En medicinsk definition av 'Unrelated Donors' refererar till individer som inte är genetiskt relaterade till patienten och ändå kan vara möjliga donatorer av transplantationsorgan, benmärg eller andra celler. Dessa donatorer registreras i olika registret där deras HLA-typ (Human Leukocyte Antigen) är känd och matchas med patientens behov.

Organpåläggare (eng. organ graft) är en medicinsk term som refererar till en transplantation av en del eller helhet av en organkomponent från en donator till en annan mottagare. Detta kan innebära en transplantation av en enda funktionell enhet, till exempel en hjärtklaff, eller en komplex struktur som en lever, lunga eller njure. Organpålägg kan vara antingen levande donationer, där en del av organet tas från en levande donator, eller död donationer, där organet tas från en avliden donator.

Identifiering av MHC-antigener från vävnadsdonatorer och möjliga mottagare, vanligtvis med serologiska tester. Donatorer och mottagare bör tillhöra samma ABO-blodgrupp och ha så stor överensstämmelse som möjligt mellan histokompatibilitetsantigener för att risken för vävnadsavstötning skall kunna minimeras.

Ett kliniskt tillstånd kännetecknat av anorexi, diarré, håravfall, leukopeni, trombocytopeni, dålig kroppsväxt, och möjlig död till följd av transplantat-mot-värdreaktion.

Graden av antigenöverensstämmelse mellan vävnaderna från olika individer, vilken avgör om ett allogent transplantat accepteras eller stöts bort.

Allotransplantation är inom medicinen definierat som en typ av transplantation där organ, vävnad eller celler transplanteras från en genetiskt skild individ till en annan individ av samma art. Detta innebär att donatorn och mottagaren har olika genetiska makeup, vilket medför ett större risk för avstötning av det transplanterade organet eller vävnaden. För att minska risken för avstötning används immunosuppressiva läkemedel som dämpar mottagarens immunsvar mot det nya organet eller vävnaden.

En benmärgstransplantation är en medicinsk procedure där patienten får en ny benmärg, ofta från en donator, för att ersätta den skadade eller funktionshindrade benmärgen. Detta processen hjälper till att återställa normalt blodcellsfunktion och stärka immunförsvaret.

'Förbehandling inför transplantation' (pre-transplantation treatment) refererar till de medicinska behandlingar och procedurer som en patient genomgår innan en organtransplantation, med syfte att förbättra deras tillstånd och minska risken för komplikationer under eller efter transplantationsprocessen.

Enligt den amerikanska nationella organisationen för hjärt- och lungtransplantation (ISHLT) definieras blodstamcellstransplantation som:

Tumörer i blodet eller i blodbildande vävnad (benmärg och lymfvävnad). De vanligaste formerna är de olika typerna av leukemi, lymfom och de fortskridande och livshotande formerna av myelodysplasisyndromen.

Ej döda givare av organ för transplantation till besläktade eller icke-besläktade mottagare.

Personer som lämnar blod till blodtransfusion.

Stamcellstransplantation, fosterdiures, refererar till en medicinsk behandlingsmetod där patienten får en transplantation av fostermärgats stamceller, ofta använd som behandling för vissa slag av cancer, såsom leukemi och lymfom. Fostermärgats stamceller är icke-differentiade celler som kan differensieras till olika typer av blodceller, inklusive röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar.

Antigener (Human Leukocyte Antigens) bestämda av leukocytplatserna på kromosom 6, kodningsstället för MHC ("major histocompatibility complex") hos människor. De är polypeptider eller glykoproteiner som återfinns på de flesta kärnförsedda celler och blodplättar, bestämmer vävnadstyp i samband med transplantation, och är förknippade med vissa sjukdomar.

Ett transplantats överlevnad i värden, faktorer som är ansvariga för överlevnaden och förändringar i transplantatet i samband med dess tillväxt i värden.

En fortskridande, elakartad sjukdom i de blodbildande organen, med onormal tillväxt och utveckling av leukocyter och deras prekursorceller i blod och benmärg. Sjukdomen klassificeras utifrån celldifferentieringsgrad som akut eller kronisk, och beroende på dominerande celltyp som myelogen eller lymfocytisk.

En form av anemi där benmärgen inte producerar perifera blodkroppar i tillräckliga antal.

I en enkel medicinsk definition kan "recurrence" definieras som återkomsten av en sjukdom eller ett symptom efter en period av förbättring eller remission. Detta innebär att en patient som tidigare diagnosticerats med och behandlats för en viss sjukdom kan uppleva en återförekomst av samma sjukdom eller symptom, även om de previöst hade visat på förbättring. Recurrens bör inte förväxlas med reaktivation, som är användbar inom infektionssjukdomar och avser en återupplivning av en latent infektion.

"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.

Serum innehållande antikroppar mot lymfocytantigener. Det används både i histokompatibilitetstester och terapeutiskt i samband med transplantationer.

Perifer stem cell transplantation (PSCT) är en medicinsk behandlingsmetod där patienten ges en transplantation av stamceller som har hämtats från den patients eget kropp (autolog transplantation) eller från en kompatibel donator (allogen transplantation). Stamcellerna, vanligtvis benmärgsceller, hittas i patientens cirkulerande blod (perifer) efter att de stimulerats att föröka sig med hjälp av tillväxtfaktorer.

Förfarande för utvärdering av hälsostatus och riskfaktorer hos potentiella givare av biologiskt material. Donatorer utses under de principiella förutsättningar att deras hälsotillstånd ej påverkas negativt i processen och att de donerade vävnaderna eller organen riskfritt kan användas i mottagarna.

Vidarabin är ett antiviralt läkemedel som används för behandling av herpes simplex-infektioner, specifikt herpes zoster (gurtbältessjuka) hos immunosupprierade individer. Det är en nucleosidanalog som verkar genom att inhibit viral DNA-polymeras och därmed stoppa virusreplikationen.

Survival analysis är en statistisk metod för att analysera och förutsäga tiden till ett specifikt händelseutfall, vanligtvis relaterat till dödlighet eller rekurrens av en sjukdom, baserat på tidskorrelerade data.

