Trigeminusnerven är den femte kranialnerven och ansvarar för sensorisk och motorisk innervation av ansiktet, särskilt känsel i huden och skleran (ögonvitans vita del), smak i främre två tredjedelar av tungan samt muskulatur i masticationsapparaten (käkmuskulatur).
Trigeminusnervsjukdomar är en grupp sjukdomar som beror på skada eller irritation av den femte kraniella nerven, även känd som trigeminusnerven, vilket kan orsaka smärta, känselbortfall och muskulära försvagningar i ansiktet.
Trigeminal nerve injuries refer to damages or traumas affecting the trigeminal nerve, which is a cranial nerve responsible for sensations in the face and motor functions such as biting and chewing. These injuries can result from various causes, including surgical complications, trauma, tumors, or certain medical conditions, and may lead to symptoms such as facial pain, numbness, or weakness.
Trigeminusneuralgi är en neurologisk sjukdom som orsakar plötsliga, intensiva smärtor i ansiktet, ofta i anslutning till ansiktsmusklernas rörelser eller vid känslighandtering av ansiktet. Smärtorna kan vara mycket starka och upplevas som stötande, stickande eller brännande. Trigeminusneuralgi beror vanligtvis på en kompression eller skada på trigeminusnerven, ofta i samband med ett blodkärl. Behandlingen kan innefatta medicinska behandlingar som antiepileptika och/eller kirurgiska ingrepp för att lindra trycket på nerven.
Godartade eller elakartade tumörer som uppstår i en eller flera av de tolv hjärnnerverna.
The ophthalmic nerve, also known as the first cranial nerve or CN I, is a sensory nerve that transmits visual and non-visual information from the eye and parts of the face to the brain. It carries afferent fibers for the senses of sight, smell, and touch. The ophthalmic nerve has three major branches: the nasociliary nerve, the frontal nerve, and the lacrimal nerve. These nerves provide sensory innervation to the forehead, eyelids, conjunctiva, cornea, and mucous membranes of the nose. Any damage to the ophthalmic nerve can result in vision loss or other sensory impairments in these areas.
Den mellersta grenen av trigeminalnerven (femte hjärnnerven).
"Trigeminalkärnan är ett samlingsnamn för de sensomotoriska neuroner i hjärnbrynet (trigeninus nervus) som bearbetar känsel- och smärtsignaler från ansiktet, huvudet och halsen."
Perifere nerver är nervtrådar som utgår från centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) och försörjer kroppens olika organ och muskler med nervimpulser. De perifera nerverna bildar ett komplext nätverk av sensorer och motoriska signaler som gör att vi kan uppfatta värme, kyla, smärta och tryck, samt kontrollera rörelse och koordination i kroppen.
Nervkompressionssyndrom är ett samlingsbegrepp för en grupp sjukdomar som alla kännetecknas av att en nerv eller en grupp nerver komprimeras, oftast på grund av strukturella förändringar i kroppen. Detta kan orsaka diverse symtom som svara på den skadade nervens funktion, till exempel smärta, krypning, stickning, forminskad känsel eller svaghet i de muskler som nerven innerverar. Ett exempel på ett nervkompressionssyndrom är karpaltunnelsyndrom, där medianusnerven komprimeras i handleden, vilket kan orsaka smärta, krypning och forminskad känsel i handen.
En nerv som utgår från ryggmärgen i höjd med ländryggen och korsbenet (L4 till S3) och leder nervimpulser till de nedre extremiteterna. Ischiasnerven (höftnerven), som är huvudutlöparen från korsbensplexus, är den största nerven i kroppen. Den har två stora grenar, skenbensnerven och vadnerven.
Smärta i ansiktsområdet, även omfattande munnen och övergången mellan ansikte och skalle. Associerade sjukdomstillstånd inkluderar infammatoriska och tumörsjukdomar, samt nervsmärtssyndrom som utgår från trigeminusnerven, ansiktsnerven och de glossofaryngiska nerverna. Sjukdomstillstånd som har återkommande eller ihållande ansiktssmärta som främsta manifestation benämns ansiktssmärtsyndrom.
