Uridindifosfatsugar (UDP-sugar) är ett nukleotidsocker som spelar en viktig roll i cellens metabolism, särskilt inom glykosyleringsprocesser där kolhydrater kopplas till proteiner och lipider. UDP-sugaren består av en uridinmonofosfat (UMP) del som är kopplad till en sockerdel, ofta glukos eller galaktos. Denna molekyl fungerar som en donator av sockergrupper under biosyntesen av olika glykosider och proteoglykaner.
Uridindifosfat (UDP) är ett nukleotid difosfat som innehåller den pentos sugar uridin kopplad till två fosfatgrupper. Det är en viktig molekyl i celld metabolism, speciellt involverad i syntesen av sockerarter och andra organiska compound. UDP fungerar som en donator av uridinmonofosfat (UMP) vid syntesen av DNA och RNA, och är också inblandat i glykosylering, ett process där socker kopplas till proteiner och lipider.
Uridindifosfatglukos (UDP-glukos) är ett nukleotidsugarsfosfat, som består av en molekyl uridinmonofosfat (UMP) kopplad till en sockermolekyl (glukos) via en fosfatgrupp. Det är en viktig biomolekyl inblandad i olika cellulära processer, särskilt i syntesen av glykosider och andra kolhydrater. UDP-glukos fungerar som en donator av glukosenheter under dessa reaktioner, vilket möjliggör för levande organismer att bygga upp komplexa kolhydratstrukturer i sina cellmembran och andra strukturer.
Uridindifosfat N-acetylglukosamin (UDP-GlcNAc) är ett aktivt nucleotidsuger som spelar en central roll i processen med protein glykosylering, en posttranslationell modifikation av proteiner i cellen. Det utgör substrat för att överföra N-acetylglukosamin till asparaginrester på proteinkedjan, vilket är den första steget i syntesen av komplexa glykanstrukturer som katalyseras av enzymer i det endoplasmiska retiklet och Golgiapparaten. UDP-GlcNAc produceras från glukos-6-fosfat via flera steg som inkluderar acetylcoenzym A och uridintrifosfat som donorer av substrat.
En grupp enzymer med verkan på en rad olika substrat, inkl fenoler, alkoholer, aminer och fettsyror. De är läkemedelsmetaboliserande enzymer som katalyserar konjugering av UDP-glukuronsyra till ett antal olika endogena och exogena föreningar. 2.4.1.17.
"Uracilnukleotider" är en typ av nukleotider som innehåller den nucleobasen uracil. De förekommer naturligt i RNA, men inte i DNA där thymin används istället. Uracilnukleotider bygger upp strukturen hos enskilda nukleotider i en RNA-molekyl, tillsammans med en pentos (ribos) sockerstruktur och en fosfatgrupp.
Uridindifosfatxylos (UDP-glucose) är ett aktivt sockerderivat som spelar en viktig roll inom cellmetabolismen, särskilt inom glykosyleringsprocesser. Det bildas i cellsaften av två molekyler uridindifosfat (UDP) och en glukosmolekyl under katalys av enzymet UDP-glucose pyrophosphorylase. UDP-glucose används därefter som substrat för att syntetisera andra sockerderivat, till exempel glykogen och celulosa, eller för att koppla sockermolekyler till proteiner och lipider under processen kallad glykosylering.
Uridindifosfatgalaktosa (UDP-galaktosa) är ett nukleotidsugarsalter som består av en molekyl uridindifosfat (UDP) kopplad till en galaktosrest. Det är en viktig aktiv form av galaktos som deltar i olika biokemiska processer, särskilt inom cellsammanhängande och sockermetabolismen. UDP-galaktosa används som substrat vid syntesen av vissa glykoproteiner och proteoglykaner genom att överföra galaktosen till en acceptormolekyl i en galaktosyleringsreaktion.
Uridindifosfatglukuronsyra (UDP-glukuronsyra) är en aktiv form av glukuronsyra, en syracenterad sockertyp som deltar i det enzymatiska processen kallad glukuronidation. Denna process innebär att en hydrofil glukuronsyre grupp kovalent binder till en hydrofob förening, vanligtvis en xenobiotisk förening (främmande för kroppen) eller ett endogen compound (naturligt i kroppen), för att underlätta dess exkretion från kroppen. UDP-glukuronsyra är en viktig koenzym i denna reaktion och bidrar till att aktivera glukuronsyran genom att foga en UDP-grupp (uridindifosfat) till dess molekyl.
Uridinfosforylas är ett enzym som katalyserar nedbrytningen av uridinmonofosfat (UMP) till föreningarna uracil och fosfat genom att avlägsna en fosfatgrupp. Detta enzym spelar därför en viktig roll i nucleotidmetabolismen hos levande organismer.
Salter och estrar av glukuronsyra.
Uridindiphosphat-glukose-dehydrogenas (UDP-glukosedehydrogenas) är ett enzym involverat i kulörstoffsmetabolismen, där det katalyserar oxidationen av UDP-glukos till UDP-glucuronsyra. Detta steg är viktigt för syntesen av glykosider och glukuronider, som exkreteras i kroppen och hjälper till att eliminera främmande ämnen såsom läkemedel och toxiner.
Uridinkinase (UK) är ett enzym som katalyserar fosforyleringen av nukleosiden uridin till uridinmonofosfat (UMP) under produktionen av nukleotider i cellmetabolismen. Det finns två isoformer av uridinkinas hos människor, UK1 och UK2, som båda spelar en viktig roll i celldelning och tillväxt.
UDP-glukos 4-epimerasa är ett enzym som katalyserar omvandlingen av UDP-glukos till UDP-galaktos genom att epimerisera (byta ut) en OH-grupp på kolatom nummer 4 i substratet.