"Myeloablative stimulation" is not a widely recognized or established medical term. However, "myeloablative" is a term that is used in the field of hematopoietic stem cell transplantation (HSCT) to describe a treatment regimen that aims to completely destroy and eliminate the patient's bone marrow cells using high-dose chemotherapy or radiation therapy.

I medicinsk kontext, kan 'syskon' defineras som barn som har minst en gemensam biological förälder. Detta inkluderar både helsyskon (som delar samma mor och far) och halvsyskon (som delar antingen samma mor eller samma far). Det är värt att notera att denna definition kan variera något beroende på kulturell kontext och sociala normer.

Bestrålning av hela kroppen med joniserande eller icke-joniserande strålning. Begreppet är tillämpligt på djur och människor, men ej mikroorganismer.

Perioden efter en framgångsrik behandling, under vilken inga symtom eller sjukdomstecken syns.

Precursor Cell Lymphoblastic Leukemia-Lymphoma (previously known as Acute Lymphocytic Leukemia or ALL with a T-cell phenotype) is a type of cancer that affects the early stages of T-cell lymphocyte development. It is characterized by the uncontrolled proliferation of immature lymphoblasts, also known as precursor cells, in the bone marrow, blood, and sometimes other organs such as the lymph nodes, spleen, and liver.

HLA-DP beta-chains är ett proteinkomplex som är beläget på ytan av våra kroppens celler och spelar en central roll i vår immunförsvarsmekanism. Proteinkomplexet består av två polypeptidkedjor, alpha- och beta-kedjan, som tillsammans bildar ett bindningsställe för främmande antigener (fränt protein). HLA-DP beta-chains är en del av det större MHC klass II-komplexet.

En transplantationschimär är ett individuellt orsakat tillstånd som uppstår när celler, vävnader eller organ från en individ transplanteras till en annan individ av samma art och de båda individernas celler koexisterar och fungerar i symbios. Detta kan inträffa vid transplantation av stamceller eller benmärg, där donatorns celler kan integreras med mottagarens celler och bildar en blandning av båda individernas celler i vissa eller alla delar av kroppen.

Preparat som genom en av flera olika verkningsmekanismer undertrycker immunsystemets funktioner. Klassiska cellgifter verkar genom att hämma DNA-syntes. Andra medel kan ha sin verkan genom att aktivera suppressor-T-cellspopulationer eller genom att blockera aktivering av hjälparceller. Immunsuppression utvecklades först och främst för att förhindra avstötning av transplanterade organ, men har även kommit att tillämpas för t ex mediering av verkan av interleukiner och andra cytokiner.

Ett alkylerande medel med selektiv immunsupprimerande effekt på benmärg. Det har använts för palliativ behandling av kronisk myeloid leukemi. Men trots symtomatisk lindring har ingen permanent förbätt ring uppnåtts. Busulfan är en känd karcinogen.

"Retrospective studies" are observational research designs that involve analyzing existing data or medical records to draw conclusions about prior events or exposures and their associated health outcomes.

"Kronic myeloid leukemia (CML) with the BCR-ABL fusion protein is a type of slow-growing blood cancer that originates in the bone marrow and affects the production of white blood cells, characterized by the presence of the abnormal BCR-ABL gene caused by a genetic rearrangement between chromosomes 9 and 22, resulting in the formation of the Philadelphia chromosome."

Sjukdomar i blodet och de blodbildande organen.

'Survival Rate' refererer til sandsynligheden for, at patienter overlever en bestemt sygdom eller tilstand over en given periode. Den kan beregnes på forskellige måder alt efter konteksten, men oftest angives den som den procentuelle andel af patienter, der er i live et år (eller flere) efter diagnosen. Survival rate kan være et vigtigt mål for effektiviteten af behandlinger og for at forstå udfaldet for forskellige sygdomme.

Blod hos fostret. Utbyte av näringsämnen och avfallsämnen mellan fostrets och moderns blod sker via moderkakan, Umbilikalt blod är blod i navelsträngsartären eller -venen.

"Lymfocytuttömning" refererar till en procedure där lymfocyter, en viss typ av vita blodkroppar, elimineras eller reduceras i antal i kroppen. Detta kan ske genom olika metoder som medicinering, apheres (en sorts blodrening) eller transplantation. Orsaken till en lymfocytuttömning kan vara behandling av autoimmuna sjukdomar, överaktiva immunsystem eller förberedelse inför en benmärgstransplantation.

Myelodysplastiska syndrom (MDS) är en grupp av blodbristsjukdomar orsakade av felaktig celltillväxt och differentiering i benmärgen, vilket leder till onormal produktion av röda och vita blodkroppar och blodplättar.

Hastigt påkommen och relativt kortvarig sjukdom.

En immunreaktion med både cellulära och humorala inslag, riktad mot ett allogent transplantat, vars vävnadsantigen inte är kompatibla med mottagarens.

En grupp bland de D-tillhöriga HLA-antigenerna som skiljer sig från DR-antigenerna i fråga om genplats och därmed ärftlighet. De är polymorfa glykoproteiner i form av alfa och betakedjor och förekommer på lymfceller och andra celler, som ofta är förknippade med vissa sjukdomar.

Bestrålning av den ena eller båda kroppshalvorna för behandling av spridd cancer eller utbredda metastaser. Metoden används för engångsbehandling av diffusa metastaser istället för upprepade lokala behandlingar över en längre period. De mest använda formerna är överkroppsbestrålning (UHBI) eller underkroppsbestrålning (LHBI). Mindre vanlig är mittkroppsbestrålning (MBI). Vid strålbehandling av båda kroppshalvor efter varandra (sekvensiell halvkroppsbestrålning) kan kraftigare stråldoser tillåtas än vid helkroppsbestrålning. Behandlingsmetoden kallas ibland för systemisk halvkroppsbestrålning, just för att den används vid utbredda cancerformer.

