousa, Phacochoerus (vårtsvin) och Sus, till vilket hör det vanliga tamsvinet (Sus scrofa).
Afrikansk svinpest
En vanligtvis dödlig iridovirusinfektion hos grisar, som yttrar sig som feber, hosta, diarre, hemorrhagiska lymfkörtlar och gallblåsödem.
Pestivirus
Pestivirus är ett släkte inom familjen Flaviviridae och består av en grupp virus som orsakar sjukdomar hos djur, framförallt i tambinäringen. De mest kända arterna inom släktet är bovin betseyssjuka virus (BVDV), classical swine fever virus (CSFV) och ovinn classicial swine fever virus (OCSFV). Dessa virus är smittsamma och kan orsaka allvarliga sjukdomar hos sina värddjur, som till exempel diarré, respirationsbesvär, fetalt missbildning och död. Förebyggande åtgärder såsom vaccination och biosäkerhetsåtgärder används för att kontrollera spridningen av dessa virus.
Border disease-virus
En art av Pestivirus som orsakar en medfödd sjukdom hos får, kännetecknad av onormalt kraftig päls, skakningar och dålig växt. Syn. BDV.
Iridoviridae
Pestivirusinfektioner
Pestivirusinfectioner är en grupp infektionssjukdomar orsakade av Pestivirus, ett släkte inom familjen Flaviviridae. De mest kända arterna är virusen som orsakar sjukdomarna BSE (galna ko disease), RFD (round flock disease hos får) och CVD (cytomegalovirusinfektion hos svin). Infektionerna kan ge upphov till en rad symtom som varierar beroende på virusart, värddjursart och individuell susceptibilitet. Symptomen kan inkludera fetma, diarré, leverpåverkan, abort och reproduktionsstörningar. Infektioner hos människor är mycket sällsynta och då oftast förknippade med nära kontakt med infekterade djur eller konsumtion av infekterat kött.
Gula febernvirus
RNA, viralt
"Viralt RNA" refererer til RNA-molekyler som er en del av strukturen eller funksjonen på et virus. Virus er små infektiøse partikler som består av genetisk materiale (RNA eller DNA) emballert i et proteinhylle. Viralt RNA kan være enten en del av viruset selv, som ses i positive-sense enkelstrengede RNA-viruser og negative-sense enkelstrengede RNA-viruser, eller det kan være et mellemledd i replikasjonen av retrovirus, som har RNA-genomer. Viralt RNA kan også være involvert i syntesen av proteiner for viruset.
Rift Valley-febervirus
Rift Valley fever virus (RVFV) is a mosquito-borne phlebovirus that primarily affects animals, but can also cause severe disease in humans, including fever, headache, muscle pain, and in some cases, hemorrhagic fever, encephalitis, or blindness. It is named after the Rift Valley region of East Africa where it was first identified in 1930. The virus is transmitted to humans through contact with infected animal tissue or blood, or through the bite of infected mosquitoes. Outbreaks typically occur in Africa following periods of heavy rainfall and flooding, which provide breeding grounds for the mosquito vectors.
Diarrevirus, bovina
En grupp virus av släktet Pestivirus som orsakar diarre, feber, munsår, blödningssyndrom och olika typer av nekrotiska sår hos nötkreatur och andra husdjur (bovin virusdiarre, BVD). De två arterna (genotyperna), BVDV-1 och BVDV-2, uppvisar olikheter i fråga om antigenicitet och patogenicitet. Den tidigare benämningen BVDV omfattade båda arterna.
Virushöljets proteiner
Sus scrofa
'Sus scrofa' är den vetenskapliga beteckningen för vildsvin, ett djur som tillhör familjen släpgrisar (Suidae). Det är den art av svin som förekommer vilt över stora delar av Eurasien och Nordafrika. Vildsvinet är ett robust och anpassningsbart djur som kan leva i olika habitat, från skogsområden till odlingsmark. Det kännetecknas bland annat av sin tjocka hud, långa snabel och grova borst på ryggen. Vildsvinet är allätare och har en diversifierad föda som kan inkludera växter, rötter, frukt, as och smådjur. Det är också ett mycket intelligent djur med starka sociala band.
Sjukdomsalstrande förmåga
Tonsil
En medicinsk definition av 'tonsill' är de par oftast lymfatiska vävnadsdiferensieringar som finns i svalget (farynx), kända som palatina tonsillerna eller vanligtvis kallade "mandlar". De består av massor av små, sammanlopna, lymfatiska knölar, täckta av mukos membran. Deras funktion är att hjälpa till med immunförsvaret genom att fånga och förstöra bakterier och virus som kommer in i kroppen via andning eller matspisning.
Cellinje
I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.
Virala icke-strukturella proteiner
"Virala icke-strukturella protein" (Viral non-structural proteins, VNS) är proteiner som inte utgör en del av virions struktur och därför saknar direkta funktioner i virusets infektionscykel. Istället har de ofta regulatoriska funktioner inom värdcellen och bidrar till undertryckandet av cellens immunförsvar, modifiering av celldelningen eller inhibering av apoptos (programmerad celldöd). Dessa proteiner syntetiseras vanligen först efter att viruset infekterat värdcellen och dess genetiskt material har integrerats i cellens genetiska maskinarium.