Nitrophenoler är en grupp organiska föreningar som innehåller en nitrogrupp (–NO2) och en fenolgrupp (–OH) i samma molekyl. De är vanligen röda till bruna kristaller med starkt sur smak, och är lösliga i vatten och etanol. Nitrophenoler förekommer naturligt i kol från stenkolstjärnor, men de flesta nitrophenoler som förekommer idag är syntetiska och används inom industrin som exempelvis som plasttillsatser, läkemedel och pesticider. Vissa nitrophenoler är skadliga för levande organismer och kan orsaka cancer och andra hälsoproblem.
En typ av kromatografi, där den fasta fasen består av filterpapper av speciell kvalitet. I övriga avseenden liknar den tunnskiktskromatografi.
Xylos är ett kolhydrat som är en pentos, en monosackarid med fem kolatomer, och består av en pentosestruktur som innehåller en hydroxylgrupp (-OH) i position 5 istället för en Aldehydgrupp (-CHO), vilket gör att det är en sockeralkohol (en polyol). Xylos förekommer naturligt i vissa vegetabiliska material, såsom trä, spannmål och frukt. Det används också kommersiellt inom livsmedelsindustrin som en sockerersättning och som en råvara för framställning av andra kemikalier.
En ärftlig form av medfödd hyperbilirubinemi som är autosomalt recessiv. Dess kännetecken är gulsot och hjärnskada till följd av en glukuronyltransferasdefekt och felaktig bilirubinkonjugation.
Enzymer som katalyserar epimeriseringen av kirala centra i kolhydrater och deras derivat. EC 5.1.3.
Uridintrifosfat (UTP) är ett nukleotid som består av en pentos sugar (ribos) kovalent bundet till en uracil bas och tre fosfatgrupper. Det är en viktig prekursor i celldelningen, cellandningen och syntesen av RNA. UTP kan också fungera som energibärare inom cellen.
En grupp ärftliga enzymbristtillstånd med förhöjda värden av galaktos i blodet som typiskt symtom. Tillståndet kan förknippas med brist på galaktokinas, UDP-glukos-hexos-1-fosfaturidylyltransferas eller UDP-glukos-4-epimeras. Den klassiska formen beror på brist på UDP-glukos-hexos-1-fosfaturidylyltransferas och yttrar sig hos barn som hämmad tillväxt, kräkningar och förhöjt intrakraniellt tryck. Individer med sjukdomen kan även drabbas av förståndshandikapp, gulsot, förstorad lever och mjälte, ovarialsvikt och katarakt (starr).
En familj 3,3-bis(p-hydroxifenyl)ftalider. De används som indikatorsubstanser, laxermedel och färgämnen.
Enzymer som katalyserar överföringen av glukos från nukleosiddifosfatglukos till en acceptormolekyl som ofta är ett annat kolhydrat. EC 2.4.1.-.
Ett enzym av transferastyp som katalyserar överföringen av galaktos från UDPgalaktos till glukos, varvid bildas laktos. Enzymet består av ett komplex av enzymet N-acetyllaktosaminsyntas och alfa-laktalbumin. Detta protein finns i mjölkproducerande mjölkkörtelceller, där det ändrar enzymets vanliga specificitet till att prioritera laktossyntes. EC 2.4.1.22.
Slutna blåsor av fragmenterat endoplasmatiskt nätverk som bildas när leverceller eller -vävnad säras genom homogenisering. De kan vara släta eller ojämna.
En aldohexos som uppträder naturligt i D-form i laktos, cerebrosider, gangliosider och mukoproteiner. Brist på galaktosyl-1-fosfaturidyltransferas ger upphov till felaktig galaktosomsättning, galaktosemi, som leder till höjda halter av galaktos i blodet.
Enzymer som katalyserar överföringen av hexosgrupper. EC 2.4.1.-.
En något heterogen klass av enzymer som katalyserar överföringen av alkyler eller liknande grupper (utom metylgrupper). EC 2.5.
Polyisoprenylfosfater är en typ av organisk förening som innehåller en lång, icke-ramifierad polymer av isoprenenheter som är kovalent bunden till en fosfatgrupp. De förekommer naturligt i celler och är involverade i olika cellulära processer, såsom proteinsyntes och modifikation. Exempel på polyisoprenylfosfater inkluderar dolicholfosfater och undekaprenylfosfat.
Medfödd rubbning av bilirubinomsättningen, vilket leder till onormalt höga halter av bilirubin i det cirkulerande blodet, antingen pga ökad produktion av bilirubin, eller pga fördröjd eliminering av bilirubin från blodet.
Uridindifosfat N-acetylgalaktosamin (UDP-GalNAc) är ett aktivt nucleotidmonofosfat som fungerar som donator av GalNAc-residuer under proteoglykan-syntesen i Golgiapparaten hos eukaryota celler. Det spelar en viktig roll i den första steget av O-glykosylering, där det kovalent binder N-acetylgalaktosamin till serin eller threonin-residyer på proteiner.
Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.
Adenosin-5´-(trivätedifosfat). En adeninnukleotid innehållande två fosfatgrupper som förestrats till en sockerdel vid 5´-positionen.
Ett rött färgämne i galla, bildat genom nedbrytning av hem från hemoglobin eller cytokromer.
Nukleosiddifosfatkinas (NDK) är ett enzym som katalyserar överföringen av en fosfatgrupp från ATP till nukleosiddifosfater, vilket resulterar i produktionen av triphosphatnukleotider. Denna reaktion är viktig för energiproduktion och syntesen av nukleinsyror inom celler.
Stabila kolatomer med samma atomnummer som grundämnet kol, men med annan atomvikt. C-13 är en stabil kolisotop.
Uridinmonofosfat (UMP) är ett nukleotid som består av en pentos sugar (ribos) kovalent bundet till en fosfatgrupp och nucleobasen uracil. Det är en building block i RNA-syntesen och har en central roll i cellens energimetabolism och näringsöverföring.