Akut leukemi som skiljer sig från akut lymfocytisk leukemi (ALL) genom de leukemiska märg- och blodcellernas morfologi. Ofta finns där cytoplasmakorn, och kärnan är vanligtvis stor och oregelbunden. Sjukdomen är vanligare än ALL hos vuxna och kan förekomma vid alla åldrar.

Transplantationsimmunologi är ett medicinskt område som studerar immunförsvarets respons mot transplanterade organ och vävnader, med målet att förhindra avstötning (rejection) och upprätthålla funktionen hos det transplanterade organet. Denna process innefattar förståelsen av både den cellulära och humorala immunresponsen, såväl som mekanismer för att modulera dessa svar med hjälp av immunsuppressiva behandlingar.

"Vävnads- och organtransplantation är en medicinsk procedure där vävnad eller hela organ från en donator överförs till en mottagare för att ersätta skadat, sjukligt fungerande eller icke-fungerande vävnad eller organ i dennes kropp."

I en enda mening kan 'Allografts' definieras som en typ av transplantation där material från ett individuellt djur, vanligtvis människa till människa, används för att ersätta skadat eller sjukt vävnad eller organ hos en annan person. Detta står i kontrast till autografter (där material tas från samma individ), xenografter (där material tas från ett djur av en annan art) och syngrafter (där material tas från embryonal eller fostertillstånd). Allografter kan vara källor till komplikationer såsom avstossningsreaktioner, eftersom mottagarens immunsystem kan uppfatta det transplanterade vävnadet som främmande. För att undvika avstossning använder läkare ofta immunosuppressiva läkemedel för att undertrycka den immuna responsen hos mottagaren.

Polymorfa HLA-ytantigener av klass I som finns på nästan alla kärnförsedda celler. Ett 20-tal antigener, kodade från A-lokus för multipla alleler på kromosom 6, har identifierats. De utgör mål för T-cellers cytolytiska reaktioner och är avgörande för avstötning eller inte av vävnads-/organtransplantat.

Riktad organdonation, även kallat direktad donation eller non-related donation, är en form av organ donation där en levande person väljer att donera en organ till en specifik mottagare som inte är nära relaterad till donatorn. Detta står i kontrast till den vanligare formen av organdonation, som oftast sker från en avliden donator till en obekant mottagare. Riktad organdonation kan ske till en vän, kollega eller någon annan person som donatorn känner till och vill hjälpa. Detta kräver vanligtvis att både donatorn och mottagaren genomgår en noggrann medicinsk utvärdering för att säkerställa att organet är lämpligt och att transplantationen är klokt från medicinsk synpunkt. Riktad organdonation är lagligt i vissa länder, men inte allmänt accepterat eller praktiserat på grund av etiska, juridiska och prakt

Sammanfattande statistik som beskriver dödlighets- och överlevnadsmönstren i populationer. Dessa metoder kan användas för att studera inte bara dödsfall, men även annan given ändpunkt, som t ex sjukdomsdebut eller förekomst av sjukdomskomplikationer.

"Remissionsinduktion" er en begrebsbruk innenfor medisin som refererer til behandlingsmåten som har til formål å oppnå remission hos en pasient, det vil si å redusere eller fjerne alle symptomer og tegn på en sykdom. Denne type behandling er ofte aggressiv og kan involvere bruk av steroider, kjemoterapi eller annen sterk behandling for å redusere aktiviteten i sykdomsprosessen og føre til en remissjon. I noen tilfeller kan remissionsinduksjon være den første trinnet i en langvarig behandlingsplan, mens den i andre tilfeller kan være det eneste behandlingstrinet som er nødvendig for å kontrollere sykdommen.

En cyklisk undecapeptid (peptid med 11 aminosyrakomponenter) från extrakt av jordsvampar. Den är ett kraftigt immunsuppressivt medel med specifik verkan på T-lymfocyter, och används mot avstötningsreaktioner vid organ- eller vävnadstransplantationer. Syn. cyklosporin.

Stamcellstransplantation (SCT) är en medicinsk behandlingsmetod som innebär att man överför stamceller från en donator till en mottagare, med syfte att ersätta skadade eller funktionshindrade celler i mottagarens kropp. Stamceller är grundläggande celler som har potentialen att utvecklas och differensieras till olika typer av celler i kroppen, såsom blodceller, leverceller, hjärnceller med mera.

Tillämpningen av sannolikhets- och statistiska metoder för att beräkna risken för att någon händelse skall inträffa, såsom sjukdom, återfall, inläggning på sjukhus, invaliditet eller dödsfall. Kan omf atta beräkning av de väntade kostnaderna för sådana händelser och av nödvändiga försäkringspremier.

En grupp sjukdomstillstånd som uppvisar ansamlingar av aktiva lymfocyter och histiocyter, som är av annan typ än Langerhansceller. Gruppen omfattar hemofagocytisk lymfohistiocytos, familjär hemofagocytisk retikulos, infektionsassocierat hemofagocytiskt syndrom, sinushistiocytos, xantogranulom, retikulohistiocytom, juvenilt xantom, disseminerat xantom, samt fettlagringssjukdomarna havsblått histiocytiskt syndrom och Niemann-Picks sjukdom.

HLA-ytantigener av klass I som kodas från mer än 30 påvisbara alleler på B-lokus i HLA-komplexet, de mest polymorfa av alla HLA-specificiteter. Flera av dessa antigener (t ex HLA-B27, -B7, -B8) är starkt kopplade till anlag för reumatism och andra autoimmuna sjukdomar. Precis som andra HLA klass I-determinanter spelar de en roll vid de cytolytiska T-lymfocyternas cellulära immunreaktioner.

HLA-antigener av klass I kodade av en liten grupp strukturgener på C-lokus på kromosom 6. De är avsevärt mindre immunogena transplantationsantigener än HLA-A och -B-determinanterna och därför av mindre betydelse vi korstestning av donatorer och mottagare. Deras viktigaste roll är som riskmarkörer för vissa sjukdomsbilder, som t ex spondylartrit, psoriasis och multipelt myelom.

En antimetabolit mot tumörer med immunsuppressiva egenskaper. Preparatet hämmar tetrahydrofolatdehydrogenas och förhindrar bildandet av tetrahydrofolat, som behövs för att syntetisera tymidylat, en viktig DNA-komponent.

