'Vesicular swine exanthema virus' (VESV) is a small, icosahedral, enveloped RNA virus belonging to the family Asfarviridae, which causes a highly contagious and fatal disease in pigs characterized by vesicular lesions in the mouth, snout, and coronary bands of the feet.
Vesicular exanthema of swine (VES) is a viral disease that primarily affects pigs, characterized by the sudden onset of blister-like lesions or vesicles on the skin, mouth, snout, and feet. The causative agent is the VES virus, which belongs to the family Caliciviridae. This disease is highly contagious and can lead to significant economic losses in pig farming operations due to decreased growth rates, reduced feed conversion, and increased mortality in young pigs. It's essential to distinguish VES from other vesicular diseases, such as foot-and-mouth disease (FMD), to prevent unnecessary trade restrictions and control measures. While there is no specific treatment for VES, good biosecurity practices and vaccination can help manage the disease's spread and impact.
Pinnipedia är en taxonomisk ordning som inkluderar havslevande däggdjur, såsom sälar, sjöleoparder och sjöbjörnar. Dessa djur är specialiserade för ett liv i vatten och på land, med kroppsbyggnader anpassade för simning och dykning. De har kraftiga extremiteter slutande i fenor, tjockt underhudsfett som isolering och en kraftfull svans hos vissa arter. Pinnipedia innehåller tre familjer: Otariidae (öronbjörnar), Odobenidae (valrossar) och Phocidae (sälar).
En familj av RNA-virus som infekterar ett stort antal olika djurarter och som oftast är artspecifika. De har en typisk form av sexuddade stjärnor, med fördjupningar i ytorna.
Enterovirusarter som ger upphov till lindriga till svåra nervsjukdomar hos grisar, särskilt i
En medicinsk definition av 'Sjölejon' (Sea Lion) är ett sjömammalsarter som tillhör familjen öronlösa sälar (Otariidae). De kännetecknas av sina stora främre flipper som de kan använda för att röra sig på land. Sjölejonen lever huvudsakligen i kustområden och är sociala djur som lever i kolonier. De äter en diet bestående av fiskar och bläckfiskar.
Sjukdomar med hudutslag och hudrodnader som framträdande symtom. I äldre tider fanns sex sjukdomstillstånd med likartade hudutslag beskrivna. De var numrerade i den ordning de beskrevs. Endast den fjärde (Dukes sjukdom), den femte (erythema infectiosum) och den sjätte (exanthema subitum; tredagarsfeber) lever kvar som tillfälliga synonymer i dagens terminologi. Syn. exantem.
En akut, kortvarig virusinfektion hos barn och ungdomar som kännetecknas av hög feber vid insjuknandet, vilken sjunker till normal temperatur efter 3-4 dagar, med samtidigt uppträdande av röda prickar och blämmor, först på bålen, sedan med spridning till andra kroppsdelar. Det är den sjätte av exantemsjukdomarna, och den orskas av HHV-6 (humant herpesvirus 6). Syn. exanthema subitum.
Alla djur som ingår i familjen Suidae, knubbiga, kortbenta och allätande däggdjur med tjock hud och borstliknande pälshår, förhållandevis lång nos och liten svans. Hit hör släktena Babyrousa, Phacochoerus (vårtsvin) och Sus, till vilket hör det vanliga tamsvinet (Sus scrofa).
Sjukdomar hos tamsvin och vildsvin av släktet Sus.
"Influenza A Virus, H1N2 subtype" refers to a specific subtype of the influenza A virus that contains hemagglutinin (H) protein type 1 and neuraminidase (N) protein type 2 on its surface. This subtype has been detected in humans, pigs, and birds, and can cause respiratory illness in these species. It is one of the many subtypes of influenza A viruses that have the potential to cause pandemics.
Influenza A-virus med subtyp H1N1 är ett specifikt subtyp inom influensavirus typ A, som orsakar influensa (gräsfångetyp). Detta subtyp har en yttre proteinkapsel bestående av två huvudproteiner, hemagglutinin (H) och neuraminidase (N), där H1N1 specificerar just denna undergrupp. Viruset är känt för att orsaka både säsongsbundna influensautbrott samt pandemier, såsom den globala pandemin 2009 som orsakades av en ny variant av H1N1-viruset.
Typarten av Roseolovirus, isolerad från patienter med AIDS och andra lymfoproliferativa sjukdomar. Viruset infekterar och replikerar i färska stammar av hematopoetiska celler och celler från nervsystemet. Det tycks även ändra aktiviteten hos naturliga mördarceller. Halten av antikroppar mot HHV-6 är stegrad hos patienter med AIDS, Sjögrens syndrom, sarkoidos, kroniskt trötthetssyndrom och vissa tumörsjukdomar. HHV-6 ger upphov till exanthema subitum (plötsligt hudutslag) och kan vara förknippat med hjärninflammation.
Orthomyxoviridae-infektioner är infektioner orsakade av virus som tillhör familjen Orthomyxoviridae, inklusive influensavirus (som orsakar influensa eller säsongsbunden influensaliknande sjukdom) och thogotovirus. Dessa virus är oftast associerade med respiratoriska symtom som hosta, feber, tränsning och andningssvårigheter, men kan även orsaka andra komplikationer beroende på typen av virus och persons immunstatus.
En reassortantvirus är ett sammansatt virus som bildas när två eller fler olika virusstammar infekterar samma cell och byter genetiskt material med varandra genom en process som kallas reassortment eller genomsammanslagning. Detta kan resultera i en ny virusstam med kombinerade egenskaper från de ursprungliga virusstammarna, inklusive förmågan att spridas effektivare, undvika immunsvar eller orsaka allvarligare sjukdom. Reassortantvirus har varit associerade med några av de mest allvarliga utbrotten av influensa hos människor och djur, såsom den spanska grippen 1918 och senaste H1N1-utbrottet 2009.
En art av Varicellovirus som ger upphov till parningsexantem hos hästar.
Immunologiskt betingade biverkningsreaktioner på medicinska preparat, lagliga eller olagliga.
Ytglykoproteiner på influensavirus som ger hemagglutinationsreaktioner, vidhäftning och höljesammansmältning. Fjorton distinkta subtyper av HA-glykoproteiner och nio av NA-glykoproteiner har identifierats hos Influensa A-virus, men inga hos Influensa B- eller Influensa C-virus.
Influensa A-virus, subtyp H3N2, är ett subtyp av influensavirus typ A, som orsakar säsongsbundna epidemier och också kan vara ansvarigt för pandemier. Viruset har två proteiner på ytan, hemagglutinin (H) och neuraminidase (N), där H3 och N2 är de specifika typerna för detta subtyp. H3N2-viruset kan ge upphov till allvarliga sjukdomsfall, särskilt hos äldre och personer med underliggande hälsoproblem. Vaccinering rekommenderas varje år för att skydda mot de senaste cirkulerande influensavirusstammarna, inklusive H3N2.
En art inom släktet Roseolovirus, familjen Herpesviridae. Det har isolerats från aktiverade, CD4-positiva T-lymfocyter, tagna från blod hos en frisk människa.
Typarten av släktet Influenzavirus A som ger upphov till influensa och andra sjukdomar hos människor och djur. Antigenvariationer förekommer ofta bland stammarna, vilket möjliggör klassificering i undertyper och varianter.