En trigeminuskärna på spinalnivå, även känd som trigeminocervikal komplex (TCC), är en anatomisk struktur i halsmärgen där sensora nervfibrer från den trigeminusnerven (ansiktets femte kranialnerv) och cervicalnerven (halsens nerver) kan sammanstråla, och som tros spela en roll i smärtprocesser i ansikts- och halsregionen.
Den sjunde hjärnnerven. Facialisnerven har två delar, den större motornervroten, som kan kallas den egentliga facialisnerven, och den mindre, sensoriska nervroten. Tillsammans leder de efferenta nervsignaler till ansiktsuttrycksmusklerna och till tår- och spottkörtlarna, samt afferenta smaksignaler från de främre två tredjedelarna av tungan och beröringssignaler från ytterörat.
Det medicinska begreppet "Trigeminusganglion" refererar till det största craniala gangliet (nervknutet) som försörjer ansiktets känsel och muskulatur. Det är beläget nära tinningbenet och innehåller cellkropparna för de sensomotoriska nervcellerna som innerverar huden, slemhinnorna och skelettmusklerna i ansiktet, ögonbrynen, näsa, ögon, tänder och öron. Trigeminusganglion delas vanligtvis in i tre delar: ophthalmical, maxillary och mandibular, som motsvarar de tre grenarna av trigeminusnerven (CN V).
En otos nevus, även känd som nevus of the ear canal, är en benign (godartad) hudväxt eller födelsemärke som förekommer inne i yttre hörselgången. Det består av celler som producerar pigment, så kallade melanocyter, och kan variera i färg från köttfärgad till brun eller svart. Otos nevi är vanligtvis asymtomatiska (orörliga) men kan i sällsynta fall utvecklas till en malign melanom, en form av hudcancer. Därför bör stora eller snabbt växande otos nevi övervakas regelbundet av en läkare.
"Nervtrådar är det del av nervsystemet som består av vit substance, innehållande axoner som överför signalsinformation i form av elektriska impulser till och från hjärnan och ryggmärgen till den perifera muskulaturen och känselreceptorerna."
En gren av trigeminalnerven (den femte kranialnerven). Underkäksnerven leder motoriska nerver till tuggmusklerna och känselnerver till tänderna och tandköttet, till nedre delen av ansiktet och till delar av den hårda hjärnhinnan.
Neurilemmom (eller schwannom) är en typ av nerveus tumör som utvecklas från de celler (schwannceller) som bildar myelinskidan runt nervfibrerna i det perifera nervsystemet. Dessa tumörer tenderar att växa långsamt och orsakar vanligtvis inga symtom under tidiga stadier, men kan med tiden leda till känselbortfall, smärta eller muskelsvaghet i det drabbade området beroende på storleken och platsen för tumören. Neurilemmom är oftast icke-cancerartat (benignum), men kan i sällsynta fall bli cancerartat (malignum) och sprida sig till andra delar av kroppen.
Störningar hos någon av de tolv hjärnnerverna. Med undantag för syn- och luktnerverna omfattas även sjukdomstillstånd i de hjärnstamskärnor, där hjärnnerverna börjar eller slutar.
Tolv par nerver som innehåller generella afferenta, viscerala afferenta, särskilda afferenta, somatiska efferenta och autonoma efferenta nervtrådar. Syn. kranialnerver.
En medicinsk definition av 'synnerv' (optisk nerv) är: Den nerv som för transporterar synsinnet från ögat till hjärnan, bestående av ganglioncellernas axoner inbundna i en nerversträng.
A 'Lingual Nerve Injury' refers to damage or trauma to the lingual nerve, which is a branch of the mandibular nerve and provides sensation to the tongue and floor of the mouth. This type of injury can result in altered taste, numbness, pain, or difficulty speaking and swallowing.
Muskler som utgår från okbågen och stänger käkarna. Tuggmuskelnerven utgår från mandibularnervens förgrening på trigeminalnerven (femte hjärnnerven).
En sensorisk förgrening på underkäksnerven, som utgör en del av den femte hjärnnerven. Tungnerven består av allmänna, afferenta nervtrådar från de främre två tredjedelarna av tungan, munbotten och underkäkens tandkött.
Förbindelse mellan lillhjärnan och bryggan.
