Växtregulatorer, insekt
Naturliga eller syntetiska ämnen som hämmar utvecklingen hos växande insekter.
Metopren
Juvenil hormonanalog och tillväxtreglerare för insekter som används för insektsbekämpning genom att avbryta metamorfosen. Den har visat sig effektiv vid bekämpning av mygglarver.
Ekdysteron
Ett steroidhormon som reglerar hudömsning hos insekter. Ekdysteron är 20-hydroxiderivatet av ekdyson.
Metamorfos, biologisk
Genomgripande fysisk förvandling under levande organismers utveckling från omogna stadier till vuxenstadier, som t ex grodyngel till grodor och larver till fjärilar.
Pupp
Fettkropp
Näringsförråd av fettvävnad hos ffa insekter och groddjur.
Ekdysteroider
Steroid som utlöser hudömsning hos insekter. Ekdysteroiderna omfattar insekternas egna hormoner ekdyson och ekdysteron, samt de ömsande hormoner som finns i växter, fytoekdysteroider. Fytoekdysteroider är naturliga insektsmedel.
Kackerlackor
Insekter av ordningen Blattodae med flera familjer, inklusive Blaberidae, Blattellidae, Blattidae (med den amerikanska kackerlackan Periplaneta americana), Cryptocercidae och Polyphagidae. Kackerlackorna omfattar ca 4000 arter, av vilka endast 1 % återfinns inomhus, och de varierar i storlek från 1 till 10 cm. De flesta är aktiva nattetid.
Vitellogenes
Vitellogenin är ett protein som produceras i levern hos honor av flera djurarter, inklusive fåglar och kräldjur, samt vissa insekter och sjögurkor. Proteinet transporteras sedan via blodomloppet till äggstockarna där det används som en näringskälla för äggen under deras utveckling. Vitellogenin består av två delar: lipovitellin och fosvitin, vilka båda har viktiga funktioner i äggets tillväxt och utveckling. I vissa fall kan även hanar producera vitellogenin, men detta är ovanligt och sker oftast under stress eller andra speciella förhållanden.
Larv
Maskliknande stadium efter äggstadiet i livscykeln hos insekter, maskar och andra djur som genomgår metamorfos.
Vitellogeniner
Vitellogeniner är ett protein som produceras i levern hos honor av flera djurarter, inklusive fåglar och kräldjur, samt vissa insekter och sjögurkor. Proteinet transporteras sedan via blodomloppet till äggstockarna där det används som en näringskälla för äggen under deras utveckling. Vitellogeniner är ett viktigt protein i reproduktionsprocessen hos många djur och dess nivåer kan användas som en indikator på hälsan och reproduktiva kapaciteten hos djuret.
Vitelliner
I medicinen refererer viteller sig til de næringsrika ægceller, der findes hos kyllinger og andre fugleembryon. Disse celler er en del af æggets gul sak og udgør en vigtig kilde til næring for embryot under dets udvikling. Vitellinerne hjælper med at danne de fedt- og proteinklumpet, der findes i ægget og som er en del af æggets næringsreserve.
Hormoner
Kemiska ämnen som har specifik, reglerande inverkan på ett eller flera organs funktioner. Ursprungligen avsågs ämnen som utsöndrades av olika endokrina körtlar och transporterades med blodet till målorganen. Begreppet har dock utvidgats till att även omfatta ämnen som inte produceras av de inre körtlarna, men som har liknande effekter.
Malfjärilar
Insekter av underordningen "Heterocera" och ordningen Lepidoptera.
Karboxylesterhydrolaser
Manduca
Ett släkte av familjen Sphingidae (svärmare). Dessa insekter används för molekylärbiologiska studier.
Lepidoptera
En stor insektsordning som omfattar fjärilar och malar.
Ekdyson
Ett steroidhormon som reglerar hudömsning hos insekter.
Bin
Tribolium
I en enkel mening kan Tribolium definieras som ett släkte av snäckor som tillhör klassen blötdjur och fylumet maskdjur. Släktet innehåller flera arter, bland annat den vanliga trädgårdsmyran (Tribolium castaneum), som är en skalbagge som ofta förekommer i sädeslager och matvaror. Men eftersom du frågade om en medicinsk definition av Tribolium, så kan jag påpeka att det inte finns någon etablerad användning av Tribolium inom medicinen.