Terpenbyggstenarna med fem kolenheter som fås från mevalonsyra eller deoxixylulosfosfat.
Stort organ i bukhålan med flera viktiga ämnesomsättningsfunktioner.
Metalliskt grundämne med kemiskt tecken Mn, atomnummer 25 och atomvikt 54,94. Det är anrikat i cellmitokondrier, främst i hypofysen, levern, bukspottkörteln, njurarna och skelettvävnaden. Det påverkar syntesen av mukopolysackarider, stimulerar produktionen av kolesterol och fettsyror i levern, och utgör en kofaktor för många enzymer, bl a arginas och alkalinfosfatas i levern.
Kromatografi på tunna lager av adsorbenter i stället för i kolonn. Det adsorberande medlet kan vara aluminiumoxid, kiselgel, silikater, träkol eller cellulosa.
Druvsocker. En primär energikälla för levande organismer. Sockret förekommer naturligt i frukter och växter, och används terapeutiskt i vätska och för näringstillförsel.
Hexosaminers är en grupp av aminosocker som innehåller en aminogrupp (−NH2) och sex kolatomer (hexos). De förekommer naturligt i kroppen och har viktiga funktioner, till exempel som en del av strukturella komponenter i cellmembranet och som signalmolekyler. Hexosamin är också en del av vissa proteoglykaner och glykoproteiner.
En glykosid från den tvååriga örten Digitalis purpurea (fingerborgsblomma). Aglykonet är digitogenin bundet till fem sockerdelar. Digitonin är fettlösande, särskilt verksamt i membran, och används som verktyg i cellbiokemi, och som reagens för utfällning av kolesterol.
En elektrokemisk process, där makromolekyler eller kolloidala partiklar med en elektrisk nettoladdning vandrar i en lösning, som leder en elektrisk ström.
Nukleotider är de grundläggande byggstenarna i DNA och RNA, molekyler som lagrar genetisk information och kodar för proteiner. En nukleotid består av en pentos-socker (ribosa eller deoxyribosa), en fosfatgrupp och en nitrogenbas. Nitrogenbaserna kan vara adenin, guanin, cytosin och uracil i RNA eller thymin i DNA. Nukleotider kopplas samman med varandra genom fosfatbrückor mellan sockerstrukturerna och bildar på så sätt långa polymerkedjor.
Ett släkte gramnegativa, gasproducerande stavbakterier som återfinns i människors och djurs avföring, i avlopp, jord, vatten och mejeriprodukter.
Nukleotidyltransferaser är en grupp enzymer som katalyserar överföringen av nukleotider från nucleosidtriphosphat till en acceptor, ofta en annan nukleotid eller en nukleinsyra. Detta process involverar att enzymet hydrolyserar en fosfatbindning i det donerade nukleosidtriphosphatet och etablerar en ny bindning mellan den frigjorda fosfatgruppen och acceptorn, vilket resulterar i en längre polymer. Nukleotidyltransferaser spelar därför en viktig roll i syntesen av nukleinsyror, såsom DNA och RNA.
NM23 nucleoside diphosphate kinases are a group of enzymes that play a role in regulating the intracellular concentrations of nucleoside tri- and diphosphates, which are important for various cellular processes including DNA replication, repair, and translation. The NM23 protein was originally identified as a potential metastasis suppressor gene, but its exact function in cancer biology is still not fully understood. There are several isoforms of the NM23 protein, with NM23-H1 being the most well-studied. In addition to its enzymatic activity, NM23 has been shown to have non-enzymatic functions, such as acting as a transcriptional regulator and modulating cell adhesion and motility.
Allmän beteckning för kemiska föreningar innehållande minst en hydroxigrupp som är bunden till en kolatom i en aromatisk ring. Källa Nationalencyklopedin
Enzymer som katalyserar överföringen av galaktos från en nukleosid-difosfatgalaktos till en annan acceptormolekyl, som oftast är ett annat kolhydrat. EC 2.4.1.-.
En underklass av enzymer omfattande alla dehydrogenaser med verkan på primära och sekundära alkoholer samt hemiacetaler. Enzymerna kan klassificeras beroende på acceptor, som kan vara NAD+ eller NADP+ (underklass 1.1.1), cytokrom (1.1.2), syre (1.1.3), kinon (1.1.5) eller någon annan acceptor (1.1.99).
En alkaloid från stammen på Camptotheca acuminata, ett träd hemmahörande i Kina. Substansen hämmar selektivt kärnenzymet DNA topoisomeras. Ett flertal halvsyntetiska kamptotecinanaloger har visat antitumöraktivitet.
Substratspecificitet beteferrer sig inom farmakologi och enzymologi till den egenskap hos ett enzym eller en receptor där det endast binder till och katalyserar (eller påverkar) vissa specifika substanser, molekyler eller läkemedel, känt som substrat. Det innebär att en given enzymtyp endast är aktivt mot en begränsad grupp av kemiska föreningar som har en viss strukturell och kemisk likhet. Substratspecificiteten bestäms av enzymernas tredimensionella struktur och den del av substratmolekylen som interagerar med aktiva sitet på enzymet.
En klass enzymer som katalyserar hydrolys av fosfoglycerider eller glycerofosfatidater. EC 3.1.-.
Ett lätt, silverfärgat, metalliskt grundämne. Det har kemiskt tecken Mg, atomnummer 12 och atomvikt 24,31. Dess salter är nödvändiga i näringskedjan, då de behövs för många enzymers verkan, särskilt för sådana som deltar i oxidativ fosforylering. Magnesium ingår i såväl intra- som extracellulära vätskor och utsöndras via urin och avföring. Brist på ämnet ger upphov till nervretning, med stelkramp, kärlvidgning, kramper, darrningar, depression och psykotiska beteenden.