En nervinflammation, även kallad neurit, är ett tillstånd där inflammation orsakar skada på en eller flera nerver. Detta kan leda till symptom som smärta, känselbortfall, muskelsvaghet och autonoma nervsystemssymptom som svettningar eller hudrodnad. Nervinflammation kan orsakas av olika faktorer, såsom infektioner, autoimmuna sjukdomar, trauma eller toxicitet från kemiska substanser. Behandlingen för nervinflammammation kan innefatta antiinflammatorisk behandling, smärtstillande medel och fysikalisk terapi.
Zoster sine herpete (ZSH) är en sjukdom som orsakas av virus, vanligen variella zoster-virus (VZV), samma virus som orsakar kylande vattkoppor och gurt i vuxen ålder. ZSH definieras som en episod med smärta i ett dermatom (ett specifikt område av huden som innerveras av en given nervrot) utan att det förekommer några typiska hudutslag eller blåsor som ses vid vanlig gurt. Diagnosen ställs ofta efter att andra orsaker uteslutits och kan bekräftas genom serologi eller PCR-tester (polymeraskedjereaktion). ZSH kan behandlas med antivirala läkemedel för att minska smärtan och förebygga komplikationer.
Den 6:e hjärnnerven (kranialnerven). Abducensnerven börjar i hjärnbryggans nucleus abducens och skickar motoriska nervtrådar till ögats rectus lateralismuskler. Skada på nerven eller dess kärna medför förlorad kontroll över horisontella ögonrörelser.
Nedsatt eller saknad känslighet för hudstimulering.
Microvascular Decompression Surgery (MVD) är ett neurokirurgiskt ingrepp som utförs för att lindra nervskador orsakade av blodkärl som trycks mot kraniala nerver. Detta inträffar oftast när en artär eller en ven komprimerar den femte kranialnerven (trigeminusnerven), vilket kan leda till trigeminusneuralgi – ett smärtsyndrom som orsakas av skada på denna nerv.
En del av tinningbenet.
"Mellersta skallgropen, även känd som sella turcica, är en konkav anatomisk struktur på basi cranii (undersidan av hjärnskålen) där hypofysen (bihjälsglandet) sitter fast."
En nervfibrom är en typ av neurologisk tillstånd som kännetecknas av övervuxna och felet utvecklade celler i nerverna eller omkringliggande vävnader, vilket kan orsaka tumörer eller cystor. Dessa tillväxtler kan komprimera nervbanorna och leda till olika nervrelaterade symptom som smärta, känselbortfall, muskelstelhet eller svaghet. Nervfibromer kan vara sporadiska eller ärftliga och delas vanligtvis in i två typer: neurofibromatosis typ 1 (NF1) och neurofibromatosis typ 2 (NF2).
En trigeminuskärna, caudal, refererar till en specifik grupp av nervceller (kärnor) i den caudala (nedersta) delen av trigeminusganglionet, ett ganglion som innehåller cellkropparna för de neuron som ger sensorisk information från ansiktet och huvudet till hjärnan.
Den första kranialnerven. Luktnerven leder luktförnimmelser. Den utgörs av axonerna till luktreceptornervcellerna, vilka utgår från näsans luktepitelvävnad och löper till luktloben.
Spinala nervrötter, eller spinalnervrotorner, är de nerveslutna ledningar som utgår från ryggraden (spinal cord) och innerverar kroppens muskler, hud och andra vävnader med sensorisk och motorisk information.
En 37-aminosyrorspeptid som är en produkt av kalcitoningenen och som uppkommer genom alternativ behandling av mRNA från denna gen. Neuropeptiden är utbredd i hjärnans nervvävnad, i tarmen, i perivasku lära nerver och i annan vävnad. Den har ett flertal biologiska effekter och har verkan på både cirkulation och på signalöverföring. I synnerhet som endogen kärlvidgande substans har den kraftig verkan .
The pterygopalatine fossa is a small, V-shaped space located in the skull, situated between the maxilla and the palatine bones. It serves as a crucial junction for several nerves, arteries, and veins, known as the pterygopalatine ganglion, which provides sensory innervation to the nasal cavity, paranasal sinuses, and palate, among other areas. The maxillary division of the trigeminal nerve (V2) enters this fossa, branching out into various nerves that provide sensation to the face. Additionally, the sphenopalatine artery, a terminal branch of the maxillary artery, passes through this fossa and supplies blood to the nasal cavity, paranasal sinuses, and palate.
