Trofoblaster
En medicinsk definition av 'trofoblast' är celler som utgör den yttre lagringen av ett embryo och spelar en viktig roll i att underhålla graviditeten genom att se till att moderkakan försörjer fostret med näringsämnen och syre. Trofoblastcellerna är de första cellerna från embryot som kommer i kontakt med moderns kropp under befruktningen, och de börjar omedelbart att sekretera enzymer som möjliggör invasiv implantation av embryot i moderkakan. Trofoblasten utvecklas sedan till två skilda typer av celler: cytotrofoblast och syncytiotrofoblast. Cytotrofoblasterna är morfologiskt lika med vanliga epitelceller, medan syncytiotrofoblasterna är multikärniga celler som bildar ett yttre skikt runt moderkakan och utgör gränsen mellan moderns kropp och fost
Moderkaka
Ett mycket blodkärlrikt foster-moderorgan hos däggdjur för tillförsel av syre och näring till fostret och transport av avfallsprodukter från fostret. Det består av en fosterdel (korionvilli), utvecklad från trofoblaster, och en moderdel (decidua), som bildats ur livmoderslemhinnan. Moderkakan producerar en mängd olika steroider, proteiner och peptidhormoner (placentahormoner).
Placentation
Placentation är den process där moderkaka (placenta) etableras och utvecklas under graviditeten för att möjliggöra syre- och näringsutbyte mellan modern och fostret. Det är en central del av graviditeten hos däggdjur, inklusive människan. Placentationen sker genom en interaktion mellan moderkaksförhorn (trofoblast) från fostrets embryo och moderkaksvävnaden (decidua) i livmodern. Den specifika placentationsprocessen varierar mellan olika däggdjursarter och kan ha en betydande inverkan på fosterutvecklingen och graviditetens utgång.
Graviditet
Korionvilli
De trådlika kärlutskotten på korion (yttre fosterhinnan) som skjuter in i moderkakans struktur.
Koriokarcinom
Elakartad tumör av trofoblastiskt epitel, kännetecknad av utsöndring av stora mängder koriongonadotropin. Den uppkommer vanligtvis ur befruktningsframkallade fosterhinneprodukter (t ex hydatidmola (blåsmola), normal graviditet eller efter abort), men kan också uppstå i testikelteratom, mediastinum eller tallkottkörteln.
Graviditet, första trimestern
Decidua
Livmoderslemhinnan (endometriet) under graviditet.
Embryo Implantation
Embryo implantation är ett tidigt stadium i graviditeten då den befruktade äggcellen, nu embryot, fastnar och växer fast i livmoderslinningens (endometriums) inre skikt. Detta inträffar vanligtvis 6-10 dagar efter att ägget befruktats och fästningsprocessen kräver en korrekt synchronisering av embryots utveckling och livmoderns förändringar under menstruationscykeln. Implantationen markerar början på en lyckad graviditet och kan leda till fostertillväxt och födsel.
Graviditetsproteiner
Proteiner som produceras av den gravida kvinnans organ eller moderkaka. Sådana proteiner kan vara graviditetsspecifika (dvs att de endast förekommer under graviditeten) eller graviditetsassocierade (kan förekomma antingen under graviditeten eller i samband med t ex hormonbehandling eller vissa tumörsjukdomar).
HLA-G Antigens
HLA-G antigens are a type of human leukocyte antigen (HLA) class Ib molecule that plays a critical role in the immune system. They are primarily expressed on fetal trophoblast cells, which interact with the maternal immune system during pregnancy to prevent rejection of the developing fetus. HLA-G antigens have also been found to be expressed in various tissues and tumors, where they can contribute to immune evasion and tolerance. These antigens are characterized by their ability to bind to specific receptors on immune cells, leading to inhibitory signals that suppress the immune response. Variations in HLA-G expression and function have been associated with susceptibility to various diseases, including autoimmune disorders, cancer, and infectious diseases.
Havandeskapsförgiftning
Placentasjukdomar
Placentasjukdomar, eller placental disorders, är ett samlingsbegrepp för en grupp sjukdomar som drabbar moderkakan under graviditeten. Dessa sjukdomar kan påverka moderkakans blodförsörjning och funktion, vilket i sin tur kan leda till komplikationer för både modern och fostret. Placentasjukdomar delas vanligen upp i två kategorier: placentainsufficiens (vilket innebär att moderkakan inte kan tillgodose fostrets behov) och placentala blödningar. Exempel på placentasjukdomar inkluderar preeklampsi, fetal growth restriction och abruptio placentae.
Jätteceller
Flerkärniga massor av ett flertal sammansmälta celler, ofta förknippade med virusinfektioner. I AIDS uppkommer de när HIVs höljeglykoprotein binder till CD4-antigenet på icke-infekterade T4-celler intill varandra. Det uppkomna syncytiet leder till celldöd och kan förklara virusets cellförstörande effekt.
