Syrgasradioisotoper
Syrgasradioisotoper refererar till isotoper av syre och väte som förekommer naturligt eller skapas syntetiskt, och som sänder ut strålning på grund av radioaktivt sönderfall. I syrgas-väte-blandningen, även känd som vatten (H2O), är syrgasen ofta bundet till två väteatomer och bildar en molekyl.
Syrgas
"Syrgas" er en sammentrekning av ordene "syre" og "luft", og refererer til den atmosfæriske luften som vi normalt inhalerer, som består av omkring 21% syre (O2), 78% kv nitrogen (N2) og små mengder av andre gasser som argon, kultilkristaller og spor av kullilkristaller. I denne enkelte meningen kan syrgas definieres som den atmosfæriske luft som inneholder 21% syre (O2) som er livsviktig for mennesker og andre levende vesen for å oksidere (forbranne) næringsstoffer for å produsere energi i cellene.
Radioisotoper
Radioisotoper, även kända som radionuklider, är atomkärnor med instabila isotopsammansättningar som saknar jämvikt. Dessa isotoper avser att förlora energirik radiation i form av alfastrålning, betastrålning eller gammastrålning för att nå en stabilare konfiguration och bli en annan isotop av samma element (i vissa fall ett helt annat element) genom en process som kallas radioaktiv decay. Radioisotoper används inom många områden, bland annat medicin, forskning, industri och energiproduktion.
Zinkradioisotoper
Zinc radioisotopes are radioactive forms of the chemical element zinc, which have unstable nuclei and emit radiation as they decay towards a stable state. Examples of zinc radioisotopes include zinc-65 and zinc-72, which are used in medical research and nuclear medicine for various applications such as imaging, therapy, and radiotherapy.
Flödesmätning med radioisotop
En flödesmätning med radioisotop är en non-invasiv diagnostisk metod som innebär att ett litet målmedel, konjugerat med en svagt aktiv radioisotop, införs i kroppen för att mäta flödet av blod, luft eller andra fluider genom ett specifikt organ eller kärlsystem. Detta gör det möjligt att upptäcka och bedöma olika medicinska tillstånd som exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, lungemboli och njursjukdomar.
Strontiumradioisotoper
Strontiumradioisotoper refererer til forskjellige former av strontium som har ustabil atomkerne og som sønderfaller ved å udsende ioniserende stråling, kalt radioaktivt sønderfall. Disse radioisotopene brukes ofte i medisinsk kontekst, for eksempel i behandlingen av knogletumorer, hvor de kan erstattet med naturlig strontium i knoglene og dermed avge terapeutisk stråling direkte til området som trenger behandling. Et typisk eksempel er strontium-89, som er et beta-radioisotop som ofte brukes for å behandle smerter relatert til metastaserende knogletumorer.
Syrgasförbrukning
Jodradioisotoper
Instabila isotoper av jod som sönderfaller och avger strålning. Jodatomer med atomvikter mellan 117 och 139, med undantag av I-127, är radioaktiva jodisotoper.
Reaktiva syreradikaler
Reaktiva syre radicaler är kortlivade, mycket reaktiva molekyler eller atomgrupper som innehåller syre och har en ockuperat elektronpar-orbital. De bildas ofta som en biprodukt under normala cellulära processer, såsom andning, men deras koncentration kan öka avsevärt vid oxidativ stress, till exempel orsakad av exponering för toxiner eller strålning. Reaktiva syre radicaler kan reagera med cellmembraner, proteiner och DNA, vilket kan leda till celldamage och potentialen att bidra till sjukdomar som cancer, neurodegenerativa störningar och åldrande.
Kryptonradioisotoper
Instabila isotoper av ädelgasen krypton som sönderfaller under avgivande av strålning. Kr-atomer med atomvikt 74-77, 79, 81, 85 och 87-94 är radioaktiva kryptonisotoper.
