Vertebralisdissektion
En vertebralisdissektion är en sällsynt medicinsk tillstånd där det uppstår en skada eller en tearing (dissektion) i arterien som förser halsryggen med blod, nämligen den vänstra och/eller högra vertebralartérien. Denna skada kan orsaka att blod samlas in under artärväggen, vilket kan komprimerar artären och leda till en minskad blodflöde till hjärnan. Vertebralisdissektion kan vara associerad med stark smärta i halsen, huvudvärk, svårigheter att svälja, sluddrighet eller svaghet i ansiktet, armarna eller benen, och i värsta fall till stroke. Det kan vara orsakat av trauma, men i många fall är orsaken okänd.
Kotartär
Aneurysm, dissekerande
Dissektion av inre halsartär
Blödning ut i karotis kärlvägg, varvid innerhinnan skiljs från de yttre skikten och ett aneurysm uppstår. Detta förlopp kan leda till komplikationer av tromboembolism, som t ex hjärninfarkt. Dissekere ande aneurysm kan uppkomma spontant eller efter skallskada, halsskada eller i sällsynta fall i samband med våldsam hosta.
Lateralt medullärt syndrom
Infarkt i den dorsolaterala delen av ryggmärgen pga tilltäppning i ryggradsartären och/eller lillhjärnans bakre och nedre artär. De kliniska manifestationerna varierar med infarktens omfattning, men kan utgöras av förlust av smärt- och temperaturkänsel i den ansiktshalva som är på samma sida som infarkten eller i motsatt kroppshalva nedanför hakan, Horners syndrom på samma sida, ataxi på samma sida, dysartri, yrsel, illamående, hicka, dysfagi (sväljningssvårigheter) och stämbandsförlamning.
Arteria vertebrobasilaris-insufficiens
Arteria vertebrobasilaris-insufficiens är ett medicinskt tillstånd där det föreligger ofrekvent blodflöde i de två halsartärerna, arteria vertebralis och arteria basilaris, vilka försörjer hjärnstammen och bakre delen av hjärnan med syre- och näringsriktat blod. Detta kan orsaka symtom som yrsel, huvudvärk, synstörningar, svårigheter att koordinera rörelser och i vissa fall även svimningar eller andningssvårigheter. Tillståndet kan vara permanent eller temporärt och kan bero på åldersrelaterad artärförkalkning, atherosclerosis, eller andra sjukdomsförlopp som kan skada artärväggarna, såsom fibromuskulära displasier.
Magnetisk resonansangiografi
Huvudvärk
Kiropraktik
Nacksmärta
Hjärnaneurysm
Medfödd eller förvärvad utbuktning i kärlväggen av blodkärl i hjärnan. Säck- eller bärformade åderbråck är den vanligaste varianten och bildas oftast vid artärförgreningar nära hjärnbasen. Bristning leder till subaraknoidalblödning eller intrakraniella blödningar. Jätteaneurysm (>2,5 cm i tvärsnitt) kan trycka ihop intilliggande vävnadsstrukturer, inkl. okulomotoriska nerven (tredje hjärnnerven).
Subaraknoidalblödning
En subaraknoidalblödning (SAB) är en medicinsk tillstånd där det har inträffat ett blodutflöde mellan hjärnbarken och den yttre hårda hjärnhinnan, i det subaraknoidala rummet, vanligtvis orsakad av en rupturerad cerebral aneurysma eller arterioventrikulär malformation.
Kranskärlsaneurysm
Datortomografi
Dissektion
Uppskärning eller separation av kroppsvävnader för undersökningsändamål. Inom kirurgin avser dissektion separerande av olika strukturer längs naturliga skiljelinjer.
Cerebral infarkt
Uppkomst av områden av nekros i hjärnan till följd av otillräckligt blodflöde, arteriellt eller venöst. Hjärninfarkter indelas allmänt efter hjärnhalva (dvs vänster eller höger), lob (t ex främre lob) , artärnät (t ex främre hjärnartär) och etiologi (t ex emboli). Syn. cerebral infarkt.
Magnetisk resonanstomografi
Basilarartär
Fibromuskulär dysplasi
En idiopatisk, segmentell, icke-ateromatös sjukdom i artärväggarnas muskler som leder till stenos i små och medelstora artärer. Oftast är det njurartärerna som drabbas, men även förekomst i axillära artären, höftartären, basilarartären, halspulsådern, leverpulsådern och skallartärerna har rapporterats.
Halsartär, inre
Nyckelbensartär
Blodförtunningsmedel
Horners syndrome
Ett syndrom kännetecknat av defekter i det sympatiska nervsystemet i ena ansiktshalvan, inkl. ögat. Kliniska drag omfattar mios (förminskad pupill), lindrig blefaroptos (sänkt ögonlock) och halvsidig anhidros (ingen svettproduktion). Orsaker till tillståndet kan vara skada på hjärnstammen, nackryggmärgen, första bröstkorgnervens rötter, lungspetsen, halspulsådern, sinus cavernosus eller orbitalspetsen.
