Syrgasisotoper refererar till de stabila isotoperna av syre och väte som finns i molekylen för atmosfärisk syre (O2) och vatten (H2O), vilka kan användas som markörer inom medicinsk forskning. De vanligaste isotoperna är 16O, 18O, 2H (deuterium) och 3H (tritium).
Uppkomst och utveckling av himlakroppar i solsystem. Hit hör även studier av tidig planetär geologi.
Fasta himlakroppar som rör sig i den interplanetariska rymden och som är mindre än planeter eller asteroider, men större än en molekyl. När de faller till en planets yta kallas de meteoriter.
"Syrgas" er en sammentrekning av ordene "syre" og "luft", og refererer til den atmosfæriske luften som vi normalt inhalerer, som består av omkring 21% syre (O2), 78% kv nitrogen (N2) og små mengder av andre gasser som argon, kultilkristaller og spor av kullilkristaller. I denne enkelte meningen kan syrgas definieres som den atmosfæriske luft som inneholder 21% syre (O2) som er livsviktig for mennesker og andre levende vesen for å oksidere (forbranne) næringsstoffer for å produsere energi i cellene.
I can provide a medical definition for 'Cedrela' in one sentence:
El Niño-Southern Oscillation (ENSO) är ett naturligt klimatfenomen som påverkar väder- och klimatsystem över stora delar av världen, särskilt i stillahavsregionen. Det består av två huvudsakliga komponenter: El Niño och La Niña, som är varierande warma och kalla faser av Stilla Havets ytemperatur. ENSO-cykeln varvar mellan dessa två faser med en genomsnittlig periodicitet på tre till sju år. Under El Niño-fasen blir stillahavsvattnet varmare än normalt, vilket kan orsaka extrema väderhändelser som översvämningar och torka i olika delar av världen. Under La Niña-fasen är stillahavsvattnet kallare än normalt, vilket kan leda till motsatta extrema väderhändelser. Southern Oscillationen är ett lufttryckssystem över Stilla Havet som varierar i
Som medicinsk definition kan 'Solsystemet' referera till de himlakroppar som cirkulerar runt solen, inklusive jorden och de andra planeterna, månen och andra naturliga satelliter, småplaneterna, asteroidbältet, kometerna och den interplanetära materien. Solsystemet är vår astronomiska hemvist i universum.
Atomer med samma atomnummer, men med skillnader i atommassa.
Solsystemets små himlakroppar, inkl. asteroiderna. De flesta asteroider påträffas i gapet mellan Mars och Jupiters banor.
Ett släkte barrträd (lärk) inom familjen Pinaceae, ordningen Pinales, klassen Pinopsida och divisionen Coniferophyta. Lärkträd är snabbväxande och blir stora. De ettåriga barren är mjuka.
Metoder för märkning av ett ämne med en stabil eller radioaktiv isotop. Termen skall inte användas för artiklar om märkta ämnen om inte själva märkningsmetoderna omhandlas ingående. De spårsubstanser som kan vara föremål för märkning kan bestå av kemiska ämnen, celler eller mikroorganismer.
Stabila kolatomer med samma atomnummer som grundämnet kol, men med annan atomvikt. C-13 är en stabil kolisotop.
Gasskikt eller gashölje som omger en planet eller annan himlakropp.
Lämningar och spår efter djur och växter från tidigare geologiska skeden som bevarats i jordskorpan.
Alla de olika väderelementen sammantagna.
Stabila kväveatomer med samma atomnummer som grundämnet kväve, men annan atomvikt. N-15 är en stabil kväveisotop.
I en bred medicinsk kontext kan 'tid' definieras som den mängd eller perioden av minuter, timmar, dagar, veckor eller månader som krävs för att en viss fysiologisk process ska äga rum, ett läkemedel ska verka eller en sjukdom ska utvecklas eller förvärras. Tid är också en kritisk komponent i diagnostiska och terapeutiska beslut, eftersom den kan påverka både effektiviteten och säkerheten hos medicinska behandlingar.
Avlagringar på land eller i vatten av fragmenterat, fast, oorganiskt material, som lösgörs genom vittring eller nötning av berggrunden eller genom vulkanisk verksamhet, och som transporteras av luft, vatten eller is.
"Syrgasförbrukning är innebörden av andning, där syre konverteras till koldioxid och vatten som en del av cellandningen för att producera energi i form av ATP (Adenosintrifosfat) i mitokondrier."
Reaktiva syre radicaler är kortlivade, mycket reaktiva molekyler eller atomgrupper som innehåller syre och har en ockuperat elektronpar-orbital. De bildas ofta som en biprodukt under normala cellulära processer, såsom andning, men deras koncentration kan öka avsevärt vid oxidativ stress, till exempel orsakad av exponering för toxiner eller strålning. Reaktiva syre radicaler kan reagera med cellmembraner, proteiner och DNA, vilket kan leda till celldamage och potentialen att bidra till sjukdomar som cancer, neurodegenerativa störningar och åldrande.
I en medicinsk kontext kan 'vatten' referera till vattendricket i kroppen, även kallat kroppsvatten. Detta är allt det vätska som finns inuti och utanpå celler i kroppen. Kroppsvatten består av två huvudsakliga kompartment: intracellulärt vatten, som befinner sig inne i cellerna, och extracellulärt vatten, som befinner sig utanför cellerna. Extracellulärt vatten kan delas upp i vätska i blodkärlen (plasma) och interstitialvätska, som är vätskan mellan celler.
Ett funktionellt system omfattande organismerna i ett naturligt samfund och deras miljö.
I en enkel mening kan temperatur inom medicinen definieras som den grad av värmevariation eller termisk energi som mäts i kroppen hos levande organismer, vanligtvis i enheten Celsius (°C) eller Fahrenheit (°F). Den normala kroppstemperaturen för en vuxen människa varierar vanligtvis mellan 36,5 och 37,5 °C (97,7 till 99,5 °F), även om det kan variera något beroende på individuella skillnader, tid på dygnet och metoden för temperaturmätning.
Zinkisotope är varianter eller former av grundämnet zink, som har olika antal neutroner i kärnan, vilket resulterar i olika atommassor. De flesta zinkisotoperna är instabila och sönderfaller naturligt till andra ämnen, medan en handfull är stabila och förekommer naturligt på jorden.
Svavelisotoper är varianter av grundämnet svavel, som har olika antal neutroner i kärnan och därmed också olika atommassor. Svavels atomnummer är 16, vilket betyder att alla svavelisotoper har 16 protoner i kärnan. De flesta naturligt förekommande svavelatomer har 18 neutroner, vilket ger upphov till den vanligaste svavelisotopen med en atommassa på 32 (S-32). Andra svavelisotoper som förekommer naturligt är S-33, S-34 och S-36, men de är betydligt mindre vanliga. Det finns också ett stort antal instabila, syntetiska svavelisotoper som saknar naturlig förekomst.