Indiumradiosotoper
Natriumradioisotoper
"Natriumradioisotoper" refererar till isotoper av grundämnet natrium (symbol "Na") som har överskott av neutroner och därmed är radioaktiva, vilket betyder att de sakta avger ioniserande strålning. Natrium har 8 stabila isotoper och flera instabila radioisotoper, varav de vanligaste är natrium-22 (^22Na) och natrium-24 (^24Na). Dessa radioisotoper används inom medicinen för diagnostiska och terapeutiska syften, till exempel genom att injicera dem i patienten och sedan följa deras spridning med hjälp av en gammakamera.
Radioaktivitet
Radioaktivitet är ett fenomen där instabila atomkärnor sönderfaller spontant, under processen kallas detta för radioaktiv decay. Under sönderfallen emitteras hö energetiska partiklar och/eller gammastrålning. Detta leder till att den ursprungliga atomkärnan förändras och omvandlas till en annan kemisk element. Radioaktiva isotoper, också kallade radionuklider, kan hittas naturligt eller skapas syntetiskt i laboratorier och kärnreaktorer.
Bariumradioisotoper
Radionuklidavbildning
Radionuclide imaging, also known as nuclear medicine, is a medical procedure that uses small amounts of radioactive material (radionuclides) to create detailed images of the body's internal structures and functions. This technique allows healthcare professionals to diagnose and monitor various medical conditions, such as cancer, heart disease, and neurological disorders. The radionuclides emit gamma rays that are detected by specialized cameras, which then generate images that provide valuable information about the patient's health.
Yttriumradioisotoper
Yttriumradioisotoper refererar till en variant av grundämnet yttrium som har ett instabilt kärnnummer och sönderfaller genom emission av ioniserande strålning. Dessa isotoper används inom medicinen, speciellt inom nuklearmedicin, för att diagnostisera eller behandla vissa sjukdomar. Exempel på en vanligt använd yttriumradioisotop är Yttrium-90.
Tennradioisotoper
Tennradioisotoper är radioaktiva varianter av grundämnet tenn (symbol: Sn), som har en instabil kärnnukleotid och sönderfaller spontant genom emission av ioniserande strålning. Exempel på tennradioisotoper inkluderar isotoperna ^121^Sn, ^123^Sn, ^125^Sn och ^126^Sn, som används inom medicinen för diagnostiska syften i form av radiofarmaka.
Kolradioisotoper
Instabila kolisotoper som sönderfaller under avgivande av strålning. Kolatomer med atomvikterna 10, 11 och 14-16 är radioaktiva kolisotoper.
Järnradioisotoper
Kopparradioisotoper
Instabila isotoper av koppar som sönderfaller under avgivande av strålning. Kopparatomer med atomvikter 58-62, 64 och 66-68 är radioaktiva kopparisotoper.
Fosforradioisotoper
Beta Particles
Beta particles, often denoted as β-, are a type of ionizing radiation released during the process of radioactive decay in certain unstable atomic nuclei. Beta particles consist of high-speed electrons that are ejected from an atom's nucleus when a neutron decays into a proton, an electron, and an anti-neutrino. This transformation results in an overall decrease of one unit in the atomic number (Z) while keeping the mass number (A) constant for the daughter nucleus. Beta particles possess kinetic energy that can vary, and their path through matter is typically straight with some degree of deflection due to collisions with other atoms' electrons.
Teknetium
Teknetium är ett syntetiskt radioaktivt grundämne som tillhör gruppen neutronrika, lättflyktiga metallerna. Det saknar stabila isotoper och är endast tillgängligt genom kärntekniska metoder. Teknetium-99m är den mest använda isotopen inom medicinen, framförallt inom diagnostiska procedurer, då den avger gamma-strålning som kan detekteras i kroppen. Den används ofta för att undersöka blodflöde, funktion och struktur hos olika organ samt för att upptäcka tumörer eller andra abnormiteter.
Kvicksilverradioisotoper
Instabila isotoper av kvicksilver som sönderfaller under avgivande av strålning. Hg-185-195, 197, 203, 205 och 206 är radioaktiva kvicksilverisotoper.
