'Vävnadskallikreiner' är en grupp enzymer som produceras naturligt i kroppen och hjälper till att reglera blodtrycket genom att påverka små blodkärlens permeabilitet och diameter. De utgör en del av renin-angiotensin-aldosteronsystemet (RAAS).
Proteolytiska enzymer i serinendopeptidasfamiljen som finns i normalt blod och urin. Kallikreiner har specifikt kraftfull kärlvidgande och blodtryckssänkande effekt, och de ökar kärlgenomsläppligheten och påverkar glatt muskulatur. Hos män är de fruktsamhetshämmande. Det finns tre kända former: plasmakallikrein (EC 3.4.21.34), vävnadskallikrein (EC 3.4.21.35) och prostataspecifikt antigen (EC 3.4.21.77).
Plasmasemial kallikrein (ofta bara kallad plasmakallikrein) är ett enzym som bildas i levern och finns fritt cirkulerande i plasma. Det är en serinprotease som aktiverar flera olika substanser inklusive faktor XII (Hagemanfaktorn), prekalikrein och high molecular weight kininogen (HMWK) i det coagulationskaskadsystemet och komplement systemet. När plasmakallikrein aktiveras bildas det ettzymkomplex kallat kalleikininogen-kallikreinkomplexet, som spjälkar kininogen till kininer såsom bradykinin, vilket orsakar inflammation och smärta. Plasmakallikreinet har också en roll i nedbrytningen av fibrin i tromboser och kan vara involverat i patofysiologiska processer såsom cancer, autoimmuna sjukdomar och neurodegenerativa tillstånd.
Endogena peptider som är närvarande i de flesta kroppsvätskor. Vissa enzymer omvandlar dem till kininer, vilka är inblandade i inflammation, blodlevring, komplementreaktioner osv. Kininogener tillhör cystatin-superfamiljen. De är cysteinproteinashämmare. Högmolekylärt kininogen spjälkas av plasmakallikrein till att ge bradykinin. Lågmolekylärt kininogen spjälkas av vävnadskallikrein till kallidin.
En generisk benämning på en i naturen utbredd grupp polypeptider med likartade kemiska strukturer och farmakologiska egenskaper. Dessa peptider är autakoider som verkar lokalt med att ge smärta, kärlvidgning, ökad kärlväggspermeabilitet och prostaglandinsyntes. De utgör sålunda en undergrupp till det stora antal mediatorer som medverkar i den inflammatoriska reaktionen.
Ett metaboliskt samverkanssystem för ämnen som produceras i distala njurnefronet. Till dessa hör kallikrein, kininer, kininas I och II och enkefalinas. Systemet deltar i njurfunktionskontrollen. Det samverkar med renin-angiotensin-aldosteronsystemet i regleringen av blodtrycket, bildande av prostaglandiner, frisättande av vasopressiner, och vatten-elektrolytbalansen.
Den underkäksspottkörteln, eller submandibularglandet, är en av de två större spottkörtlarna i munhålan, belägen under underkäken och producerar cirka 60% av all saliv i vila.