Ett aminsocker som finns i kitin, cellmembran och glukosaminoglykaner (mukopolysackarider).
Ett enzym som under kolesterolbiosyntesen katalyserar kondenseringen av isopentenylpyrofosfat och dimetylallylpyrofosfat till pyrofosfat och geranylpyrofosfat. Därefter katalyserar enzymet kondenseringen av sistnämnda förening med ytterligare isopentenylpyrofosfat till pyrofosfat och farnesylpyrofosfat. EC 2.5.1.1.
Ett barbitursyraderivat som har icke-selektiv dämpande effekt på det centrala nervsystemet. Det förmedlar bindning till hämmande subtypreceptorer för gamma-aminosmörsyra och reglerar kloridflödet genom receptorkanalerna. Det blockerar även glutamatinducerad depolarisering.
Enzymer som katalyserar förflyttning av en kol-koldubbelbindning från en position till en annan inom samma molekyl. EC 5.3.3.
En pyrimidinnukleosid som består av basen cytosin, kopplad till D-ribos, ett socker med fem koldelar.
Ett mått på en lösnings surhetsgrad.
A Ribonucleotide Reductase (RNR) is a crucial enzyme in DNA synthesis and repair, responsible for catalyzing the conversion of ribonucleotides to deoxyribonucleotides by reducing the 2'-hydroxyl group of the ribose sugar to a hydrogen, creating the building blocks necessary for DNA replication and repair.
Nukleosiddifosfatsocker, även känt som nucleoside diphosphate sugars (NDPs), är en typ av organisk molekyl som består av en sockerdel (sugar) som är kovalent bundet till två fosfatgrupper och en nukleosid. Nukleosiden är i sin tur en basen (en kvävebas) som är kovalent bunden till en pentos, en fem carbongruppig sockertyp, ofta ribos eller deoxyribos.
Uridindifosfat-N-acetylmuraminsyra (UDP-MurNAc) är ett aktivt intermediärt steg i biosyntesen av peptidoglykan, en viktig komponent i cellväggen hos bakterier. Det består av en N-acetylmuraminsyra (MurNAc) som är kovalent bundet till en uridindifosfat (UDP)-molekyl. Denna molekyl spelar en central roll i den biosyntetiska processen där olika peptider adderas till muramyngruppen för att bilda peptidoglykanen, vilket är en nödvändig struktur för att underhålla celldelningen och växt hos bakterier.
Farnesyltransferase är ett enzym som katalyserar den sista steget i proteinfarnesyleringen, en posttranslationell modifikationsprocess där ett farnesylgrupp (ett 15-kolatomlångt isoprenoid) adderas till ett cysteinrest nära C-terminalen av specifika proteiner. Denna modifikation är nödvändig för att vissa proteiner ska kunna korrekt lokaliseras inom cellen, exempelvis till cellytan eller till membran inuti cellen.
Organofosforföreningar är en kemisk term som refererar till samtliga föreningar som innehåller minst en kovalent bunden fosforatom och en eller flera kolatom(er), vanligtvis i form av en fosfatester-bindning.
Enligt IUPAC (International Union of Pure and Applied Chemistry) definieras en transferas som: "En enzym som katalyserar överföringen av en funktionell grupp (-X), till exempel en metyl-, acetyl- eller aminosgrupp, från ett donorsubstrat till ett acceptorsubstrat, vanligtvis en molekyl med en aktivt hydroxyl (-OH) eller amino (-NH2) grupp." Transferaser utgör en av sex huvudklasser av enzymer enligt den systematiska EC-numreringen.
De reaktiva områden på en makromolekyl som är direkt envolverade i dess specifika sammankoppling med en annan molekyl.
Guanosin 5'-(trivätedifosfat). En guaninnukleotid med två fosfatgrupper som förestrats till sockerdelen. Synonymer är GRPP och guanosinpyrofosfat.
Pyrimidinnukleotider är molekyler som består av en pyrimidinbas (tymin eller cytosin), en pentos fosfatbacke (ribose eller deoxyribose) och en fosfatgrupp. De är en del av nukleinsyrorna DNA och RNA, där de bildar baspar med purinnukleotider genom komplementär basparning (tymin med adenin och cytosin med guanin).
Nukleosid är en organisk komponent i nukleotider, som i sin tur är byggstenarna i nukleinsyror såsom DNA och RNA. Nukleosider bildas genom kondensation av en pentos (en fem-kolmon sugarkedja) med en heterocyklisk bas, vanligtvis adenin, guanin, cytosin, uracil eller tymin. Exempel på nukleosider är adenosin, guanosin, cytidin och uridin.
Tiaminpyrofosfat, även känt som Thiamin diphosphate (ThDP), är den aktiva formen av vitamin B1 och en viktig koenzym i kroppen. Det spelar en central roll i metabolismen av kolhydrater, aminosyror och fettsyror genom att vara involverat i processer som oxidativ decarboxylering och syntesen av neurotransmittorer. Tiaminpyrofosfat är essentiellt för normal hjärnfunktion och energiproduktion i celler.
Sesquiterpenes are a class of organic compounds that are biosynthesized from farnesyl pyrophosphate, consisting of three isoprene units (a total of 15 carbon atoms) and possess a variety of structural types and biological activities.
Uracil är en av de nucleotider som förekommer i RNA, där det ersätter tymin som en beståndsdel i en del av RNA:s building block, ribonukleotider. Uracil är en pyrimidinbas och har en liknande struktur som tymin, men saknar en metylgrupp som tymin innehåller. Det spelar en viktig roll i kopiering och syntes av RNA under cellens normala funktioner.
Cytidin-5'-(trivätedifosfat). En cytosinnukleotid med två fosfatgrupper som förestrats till sockerdelen. Syn. CRPP; cytidinpyrofosfat.