Kortvarig slutning av ögonlocken genom regelbundna, ofrivilliga ögonlocksrörelser, som en skyddsmekanism, eller genom medveten stängning av ögonlocken.
Den hårda, fibrösa hinnan runt hjärnan och ryggmärgen.
Elektrokirurgisk teknik för behandling av blödningar, avlägsnande av tumörer och slemhinnesår, och behandling av refraktära arytmier.
En nervblockad är en medicinsk procedur där ett lokalanestetikum injiceras nära en nerv för att blockera smärtsignaler från att nå hjärnan. Detta orsakar en temporär eller permanent förlust av känsel och/eller rörelse i den berörda kroppsdelen.
Ett oregelbundet, venöst hålrum i den hårda hjärnhinnan (dura mater) på båda sidor av kilbenet.
Kirurgiskt avskärande eller avlägsnande av nerven till ett organ eller en kroppsdel.
En nervändslut, även kallad neurom, är en overkänslig och oftast smärtsam förtjockning eller knuta i en nervend som orsakas av skada, sjukdom eller irritation.
Elektrostimulering (ES) är en medicinsk behandlingsmetod som innebär att man använder elektriska impulser för att stimulera muskler eller nerver. Genom att placera elektroder på huden nära den aktiva muskeln eller nerven skickas små elektriska signaler genom kroppen, vilket orsakar en kontraktion av muskeln eller en aktivering av nerven.
Den del av hjärnan som förbinder hjärnhalvorna med ryggmärgen. Den består av mesencefalon (mitthjärnan), pons (bryggan) och medulla oblongata (förlängda märgen).
En medicinsk definition av 'Vadnerv' (latin: Nervus saphenus) är den längsta sensiga nerven i kroppen och en gren av femoralnerven. Den förgrenar sig från femoralnerven vid nedre delen av lårbenet och passerar genom knäskålen (genu) för att fortsätta ner längs med vaden och innanför innerkanten på skenbenet (tibia). Vadnerven ger känsel till huden på framsidan av benet från knäet och nedåt, inklusive insidan av foten upp till stortån. Den är också ansvarig för reflexerna i knäskålen (genu-reflexen).
En av armens huvudnerver. Hos människan utgår mediannervens fibrer från ryggradens nedre nackkota och bröstryggens övre (vanligtvis C6 - T1), löper via armnervnätet och leder sensoriska och motoriska nerver till delar av underarmen och handen.
Perifera nervsystemets tumörer är neoplastiska tillväxtsprocesser som utvecklas från celler i det perifera nervsystemet, inklusive nerver, ganglier och kringliggande vävnader.
En primitiv ordning (kloakdjur) av klassen däggdjur. Det finns två familjer, Ornithorhynchidae (näbbdjur) och Tachyglossidae (myrpiggsvin).
Alla de muskler som medverkar till att ge uttryck åt ansiktet, inklusive dem som försörjs av facialisnerven och är fästa vid och ger rörelse åt ansiktshuden.
A nerve crush injury refers to a traumatic neuronal insult where the nerve is compressed between two surfaces with sufficient force to cause damage to the nerve's outer protective covering (the epineurium) and axons, leading to disruption of nerve function. This type of injury can result in varying degrees of sensory and motor deficits, depending on the severity and location of the crush injury. Immediate medical evaluation and management are crucial to optimize recovery outcomes.
Peripheral nerve injuries refer to damage to the nerves outside of the brain and spinal cord, which are part of the peripheral nervous system. These injuries can occur due to various reasons such as trauma, compression, or stretching, and can result in a range of symptoms including numbness, tingling, weakness, and pain in the affected area. The severity of the injury can vary from mild damage with partial loss of function to complete nerve severance leading to permanent disability. Treatment options may include medication, physical therapy, or surgery, depending on the nature and extent of the injury.