Takrolimus är ett immunsupressivt läkemedel som används för att förhindra avstötningsreaktioner efter transplantationer, samt behandla vissa autoimmuna sjukdomar. Det verkar genom att hämta ned aktiviteten i T-celler, en typ av vita blodkroppar som är inblandade i immunförsvaret.

Invasion och förökning av mikroorganismer i kroppsvävnader som kan vara kliniskt obemärkt eller ge upphov till lokala cellskador. En lokal infektion kan bli bestående, sprida sig och utvecklas till en akut, subakut eller kronisk, klinisk infektion eller sjukdom. Infektionen kan även bli systemisk, om mikroorganismerna sprider sig till lymf- och kärlsystemet.

I en medicinsk kontext kan "register" definieras som ett systematiskt sammanställt och ordnat register över viktig information, ofta relaterad till en specifik patient, forskningsstudie eller population. Exempel på medicinska register inkluderar:

"Transplantat" refererer til det organ, væv eller celletype som overføres fra en donor til en modtager under en transplantationsoperation. Det er typisk et levende eller afdødt organ, såsom hjerte, lever, nyre, lunger eller benmarv, men kan også være andre typer væv som hud, hår eller senevæv. Formålet med en transplantation er oftest at erstatte et sygt, skadet eller defekt organ eller væv i modtagerens krop for at forbedre deres sundhed og livskvalitet.

"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.

Studier inriktade på att följa utvecklingen eller utfallet av t ex exponering, metoder, effekter av åtgärder, eller förekomst av någon sjukdom hos enskilda individer eller grupper.

Njurtransplantation är en medicinsk procedure där en fungerande njure från en donator transplanteras till en mottagare vars egen njure inte fungerar korrekt, oftast på grund av njurssvikt. Detta åtgärd utförs vanligtvis som en operation och efter operationen behöver mottagaren livslång medicinsk behandling för att förhindra avstötning av den nya njuren. Njurtransplantation är ofta en behandlingsalternativ för patienter med slutstadium njursvikt, istället för att vara beroende av dialysbehandlingar.

Wiskott-Aldrich syndrome (WAS) är ett sällsynt, X-kromosomalt recessivt arvsförknippat immunbristsyndrom som primärt påverkar män och karaktäriseras av triaden thrombocytopeni (lågt antal blodplättar), eksem och rekurrent infektion. Det orsakas vanligtvis av mutationer i WAS-genen som kodar för Wiskott-Aldrichsyndromproteinet (WASp), vilket är involverat i aktinpolymerisation och signaltransduktion inom immunsystemet. Utöver de tre kardinalsymptomen kan individerna med WAS också ha autoimmuna sjukdomar, lymfom och förhöjd benägenhet för cancer. Behandlingen innefattar ofta benmärgstransplantation och immunologisk substitutionstterapi.

Faktorer som leder till att kroppens alla livsfunktioner upphör. De kan vara underlag för epidemiologisk analys.

'Svår kombinerad immunbrist' (SCID) är ett allvarligt tillstånd där patienten har en mycket nedsatt funktion hos både T-celler och B-celler, vilket leder till en hög risk för infektioner, autoimmunitet och utveckling av cancer.

HLA-DRB1 chains are a type of human leukocyte antigen (HLA) class II protein, specifically the beta chain, found on the surface of cells in the human body. They play a crucial role in the immune system by presenting pieces of foreign proteins to T-cells, helping to initiate an immune response against pathogens such as viruses and bacteria. The HLA-DRB1 genes are highly polymorphic, meaning there are many different variations, which can influence an individual's susceptibility or resistance to certain diseases.

Fel i ämnesomsättningsprocesserna till följd av genetiska mutationer, nedärvda eller förvärvade i livmodern.

Autotransplantation är en medicinsk proceduren där man flyttar celler, vävnader eller organ från en del av kroppen till en annan del hos samma individ. Detta görs ofta för att ersätta skadad eller sjuk vävnad med frisk vävnad från den egna kroppen. Exempel på autotransplantation inkluderar transplantation av benmärg, hud, tänder och njurar.

Enskilda former av gener i ett genpar, lokaliserade till samma plats på homologa kromosomer, och som styr samma biokemiska processer.

Immunologiskt bortstötande av leukemiceller efter benmärgstransplantation.

T-lymfocyter, eller T-celler, är en typ av vita blodkroppar som hör till det adaptiva immunsystemet och spelar en central roll i cellmedierad immunitet. De utvecklas från stamceller i benmärgen och migrerar sedan till thymus, där de mognar och differensieras till olika sorters T-celler med olika funktioner, såsom CD4+ helper T-celler och CD8+ cytotoxiska T-celler. Dessa celler kan aktiveras av antigenpresenterande celler (APC) och svara på infektioner genom att sekretera cytokiner eller direkt döda infekterade celler.

En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.

Medfödd sjukdom som påverkar alla delar av benmärgen och leder till anemi, leukopeni, trombopeni, och som är förknippad med hjärt-, njur- och extremitetsmissbildningar, samt ändrad hudpigmentering. Spontana kromosombrott, leukemibenägenhet och pancytopeni hör också till sjukdomen. Sjukdomen omfattar minst sju komplementerande grupper: FANCA, FANCB, FANCC, FANCD, FANCE, FANCF och FANCG.

Infektion orsakad av Cytomegalovirus; den kännetecknas av förstorade celler med inneslutningar i cellkärnan. Nästan vilket organ som helst kan infekteras, men hos barn är infektion vanligast i spottkörtlarna och hos vuxna i lungorna.

Immunologiskt avvisande av tumörvävnad eller -celler efter benmärgstransplantation.

En alkylerande kvävesenap som används mot tumörer i form av levoisomeren melfalan, den rasemiska blandningen merfalan eller dextroisomeren medfalan. Medlet är toxiskt för benvävnad, men har liten blåsbildande verkan. Det kan vara karcinogent.

