"Syrabindande medel" är en benämnning inom medicinen för substanser som minskar mängden syra i mag-tarmkanalen genom att neutralisera eller hämma sekretion av saltsyra från magcellerna. Exempel på sådana medel är H2-receptorantagonister och protonpumpshämmare, som används för behandling av tillstånd som magreflux, ångest, magsår och gastroesofageal refluxsjukdom (GERD).

En oorganisk förening (Mg(OH)2) som i naturen uppträder i form av mineralet brucit. Den har syraneutraliserande och laxerande verkan.

Hydrerat aluminium. En förening med många biomedicinska tillämpningar: som magsyraneutraliserande medel, som antiperspirant, i tandkräm, som emulgeringsmedel, som tillsats i bakteriologiska preparat o ch vacciner, för vattenrening osv.

Simeticone är ett läkemedel som används för att behandla symptomen på gasbesvär i mag-tarmkanalen, även kallat luft i magsäcken eller flatulens. Simeticon fungerar genom att reducera ytan spänning hos små bubblor av gas i mag-tarmkanalen, vilket gör att de kan lösas upp och frigörs från kroppen som luft i stället för att orsaka obehag. Det är vanligen tillgängligt utan recept och finns ofta som tabletter eller flytande suspensioner.

En oorganisk förening (MgO) som förekommer naturligt i form av mineralet periklas. Den reagerar snabbt med vatten och bildar magnesiumhydroxid. Den används som syraneutraliserande och milt laxerande medel och har många icke-medicinska användningsområden.

I naturen förekommande hydrerad kiseldioxid. Syran är olöslig i vatten eller syror, med undantag för fluorvätesyra.

Kalciumsalt av kolsyra (CaCO3). Ett luktfritt och smaklöst kristallint mineral (kalcit) som har stor utbredning i naturen och utgör huvudbeståndsdelen i kalksten. Det används terapeutiskt som fosfatbu ffert hos hemodialyspatienter och som kalciumtillskott.

Smärta eller brännande känsla i bröstkorgen, ofta sammanhängande med sura uppstötningar i svalget.

Läkemedel som selektivt binder till, men inte aktiverar histamin H2-receptorer, och därmed blockerar verkan av histamin. Deras viktigaste kliniska effekt är att de hämmar syrautsöndring vid behandling av magsår. De kan även påverka glatt muskulatur. Vissa av medlen i denna klass har kraftig effekt på det centrala nervsystemet, men dessa verkningsmekanismer är inte klarlagda.

Ranitidin är ett histaminreceptorantagonist typ H2, som används för att behandla och förebygga mag- och tarmsyraöverproduktion, till exempel i samband med magbesvär orsakade av hög magsyrahalt, såsom magkatarr, mag- och tolvfingersjuke. Ranitidin verkar genom att blockera histaminets påverkan på H2-receptorer i magsäcken, vilket reducerar frisättningen av magsyra.

Enskilda preparat som innehåller ett eller flera aktiva medel för samtidig administrering som fast dosblandning. Begreppet skall särskiljas från kombinationsterapi, som innebär att två eller flera läkemedel ges var för sig för att en kombinerad effekt skall erhållas.

Natriumbikarbonat, även känt som natriumhydrogenkarbonat eller baking soda, är ett joniskt salt av vätebikarbonat och natrium. Medicinskt används natriumbikarbonat ofta som ett neutraliserande medel för att behandla acidos, ett tillstånd där kroppen har för högt syra/bas-halt, eller för att behandla magproblem som syraburna sår i magsäcken. Det kan ges intravenöst (via en infusion) eller taken oralt (som en tablet eller lösning).

Ett med histamin besläktat ämne, som fullständigt hämmar bindning av histamin till H2-receptorer. Cimetidin har en rad farmakologiska verkningar. Det hämmar utsöndring av magsaft, likaså frisättning a v pepsin och gastrin. Det blockerar även cytokrom P-450-aktivitet.

I en enkel medicinsk definition kan silikoner definieras som syntetiska polymerer av silikat, som ofta används inom medicinen för att skapa implantat och katetrar. Silikoner är känt för sin biokompatibilitet, termostabilitet och resistens mot kemiska ämnen, vilket gör dem lämpliga för användning inom kroppen. De används ofta i bröstimplantat, ledimplantat och katetrar för att till exempel underlätta dialysbehandling.