Sköldkörtelhormoner
Sköldkörtelhormoner är hormoner som produceras och secreteras av sköldkörteln (till exempel tyroxin och triiodotyronin), vilka spelar en viktig roll i regleringen av kroppens metabolism, tillväxt och utveckling.
Bombyx
'Bombyx' är ett släktnamn inom insektsordningen fjärilar (Lepidoptera). Det vetenskapliga namnet på den vanligaste silkesfjärilen är 'Bombyx mori'. Denna art har under lång tid domesticerats och används för att producera silke. Därför kan man säga att 'Bombyx' i en medicinsk kontext kan definieras som den vetenskapliga beteckningen på en grupp fjärilar, inklusive den domestiserade silkesfjärilen.
Seskviterpener
Farnesol
Follikelstimulerande hormon
Ett viktigt gonadotropin som utsöndras från adenohypofysen (främre hypofysen). Follikelstimulerande hormon (FSH) stimulerar produktionen av könsceller (gametogenesen) och deras stödceller, så som äggstockarnas granulosaceller och testiklarnas sertoliceller och leydigceller. FSH består av två icke-kovalentbundna underenheter, alfa och beta. Inom en art är alfaenheten vanlig i de tre hypofysglykoproteinhormonerna TSH, LH och FSH, men betaenheten är unik och utövar sin specifika biologiska verkan. Syn. FSH.
Insektshormoner
Hormoner som utsöndras i insekter. De påverkar insekternas växt och utveckling. Hit hör även syntetiska hormoner som verkar som insektshormoner.
LH
Ett viktigt gonadotropin som utsöndras av adenohypofysen. Luteiniserande hormon reglerar produktionen av steroider hos testiklarnas och äggstockarnas interstitialceller. LH-vågen hos kvinnor före ägglossning sätter igång ägglossningen och efterföljande luteinisering av follikeln (äggblåsan). Hormonet består av två icke-kovalent bundna underenheter, alfa och beta. Inom en art förekommer alfaenheten vanligtvis hos tre hypofysära glykoproteinhormoner (TSH, LH och FSH), men betaenheten är unik och förmedlar sin biologiska specificitet.
Tenebrio
Ett släkte skalbaggar (mjölbagge) som angriper spannmålsprodukter. Dess larver kallas mjölmask.
Insekter
Insekter är en klass, Insecta, av Arthropoda, vars medlemmar har en kropp bestående av tre delar: huvud, torax och bakkropp. Insekterna utgör den dominerande djurgruppen på jorden; flera hundra tusen olika arter har beskrivits. Det har funnits insekter på jorden i mer än 350 miljoner år, att jämföras med mindre än 2 miljoner år för människan. Många insekter är av kommersiellt värde som renhållningshjon, medan andra kan orsaka enorm ekonomisk skada och mänskligt lidande som skadedjur inom jordbruket. Tre ordningar är av medicinskt intresse, nämligen Hemiptera, Diptera och Siphonaptera, eftersom de orsakar sjukdom hos människor och djur.
Cyperus
Ett växtsläkte (parasollsäv, omfattande t ex papyrus) tillhörande familjen Cyperaceae. Några arter innehåller seskviterpener.
Insektsgener
Arvsmassan hos insekter.
Bisköldkörtelhormoner
Bisköldkörtelhormoner, även kända som androgener, är steroidhormoner som produceras av testiklarna hos män och i mindre utsträckning av binjurarna hos både män och kvinnor. De viktigaste bisköldkörtelhormonen är testosteron och dihydrotestosteron, vilka spelar en central roll i regleringen av reproduktiva funktioner såsom spermieproduktion och sexuell differentiering, men de har också effekter på muskelmassa, benstyrka, kroppslig behåring och aggressivt beteende.
Hormoner hos ryggradslösa djur
Hormoner producerade av ryggradslösa djur, som insekter, blötdjur och maskar.
Aedes
Gonadotropinfrisättande hormon
Ett dekapeptidhormon från hypotalamus som stimulerar syntes och utsöndring av follikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH) från hypofysen.
Könshormoner, steroid
Drosophila melanogaster
Gräshoppor
Växtätande insekter (Caelifera) av ordningen hopprätvingar (Orthoptera). Det finns två dominerande familjer, Acrididae (markgräshoppor) och Romaleidae. Till familjen markgräshoppor hör t ex vandringsgräshopporna.
