'Vibrio' är ett släkte av gramnegativa, spiralformade eller stavformade bakterier som naturligt förekommer i vattenmiljöer, särskilt i kustnära och estuarina ekosystem med brackvatten. Många arter av Vibrio är kända för att orsaka sjukdomar hos människor, framför allt Vibrio vulnificus och Vibrio cholerae, som kan leda till allvarliga infektioner som till exempel matförgiftning eller sårinfektioner. Vibrio-bakterier är ofta förenade med vattenlevande djur, såsom skaldjur och fiskar, och smitta hos människor kan inträffa genom att äta rå eller underkokt skaldjurs kött eller genom öppna sår som utsätts för infekterad vatten.
*Vibrio cholerae* är en gramnegativ, spiralformad bakterie som orsakar den akuta diarré-relaterade sjukdomen kolera hos människor. Den förekommer naturligt i vatten och kan finnas i vattenväxter och plankton. Sjukdomen sprids främst via kontaminert mat eller vatten som innehåller bakterien. Kolerasmitta kan också spridas direkt från en smittad persons avföring till munnen, exempelvis genom bristfällig hygien.
En Vibrioinfektion är en infektion orsakad av gramnegativa, spiralformade bakterier av släktet Vibrio, som lever fritt i vatten och kan påträffas i sötvatten, bräckt vatten och saltvatten. Infektioner orsakade av Vibrio-bakterier kan vara allvarliga och potentiellt livshotande, särskilt hos personer med nedsatt immunförsvar eller vid infektion med den patogena arten Vibrio vulnificus. Symptomen på en Vibrioinfektion kan inkludera diarré, buksmärtor, illamående och feber. Infektioner kan uppstå efter att man har ätit kontaminerad skaldjursmat eller genom direktkontakt med infektiös vatten, till exempel vid simning eller när man har en öppen sår i kontakt med vattnet.
'Vibrio parahaemolyticus' är en gramnegativ, encapsulerad, kurbitsformad bakterie som naturligt förekommer i vatten och kan påträffas i varmvattenshavsområden över hela världen. Den är en av de vanligaste orsakerna till akut gastroenterit (mag-tarmsjukdom) som drabbar människor via förorenad mat, särskilt rå eller undermcookad skaldjur och fisk. Bakterien producerar termostabil toxiner som kan orsaka diarré, buksmärtor, kräkningar och feber hos drabbade individer.
'Vibrio vulnificus' är en sjöbådsmask som kan orsaka allvarliga infektioner, ofta hos personer med nedsatt immunförsvar eller vid öppna sår exponerade för kontaminert vatten eller rå havsfisk.
'Vibrio cholerae' serotype 'O1' refererer til en specifik bakteriestam som er kjent for å kunne orsake den alvorlige infeksjonen kalt kolera hos mennesker. Bakterien lever naturlig i vann og ferskmat, særlig under varme klimakrets, og kan forekomme i urent vann eller mat som er kontaminert av fekalier fra smittet personer eller dyr. Infeksjonen med Vibrio cholerae O1 kan føre til akutt diarré og dehydrering, som kan være livstruende hvis den ikke behandles rett tidlig.
"Vibrio alginolyticus" är en gramnegativ, kurvformad, encellig bakterie som naturligt förekommer i vattenmiljöer, särskilt i varmt kustvatten och brackvatten. Den kan orsaka infektioner hos människor, ofta efter att ha svuttit eller ätit kontaminerad skaldjursfrukt eller fisk. Infektioner kan vara allvarliga och orsaka symptom som diarré, magont, illamående, feber och sällsynt men mer allvarligt blodförgiftning (sepsis).
En akut diarrésjukdom som är endemisk i Indien och Sydostasien och som orskas av Vibrio cholerae. Sjukdomstillståndet kan leda till allvarlig uttorkning inom några timmar om inte snabb behandling sätts in.
"Vibrio cholerae 0139" är en serogrupbetekning på en särskild stam av bakterien *Vibrio cholerae*, som kan orsaka kolera, en akut infektionssjukdom som främst drabbar tarmarna och karaktäriseras av omfattande, vattenartad diarré. Särskilt serogruppen 0139 har visat sig vara förmögen att orsaka utbrott av kolera i Asien under 1990-talet. Det är viktigt att understryka att inte alla stammar av *Vibrio cholerae* orsakar kolera, och att särskilda förhållanden behövs för att en infektion ska uppstå, till exempel förekomsten av vatten- och näringsbrist.
"Vibrio mimicus" är en gramnegativ, kommaseptererad bakterie som förekommer i vattenmiljöer och kan orsaka gastroenterit och andra infektionssjukdomar hos människor. Bakterien är besläktad med den mer kända Vibrio vulnificus och kan påträffas i sötvatten, bräckt vatten och saltvatten, liksom i skaldjur som ostron och krabbor. Infektioner hos människor kan uppstå via födointag eller kontakt med infekterad vätska eller partiklar.