En lymfocyttransfusion är en medicinsk behandling där en patient får en transfusion av friska, kompatibla lymfocyter, en typ av vita blodkroppar, från en donator. Denna procedure används sällan och kan användas för att stärka immunförsvaret hos vissa patienter, till exempel vid behandling av vissa former av cancer eller efter en benign transplantation. Det är viktigt att mottagaren och donatorn har kompatibla HLA-typer (Human Leukocyte Antigen) för att undvika en negativ immunreaktion.

Mycophenolic acid (MFA) is a medication used in transplantation to prevent rejection of the transplanted organ. It works by suppressing the immune system, specifically by inhibiting an enzyme called inosine monophosphate dehydrogenase (IMPDH), which is needed for the proliferation of T and B lymphocytes, key players in the immune response. This results in a reduced ability of the body to mount an immune response against the transplanted organ, thereby reducing the risk of rejection. Mycophenolic acid is available in several formulations, including mycophenolate mofetil and mycophenolate sodium.

En prekursor till ett alkylerande kvävesenapsbaserat antitumör- och immunsuppressivt medel som måste aktiveras i levern för att bilda den aktiva aldofosfamiden. Det används för behandling av lymfom, leukemier osv. Bieffekten, alopeci (håravfall), har man dragit nytta av för att avlägsna fårpäls. Cyklofosfamid kan dessutom orsaka sterilitet, fostermissbildningar, mutationer och cancer.

Antalet nya fall av en given sjukdom under en given tidsperiod i en viss population. Begreppet används även för ökningstakten av nya fall i en given population. Det måste särskiljas från prevalens, som avser samtliga sjukdomsfall, gamla och nya, hos en population vid en given tidpunkt.

Avsiktligt undertryckande eller dämpning av immunsvaret hos en individ. Effekten kan vara ospecifik, som vid tillförsel av immunsuppressiva läkemedel eller strålbehandling eller utslagning/förlust av lymfocyter, eller specifik, som vid desensibilisering eller samtidig tillförsel av antigen och immunsuppressiva medel.

Acute myelomonocytic leukemia (AMML) is a type of cancer that affects the blood and bone marrow. It is characterized by an excessive proliferation of myeloid and monocytic cells, which are immature white blood cells. These abnormal cells accumulate in the bone marrow and interfere with normal blood cell production, leading to a shortage of healthy red and white blood cells and platelets in the body.

En grupp D-tillhöriga humana leukocytantigener (HLA) av polymorfa glykoproteiner, vilka förekommer på lymfoida celler. De består av alfa och betakedjor, och de har en annan ärftlighet än DQ- och DP-antigener. Deras uppträdande tycks vara kopplat till vissa hudsjukdomar, som t ex pemphigus vulgaris och dermatitis herpetiformis, samt diabetes av typ 1.

Immunglobuliner framkallade av antigen specifika för tumörer. Hit hör inte normalt förekommande histokompatibilitetsantigen.

En individs genbestånd vad gäller den ena delen av ett allelpar, eller uppsättningar av gener som är nära förbundna på en kromosom och ofta överförs i grupp, som t ex generna i histokompatibilitetskomplexet.

Kronisk, refraktär anemi med granulocytopeni och/eller trombocytopeni. Myeloblaster och progranulocyter utgör 5 till 40 % av de kärnförsedda benmärgscellerna.

En död kropp, vanligtvis en människokropp.

Sjukdomstillstånd med ett eller flera av följande kännetecken: de är permanenta, ger kvarstående handikapp, orsakas av irreversibla sjukliga förändringar, kräver speciell rehabiliteringsbehandling ell er kan förväntas fordra lång tids observation och vård.

Ett derivat av prednisolon med liknande antiinflammatorisk verkan.

Förekomst av cellgrupper med två eller fler olika kromosomuppsättningar hos en och samma individ, beroende på närvaro av arvsmassa från genetiskt olika individer. Vid mosaicism, däremot, kommer de sinsemellan olika cellgrupperna från en enda individ.

En isograft definieras som en transplantation av organ eller vävnad mellan genetiskt identiska individer, till exempel en tvilling. På grund av den genetiska likheten betraktas den som "halvacceptabel" av kroppen, vilket medför ett mycket lägre risk för avstötningsreaktioner jämfört med transplantation mellan orelaterade individer.

Spädbarn som är högst 1 månad gammalt.

Sjukdomar orsakade av genetiska mutationer under embryots eller fostrets utveckling, vilka i vissa fall kan ses först senare i livet. Mutationerna kan ha ärvts från en förälders genom eller kan ha uppkommit in utero.

I medicinen refererar prognosen till den förväntade utgången eller framgången av en behandling eller sjukdom. Det är en förutsägelse om hur en patients hälsotillstånd kommer att utvecklas över tiden, inklusive sannolikheten för fullständig genes, kronisk sjukdom eller död. Prognosen baseras ofta på olika faktorer som patientens allmänna hälsotillstånd, sjukdomens art och svårighetsgrad, behandlingsalternativ och individuella respons på behandlingar.

Killer-cell Immunoglobulin-like Receptors (KIR) are a group of transmembrane proteins expressed primarily on the surface of natural killer (NK) cells and some T-cell subsets. They recognize specific human leukocyte antigen (HLA) class I molecules, which are present on the surface of most nucleated cells in the body. KIR receptors play a crucial role in regulating NK cell activation and function, contributing to the immune system's defense against viral infections and malignancies. The interaction between KIR and HLA class I molecules helps maintain self-tolerance and prevents NK cells from attacking normal, healthy cells.

En form av leukemi med okontrollerad tillväxt av myeloida celler och deras förstadier i benmärgen och andra organ.

"Salvage therapy" refererar till behandlingsalternativ som används när första linjen av cancerbehandling har misslyckats eller när canceren har återvänt efter initial behandling. Detta kan innebära användning av nya läkemedel, högre doser av kemoterapi, immunterapi, målgerichtet terapi eller annan typ av behandling som inte har använts tidigare. Syftet med salvage therapy är att försöka kontrollera sjukdomen och förbättra patientens överlevnadschanser samt livskvalitet.