Isoptera
En ordning av insekter (termiter), som är hemmahörande i tropiska områden och som omfattar åtminstone åtta familjer. Några få arter lever i tempererade områden i Nordamerika.
Nymf
I medicinsk kontext refererar 'nymf' till en abnormal, oftast godartad tumör som består av vävnad som liknar äkta embryonal vävnad. Dessa tumörer kan förekomma varstans i kroppen men är vanligast i gynekologisk kontext, där de kan påträffas i livmodern eller äggstockarna hos kvinnor. Nymfer kallas också ofta för teratomer och är oftast harmlösa, men i sällsynta fall kan de bli canceroaserande (maligna).
Endokrina körtlar
Gryllidae
Familjen Gryllidae omfattar den vanliga hussyrsan (Acheta domesticus), som används i nervstudier och fysiologiska studier, samt andra släkten, som t ex Gryllotalpa (mullvadssyrsa), Gryllus (ängssyrsa) och Oecanthus (trädsyrsa).
Molekylsekvensdata
Blattellidae
En insektfamilj tillhörande ordningen Dictyoptera (kackerlackor) och omfattande släktena Blattella, Parcoblatta och Symploce.
Sköldkörtelhormonreceptorer
Sköldkörtelhormonreceptorer är proteiner som bindningsställen för thyroida hormoner, som produceras och secretaras av sköldkörteln, och som reglerar metabolism, tillväxt och development i kroppen.
Aceton
En brandfarlig, färglös, flyktig vätska med behaglig eterisk doft. Den är ett allmänt använt lösningsmedel och används som sådant inom farmacin; vid koncentrationer över 80% används den som antiseptis kt medel. Aceton är ett av de ketonämnen som bildas vid ketoacidos, som i diabetes eller vid svält.
Humant tillväxthormon
Ett peptidhormon med 191 aminosyror som utsöndras av människans adenohypofys. Hormonet kallas även GH eller somatotropin. Ett syntetiskt tillväxthormon, somatropin, har kommit att ersätta den naturliga formen som terapeutiskt preparat vid behandling av t ex dvärgväxt hos barn med tillväxthormonbrist.
Diazoniumföreningar
Diazoniumföreningar är organiska föreningar som innehåller en diazoniumgrupp (–N+2=), vilket är en funktionell grupp bestående av en kväveatom bundet till två positiva värden (+) och en trielktriangulär koordinerad kolvätegrupp. Dessa föreningar är vanligen instabila under normala förhållanden och används ofta som intermediat i olika kemiska reaktioner, särskilt inom färg- och läkemedelsindustrin.
Oviposition
'Oviposition' är ett medicinskt begrepp som refererar till processen där ett djur, oftast en kloakdjursart eller en insekt, lägger ägg. Detta sker vanligtvis genom att äggen passerar genom en speciell struktur som kallas för klöaken och placeras sedan i en lämplig miljö där de kan utvecklas till fullt utvecklade ungar. Oviposition är ett centralt begrepp inom reproduktionsbiologin hos djur som lägger ägg istället för att föda levande ungar, och det studeras ingående av forskare inom områdena zoologi, etologi och reproduktion.
Adrenokortikotropiskt hormon
Hypofyshormon som stimulerar utsöndringen av adrenokortikosteroider och främjar tillväxten av binjurebark. Det återfinns också i urin hos kvinnor och i serum hos dräktiga ston. Hormonet är en enkelkedjad polypeptid av 39 aminosyror, av vilka de 24 första är gemensamma för all arter. Denna sekvens av 24 aminosyror sägs stå för peptidens biologiska aktivitet, medan den återstående sekvensen av 15 aminosyror antas vara nödvändig för immunologisk specificitet.
Diptera
En ordning (Tvåvingar) inom klassen Insecta med ca 120 000 arter. När de har vingar har de två, vilket skiljer dem från andra såkallade flugor, medan haltererna (svängkolvarna; rudimentära bakvingar) skiljer Diptera från andra insekter med ett vingpar. Ordningen omfattar familjerna Calliphoridae, Oestridae, Phoridae, Sarcophagidae, Scatophagidae, Sciaridae, Simuliidae (knott), Tabanidae (bromsar), Therevidae, Tipulidae (harkrankar), Trichoceridae (vintermyggor), Chironomidae (fjädermyggor), Cecidomydidae (gallmyggor), Trypetidae, Ceratopogonidae, Chironomidae, Culicidae (stickmyggor), Drosophilidae (bananflugor), Glossinidae, Bombyliidae (svävflugor), Muscidae (flugor), Syrphidae (blomflugor), Tephritidae (borrflugor) och Psychodidae.