Oorganiska salter av fosforsyra med två fosfatgrupper.
Terpenes are a class of organic compounds produced by a variety of plants, including conifers, citrus fruits, and cannabis. They are the primary components of essential oils and contribute to the aroma and flavor of these plants. Terpenes have been found to have potential medicinal properties, such as anti-inflammatory, analgesic, and antimicrobial effects. However, more research is needed to fully understand their therapeutic potential and safety profile in humans.
En art grampositiva, runda bakterier som är hopkoppplade fyra och fyra eller i klungor av tetrader. De finns främst på huden hos däggdjur.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
En inosinnukleotid som innehåller en pyrofosfatgrupp som förestrats mot C5 i sockerdelen.
Omvandling av en inaktiv enzymform till en med metabolisk aktivitet, vilket inkluderar: 1) jonaktivering (aktivatorverkan); 2) kofaktor-/koenzymaktivering; 3) omvandling av enzymprekursor (proenzym eller zymogen) till aktivt enzym.
Svårflyktiga kolväten som ingår i eller är derivat av hartssyror. De används bl a i eteriska oljor.
Adeninnukleotider är molekyler som består av ribose (en sockerart) och adenin (en näringsrikt aromatisk bas). De två mest förekommande formerna av adeninnukleotider är adenosindifosfat (ADP) och adenosintrifosfat (ATP), som båda spelar viktiga roller i cellens energiproduktion och energiöverföring. ATP, den energirikaste formen av adeninnukleotid, fungerar som en direkt källa till energibehov i celler genom att släppa ifrån sig ett fosfatgrupp (i en reaktion katalyserad av ATPas) och omvandlas till ADP. Energin frigjord i denna process används för att driva andra celulära processer som kräver energi, såsom muskelkontraktioner, transport över cellmembran och syntes av andra molekyler. ADP kan sedan regenereras tillbaka till ATP
En art gramnegativa, fakultativt anaeroba och stavformade bakterier som normalt förekommer i den nedre delen av tarmkanalen hos varmblodiga djur. Vanligtvis är den inte patogen, men vissa stammar kan ge upphov till diarré och variga infektioner. Syn. E. coli.
Ett socker med fyra kol som finns i alger, svampar och lavar. Det har dubbelt så stor sötma som sukros och kan användas som kranskärlsvidgande medel.
Adenosin-5´-(tetravätetrifosfat). En adeninnukleotid innehållande tre fosfatgrupper som förestrats till en sockerdel. Adenosintrifosfat har en betydande roll i ämnesomsättningen och som neurotransmitt or.
Trombocytaggregering refererar till den process där blodplättar (trombocyter) i kroppen sammanlänkas med varandra för att bilda en blodpropp (trombus) i ett blodkärl. Denna process är en del av normala koaguleringsprocessen och hjälper till att stoppa blödningar vid skada. Trombocytaggregering aktiveras när blodplättarna kommer i kontakt med collagen i subendotelcellerna (celler som bildar en del av kärlväggen) eller när proteiner som kallas "koagulationsfaktorer" blir aktiva. När trombocyterna är aktiverade, utsöndrar de granula som innehåller substanser som gör att fler blodplättar attraheras och sammanlänkas med varandra, vilket resulterar i bildandet av en blodpropp.
Pyrimidine nucleosides are organic compounds consisting of a pyrimidine base (such as thymine, cytosine, or uracil) linked to a sugar molecule, typically ribose or deoxyribose, via a beta-N-glycosidic bond.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
Ett nukleosiddifosfatsocker som kan omvandlas till deoxisockret GDP-fukos, som ger fukos till lipopolysackarider i bakteriecellväggar. Det fungerar även som givare av mannos åt glykolipidsyntes.
En ganska stor grupp enzymer, omfattande inte bara dem som omvandlar fosfat, utan även difosfat,nukeotidylrester och andra. Dessa har indelats efter acceptorgrupp. EC 2.7.
Enzymer av isomerasklass som katalyserar reaktioner där en grupp kan anses som skild från en del av en molekyl, varvid lämnas en dubbelbindning, medan den behåller en kovalent bindning till molekylen. EC 5.5.
Fruktosfosfater är en grupp av organiska föreningar som innehåller fruktos (en sockerart) kopplad till en fosfatgrupp. Dessa molekyler spelar en viktig roll i cellers energimetabolism och signaltransduktion.
Nukleinsyraenheter bestående av en sockermolekyl, en fosforsyramolekyl och en basmolekyl, som utgörs av cytosin.
"Orotsyra, eller pyridoxin, är ett vattenlösligt vitamin som spelar en viktig roll i ämnesomsättningen, särskilt vid produktionen av neurotransmittorer och hemoglobin. Det förekommer naturligt i flera livsmedel, till exempel kött, fisk, ägg, nötter och grönsaker."
Ett släkte (myntor) inom familjen Lamiaceae. Växterna är kända för sin typiska, aromatiska smak.
RNA, eller Ribonukleinsyra, är ett biologiskt molekyll som består av en lång kedja av nukleotider. Det spelar en central roll i cellens proteinsyntes genom att transkribera DNA:t till mRNA (messenger RNA), som sedan kan översättas till protein av ribosomer. RNA förekommer också i andra funktioner, såsom reglering av genuttryck och katabolism av signalsubstanser.
Estrar bildade mellan aldehydkolet i socker och ändfosfatet i guanosindifosfat.
Ribosomal monophosphates are chemical compounds that constitute the building blocks of ribonucleic acid (RNA) in a cell. Specifically, they refer to the monophosphate esters of ribose, a sugar, linked to one of the four nitrogenous bases found in RNA: adenine, guanine, cytosine, or uracil. These compounds are crucial for protein synthesis as they participate in the formation of ribosomes where translation of genetic information into proteins occurs.