Inflammation i matstrupen orsakad av uppstötning (reflux) av magsyra eller maginnehåll.

Ett läkemedels påverkan på ett annat läkemedels verkningsmekanism, metabolism eller toxicitet.

Undersökning eller behandling med hjälp av endoskop av tolvfingertarmens inre ytor.

Den farmakologiska effekten, önskvärd eller icke önskvärd, av samverkan mellan läkemedel och delar av kosten.

Analys av magsaften för bestämning av syrahalten.

Teknetium Tc 99m-pyrofosfat är ett radiotracer som används inom medicinsk diagnostik, särskilt inom kardiologin. Det är ett teknetium-99m-markert förening av pyrofosfat, en typ av mineral som finns naturligt i kroppen och deltar i ben- och hartsomsättningen.

Omfattningen av den biologiska effekten av den verksamma andelen av en substans, t ex läkemedel, vid avsedd plats eller i ett biologiskt medium som motsvarar det avsedda verkningsstället. Syn. biotill gänglighet.

En kompetitiv histamin H2-receptorantagonist. Dess huvudsakliga farmakodynamiska effekt är hämning av magsaftutsöndring.

Kompletta preparatformer av läkemedel för föreskriven dosering. De är utformade för att motstå magsyra, för att inte framkalla illamående och kräkning, för att oönskad smak eller lukt skall vara minimerad, för att ge en hög läkemedelskoncentration på rätt plats, eller för att ge en fördröjd eller långtidsverkande effekt. Hit hör t ex kapslar, liniment, salvor, lösningar, puder och tabletter.

Olika preparat med varierande verkningsmekanismer som används för behandling och lindring av magsår och irritationer i mag-tarmkanalen.

Sukralfat är ett medel som används vid behandling av sårbarhet, smärta och ulceration i mag-tarmkanalen, genom att skydda slemhinnan och stimulera läkning. Det är en basiskt joniskt komplex polymer av sockerarten sukros, som bildar ett skyddande skikt över slemhinnan och neutraliserar den sura miljön i mag-tarmkanalen.

Salter eller joner av kolsyra, med radikalen CO2(3-). Karbonater bryts lätt ned av syror. Alkalimetallkarbonater är vattenlösliga. Kalciumkarbonat och magnesiumkarbonat är naturligt förekommande, berg artsbildande mineral.

Salter av algsyra, en hydrofil kolhydratkolloid som utvinns ur kelp (framförallt brunalger). Kalcium-, natrium- och ammoniumalginater har använts i absorberande omslag. Alginater i gelform används som avtrycksmassa för tandavtryck.

Silikonpolymerer bestående av kiselatomer med substitutioner av metylgrupper och länkade med syreatomer. De ingår i en serie biokompatibla material i form av vätskor (silikonoljor; lågmolekylära), geler eller fasta ämnen (silikongummi, silikonplast; högmolekylära): som film för konstgjorda membran, geléer för implantat, vätskor för läkemedelstransport, och som skumdämpande medel.

Ett bredspektrumantibiotikum bestående av 6-fluoronaftyridinon (fluorokinoloner) och strukturellt besläktat med nalidixinsyra.

Bakåtflöde av magsaft och/eller innehåll från tolvfingertarmen (gallsyror, pankreasvätska) upp i övre delen av matstrupen, oftast pga bristande funktion hos matstrupens nedre slutarmuskel. Sura uppstötningar blir det när magsaften kommer upp i svalget eller munnen.

Saltsyra i magsaften.

Aspirationspneumonie är en form av lunginflammation orsakad av inandning och aspiration (insläpp) av oralt sekrett, mat eller andra föremål in i lungorna.

Studier som jämför två eller flera behandlingar, där försökspersonerna eller patienterna efter en avslutad första behandlingsomgång överförs till en annan behandlingsregim. Vid jämförelse mellan två behandlingsformer, A och B, väljs halva försöksgruppen slumpmässigt att få behandlingarna i ordningen A, B, andra halvan att få B, A. Kritik har riktats mot denna modell, då effekterna av den första behandlingen kan dröja kvar efter det att den andra behandlingsperioden inletts.

En stark, frätande syra som är ett vanligt reagensmedel i laboratoriet. Syran erhålls genom att klorväte löses i vatten. Kemisk formel är HCl. Magsyra utgörs av saltsyran i magsaften.

Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.