"Skenbensnerven, eller nervus fibularis communis, är en nerv som i benet innerverar musklerna på ytan av lårets baksida och delar sig senare i två grenar: skenbenstarsmuskelns nerv (nervus peroneus brevis) och lårbenstarsmuskelns nerv (nervus peroneus longus). Dessa grenar innerverar musklerna som flexerar foten och extendera/abducera/eversera (roterar utåt) underbenet."
"Ulnarnerven", eller den "nedre ulnara nerven" som den också kallas, är en nerv som innerverar musklerna och huden i den mediale (insidan) aspekten av underarmen, handleden och lillfingret, samt hälften av ringfingret. Den delar sig ofta från den mediala nervstammen på nivån av armbågen och passerar genom en uttrymme i muskeln ulnaris, varifrån den får sitt namn. Ulnarnerven kan skadas eller komprimeras vid flera olika tillfällen, vilket kan leda till symptom som känselbortfall, smärta och muskelsvaghet i det drabbade området.
Ett syndrom kännetecknat av defekter i det sympatiska nervsystemet i ena ansiktshalvan, inkl. ögat. Kliniska drag omfattar mios (förminskad pupill), lindrig blefaroptos (sänkt ögonlock) och halvsidig anhidros (ingen svettproduktion). Orsaker till tillståndet kan vara skada på hjärnstammen, nackryggmärgen, första bröstkorgnervens rötter, lungspetsen, halspulsådern, sinus cavernosus eller orbitalspetsen.
Parestesi är en medicinsk term som beschriver en abnormal, oftast besvärande känsel sensation, såsom formicering, stickning, brännande eller prickning, utan någon sannolik orsak till smärta eller skada. Dessa känslor uppstår när nervbanorna i kroppen störs eller pressas på, vilket får nerverna att skicka felaktiga signaler till hjärnan. Parestesier kan vara permanenta eller temporära och kan drabba alla delar av kroppen.
En nitrosureaförening med alkylerande, cancerframkallande och mutagena egenskaper.
Nervstrukturer som leder impulser från en perifer del till en central.
Onormal känslighet för ljus. Denna kan uppkomma som manifestation av ögonsjukdomar, migrän, hjärnblödning, hjärnhinneinflammation och andra åkommor. Fotofobi kan även uppträda i samband med depression och andra psykiska störningar.
Ett syndrom kännetecknat av dagliga episoder av intensiv, halvsidig huvudvärk, återkommande under en period av 6-12 veckor, för att sedan vara borta under månader till år. Huvudvärken är inte av den bultande typen, varar 30-60 minuter, och uppträder såväl nattetid som med regelbundna intervall under dagen. Enkelsidig rinnoré, tårögdhet, rodnad i ansiktet och mios (pupillsammandragning) åtföljer ofta huvudvärken, som främst drabbar unga män.
En nerv som utgår ifrån ländryggsträngen (L2-L4) och löper genom ländplexus för att leda motoriska signaler till lårets sträckmuskler och sensoriska impulser till delar av låret, underbenet, foten, samt till höft- och knäled.
'Afferent nerve fibers' are sensory neurons that transmit impulses from the peripheral receptors to the central nervous system (CNS), where the information is processed and integrated with other neural inputs.
"Nervsmärta, eller neuropatisk smärta, definieras som smärta orsakad av skada eller sjukdom i nervsystemet, vilket leder till abnorma signaltransmission och tolkning i centrala nervsystemet."
Diazoniumföreningar är organiska föreningar som innehåller en diazoniumgrupp (–N+2=), vilket är en funktionell grupp bestående av en kväveatom bundet till två positiva värden (+) och en trielktriangulär koordinerad kolvätegrupp. Dessa föreningar är vanligen instabila under normala förhållanden och används ofta som intermediat i olika kemiska reaktioner, särskilt inom färg- och läkemedelsindustrin.
'Ryggradsnerver' (spinal nerves) är de nervrötter som förbinder centralnervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) med kroppens muskler, hud och andra vävnader. De utgör en del av det perifera nervsystemet och löper i par ut från varje segment av ryggmärgen genom ryggradens öppningar (foramina). Varje ryggradsnerver innehåller både sensoriska och motoriska nerver som tillsammans styr känsel, rörelse, reflexer och andra funktioner i specifika regioner av kroppen.