Blastocysta
Moder-fosterutbyte
Placentalaktogen
Livmoder
Det ihåliga, tjockväggiga, muskulösa organet i kvinnans bäcken. Det består av fundus uteri (livmoderbotten), där äggimplantationen och fosterutvecklingen äger rum. Nedanför livmoderförträngningen vid änden av fundus finns livmoderhalsen, som mynnar ut i slidan. Utanför förträngningarna vid övre änden av fundus finns äggledarna.
Livmoderslemhinna
Den slemhinna som täcker livmoderhålans insida och reagerar på hormonverkan under menstruationscykeln och graviditet. Slemhinnan genomgår cykliska förändringar som är typiska för menstruation. Efter befruktning utgör den stöd åt det växande embryot.
Celler, odlade
Koriongonadotropin
Koriongonadotropin, även känt som human koriongonadotropin (hCG), är ett hormon som produceras av den syncytiotrofoblastala skiktet i den tidiga graviditetsvävnaden hos däggdjur. Det spelar en viktig roll i underhåll och kontinuerlig tillväxt av befruktade ägget efter att det har implanterats i livmodern, genom att signalera till kroppen att fortsätta producera progesteron och estradiol från gulkropparna. Dessutom förhindrar hCG att menstruationen skall inträffa och stödjer därmed fortlöpande graviditeten. Hos människor kan koriongonadotropinet upptäckas i urinen eller blodet cirka 10 dagar efter befruktningen, och nivåerna ökar snabbt under de första veckorna av graviditeten. Det används också som markör vid graviditetstester
Celldifferentiering
Dräktighet
Dräktighet är ett medicinskt tillstånd hos en kvinna, där hon bär en befruktad äggcell som har utvecklats till en embryo och sedan en foster inne i livmodern. Detta inträffar vanligtvis efter att en sperma träffat och befruktat ägget under samlag, vilket resulterar i en ny individ med unika arvsanlag. Dräktighet varar i cirka 40 veckor och indelas i tre trimestrar, där kroppen genomgår omfattande fysiologiska förändringar för att möjliggöra fostrets tillväxt och utveckling.
Fosterålder
"Fosterålder, eller gestasional ålder, är den tidsperiod från den första dagens graviditet till fostrets födelse." (Medicinska terminologier och definitioner kan variera något mellan olika länder och kulturer.)
Placentacirkulation
Graviditet, tredje trimestern
Fibroblasttillväxtfaktor 4
Hydatidmola
Trofoblastisk hyperplasi i samband med normal graviditet, eller mola (druvbörd). Tillståndet kännetecknas av uppsvällda korionvilli och förhöjda nivåer av koriogonadotropin. Hydatidmolor eller druvbörd kan betecknas som fullständiga eller ofullständiga, beroende på allmän morfologi, histopatologi och karyotyp.
RNA, budbärar
Cellinje
I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.
Reglering av genuttryck, utveckling
Keratin-7
Keratin-7 är ett typ II transmembrant keratinprotein som uttrycks i epitelceller, särskilt i simplekubiska epitel och enterocyter i tarmsystemet. Det spelar en viktig roll i att ge struktur och integritet till cellerna, samt kan vara involverat i cellytorganisation, signaltransduktion och skydd mot mekanisk skada. Keratin-7 har också visat sig vara ett användbart markörprotein vid diagnostisering av vissa typer av cancer, såsom äggstockscancer och tjocktarmscancer.
Trofoblasttumörer
Trophoblastic tumors are a group of rare cancerous growths that originate from the trophoblast, the outer layer of cells that surround a developing embryo and help to form the placenta during pregnancy. These tumors can be benign or malignant and include hydatidiform mole, invasive mole, choriocarcinoma, and placental site trophoblastic tumor. They are characterized by abnormal growth of trophoblastic cells and may produce human chorionic gonadotropin (hCG) hormone. Early detection and treatment are crucial for successful management and prevention of complications.
Hämmad fostertillväxt
Embryo, däggdjur
Omvänt transkriptaspolymeraskedjereaktion
Tubargraviditet
En tubargraviditet är en komplikation under graviditeten där befruktningen och tidiga embryonalutvecklingen inte inträffar inne i livmodern som vanligt, utan istället sker det inne i en av de båda äggledarna (Tubae uterinae). Detta kan leda till ektopisk graviditet och potentialt allvarliga komplikationer om tuben sprängs eller blöder.
Fosterhinnor
Tunna vävnadsskikt som omger embryot eller fostret och har betydelse för näringstillgång, andning, avföring och skydd. De utgörs av gulsäcken, urinsäcken (allantois), amnion och fosterhinnan (korion).
Trofoblasttumör, placenta
En trofoblasttumör i placentan är en ovanlig cancerart som utgår från celler i moderkakan (placentan) som normalt bidrar till att bilda fostrets närings- och syresörlar under graviditeten. Trofoblastcellerna är de första cellerna som börjar växa när en äggcell fäster sig vid livmoderhalsens slemhinna, och de utvecklas sedan till moderkakan. I mycket sällsynta fall kan dessa celler bli cancerosa och bilda en trofoblasttumör i placentan. Detta är en aggressiv cancerform som kräver snar och effektiv behandling.