Teknetium Tc 99m-svavelkolloid
Teknetium Tc 99m-svavelkolloid är ett radionuklidbaserat kontrastmedel som används inom medicinsk diagnostik för att undersöka lever-, gallblåsa- och lymfkörtelsfunktion. Kolloiden i preparatet har en storlek på cirka 1-1000 nanometer, vilket gör dem till idealiska agenter för att studera retikuloendoteliala systemet (RES), som består av celler som fagocyterar främmande partiklar och ämnen i kroppen. När Teknetium Tc 99m-svavelkolloid injiceras intravenöst accumuleras kolloiderna i RES, särskilt i levern, mjälten och de retroperitoneala lymfkörtlarna. Genom att använda en gammakamera kan man sedan följa distributionen och upptaget av kolloiden för att få information om funktionen hos ovan nämnda organ och l
Ceriumradioisotoper
Koboltisotoper
Hafnium
Ett metalliskt grundämne med kemiskt tecken Hf, atomnummer 72 och atomvikt (medelvärde) 178,49. Isotoper varierar i atommassa från 173,94 till 179,95. Av naturliga, hafniumhaltiga mineral är hafnon (HfSiO4) det hafniumrikaste (65,97% Hf).
Syrgasbehandling
"Syrgasbehandling" är en medicinsk term som refererar till terapi med administrering av ökat syreinnehåll i andningsluften, vanligen som syrgasgenomströmning eller syrgasmask, för att förbättra syresättningen i blodet hos patienter med syrebrist, såsom vid lungemboli, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) eller hypoxemi orsakad av andra sjukdomstillstånd.
Guldradioisotoper
Instabila isotoper av guld som sönderfaller under avgivande av strålning. Au 185-196, 198-201 och 203 är radioaktiva guldisotoper.
Isotopmärkning
Singletsyre
Singlet oxygen, often denoted as ^1O2, is a highly reactive form of oxygen with unusual chemical properties compared to regular triplet oxygen (^3O2) that we normally breathe. The term "singlet" refers to the electronic state of the oxygen molecule where all electrons are paired and have opposite spins, which makes it more reactive and able to participate in reactions that regular oxygen cannot. This unique property plays a significant role in various biological processes, including cell damage and signaling, as well as in industrial applications such as degradation of pollutants and waste water treatment.
Blyradioisotoper
Instabila isotoper av bly (Pb) som sönderfaller under avgivande av strålning. Blyatomer med atomvikt 194-203, 205 och 209-214 är radioaktiva blyisotoper.
Diagnostiska tekniker, radioisotop
Varje diagnostisk undersökning i vilken ingår utnyttjande av radioaktiva (instabila) isotoper. Denna typ av diagnos omfattar många nuklearmedicinska rutiner och radioimmuntester.
Zinkisotoper
Svavelradioisotoper
Svavelradioisotoper är atomkärnor av grundämnet svavel (symbol: S), som har förändrat kärnstruktur jämfört med den stabilaste isotopen, och därför är radioaktiva. Det vill säga, de sänder ut ioniserande strålning under sitt sönderfall till en mer stabilt tillstånd. Exempel på svavelradioisotoper inkluderar ^35^S, som har 16 neutroner istället för den vanligaste isotopens 14, och har en halveringstid på 87,4 dagar.
Kadmiumradioisotoper
Astat
Ett radioaktivt grundämne tillhörande halogenerna. Kemiskt tecken är At, atomnummer 85 och atomvikt 210, med isotopvariationer mellan 200 och 219. Isotoperna har extremt kort halveringstid och uppträd er naturligt i ytterst små mängder. Astat kan ha användning för behandling av hypertyreos.