"Tandvärk" är en obehaglig eller smärtsam känsla i tänderna eller omgivande strukturer, orsakad av olika faktorer som karies, tandinfektion, tandlossning, onormal belastning på tanden eller hypersensitivitet.
Infarkt i den dorsolaterala delen av ryggmärgen pga tilltäppning i ryggradsartären och/eller lillhjärnans bakre och nedre artär. De kliniska manifestationerna varierar med infarktens omfattning, men kan utgöras av förlust av smärt- och temperaturkänsel i den ansiktshalva som är på samma sida som infarkten eller i motsatt kroppshalva nedanför hakan, Horners syndrom på samma sida, ataxi på samma sida, dysartri, yrsel, illamående, hicka, dysfagi (sväljningssvårigheter) och stämbandsförlamning.
Nervtrådar som snabbt förmedlar signaler från nervcellen.
I en enkel medicinsk definition är en reflex en automatisk, snabb och involuntar reaktion på en stimuli, orsakad av en kedja av nervsignaler som reser från sensory neuroner till motor neuroner i centrala nervsystemet. Reflexer hjälper kroppen att snabbt återställa balans och integritet efter störningar eller skador, och är viktiga för att upprätthålla normal fysiologisk funktion.
Icke-invasiv metod för undersökning av inre anatomistrukturer som bygger på principen att atomkärnor i ett starkt magnetfält absorberar strålningsenergipulser och avger dem som radiovågor, vilka med datateknik kan bearbetas till bilder. Till tekniken räknas även protonspinntomografi.
En långsamt växande, godartad pseudotumör som kännetecknas av ett mycket större antal plasmaceller än inflammatoriska celler.
Kirurgiska ingrepp utförda med hjälp av mikroskop.
Medel som verkar lokalt på hud- eller slemhinnor och framkallar inflammation. De som orsakar hyperemi kallas rodnadsframkallande; andra är blåsbildande; och de som tränger in i talgkörtlar och orsakar varbölder är varbildande. Tårgas och senapsgas räknas också som retmedel.
Rizotomi är en medicinsk term som refererar till den kirurgiska proceduren där en nervrot eller ett nervstammar skärs av för att lindra smärta eller förhindra onormalt muskelaktivitet i en muskel. Detta görs vanligtvis när en nerv ständigt sänder felaktiga signaler till en muskel, vilket orsakar ofrivilliga rörelser eller spasmer. Rizotomi kan användas för att behandla en rad olika medicinska tillstånd, inklusive cerebral pares, dystoni och trigeminusneuralgi.
Central nervous system sensitization (CNSS) refers to an increased responsiveness of the central nervous system (CNS) to normal or subthreshold afferent input, leading to exaggerated pain and other symptoms. This heightened sensitivity is due to changes in the brain and spinal cord at various levels, including altered ion channel function, neurotransmitter release, and synaptic plasticity. CNSS can occur following tissue injury, inflammation, or nerve damage and may contribute to the development and maintenance of chronic pain conditions.
Cancer i ansiktets vävnader.
"Nervtillväxtfaktor (NGF) är ett protein som verkar som neurotrofin, det vill säga, ett signalsubstans som styr överlevnaden, differentieringen och reproduktionen av neuroner under embryonal utveckling och i vuxna djur."
"Sprague-Dawley råtta" är en typ av albino släthårig laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning på grund av deras förutsägbara och reproducerbara genetiska, fysiologiska och beteendemönster. De utvecklades under 1920-talet i USA av biologerna Robert Sprague och Harold Dawley och är idag en av de mest använda råttorna inom forskning världen över.
Nervtillväxtfaktorer (NGF) är proteiner som stimulerar tillväxt, underhåll och överlevnad av specifika neuron i det nervsystemet, där de spelar en viktig roll i signaleringen mellan celler och har visat sig vara involverade i neurodegenerativa sjukdomar, smärta och känslosamma störningar.
Cytotoxisk alkaloid från olika arter av Capsicum (chilipeppar, paprika).
Mellangärdets motornerv. Diafragmanervtrådarna utgår från halskotpelaren (i huvudsak C4) och passerar plexus cervicalis på sin väg till mellangärdet.
