I medicinen, är en transportör ett protein som hjälper till att transportera molekyler, såsom läkemedel, näringsämnen och andra substanser, genom cellmembranet. Transportörer kan vara specifika för en viss substans eller klasser av substanser och de kan verka aktivt genom att använda energi för att transportera molekyler uppåt koncentrationsgradienten, eller passivt genom diffusion. Transportörer är viktiga för cellers funktion och homeostasis, och deras störningar kan leda till sjukdomar och medicinska biverkningar.

Plasma membrane neurotransmitter transport proteins are specialized molecular entities found in the cell membranes of nerve cells (neurons) and other types of cells in the nervous system. They are responsible for regulating the levels of neurotransmitters, which are chemical messengers that transmit signals between neurons, by controlling their movement across the plasma membrane.

Orörliga, encelliga grönalger, som kan vara en värdefull protein- och B-vitaminkälla.

En prostion-fosfat symporter (PPs) är ett membranprotein som aktivt transporterar både protoner (H+) och fosfatgrupper (PO43-) över cellytan, vanligtvis i utbyte mot natriumjoner (Na+). Denna transportprocess hjälper till att underhålla cellens homeostas och bidrar till olika fysiologiska processer som exempelvis energiomsättning och signaltransduktion. PPs är viktiga i flera olika biologiska system, inklusive nerv- och muskelsystemet, där de hjälper till att reglera jonbalansen och neurotransmitterutsläpp.

Sodium-phosphate cotransporter proteins are membrane transport proteins that facilitate the active transport of inorganic phosphate (Pi) and sodium ions (Na+) across the cell membrane. They play a crucial role in maintaining phosphate homeostasis within the body by regulating the absorption and excretion of phosphate in the kidneys and intestines. These proteins are driven by the sodium gradient generated by the Na+/K+ ATPase pump, which provides the energy required for Pi transport against its concentration gradient. There are two major types of sodium-phosphate cotransporters: type IIa and type IIb, which differ in their kinetic properties, tissue distribution, and regulatory mechanisms. Dysfunction of these proteins has been implicated in various pathological conditions, including renal phosphate wasting disorders, tumoral calcinosis, and certain forms of hyperparathyroidism.

Sodium-Glucose Transporter 1 (SGLT1) är ett protein som fungerar som en transportör för att transportera glukos (socker) och natriumjoner över cellmembranet, främst i tarmen och njurarna. I tarmen hjälper SGLT1 till att absorbera glukos från maten vi ätter, medan den i njurarna bidrar till att reabsorba glukos som filtrerats bort genom njurarna tillbaka in i blodet. Det är ett viktigt proteiner för kroppens sockerhantering och energibalans.

En medicinsk definition av 'Aminosyretransportsystem' är ett system av membranproteiner som transporterar aminosyror genom cellytans membran. Aminosyror är nödvändiga byggstenar i proteiner och andra biologiskt viktiga molekyler, så dessa transportsystem är av grundläggande betydelse för cellens överlevnad och homeostas. Aminosyretransportsystem kan vara specifika för en viss aminosyra eller kunna transportera flera olika aminosyror. Dysfunktion i aminosyretransportsystem kan leda till olika sjukdomar och störningar, såsom aminoacidurier och neurologiska störningar.

'Natrium' er en kjemisk betegnelse for det som engelskspråklige lærebøker og artikler ofte refererer til som "sodium". I medicinsk sammenheng vil man oftest finne termen natrium brukt i forbindelse med ionsamlinger, elektrolytbalanse eller i sammenheng med bestemte sykdommer.

Förflyttning av ämnen, inkl. biokemiska substanser och läkemedel, genom cellmembran och epitellager, vanligen med passiv diffusion.

Proteiner som transporterar specifika ämnen i blodet eller genom cellväggar.

Membranproteiner, vars främsta uppgift är att underlätta transport av molekyler genom ett biologiskt membran. Till denna stora grupp hör proteiner som medverkar i aktiv transport, passiv transport och jonkanaler.

En stor grupp membrantransportproteiner som för monosackarider genom cellmembran.

Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.

En essentiell, grenad aminosyra som är viktig för hemoglobinbildning.

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

"Sekundær proteinstruktur refererer til den lokale, regulære foldning af en del af et proteins peptidkæde, der er stabiliseret af hydrogenbindinger mellem aminosyrestrupperne, f.eks. alfa-helix eller beta-skal."

En natriumkloridsymporter (NCC/NCCT) är ett protein som hjälper till att transportera natrium- (Na+) och kloridjoner (Cl-) över cellytan, vanligtvis från den extracellulära fluiden in i cellen. Detta transportprotein är aktivt och drivs av en gradient för natriumjoner som skapas och underhålls av ett annat protein, natriumpumpen (Na+/K+-ATPase). Natriumkloridsymporterna spelar en viktig roll i regleringen av salt- och vätskebalansen i kroppen, samt hjälper till att underhålla den elektrokemiska gradienten över cellmembranet.

*Xenopus laevis* är ett grodartat vattenlevande laboratoriedjur, ursprungligen från Afrika, som används inom biomedicinsk forskning på grund av sin tolerans mot labormiljö och snabba reproduktion. Det är känt för sina läppknölar och används ofta i utvecklingsbiologi för att studera embryonal utveckling, genetik och toxikologi.