Radioimmunterapi
Radioimmuntherapie (RIT) är en form av behandling där en radioaktiv isotop kopplas till en monoklonal antikropp, som är designad för att binda specifikt till en tumörcells yta. När denna konjugat injiceras i kroppen kommer den att leta reda på och binda till måltumören, varpå den avger joniserande strålning som skadar tumörcellens DNA och orsakar celldöd. Denna metod utnyttjar både immunsystemets förmåga att känna igen och särskilja främmande celler samt den skadliga effekten av joniserande strålning på cancerceller, med minimal onkologisk effekt på omgivande vävnader.
Lutetium
Rhenium
Rhenium är ett metalliskt grundämne med symbol Re och atomnummer 75 på periodiska systemet. Det tillhör övergångsmetallerna och används främst inom högteknologiska områden som katalysatorer, elektronik och medicinsk diagnostik. Rhenium är ett av de sällsyntaste grundämnena i jordskorpan och förekommer naturligt endast i spårmängder tillsammans med andra mineral.
Samarium
Radiofarmaka
Radiofarmaka är substance som innehåller radionuklider och används inom medicinen för att diagnostisera eller behandla sjukdomar. De används ofta inom områden som nuclearmedicin och radioterapi, där de kan hjälpa till att undersöka organ och vävnader i kroppen eller att behandla cancer och andra sjukdomar genom att påverka celler med hjälp av strålning.
Bromradioisotoper
Skintillationsräkning
Subduralvätskeutgjutning
En subduralvätskeutgjutning, även känd som subduralhygrom eller subduralakumulering, är en abnormal ansamling av cerebrospinalvätska (CSF) i det subdurale utrymmet mellan hjärnbarken och den hårda hjärnhinnan (dura mater).
Kalciumisotoper
Stabila kalciumatomer med samma atomnummer som grundämnet kalcium, men med varierande atomvikter. Ca-42-44, 46 och 48 är alla stabila isotoper av kalcium.
Radioaktivt avfall
"Radioactive waste" refers to any material that contains radioactive nuclides in concentrations or quantities that pose a threat to human health and the environment. It is produced as a byproduct of various industrial, medical, and research activities, such as nuclear power generation, mining, and medical isotope production. This waste can remain radioactive for varying lengths of time, ranging from days to thousands of years, and must be managed and disposed of in a safe and responsible manner to prevent the release of radiation into the environment.
Radiojod i serumalbumin
"Radiojod bindat till serumalbumin" refererar till när radioaktivt jodisotop (I-131) binds till serumalbuminet, ett protein i blodplasma som transporterar olika substanser runtomkring kroppen. Denna procedur används inom medicinen för att behandla sköldkörtel cancer, där patienten får en dos radioaktivt jod som accumulerar sig i sköldkörteln och avger strålning som dödar cancercellerna. Serumalbuminet binder till jodet för att transportera det runt kroppen innan det tas upp av sköldkörteln, vilket gör att behandlingen är mer effektiv.
Ruteniumradioisotoper
Rutenium-radioisotoper refererer til forskellige radioaktive varianter (isotoper) af grundstoffet rutenium, som har et specifikt antal neutroner i atomkernen, der gør dem radioaktive. Disse isotoper afgiver ioniserende stråling og kan anvendes til forskellige medicinske formål, såsom kræftbehandling (radioterapi) eller diagnostiske tests (nuklearmedicin). Et eksempel på en Rutenium-radioisotop er Ruthenium-106.
Radiometrisk datering
Alfapartiklar
Selenradiosotoper
Selenium radioisotopes refer to unstable forms of the element selenium that emit radiation as they decay into more stable forms. These isotopes are often used in medical research and treatment, including in imaging techniques like positron emission tomography (PET) scans, and in targeted radiation therapy for cancer treatment. An example of a commonly used selenium radioisotope is Selenium-75, which has a half-life of 120 days and emits gamma rays, making it useful for imaging and diagnostic purposes.