Virusproteiner
"Virusproteiner" refererer til proteiner som produceres af et virus for å fullføre sin infeksjonsprosess og reproducerer seg i værtsorganismen. Disse proteinet kan ha ulike funksjoner, såsom å binde til værtscellene for å fremme infeksjonen, å beskytte virusgenomet under overføringen mellom værter eller å hjelpe med replikasjonen av viruset.
Virala strukturella proteiner
"Virala structurproteiner" är proteiner som utgör den strukturella skal eller kapsiden runt ett virus. Dessa proteiner är nödvändiga för att virus ska kunna invadera och infektera värdkällen, och de hjälper till att skydda virala genetiska material under överföring och infektion. Virala structurproteiner kan variera mycket mellan olika virusstammar och kan ha en rad olika funktioner, inklusive bindning till värdceller, penetrering av cellmembran och sammansättning av den virala partikeln.
Molekylsekvensdata
Virusantikroppar
Vero-celler
"Vero-celler" är en typ av immortaliserade celllinjer som används inom biomedicinsk forskning. De är avledda från tarmepitelceller hos det afrikanska gröna mangustemonstret (Cercopithecus aethiops) och har kapaciteten att dela sig oändligt många gånger i kultivering. Vero-celler är ett vanligt val inom cellbiologi och virologi på grund av deras stora potential till celldelning, stabilitet och deras sårbarhet för flera olika virusstammar. De används ofta som värdceller för att odla och studera virus, såsom viruset som orsakar COVID-19 (SARS-CoV-2), eftersom de tillåter effektiv replikation av dessa patogener.
Virusförökning
Cytopatogen effekt, viral
Synliga, morfologiska förändringar i virusinfekterade celler. Dessa omfattar avstängning av cellulärt RNA och proteinsyntes, cellfusion, frisättning av lysosomenzymer, ändrad cellmembranpermeabilitet, diffusa förändringar i de intracellulära strukturerna, förekomst av virala inklusionskroppar och kromosomavvikelser. Hit hör inte malign (elakartad) transformation, som är "cellförändring, viral". Undersökning av virala cytopatogena effekter är en värdefull metod för att identifiera och klassificera det virus som ger upphov till infektionen.
Blödarfebervirus, Krim-Kongo
Antibodies, Neutralizing
Neutralizing antibodies are a type of antibody that defends against pathogens such as viruses and bacteria by neutralizing their ability to infect human cells. They do this by binding to specific regions on the surface proteins of the pathogen, preventing it from attaching to and entering host cells. This renders the pathogen ineffective and helps to prevent or reduce the severity of infection. Neutralizing antibodies can be produced naturally in response to an infection or vaccination, or they can be generated artificially for therapeutic purposes.
Bassekvens
Cercopithecus aethiops
Viremi
Viremia refererar till när viruspartiklar kan detekteras i blodet. Detta betyder att ett individuellt är infekterat av en virusinfektion och viruset har spritts systemiskt inom kroppen via blodomloppet. Nivåerna av viremi kan variera beroende på typen av virus, sjukdomens stadie och individets immunförsvar.
Gula febern
Aminosyrasekvens
Vacciner, försvagade
Värd-patogenförhållanden
'Värd-patogenförhållanden' refererar till det komplexa interaktionsmönstret mellan en patogen (en mikroorganism som kan orsaka sjukdom) och dess värd (vanligtvis ett djur, inklusive människor), inbegripet värdens immunrespons, patogens infektionsstrategier och sjukdomsmekanismer, samt eventuella påverkan av värden på patogenens virulens och överlevnad.
Rift valley-feber
Rift Valley fever (RVF) is a viral hemorrhagic fever caused by the Rift Valley fever virus (RVFV), a member of the Phlebovirus genus in the Bunyaviridae family. It is primarily transmitted to animals and humans through the bite of infected mosquitoes, with Aedes and Culex species being the primary vectors. The disease is named after the Rift Valley region in East Africa where it was first identified in 1930. RVF mainly affects domestic animals such as sheep, goats, and cattle, causing high rates of abortion and death in young animals. In humans, RVF can cause a wide range of symptoms, from mild flu-like illness to severe disease with complications such as encephalitis (inflammation of the brain) and ocular disease (eye damage). Large outbreaks of RVF have occurred in Africa and the Arabian Peninsula, posing a significant public health concern. Prevention measures include vaccination of animals, personal protective measures against mosquito bites, and vector control strategies.
Ornithodoros
Ornithodoros är ett släkte löss, även kända som hårda fästingar, som tillhör familjen Argasidae. Dessa parasiter förekommer vanligtvis i varmare klimat och livnär sig på blod från djur och fåglar. Ornithodoros-arter är kända för att kunna överföra olika sorters sjukdomar, inklusive vissa former av febersjukdomar som kan drabba människor.
Endopeptidaser
En undergrupp av peptidhydrolaser. De klassificeras huvudsakligen utifrån sin katalytiska verkan. Specificitet används endast för identifiering av enskilda enzymer. De omfattar serinendopeptidaser (EC 3.4.21), cysteinendopeptidaser (EC 3.4.22), asparaginendopeptidaser (EC 3.4.23), metalloendopeptidaser (EC 3.4.24) samt en grupp enzymer som ännu inte placerats in i någon av ovannämnda klasser (EC 3.4.99). EC 3.4.-.
Omvänt transkriptaspolymeraskedjereaktion
Asfaviridae
En familj dubbelsträngat DNA-virus med en enda art: afrikansk svinpestvirus (Asfivirus). Det orsakar afrikansk svinpest. Syn. afrikansk svinpestliknande virus.