3,5-dihydroxi-3-metylpentansyra, ett ämne som bildas som mellansteg i biosyntesen av kolesterol.
Tiouridin är ett derivat av pyrimidin, som är en grundläggande byggsten i nukleotider och därmed också i nukleinsyraer som DNA och RNA. Tiouridin förekommer naturligt i vissa RNA-molekyler, där det vanligen ersätter en uracilgrupp. Det har visat sig spela en viktig roll i olika cellulära processer, såsom RNA-modifiering och proteinsyntes.
Tioinosin är ett organisk förening som består av en heterocyklisk bensendion-ring, innehållande två svavelatomer och en inosin-grupp. Det är ett nukleosid som bildas genom kondensation av svavelkvävebasen tiobase (4-thiouracil) med ribose-sötningsmedlet. Tioinosin har visats ha potential som antiviral, antibakteriell och antitumörmedel i vissa studier, men det används inte rutinmässigt inom klinisk medicin på grund av dess okända säkerhets- och effektprofil hos människor.
Pentosyltransferases are a group of enzymes that catalyze the transfer of a pentose sugar molecule from an activated donor to a specific acceptor molecule, such as a nucleotide or a polysaccharide. These enzymes play important roles in various biochemical pathways, including the biosynthesis of nucleic acids, glycoproteins, and other complex carbohydrates.
Nucleoside transport proteins (NTPs) are membrane-bound proteins responsible for facilitating the bidirectional movement of nucleosides and their analogs across the cell membrane. They play a crucial role in maintaining nucleoside homeostasis within cells, as well as in the uptake of nucleoside-based drugs used in chemotherapy. NTPs are essential for the survival of all organisms, from prokaryotes to humans.
Föreningar med en kärna av 10 kolatomer som vanligtvis bildas under mevalonatprocessen genom sammankoppling av 3,3-dimetylallylpyrofosfat och isopentenylpyrofosfat. De genomgår en rad olika cykler och oxidationsförlopp. Deras låga molekylvikt gör att många av dem förekommer i form av eteriska oljor.
Fungerar som glykosylgivare vid bildande av bakteriellt glykogen, mylos i grönalger och amylopektin i högre växter.
Transketolase är ett enzym som katalyserar överföringen av en aktivt kol (ett två-carbon-grupp) från en ketosuktoros till en aldose under pentosfosatvägen i glukoneogenes och Calvin-cykeln. Detta hjälper till att producera pentoser, som är fem-karbonylhydrater, vilket är viktigt för syntesen av nukleotider och andra biomolekyler. Transketolas har också visat sig ha en potential roll i att reducera oxidativ stress genom att konvertera glukos till sedoheptuloz, en aldopentos, vilket kan hjälpa till att minska nivåerna av reaktiva syrearter.
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.
Estrar som bildas mellan aldehydkol i socker och det terminala fosfatet i adenosindifosfat.
Nucleoside diphosphate kinase D (NDK-D) er ein forkortet betegnelse for en bestemt type nukleotidkinas, som er ein type enzym. Disse enzymene er involvert i prosessen med å overføre en fosfatgruppe fra ein molekyl til ein annen, og NDK-D spesifikt overfører fosfatgrupper mellom nucleoside difosfater (NDP) og nucleoside monofosfater (NMP). Dette er viktig for å regulere cellulær energihusholdning og balansen mellom forskjellige nukleotider i cellen. NDK-D er også kjent som Mg2+/Mn2+-avhengig nukleoside difosfatkinas (NMDK) på grunn av sin preferanse for Mg2+ og/eller Mn2+ som kofaktorer under den enzymatiske reaksjonen.
En klass enzymer som katalyserar geometriska eller strukturella förändringar inom en molekyl, med en enda produkt som resultat. Reaktionerna medför inte någon nettoförändring i halten av föreningar, annan än substratet och produkten. EC 5.
"Pentosifosfat är ett molekylärt substance och en viktig del i cellens energihushållning. Det är en fosforesterad pentos, en sockerart med fem kolatomer, och fungerar som en viktig reduktant i cellens metabolism."
Geranylgeranyl-diphosphate geranylgeranyltransferase (GGGP-GGGT) är ett enzym som katalyserar den första och ratebestämmande reaktionen i prenileringen av proteiner, där geranylgeranyldifosfat (GGPP) adderas till ett protein. Detta enzym spelar en viktig roll inom cellulär trafficking och signaltransduktion genom att aktivera proteiner som kräver prenylering för sin funktion, såsom Ras-proteiner.
Trombocyter. Kärnfria, små och skivformiga celler som bildas i megakaryocyterna och finns i blodet hos alla däggdjur. De är av betydelse för blodets koagulation.
Hexosfosfater refererar till organiska föreningar som innehåller en hexos (en sex-kolsyra) grupp som är fosforylerad, det vill säga försedd med en eller flera fosfatgrupper. Dessa föreningar spelar en viktig roll i cellens energimetabolism och signaltransduktion. Ett exempel på en hexosfosfat är glukos-6-fosfat, en viktig intermediär i cellens glukosmetabolism.
Tritium, symbolized as ^{3}H, is a radioactive isotope of hydrogen with a half-life of approximately 12.3 years. It consists of one proton and two neutrons in its nucleus. Tritium is commonly used in research and in the production of self-luminous compounds, such as in glow-in-the-dark watches and exit signs. When tritium decays, it emits a low-energy beta particle, which can be utilized in various applications, including nuclear medicine and scientific research. However, exposure to tritium should be limited due to its radioactive nature, as it can pose potential health risks if ingested, inhaled, or absorbed through the skin.
Tymidin är en naturligt förekommande nukleosid som består av pyrimidinbasen tymin och den femvärda sockerarten deoxiribos. Tymidin spelar en viktig roll i DNA-syntesen och är ett av de fyra building blocken (nukleotiderna) som bygger upp DNA-molekylen.