Natriumperteknetat Tc 99m
"Natriumpertechnetat Tc 99m" är ett radioträus medicine preparat som används inom diagnostisk medicin, särskilt inom kardiologi och neurologi. Preparatet består av den radioaktiva isotopen Teknetium-99m (Tc-99m) som är kopplad till ett organospecifikt vektormolekyl, i detta fall natriumpertechnetat. När patienten injiceras med preparatet kan man följa dess distribution och upptag i olika vävnader genom att registrera de gammastrålar som avges vid Tc-99ms radioaktiva sönderfall. Detta möjliggör visuell visualisering och funktionell utvärdering av olika organ och system i kroppen, exempelvis hjärtats blodförsörjning eller skelettets struktur.
Heterocycliska föreningar, 1-ring
Wolfram
'Wolfram' är ett sällsynt autosomalt recessivt neurodegenerativt syndrom orsakat av mutationer i genen WFS1, som kodar för wolframinproteinet. Wolframs syndrom kännetecknas av diabetes insipidus, diabetes mellitus, optisk atrofi och sensorineuralt hörselförlust under barndomen eller tidig ungdom. Senare i livet kan ytterligare symtom som försämring av balansen, urinblåsanfunktion och psykiska störningar uppstå.
Dietylentriaminpentaättiksyra
Vävnadsdistribution
In medicine, 'tissue distribution' refers to the way a drug or other substance is distributed throughout the body's various tissues and organs after it has been administered. This distribution can be influenced by several factors, including the chemical properties of the substance, blood flow to different tissues, and the presence of transporters or binding sites in the tissue. Understanding tissue distribution is important for predicting a drug's efficacy and safety profile, as well as for identifying potential targets for therapy.
Radioisotopteleterapi
Radionuclide therapy, även känt som radioisotopteleterapi, är en form av cancerbehandling där radionuklider (instabila, radioaktiva isotoper) används för att eliminera eller skada cancerceller. Genom att injicera, inandas eller placeras nära tumören kan läkemedlet med radionukliderna ge en hög dos av joniserande strålning till cancercellerna, medan exponeringen för normal, frisk vävnad hålls på ett minimum. Denna behandlingsform används ofta när tumören är lokaliserad till en specifik del av kroppen eller när patienten inte tål ytterligare kirurgi eller strålbehandling.
Syrgasisotoper
Syrgasisotoper refererar till de stabila isotoperna av syre och väte som finns i molekylen för atmosfärisk syre (O2) och vatten (H2O), vilka kan användas som markörer inom medicinsk forskning. De vanligaste isotoperna är 16O, 18O, 2H (deuterium) och 3H (tritium).
Metoder
I en medicinsk kontext kan 'metoder' defineras som de tekniker, procedurer eller processer som används för att diagnostisera, behandla eller forska kring sjukdomar, skador eller andra hälsoproblem. Detta kan inkludera både kliniska metoder som undersökningar, terapier och operationer, samt forskningsmetoder som experiment, observationer och statistisk analys.
Kärnmedicin
Teknetium Tc 99m-pentetat
Teknetium-99m pentetat är ett radiotracer som används inom medicinsk diagnostik för att utvärdera sällsynta, men kliniskt viktiga, nukleära medicinska tillstånd, såsom neuroendokrina tumörer och inflammationer. Det är en kemisk förening av den radioaktiva isotopen teknetium-99m och pentetatjonen. Efter intravenös injicering accumuleras teknetium-99m pentetat i områden med hög proteinsyntes, såsom tumörer, infektioner eller skelettet, och ger upphov till en radiotaktisk emission som kan detekteras med en gammakamera. Denna teknik kallas scintigrafi och möjliggör visualisering och funktionell utvärdering av olika organsystem.
Radiometri
Radiometri är en teknik inom fysiken som mäter strålningens intensitet hos olika typer av elektromagnetisk strålning, till exempel gamma-, röntgen- och ultraviolett strålning. Radiometri används ofta inom områden som medicin, astronomi och miljöövervakning för att mäta strålningsnivåer och skydda mot onödvändig exponering av strålning.