Experimentella eller teoretiska modeller för undersökning av molekylers form, elektroniska egenskaper eller interaktioner. Hit hör även analoga molekyler, datorframställd grafik och mekaniska strukturer.

En oöcyt (singular form av oocyter) är ett äggcell som mognar inne i en honas äggstock (ovarium). Den är den största cellen i den mänskliga kroppen och kan delas in i olika stadier baserat på dess utveckling. Oöcyten består av två delar: den haploida kärnan, som innehåller halva antalet kromosomer jämfört med en vanlig diploid cell, och den omgivande zonapellucidamembranen. När oöcyten har nått full mognad är den redo för befruktning och utvecklas sedan till en zygot och fortsätter att dela sig och utvecklas till ett embryo.

Proteiner förekommande hos någon bakterieart.

De reaktiva områden på en makromolekyl som är direkt envolverade i dess specifika sammankoppling med en annan molekyl.

Aminosyresekvenshomologi refererer til den grad af lighed i rækkefølgen af aminosyrerne, der udgør proteiner hos to eller flere organismer. Jo større antal identiske aminosyrer i samme position i de sammenlignede sekvenser, des højere er graden af homologi. Dette begreb anvendes ofte i molekylærbiologien for at fastslå evolutionæ forhold og funktionelle egenskaber hos proteiner.

I enkelhet kan 'proteinkonfiguration' definieras som den specifika rymdstrukturen och orienteringen hos de aminosyror som utgör ett protein. Denna konfiguration bestäms av proteinkedjans primära struktur (sekvensen av aminosyror) samt hur dessa aminosyror är hopfogade och vevda i rummet, vilket kallas för sekundär, tertiär och kvartär struktur. Proteinkonfigurationen har en direkt betydelse för proteinets funktion och stabilitet.

En natrium bikarbonat symport är ett membrantransportprotein som aktivt transporterar både natriumjoner (Na+) och bikarbonatjoner (HCO3-) in eller ut genom cellmembranet. Denna transport sker i samma riktning, där en natriumjon följs av en bikarbonatjon. Natriumbikarbonatsymportern är viktig för att hjälpa till att reglera intracellulärt pH och elektrolytbalans.

Det fett- och proteinhaltiga, och selektivt genomsläppliga, membran som omger cytoplasman i prokaryota och eukaryota celler. Hos de flesta typer av mikrobiella celler gränsar den utåt till cellväggen.

Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.

En natrium-kalium-klorid symporter (NKCC) är ett protein som fungerar som en transportör i cellmembranet och aktivt transporterar natrium, kalium och kloridjoner in i cellen. Denna transport sker i en specifik ratio där två kloridjoner, en natriumjon och en kaliumjon transporteras in i cellen per cykel. NKCC hjälper till att reglera osmotisk jämvikt och fluidbalans i kroppen, och är viktig för funktionen hos flera olika typer av celler, däribland nervceller och celler i innerörat.

I medicinsk kontext, definieras "nypstyrka" som den kraft eller styrkan med vilken hjärtat kontraherar under varje hjärtslag. Det mäts vanligtvis i mmHg och är ett viktigt tecken på hjärtats funktion och hälsotillstånd. En minskad nypstyrka kan indikera olika hjärtsjukdomar, såsom hjärtsvikt eller hjärtkärlssjukdomar.

"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.

En familj membrantransportproteiner som kräver ATP-hydrolys för transport av ämnen genom membran. Proteinfamiljen har fått sin benämning från den ATP-bindande domänen på proteinet.

'LIM domain proteins' are a group of transcription factors and signal transduction molecules characterized by the presence of one or more LIM domains, which are cysteine-rich zinc-binding motifs. These proteins play crucial roles in various cellular processes such as gene regulation, cell proliferation, differentiation, and migration, through their ability to interact with other proteins and modulate their activities.

Organiska anjontransportörer är proteiner i cellmembranet som aktivt transporterar negativt laddade molekyler, så kallade anjoner, in eller ut ur cellen. Dessa transportörer spelar en viktig roll i regleringen av olika fysiologiska processer, såsom elektrolytbalans, neurotransmission och några toxins eliminering.

En beteenderubbning som uppstår under barndomen och som karakteriseras av utvecklande av onormal ouppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet.

En cns-stimulant vars vanligaste användning är för behandling av adhd hos barn och mot narkolepsi. Verkningsmekanismenerna tycks likna dem hos dextroamfetamin.

Förhållanden kännetecknade av avsevärd avvikelse mellan den antagna intellektuella förmågan hos en individ och dennes förmåga att tillägna sig nya språkkunskaper eller andra kognitiva färdigheter. Sådana störningar kan ha sin grund i organiska eller psykologiska tillstånd. Ganska vanliga arter av störning är dyslexi, dyskalkyli och dysgrafi.

Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.

En otydligt definierad grupp av läkemedel med förmåga att öka vakenhet och retbarhet. De har en rad verkningsmekanismer, dock vanligtvis inte genom direktverkan på nervceller. Hit räknas inte läkemede l som har ovan nämnda effekter som biverkan till sin huvudsakliga terapeutiska verkan.

Grupper med rådgivande roll i sjukvårdsplanering.

Skärpt iakttagelse av eller koncentration på vissa skeenden eller uppgifter.