Polyisoprenylfosfatsucker, även kända som polyisoprenylfosfatolioglykaner (PIP-GL), är en typ av molekyler som spelar en viktig roll inom celldelningen och cellmembranens struktur och funktion. De består av en lång, icke-ramifierad polyisoprenoidkedja som är kovalent bundet till en fosfatgrupp och en sockerrest (oligosacharid). Denna specifika typ av molekyler är involverade i proteinkomplexbildning och membrantransportprocesser inom cellen.
Pseudouridin (Ψ) är en modifierad nukleosid som förekommer naturligt i RNA. Det bildas genom en isomerisering av uridin, där den cykliska sockermolekylen omvandlas från en furanosform till en pyranform. Denna modifikation påverkar RNAs stabilitet, struktur och funktion, och förekommer i alla livsformer.
En triazinnukleosid som används som antitumörantimetabolit. Den stör pyrimidinbiosyntesen och hindrar därmed bildandet av cellnukleinsyror. Som triacetat har den också effekt mot psoriasis.
Ribosomes are complex molecular machines found within cells that translate messenger RNA (mRNA) into proteins during the process of protein synthesis. They consist of two subunits, one large and one small, composed of ribosomal RNA (rRNA) and proteins. Ribosomes play a crucial role in maintaining cellular function and survival by producing the necessary proteins required for various biological processes.
P2-receptorer är en typ av receptorer som binder adenosintrifosfat (ATP) och andra nukleotider. De är G-proteinkopplade receptorer och delas in i två undergrupper, P2Y-receptorer och P2X-receptorer. P2Y-receptorerna är metaboliskt sensitiva och aktiveras av nukleotider som ATP, ADP, UTP och UDP, medan P2X-receptorerna är jonkanaler som aktiveras av ATP. P2-receptorer spelar en viktig roll i regleringen av flera fysiologiska processer, såsom smärta, inflammation, blodtryck och excitation-kontraktionskoppling i hjärtat och skelettmusklerna.
Pyruvatdekarboxylas är ett enzym som katalyserar omvandlingen av pyruvat till acetaldehyd under produktionen av glukos under glykolys eller under produktionen av etanol under alkoholförgärning.
Polyisoprenylfosfatoligosaccharides are a type of glycoconjugate, which are molecules that consist of a carbohydrate (sugar) chain covalently linked to a lipid or protein component. In the case of polyisoprenylfosfatoligosaccharides, the lipid component is a polyisoprenyl phosphate group, while the carbohydrate chain consists of multiple saccharide units, typically ranging from 2 to 10 monosaccharides in length.
Föreningar av guanosin och fosfatgrupper. De vanligaste är GMP (guanosinmonofosfat), GDP (guanosindifosfat) och GTP (guanosintrifosfat).
Enzymer som katalyserar icke-hydrolytisk anslutning eller frigörande av en karboxylgrupp till eller från en förening. De omfattar karboxilaserna och dekarboxilaserna. EC 4.1.1.
Eikosametyl-oktakontanonadekasen-1-ol. Polyprenol i djurvävnad, med ca 20 isoprenrester, av vilka den med alkoholgruppen är mättad.
Påskyndande av en kemisk reaktion genom medverkan av en särskild reaktorsubstans, katalysator.
Kolingivaren vid biosyntes av kolinhaltiga fosfoglycerider.
Ribosome-associated phosphatidylinositol phosphate kinase (Ribos-fosfatpyrofosfokinas) refererar till ett enzymkomplex som är associerat med ribosomer, det organell där protein syntesis sker i cellen. Detta enzymkomplex katalyserar en reaktion där fosfatidylinositol 4,5-bisfosfat (PIP2) förändras till fosfatidylinositol 4,5-bisfosfat triphosphate (PIP3) genom att addera en extra fosfatgrupp. Denna reaktion är viktig för cellsignalering och reglering av celldelning, apoptos och cellcykeln.
Hexosdifosfater är en grupp av organiska föreningar som innehåller en hexos (en sex-kolsvår) och två fosfatgrupperingar. De är högenergiska molekyler som fungerar som viktiga energibärare i celler, särskilt inom glykolysprocessen och glukoneogenesen. Ett exempel på ett hexosdifosfat är glukos-1,6-bisfosfat.
Aminosyresekvenshomologi refererer til den grad af lighed i rækkefølgen af aminosyrerne, der udgør proteiner hos to eller flere organismer. Jo større antal identiske aminosyrer i samme position i de sammenlignede sekvenser, des højere er graden af homologi. Dette begreb anvendes ofte i molekylærbiologien for at fastslå evolutionæ forhold og funktionelle egenskaber hos proteiner.
4-hydroxy-1-(beta-D-ribofuranosyl)-2-pyridinon. Uridinanalog som saknar ett ringkväve i position 3. Fungerar som antitumörmedel.
Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.
I medicinen refererar pentaner till en grupp anestetiska läkemedel som är relaterade till pentan, som även kallas pentanol eller C5H12O. Pentaner är ett slags kolväte med fem kolatomer och används som allmänna anestetika för att orsaka insömnad och bedövning under operationer. De är inandningsanestetika, vilket betyder att de ges till patienten genom att inhalera dem. Exempel på pentaner inkluderar isofluran, sevofluran och desfluran.
Ett enzym i lyasklassen som katalyserar spjälkningen av fruktos-1,6-difosfat till att ge dihydroxiacetonfosfat och glyceraldehyd-3-fosfat. Enzymet har även verkan på (3S,4R)-ketos-1-fosfater. Dessa jäst- och bakterieenzymer är zinkproteiner. EC 4.1.2.13.