Tritium
Tritium, symbolized as ^{3}H, is a radioactive isotope of hydrogen with a half-life of approximately 12.3 years. It consists of one proton and two neutrons in its nucleus. Tritium is commonly used in research and in the production of self-luminous compounds, such as in glow-in-the-dark watches and exit signs. When tritium decays, it emits a low-energy beta particle, which can be utilized in various applications, including nuclear medicine and scientific research. However, exposure to tritium should be limited due to its radioactive nature, as it can pose potential health risks if ingested, inhaled, or absorbed through the skin.
Rosanilinfärger
Nostoc commune
Nostoc commune är en kolonibildande cyanobakterie (blågrön alg), som förekommer i sötvatten och fuktiga jordar över hela världen. Den kan bilda tjocka, geléartade mattor eller klumpar med gröna, blågröna eller bruna celler inbäddade i en slags sklerotium (en typ av överlevnadsstruktur). Nostoc commune är känd för sin förmåga att fixera kväve gas från luften och konvertera den till ammoniak, vilket gör den viktig för närings cykeln i ekosystem. Den kan också producera en rad bioaktiva ämnen med potential medicinsk användning, såsom antibiotika, antivirala medel och cancerbekämpande substanser.
Helkroppsmätning
Mätning av radioaktivitet i hela människokroppen.
Kaliumradioisotoper
Instabila isotoper av kalium som sönderfaller och avger strålning. K-atomer med atomvikterna 37-38, 40, 42-45 är radioaktiva kaliumisotoper.
Kolisotoper
Hyperbaric Oxygenation
Intermittent behandling med syrgas i tryckkammare med högre tryck än vid havsnivå (tre atmosfärer). Behandlingen anses effektiv vid luft- och gasemboli, rökförgiftning, akut kolmonoxidförgiftning, dykarsjuka, klostridiekallbrand osv.
Jodhippursyra
Tidsfaktorer
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Partialtryck
I medicine, partial pressure refererar sig till koncentrationen av ett specifikt gasmolekyll i en blandning av gaser, uttryckt i enheten millimeter kvicksilver (mmHg) eller kilopascal (kPa). Det är särskilt relevant när man diskuterer gasers beteende i kroppen, som syre och kolmonoxid, i olika kompartment såsom blod. Till exempel, partialtrycket av syre (pO2) mäts ofta för att bedöma hur väl syret diffunderar över alveol-kapillärgränsen in i blodomloppet.
Organometallföreningar
Organometallföreningar är en kemisk term som definieras som föreningar mellan metaller och organiska grupper, där minst en kovalent bindning existerar mellan metallatomen och kolatom(en) i organiska gruppen. Dessa föreningar kan ha strukturer som spänner över en bred skala av komplexitet, inklusive allt från enkelmetall-alkylbindningar till mer sofistikerade system med flera metallatomer och/eller flera kovalenta bindningar mellan metallatomerna och kolatomerna.
Stråldos
En stråldos är ett mått på den mängd ioniserande strålning som absorberas av ett material och uttrycks vanligtvis i grå (Gy), vilket är definierat som en energimängd på 1 Joule per kilogram.
Positronemissionstomografi
Positronemissionstomografi (PET) är en typ av bilddiagnostisk undersökningsmetod som används inom medicinen för att studera olika funktioner i kroppen, till exempel metabolism, blodflöde och receptoraktivitet. Metoden bygger på att man injicerar en patient med en liten mängd radioaktivt markert ämne (radioligand), som accumulerar i de vävnader eller organ som man vill undersöka.
Vitamin B12
Vitamin B12, också känt som cobalamin, är ett vattenlösligt vitamin som spelar en viktig roll i flera av våra kroppsfunktioner. Det är essentiellt för att underhålla en hälsosam nervsystemfunktion, syntetisera DNA och producera röda blodkroppar. Vitamin B12 hjälper också till att sänka nivåerna av homocystein i kroppen, ett aminosyra som vid höga nivåer kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar. Det hittas naturligt i animaliska livsmedel som kött, fisk, ägg och mejeriprodukter, samt i vissa gröna bladgrönsaker och jäst.