Nackskador
Nackskador är skador eller skada på halsregionen, inklusive muskler, senor, ligament, kotor och nerver. Detta kan orsakas av olyckor, överansträngning, felställningar eller åldrande. Symptomen kan variera från smärta, stelhet, svaghet till sämre rörlighet i halsen. I vissa fall kan även neurologiska symptom som känselbortfall, domningar och småsjuka uppstå ifall nerverna i halsregionen skadas.
Stöldsyndrom, arteria subclavia
Uppföljningsstudier
Hjärnstamsinfarkter
Digital subtraktionsangiografi
Metod att avbilda blodkärl genom att från en bild av vävnad med kärlkontrastmedel subtrahera en bakgrundsbild av vävnaden. Bakgrunden utgörs av en digitaliserad bild gjord strax innan kontrastmedel tillförs. Det slutliga angiogrammet blir en högkontrastbild av kärlet, beroende på varierande absorption av röntgenstrålar i olika vävnader.
Halsartärer
Stentar
I en enkel medicinsk definition, betyder "stentara" att placera en liten, rörlig eller fast tubformad inläggning (en stent) inne i ett kärl, till exempel ett hjärtkranskärl eller en artär, för att hålla lumen (kärlets öppna passage) vidmakthållen och underlätta blodflödet. Stentar används ofta för att behandla åderförträngningar orsakade av ateroskleros eller andra tillstånd som kan orsaka skador på kärlen.
Halsartärsjukdomar
Sjukdomar i halsens gemensamma pulsåder, den inre och den yttre halsartären. Ateroskleros och traumatiska skador är relativt vanliga orsaker till halsartärsjukdomar.
Njurartär
En njurartär är ett blodkärl som försörjer njuren med syre och näringsämnen, och transporterar bort avfallsprodukter såsom urinämnen från njuren tillbaka till hjärtat.
Spontanbristning
Embolisering, terapeutisk
En hemostasmetod som nyttjar olika medel, som t ex Gelfoam, silikon-, metall-, glas- eller plastkulor, autologt koagel, fett och muskler som emboli. Metoden har använts för behandling av missbildningar i ryggmärgen och skallens blodkärl, fistlar i njurarnas blodkärl, blödning i mag-tarmkanalen, näsblod, hypersplenism, kärlrika tumörer, brustna blodkärl, samt för att kontrollera operationsblödningar.
Tarmkäxartär, övre
Barnsängssjukdomar
Barnsängssjukdomar, även kända som puerperala infektioner, är infektioner som kan uppstå hos en kvinnlig individ inom 4-6 veckor efter förlossning eller abort. De kan drabba olika delar av reproduktionssystemet och orsakas av bakterier, virus eller parasiter. Exempel på barnsängssjukdomar är endometrit, mastit, parametrit, salpingo-ooforit och sepsis. Symptomen kan variera från milda till allvarliga och inkluderar feber, smärta, svullnad och utflöde från underlivet. Behandlingen består vanligtvis av antibiotika och i vissa fall kan kirurgi behövas. Barnsängssjukdomar är en viktig orsak till morbiditet och dödlighet hos kvinnor över hela världen, särskilt i låginkomstländer där tillgången till sjukvård kan vara
Lungartär
Nacke
Behandlingsresultat
Hypoglossussjukdomar
Sjukdomstillstånd i den tolfte hjärnnerven eller dess nervkärnor. Kärnorna och nervknippena är belägna i den förlängda märgen, och nerven har sin utgång ur skallen genom canalis hypoglossi i skallbasen och leder nervimpulser till tungans muskler. Hjärnstamssjukdomar, som t ex ischemi och motornervsjukdomar, kan påverka nervkärnorna och nervknippena. Nerven kan även ta skada av sjukdomar i den bakre skallgropen eller skallbasen. Till de kliniska symtomen hör enkelsidig försvagning av tungmusklerna och artikulationsrubbningar, då tungan vid rörelse framåt vill vika åt den försvagade sidan.
Halsdissektion
Infarkt
Aneurysm, falskt
Hjärnnervsjukdomar
Bukartär
Pulsåderförträngning
Sår, icke-penetrerande
En "icke-penetrerande sår" definieras som en yttre skada på huden eller vävnader närmast under huden, utan att det genomtränger huden och når djupare vävnader eller organ. Det kan orsakas av mekanisk trauma, som exempelvis vid en slag, fall eller friktion, men även vara relaterat till vissa medicinska tillstånd, såsom diabetesrelaterade ulcerationer eller ischemiska sår.