2'-deoxiuridin. En antimetabolit som omvandlas till deoxiuridintrifosfat vid DNA-syntesen. Undertryckande av deoxiuridin används för laboratoriediagnostik av megaloblastanemier till följd av brist på vitamin B12 och folat.
Purinergic P2Y12 receptors are a type of G protein-coupled receptor that bind to adenosine diphosphate (ADP) and play a crucial role in regulating platelet activation and aggregation, which are essential processes for hemostasis and thrombosis. These receptors are primarily expressed on the surface of platelets and megakaryocytes and are the target of antiplatelet drugs such as clopidogrel, prasugrel, and ticagrelor, which are used to prevent thrombotic events in patients with acute coronary syndrome or those undergoing percutaneous coronary intervention.
Enzymer som katalyserar klyvning av kol-kolbindningar på annat sätt än genom hydrolys eller oxidation. Till denna undergrupp hör dekarboxylaser, aldehydlyaser och oxo-syralyaser. EC 4.1.
RNA editing refererer til den proces, hvor der foretages ændringer i det posttranskriptionelle RNA, før det oversættes til protein. Dette kan involvere indsættelse, deletyion eller substitution af nukleotider, der resulterer i en forandring af aminosyresekvensen i det endelige protein. Den mest almindelige form for RNA editing hos pattedyr er den reversible konvertering af adenosin (A) til inosin (I), katalyseret af enzymerne ADAR (Adenosine Deaminases Acting on RNA). Inosin kan derefter behandles som guanosin under oversættelsesprocessen, hvilket resulterer i en aminosyreforandring i det endelige protein.
Farnesyl-difosfatfarnesyltransferase (FDFT) är ett enzym som katalyserar en stearylsyretransfersreaktion involverad i den tidiga delen av den mevalonatbiosyntesvägen, vilket leder till produktionen av kolesterol och andra isoprenoider i cellen.
Den inbördes placeringen av atomer, atomgrupper eller joner i en molekyl, samt antal, typ av och plats för kovalenta bindningar.
Cytidin-5'-(tetravätetrifosfat). En cytosinnukleotid innehållande tre fosfatgrupper som förestrats till sockerdelen.
UTP-glukos-1-fosfat-uridyltransferas är ett enzym som katalyserar överföringen av en uridylgrupp från UTP till glukos-1-fosfat i syntesen av UDP-glukos, en nukleotidsugarsmonofosfat.
Guanosin 5'-(tetravätetrifosfat), en guaninnukleotid som innehåller tre fosfatgrupper, förestrade till sockerdelen.
Experimentella eller teoretiska modeller för undersökning av molekylers form, elektroniska egenskaper eller interaktioner. Hit hör även analoga molekyler, datorframställd grafik och mekaniska strukturer.
Ribonucleotider är building blocks, eller byggstenar, i RNA (Ribonukleinsyra), en viktig biomolekyl som spelar en central roll i cellens proteinsyntes och genuttryck. Varje ribonukleotid består av en ribos och en nucleotidbas – adenin, uracil, guanin eller cytosin – bundna till varandra via en fosfatgrupp.
Undersöknig av kristallstrukturer med hjälp av röntgendiffraktionsteknik.
Rekombinanta proteiner är proteiner som innehåller sekvenser från två eller flera olika källor, vanligtvis genom genetisk manipulation i laboratorium. Genom användning av rekombinant-DNA-teknik kan man kombinera gener från olika organismer för att skapa en ny gen som kodar för ett protein med önskade egenskaper. Detta är en viktig metod inom biomedicinsk forskning och används bland annat för produktion av läkemedel, diagnostiska verktyg och för studier av proteiner och deras funktioner.
En purinnukleosid bestående av guanin bundet via sitt N9-kväve till C1-kolet i ribos. Guanosin ingår i RNA, och dess nukleotider har stor betydelse i ämnesomsättningen.
Orotidine-5'-phosphate decarboxylase is a vital enzyme in the biosynthesis of pyrimidines, playing a crucial role in the production of UTP (uridine triphosphate), a key component in RNA synthesis. This enzyme functions to catalyze the decarboxylation of orotidine-5'-phosphate to form uridine monophosphate (UMP). The reaction it catalyzes is as follows:
Poly(A)denosine diphosphate-ribose (PAR) är ett posttranskriptionellt modifieringsförening som bildas på proteiner, främst histoner, av enzymkomplexet poly(ADP-ribose)polymeraser (PARP). PAR består av flera ADP-riboseenheter som är kovalent bundna till varandra och till målproteinet. Denna modifikation spelar roll i regleringen av cellytiska processer, såsom DNA-skador och reparation, transkription och apoptos.
Tiaminstrifosfat, eller tidligere kjent som triphosphatet av vitamin B1, er en organisk forbindelse som spiller en viktig rolle i kroppens energiproduksjon og nervelsesystem. Det er essensielt for normal funksjon av hjernen og nervesystemet, og fungerer som et koenzym i flere enzymsystemer, inkludert dem involvert i cellegrovnaden og neurotransmitter-syntesen. Tiaminstrifosfat deltar også i kulhydrat- og aminosyremetabolisme. Mangel på denne næringsstoffen kan føre til sykdommer som beriberi og neurologiske skader.
En purinnukleosid med hypoxantin bundet med N9-väteatomen till kol C1 i ribos. Den utgör ett mellanleed i nedbrytningen av puriner och purinnukleosider till urinsyra samt i purinsparande reaktionsförlopp. Den finns också i antikodonet hos vissa tRNA-molekyler.
Difosforsyraestrar av fruktos. Fruktos-1,6-difosfatisomeren är den vanligaste, och en viktig intermediär i glykolysprocessen.
Adenylsyra. Adeninnukleotid innehållande en fosfatgrupp som förestrats till en sockerdel i 2´-,3´- eller 5´-positionen.