Syrebrist
Väteperoxid
Sentinel node-biopsi
Sentinel node-biopsi är en kirurgisk procedur där den första lymfkörteln (sentinel noden) som dränerar från ett primärt tumörområde tas bort och undersöks för spridning av cancerceller. Detta används som en metod för att avgöra om cancer har spridits utanför primärtumören till regionala lymfkörtlar. Om sentinel noden är fri från cancer ses det som ett gott tecken på att cancern ännu inte har spridit sig till andra lymfkörtlar eller kroppsdelar.
Oxidation-reduktion
Teknetium Tc 99m-medronat
"Teknetium Tc 99m-medronat" är ett radionuklidet markerat medrekansmedel som används vid skelettskanningar för att diagnostisera och undersöka olika ben- och ledrelaterade sjukdomar, såsom benbrott, infektioner, inflammationer och cancer. Teknetium Tc 99m är en kortlivad radioaktiv isotop som har en halveringstid på cirka 6 timmar, vilket gör den lämplig för medicinsk användning eftersom den avger relativt lite strålning och hastigheten för nedbrytningen är snabb. Medronat är en organisk komponent som binder till teknetiumet och transporteras till benvävnaden, där det fångas upp av osteoblastceller (benbildande celler) och ger information om aktiviteten hos dessa celler. Detta möjliggör en precis visualisering av skelettets struktur och funktion, vil
Absorption
Intagning eller uppsugning av gasformiga eller flytande ämnen, ljus eller värme. Metabolisk absorption av näringsämnen, kemikalier och läkemedel i mikroorganismer, vävnader och organ.
Oxidativ stress
"Oxidativ stress definieras som ett tillstånd av obalance mellan produktionen av fria radikaler och andra reaktiva syre-species (ROS) och förmågan till cellulär neutralisering genom antioxidativa försvarsmekanismer. Denna obalance kan leda till skada på cellulära strukturer, såsom proteiner, lipider och DNA, vilket i sin tur kan bidra till åldrande och utveckling av flera sjukdomar."
Vismut
Metalliskt grundämne med atomnummer 83, atomvikt 208,98 och kemiskt tecken Bi. Före de antibiotiska preparatens tid användes vismutsalter mot inflammatoriska tillstånd i mag-tarmkanalen och mot syfili s. Vismut förekommer i naturen som ren metall eller i form av vismutsulfider med varierande sammansättning.
Monoklonala antikroppar
Avidin
Syrgasmätning
Fosforisotoper
Autoradiografi
Cesiumradioisotoper
Instabila isotoper av cesium som sönderfaller under avgivande av strålning. Cesiumatomer med atomvikterna 123, 125-132 och 134-145 är radioaktiva cesiumisotoper. Radioisotoperna Cs-134, Cs-135 och Cs- 137 produceras i relativt stor mängd i kärnkraftsreaktorer.
Brakyterapi
Iridiumradioisotoper
Utvärderingsstudier, principer
Emissionstomografi
Järn
Ett i jordskorpan allmänt utbrett metalliskt grundämne. Kemiskt tecken är Fe, atomnummer 26 och atomvikt 55,85. Järn är en väsentlig beståndsdel i hemoglobin, cytokrom och andra komponenter i respiratoriska enzymsystem. Dess främsta funktioner är att transportera syre till vävnader (hemoglobin) och att ingå i cellulära oxidationsförlopp. Uttömning av järnförråden kan leda till järnbristanemi. Järn används för att återuppbygga blodet vid anemi.
Masspektrometri
Oktreotid
Oktreotid är ett syntetiskt hormonanalog med en struktur som liknar naturligt förekommande somatostatin, som reglerar flera kroppsliga funktioner genom att hämta release av andra hormoner och signalsubstanser. Oktreotid används terapeutiskt för att behandla karcinoidtumörer, akromegali och andra tillstånd som orsakas av överproduktion av specifika hormoner.