Antal leukocyter och erytrocyter per enhetsvolym i ett prov med venöst blod. En fullständig blodcellsräkning omfattar dessutom mätning av hemoglobin, hematokrit och erytrocytindex.

En familj som består av äkta makar och deras barn.

Störningar i lymfvävnadstillväxten, allmänna eller ospecificerade.

Den genetiska sammansättningen och beskrivningen av denna hos en enskild individ.

Syndrom som kännetecknas av brister i immunförsvaret, antingen det cellulära eller det humorala.

Blockering av små eller medelstora levervener pga icke-trombotiska subendoteliala ödem som kan utvecklas till fibros.

Behandling av ett sjukdomstillstånd med flera olika åtgärder, samtidigt eller i följd. Kemoimmunterapi, radioimmunterapi, kemoradioterapi, kryokemoterapi och alternativa terapiåtgärder är de vanligaste, men inbördes kombinationer mellan dessa modeller och kombinationer med kirurgiska metoder används också.

Metoder för att hålla blod och dess komponenter levande utanför den organism de kommit från, dvs hindras från att brytas ned, t ex genom tillsats av någon kemikalie, genom nedkylning, eller genom att förvaras i någon substituerande vätska som efterliknar det naturliga tillståndet i kroppen.

"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning där data insamlas prospektivt, det vill säga före ett visst utfall eller händelse har inträffat. Detta innebär att forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod och samlar information om dem över tid. Syftet är ofta att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och sjukdomar, eller behandlingens effekter på hälsoutgångar. Prospektiva studier anses vanligen ge starkare evidens än retrospektiva studier, eftersom de är mindre känsliga för minnesförvrängning och andra systematiska felkällor.

En polymerase chain reaction (PCR) är en laboratorieteknik som verkar genom att kopiera en specifik DNA-sekvens i ett exponentiellt tempo, vilket möjliggör detaljerad analys av mycket små mängder av ursprungligt DNA. PCR utförs genom att upprepade gånger höja temperaturen och sänka den igen, vilket låter enzymet polymeras skapa kopior av DNA-sekvensen med hjälp av två specifika primers. Detta möjliggör identifiering och analys av specifika DNA-sekvenser i forskning, diagnostik och forensiska tillämpningar.

En metod för variabelanalys när flera variabler ska tas i beräkning samtidigt. Inom statistik betraktas multivariantanalys som en metod som tillåter samtidig analys av två eller fler beroende variabler.

A Proportional hazards model, such as the Cox regression model, is a statistical approach used to analyze the relationship between covariates and survival times in medical research. It allows for the estimation of hazard rates, which represent the instantaneous risk of an event occurring (e.g., death, disease progression), while accounting for the influence of multiple factors. The assumption in this model is that the effect of a covariate on the hazard rate remains constant over time, meaning that the hazard ratio between any two groups remains proportional throughout the study period. This model is widely used in clinical trials and epidemiological studies to evaluate treatment effects, identify prognostic factors, and estimate survival distributions.

Frisättning av stamceller från benmärgen till den perifera blodbanan för leukaferes, inför stamcellstransplantation. Ofta används hematopoetiska tillväxtfaktorer eller kemoterapeutiska preparat för att stimulera mobiliseringen.

Kaplan-Meier estimate is a statistical method used to calculate the survival probability over time in medical research, taking into account censoring and the occurrence of events. It provides a graphical representation of the survival function, which illustrates the proportion of subjects in a study cohort who are still alive or free from a specific event (such as disease progression or recurrence) at different time points. The Kaplan-Meier estimate is particularly useful when analyzing time-to-event data and helps researchers evaluate the effectiveness of treatments, interventions, or prognostic factors in patient outcomes.

Ett glykoprotein med molekylvikten 25 kDa innehållande inre disulfidbindningar. Det främjar överlevnad, tillväxt och differentiering av neutrofila granulocytprekursorceller och har till funktion att aktivera mogna blodneutrofiler. I familjen av kolonistimulerande faktorer är G-CSF den mest kraftfulla induceraren av slutlig differentiering av leukemiska myeloidcellinjer till granulocyter och makrofager.

Tiotepa är ett citostatikum, ett ämne som används för att stoppa celldelningen och därmed cancercellers tillväxt. Det är ett alkyleringsmedel och en tioguaninhydrochloridderivat, som används som kemoterapi vid behandling av vissa typer av cancer, såsom ovarialcancer och maligna melanomer. Tiotepa agerar genom att skada DNA i cancercellerna, vilket förhindrar deras förmåga att dela sig och växa.

"Age Factors" refer to the influences that an individual's age has on their health, disease susceptibility, and response to medical treatment. These factors can include physical changes associated with aging, such as decreased organ function and increased vulnerability to certain diseases, as well as psychosocial changes, such as cognitive decline or social isolation. Age-related factors are important considerations in the prevention, diagnosis, and management of medical conditions, as they can significantly impact treatment outcomes and overall quality of life.

En social grupp bestående av föräldrar, eller fosterföräldrar, och barn.

En allmän beteckning för olika tumörsjukdomar i lymfvävnad.

En grupp bland de D-tillhöriga HLA-antigenerna som skiljer sig från DR-antigenerna i fråga om genplats och därmed ärftlighet. De är polymorfa glykoproteiner i form av alfa och betakedjor och förekommer på lymfceller och andra celler, som ofta är förknippade med vissa sjukdomar.

Den medicinska termen "Philadelphia-kromosom" (Ph-kromosom) refererar till en specifik genetisk avvikelse som kan påträffas vid kronisk myeloisk leukemi (CML). Ph-kromosomen uppstår som ett resultat av en typ av genetisk omskrivning, transloation, där en del av en kromosom byter plats med en del av en annan kromosom. I fallet med Ph-kromosomen, sker denna överföring mellan kromosom 9 och kromosom 22, vilket resulterar i att två gener, BCR och ABL, slås samman och bildar en ny, onkogen, som kallas BCR-ABL. Denna onkogen leder till oreglerad celldelning och kan leda till leukemi.