Djurens anatomi
Heteroptera
En underordning till Hemiptera, äkta skalbaggar (halvvingar), vars kännetecken är två par vingar. Hit hör de medicinskt viktiga Cimicidae (vägglöss) och Reduviidae (rovskinnbaggar).
Reglering av genuttryck, utveckling
Ruggning
"Ruggning" refererer til en gentagen, ufrivillig muskelbevægelse, der oftest ses som en sideløbende effekt af visse neurologiske forstyrrelser eller lidelser, såsom cerebral pares eller multipl sklerose. Disse bevægelser kan være smallere, mere udtalte eller involvere flere muskelgrupper alt efter den underliggende årsag. Ruggning kan også forstærres under stress, angst, opmærksomhed eller fysisk aktivitet.
Könsdofter
Hypofyshormoner
Hormoner producerade av hypofysen, inkl. den främre loben (adenohypofysen), den bakre loben (neurohypofysen) och den dåligt definierade mittloben. Strukturellt består de av små peptider, proteiner och glykoproteiner. De styrs av nervsignalsubstanser eller neuroendokrina signalämnen (hypotalamushormoner) från hypotalamus, samt av återsignallering från målorganen i form av t ex binjurebarkhormoner, androgener och östrogener.
Fjärilar
Artrik ordning (Lepidoptera) av insekter med utbredning över hela världen. De har två par stora och breda flygvingar, ofta med färggranna mönster.
RNA, budbärar
Aminosyrasekvens
Ovary
The ovary is a female reproductive organ that produces and releases eggs (oocytes) for fertilization, as well as producing hormones such as estrogen and progesterone that regulate the menstrual cycle and support pregnancy. (1)
Skalbaggar
Skalbaggar (Coleoptera) är den mest omfattande ordningen av insekter. Mer än 300 000 arter är kända. De kännetecknas av ett hårt hudskelett, med hårda täckvingar som skydd för flygvingarna.
Bassekvens
Drosophilaproteiner
Proteiner från insektarter tillhörande släktet Drosophila (bananfluga, fruktfluga). Särskilt proteiner från den mest välundersökta Drosophilaarten, Drosophila melanogaster, tilldrar sig stort intresse när det gäller forskning inom morfogenes och utveckling.
Neuropeptider
Neuropeptider är signalmolekyler som består av korta aminosyrekedjor och fungerar som neurotransmittorer eller neuromodulatorer i det centrala nervsystemet och det perifera nervsystemet. De bildas som en del av posttranslatorisk modifiering av proteiner och är involverade i en rad olika fysiologiska processer, inklusive smärtperception, hunger, sömn, minne och emotionella respons. Neuropeptider binder till specifika receptorer på cellytan och utlöser en kaskad av intracellulära händelser som påverkar cellens funktion och aktivitet.
Trijodtyronin
Kloning, molekylär
Steroidreceptorer
Steroidreceptorer är proteiner som finns inuti celler och binder specifikt till steroide hormoner, såsom kortisol, aldosteron, östrogen och testosteron. När ett steroidhormon binder till sin respektive receptor aktiveras denna och fungerar som en transkriptionsfaktor, vilket innebär att den regulerar genuttrycket i cellen. Detta leder till olika fysiologiska responsen beroende på vilket steroidhormon och vilken typ av steroidreceptor som är involverad. Steroidreceptorer delas in i två huvudgrupper: glukokortikoidreceptorer (GR) och mineralokortikoidreceptorer (MR) som binder till glukokortikoide hormoner, och androgener/östrongenerreceptorer som binder till androgener/östroner.
RNA-interferens
RNA-interferens (RNAi) är ett naturligt förekommande cellulärt försvarsmekanism hos eukaryota celler, som reglerar genuttryck och skyddar mot främmande genetisk material, såsom virusgenomer och transponibla element. RNAi-mekanismen involverar degradering av specifika mRNA-transkript med hjälp av korta, dubbelsträngade RNA-molekyler (siRNA) som en del av ett RNA-inducerat silencing-komplex (RISC). Denna process leder till specifik nedreglering av genuttryck genom att förhindra översättningen av mål-mRNA till protein.