"Fysisk stimulering refererer til den aktive eller pasive anvendelse af særlige metoder eller redskaber, der appellerer til sanserne og fremkalder en respons i det menneskelige eller dyriske kropssystem. Dette kan involvere mekanisk, elektrisk, termisk, lyss eller anden form for stimuli, der sigter mod at forbedre fysiologiske funktioner, opnå terapeutiske effekter, øge bevægelsesevnen eller fremme velbefindende og komfort."
En klass handikappande, primära huvudvärkstillstånd som kännetecknas av återkommande, enkelsidig, pulserande huvudvärk. De två huvudsakliga typerna är vanlig migrän (utan aura) och klassisk migrän (med aura eller neurologiska symtom).
Den radialen nerven är en nerver som förgrenar sig från den bakre grenen av axillaran (armens kärl- och nervknut) och innerverar de muskler som sträcker ut armen bakåt samt känsel i baksidan av handleden, fingrarnas leder och yttre tredjedelen av tummen. Radialnerven kan skadas vid frakturer på överarmsbenet eller vid ovanligt placerade intramuskulära injektioner, vilket kan leda till sårbarhet, smärta och förlust av rörelseförmåga i handleden och fingrarna.
Rikligt kärl- och nervförsett bindväv av mesodermalt ursprung i tandens centrala hålighet, omgivet av dentin och av betydelse för tandens utveckling, näringstillförsel, känsel och skydd.
Den del av det centrala nervsystemet som ligger mellan den förlängda märgen och mitthjärnan, framför lillhjärnan, och bestående av en övre och en undre del.
Smärta i huvudet som kan uppträda som ett enstaka godartat symtom, eller som ett tecken på en rad olika tillstånd, som hjärnblödning, skallskada, infektioner i det centrala nervsystemet, högt, intrakraniellt blodtryck eller andra sjukdomstillstånd.
Styva hår som sticker ut från området kring nosen hos de flesta däggdjur och fungerar som beröringskänselspröt.
"Nervvävnad är ett specialiserat vävnadssystem bestående av neuroner och gliala celler som tillsammans bildar nervsystemet, ansvarigt för känselupplevelser, rörelsekoordinering, tankar, minnen, känslor och andra funktioner i kroppen."
Huskatten Felis catus, tillhörande rovdjursfamiljen Felidae, med mer än 30 stammar. Huskatten härstammar i första hand från vildkatten i Afrika och Sydvästasien. Katter anses ha funnits i palestinska samhällen så tidigt som för 7 000 år sedan, men det var i Egypten för ca 4 000 år sedan som tamkatten blev en mer allmän företeelse.
Framsidan av huvudet, med panna, ögon, näsa, mun, kinder och käke.
Kirurgiskt ingrepp för att minska på trycket i en kroppshålighet eller kroppsdel.
En förhållandevis vanlig tumörform i det centrala nervsystemet som uppstår i spindelvävsceller. De allra flesta är väldifferentierade, vaskulära tumörer som växer långsamt och har dålig invasiv förmåga, men elakartade typer förekommer. Meningiom uppkommer företrädesvis i det parasagittala området, hjärnans konvexitet, sfenoidalkammen, luktfåran och ryggradskanalen.
Stegrad smärtupplevelse vid smärtpåverkan till följd av skador på vävnad innehållande nociceptorer eller skadad perifer nerv. Hyperalgesin kan uppträda såväl i skadeområdet (primär hyperalgesi) som i omgivande, oskadad vävnad (sekundär hyperalgesi).
"Stereotaktiska tekniker" är en grupp av precisa, mininvasiva metoder inom neurokirurgi och strålbehandling som använder sig av bildguidning för att lokalisera och behandla små, väldefinierade mål i hjärnan eller kroppen, ofta med syfte att förstöra skadlig tumörvävnad eller abnormt aktiva nervceller.
Celler som är specialiserade på att överföra mekaniska stimuli och förmedla den informationen centralt i nervsystemet. Till mekanoreceptorerna hör hårceller, vilka förmedlar hörsel och balans, och olika somatosensoriska receptorer, ofta med icke-nervcellsanslutningsstrukturer.