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

Antalet lymfocyter per volymenhet blod.

Genetisk polymorfism är ett begrepp inom genetiken som refererar till att en specifik position (nucleotid) i DNA:t kan ha mer än en bas (A, T, C eller G), vilket resulterar i olika varianter (alleler) av samma gen. Dessa variationer är vanliga och förekommer naturligt hos många individer inom en population. Genetisk polymorfism bidrar till den genetiska mångfalden hos arter, inklusive människan. Det bör dock poängteras att alla varianter inte har samma frekvens i populationen och vissa kan associeras med ökat eller minskat risk för vissa sjukdomar.

Ett släkte i familjen Herpesviridae, underfamiljen Betaherpesvirinae, som infekterar spottkörtlarna, levern, mjälten, lungorna, ögonen och andra organ, där de ger upphov till förstorade celler med kärninneslutningar. Cytomegalovirusinfektion uppträder också som en opportunistisk infektion i AIDS.

Neutrofila leukocyter, eller neutrofiler, är en typ av vit blodkropp (leukocyt) som spelar en viktig roll i kroppens immunförsvar. De utgör den största andelen av de cirkulerande vita blodkropparna och hjälper till att skydda kroppen mot infektioner genom att fagocytera, det vill säga svälja och förstöra främmande partiklar såsom bakterier och svampar. Neutrofilerna innehåller en speciell typ av proteiner, kallade neutrofila granuler, som kan släppas ut för att döda patogener. När ett infektionshot uppfattas av kroppen ökar produktionen och aktiveringen av neutrofiler, vilket kan leda till en ökning av deras antal i blodet, kallat neutrofili.

Studier som identifierar grupper i en avgränsad population. Dessa grupper antingen kan eller kan inte vara utsatta för faktorer som antas inverka på sannolikheten för förekomsten av någon bestämd sjukdom eller annat fenomen. Kohorter är definierade populationer, som i sin helhet följs i ett försök att hos undergrupper fastställa särskiljande kännetecken.

Antalet vita blodceller per enhetsvolym i venblod. Med differentialräkning mäts det relativa antalet av olika typer av vita celler.

I medicinsk kontext kan 'risk' definieras som sannolikheten för att en viss händelse eller skada skall inträffa under en given tidsperiod. Risken beräknas ofta genom att dividera antalet observerade händelser med antalet möjliga tillfällen, och uttrycks vanligen som ett förhållande (t.ex. 1/100 eller 1%). Risken kan också uttryckas som en absolut frekvens (t.ex. 2 av 100 personer). Det är viktigt att ta hänsyn till både storleken och kvaliteten på det studiomaterial som används för att uppskatta risker, eftersom olika studier kan ge olika resultat.

En gensamling i MHC-komplexet hos ryggradsdjur som bär koden för polymorfa särdrag, vilka inte har samband med immunreaktioner eller komplementaktivitet, t ex B-loci (kyckling), DLA (hund), GPLA (marsvin), H-2 (mus), RT-1 (råtta), HLA-A, -B och -C klass 1-gener hos människa.

Glykoproteiner på omogna hematopoetiska celler och endotelceller. De utgör de hittills enda kända molekyler som kommer till uttryck i blodsystemet genom ett begränsat antal progenitorceller i benmärg en.

Levertransplantation är en medicinsk procedure där en skadad eller funktionsoduglig lever ersätts med en frisk lever från en levande donator eller en avliden donator. Detta förfarande utförs vanligtvis när all annan behandling har misslyckats och patienten riskerar att dö till följd av leverfailure. Levertransplantationen kan rädda livet på dem som lider av svåra leverrelaterade sjukdomar, såsom skrumplever, levercirros eller levercancer. Efter operationen måste patienten ta immunosuppressiva läkemedel för resten av sitt liv för att förhindra avstötning av den nya levern.

"Opportunistiska infektioner" är infektioner som orsätts av opportunistiska patogener, det vill säga mikroorganismer som normalt inte ger upphov till sjukdom hos en frisk person men kan göra det hos en individ med nedsatt immunförsvar, såsom HIV-smittade eller cancerpatienter under behandling.

Människa eller djur vars immunförsvar är bristfälligt pga immundefektsjukdom eller annan sjukdom, eller pga medicinering med immunsupprimerande läkemedel eller strålbehandling.

Antikroppar som produceras av cellfamiljer (kloner) av identiskt lika celler, framställda genom hybridisering av aktiverade B-lymfocyter och tumörceller. Sådana hybrider benämns ofta hybridom.

"Trombocytantal" är ett medicinskt begrepp som refererar till antalet trombocyter (blodplättar) i blodet. Trombocyterna är viktiga för blodets koaguleringsprocess och hjälper till att stoppa blödningar när ett kärl skadas. Ett normalt trombocytantal ligger vanligtvis mellan 150 000 och 450 000 trombocyter per mikroliter blod. Trombocytantalet kan variera beroende på olika faktorer, såsom ålder, kön och hälsotillstånd. Lägre än normalt trombocytantal kallas trombocytopeni och högre än normalt trombocytose. Båda dessa tillstånd kan vara tecken på olika sjukdomar eller störningar i kroppen.

Ursprungscellerna för alla typer av blodceller.

Det genområde som innehåller platserna (loci) för de gener som avgör strukturen hos de serologiskt definierade (SD) och lymfocytdefinierade (LD) transplantationsantigenerna, för gener som styr strukturen hos immunsvarsassocierade antigener, för immunsvarsgener, vilka reglerar djurs förmåga till immunreaktion mot antigena stimuli, och för de gener som avgör strukturen och/eller nivån för kompementets fyra första komponenter. "Major histocompatibility complex" brukar förkortas MHC.

Stora, polymorfa transmembranglykoproteiner med icke-kovalent bindning till icke-polymorft beta 2-mikroglobulin. Hos människor är det tre strukturgener på kromosom 6 som kodar för HLA-A-, HLA-B- och HLA-C-antigenerna. Hos möss kodar de tre generna K, D och L på kromosom 17 för H-2-antigenerna. Klass 1-antigener finns på de flesta kärnförsedda celler och påvisas genom sin reaktion med alloantisera. Dessa antigener ger sig tillkänna vid vävnadsavstötningsprocesser och begränsar cellförmedlad upplösning av virusinfekterade celler. De är främst förknippade med reumatologiska tillstånd och vissa tumörsjukdomar.

Döden som resultat av en sjukdom hos en individ, redovisad i en enskild fallbeskrivning eller i ett begränsat antal patienter. Begreppet får ej förväxlas med döden som livets fysiologiska upphörande eller med mortalitet (dödlighet), som är ett epidemiologiskt eller statistiskt begrepp.

Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.

"Behandlingssvikt" refererer til en situation hvor en patient ikke længere svarer til behandling, enten fordi sygdommen har udviklet resistens overfor den anvendte terapi eller fordi behandlingen ikke er i stand til at kontrollere sygdommens fremskriden. Dette kan føre til en forværring af patientens tilstand og eventuelt død, hvis der ikke etableres en alternativ behandlingsstrategi.

I medicinsk kontext, kan "stamtavla" (även kallat "släktträd" eller "genealogi") referera till en visuell representation av en persons biologiska härstamning över flera generationer. Detta inkluderar vanligtvis föräldrar, barn, farföräldrar, morföräldrar och kan fortsätta att expanderas bakåt i tiden. Stamtavlor används ofta inom genetisk rådgivning och forskning för att spåra ärftliga sjukdomar eller tillstånd genom en familj.

Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.

Användning av två eller fler preparat samtidigt eller i följd vid cancerterapi. Medlen behöver inte administreras i samma form.

"En resttumör är en återstående malign tumör efter en cancerbehandling, som kan bestå av kirurgi, strålbehandling eller cellgiftsbehandling."

Utveckling och bildande av olika typer av blodceller. Blodbildningen (hematopoesen) kan ske i benmärgen (medullär) eller utanför benmärgen (extramedullär).

En pyrimidinnukleosidanalog som huvudsakligen används för behandling av leukemi, i synnerhet akut, icke-lymfoblastisk leukemi. Cytarabin är ett antimetaboliskt antitumörmedel som hämmar DNA-syntesen. Dess verkan är specifik för cellcykelns S-fas. Medlet har även antivirala och immunnedsä'ttande egenskaper.

I medicinen kan 'sannolikhet' definieras som den uträknade sannolikheten för att ett visst resultat eller händelse skall inträffa baserat på tillgänglig information och data. Sannolikheten uttrycks ofta som ett värde mellan 0 och 1, där 0 betyder att det är säkert att händelsen inte kommer att ske och 1 betyder att det är säkert att händelsen kommer att ske. Sannolikheter används ofta inom epidemiologi, klinisk statistik och evidensbaserad medicin för att bedöma risker, förutsäga utgång och underlätta beslut om behandlingar.

Celler som har spontan cytotoxisk verkan mot en rad tumörceller utan föregående immunisering. De förekommer hos icke-immuna människor och försöksdjur och betraktas av somliga som mördarceller (med antikroppsberoende celltoxisk effekt), men de kan även döda utan närvaro av antikroppar.

"Vävnads- och organtagning, även känt som transplantation, är en medicinsk procedure där vävnad eller hela organ från en donator överförs till en mottagare för att ersätta skadat, sjukligt eller funktionslöst vävnad eller organ."

Medel som hämmar eller hindrar tumörtillväxt, genom att stoppa mogningsprocessen och proliferationen hos elakartade celler.

Alla elakartade lymfvävnadstumörer som skiljer sig från Hodgkins sjukdom, då de är mer heterogena i fråga om cellinjemalignitet, kliniskt förlopp, prognos och behandling. Det enda gemensamma kännetecknet bland dessa tumörer är frånvaron av Reed-Sternbergceller, vilka är typiska för Hodgkins sjukdom.

I en medicinsk kontext, kan "Förenta Staterna" (United States) ofta referera till den största och mest inflytelserika nationen inom områden som medicinsk forskning, utbildning och vård. Detta inkluderar:

En lokal tumörrecidiv refererar till när cancer återvänder efter behandling, och nya cancerceller bildas vid samma ställe som den ursprungliga cancertumören.

Behandling med två eller flera läkemedel var för sig för deras sammanlagda effekt.

"Multiple myeloma is a type of cancer that forms in a type of white blood cell called a plasma cell, which helps fight infections by making antibodies. In multiple myeloma, cancerous plasma cells accumulate in the bone marrow and crowd out healthy blood cells, leading to symptoms such as fatigue, recurrent infections, and bone pain or fractures. The cancer cells can also produce abnormal amounts of a single type of antibody, called M protein, which can cause damage to organs and tissues."

Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.

Undersökning av fördelar och nackdelar med, lämpligheten av eller möjligheten att genomföra en projekterad studie eller ett projekt.

Monoclonal humanized antibodies are laboratory-produced proteins that mimic the immune system's ability to detect and neutralize foreign substances like bacteria and viruses. They are called "monoclonal" because they are identical copies of a single parent cell, and "humanized" because they incorporate elements of human immunity into their structure. These antibodies are engineered to bind specifically to a particular target, or antigen, making them valuable tools in the diagnosis and treatment of various diseases, including cancer and autoimmune disorders.

Tillstånd av varaktigt, oåterkalleligt uppehåll av all hjärnaktivitet, inklusive nedre hjärnstamsfunktioner, med fullständig frånvaro av viljestyrda rörelser, svar på retningar, hjärnstamsreflexer och spontana andetag. Reversibla förhållanden som liknar detta kliniska tillstånd (t ex sömnmedelsöverdosering, hypotermi m fl) skall uteslutas innan hjärndöd fastställs. [Se SOSFS 1987:32; 1993:6; 1996: 5]

Den yttre framtoningen hos individen. Den är resultat av samspelet mellan generna och mellan genotypen och miljön.

Biokemisk identifiering av mutationsförändringar i en nukleotidsekvens.

Konstgjord befruktning hos människa, där sädescellerna kommer från någon annan än kvinnans man.