"Vibrio cholerae non-01" refers to a group of bacteria that are similar to the more well-known Vibrio cholerae 01, but which do not possess the same genetic makeup and are not typically associated with large outbreaks of cholera. These bacteria can still cause illness in humans, however, through contaminated food or water. The symptoms of infection with Vibrio cholerae non-01 are similar to those caused by Vibrio cholerae 01 and can include diarrhea, vomiting, and dehydration. It's important to note that while both types of Vibrio cholerae can cause illness, they are distinct from each other and require different methods for detection and identification.
*Aliivibrio fischeri* är en gram-negativ, strikt aerob bakterie som lever symbiotiskt med vissa marina djur, till exempel certain marine snails and squid species. Den producerar bioluminescence, ett fenomen där den avger ljus som resulterar från en kemisk reaktion inne i bakterien. Denna bioluminescens används av värddjuren för att förvirra eller försvara sig mot predatorer. *A. fischeri* är också ett viktigt modellorganismer inom forskning om bakteriers symbiotiska relationer och bioluminescens.
Ostreidae är en familj av tvåskaliga musslor, även kända som ostron, som innehåller kommersiellt värdefulla arter såsom den amerikanska pälslösa ostronen (Crassostrea virginica) och den japanska pälslösa ostronen (Crassostrea gigas). Ostreidae-musslor har en karakteristisk form med en platt skalbotten och en rundad skalsida, och de lever vanligtvis fastsittande på hårda ytor i marina miljöer.
Enterotoxin från Vibrio cholerae. Det är ett protein, bestående av två huvudkomponenter, en tung (H) eller A-peptid och en lätt (L) eller B-peptid (koleragenoid). B-peptiden förankrar proteinet vid tarmepitelceller, medan A-peptiden tränger in i cytoplasman och aktiverar adenylcyklas och produktion av cAMP. Förhöjda halter av cAMP anses påverka utsöndring av vätska och elektrolyter från kryptceller i tarmen.
"Skaldjur är en samlingsbeteckning inom näringslära och kokkonst för olika evertebrater, som vanligtvis konsumeras av människor, till exempel bläckfiskar, kräftdjur och snäckor."
"Vattenmikrobiologi" är ett område inom mikrobiologin som handlar om studiet av mikroskopiska livsformer, såsom bakterier, archaea, alger, svampar och protozoer, i vattenmiljöer. Detta inkluderar såväl sötvatten som saltvatten, och kan omfatta studier av mikroorganismernas förekomst, aktivitet, interaktion med varandra och med miljön, samt deras roll i vattnets ekosystem och globala näringscykel. Vattenmikrobiologi har betydelse för att förstå och lösa problem relaterade till vattenkvalitet, hälsan hos vattenlevande organismer och människor, och klimatförändringar.
Proteiner förekommande hos någon bakterieart.
'Saltvatten' är en medicinsk term som refererar till vatten med en högre koncentration av salt än vad som finns i vanligt dricksvatten, vilket normalt är mellan 0,5 och 3,5%. Detta är oftast ett ökat innehåll av natriumklorid (NaCl), men kan också innefatta andra slag av salter. Saltvatten kan användas terapeutiskt för att behandla vissa medicinska tillstånd, såsom hudinflammationer och mag-tarmsjukdomar.
Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.
Hemolysin proteiner är proteiner som orsakar hemolyse, det vill säga nedbrytning av röda blodkroppar, genom att bilda porer i cellmembranet och på så sätt destabilisera och förstöra cellstrukturen.
Vacciner eller kandidatvacciner för förebyggande av infektion med Vibrio cholerae. Det ursprungliga koleravaccinet bestod av avdödade bakterier, men nu finns andra vaccintyper.
De processer genom vilka cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos bakterier.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Den genetiska massan hos bakterier.
'Sjukdomsalstrande förmåga' refererar till en individuals predisposition att utveckla en viss sjukdom, orsakad av en kombination av genetiska, epigenetiska och miljömässiga faktorer, som ökar risken jämfört med den genomsnittliga populationen.
Quorum sensing är ett biokommunikationssystem hos bakterier som tillåter dem att detektera och reagera på populationens densitet genom att producera, upptäcka och svara på signalmolekyler, kallade autoinducerer. När bakteriepopulationen når en viss tröskelvärde (quorum) av celltäthet, kommer koncentrationen av autoinducerer att vara tillräckligt hög för att utlösa ett gemensamt beteende eller svar, vilket kan inkludera bioluminescens, antibiotikaproduktion, sporbildning eller biofilmformering.
Sjukdomar hos fiskar, såväl benfiskar som broskfiskar, i sötvatten, havsvatten, akvarier eller fiskodlingar.
Decapodiformes är en biologisk ordning inom klassen blötdjur (Mollusca) som bland annat innefattar humrar, tioarmade bläckfiskar och vampyrbläckfiskar. Ordningen kännetecknas av att djuren har 10 ben, varav de två främre benparen är omvandlade till fångstarmar med sugkoppar eller klor. De flesta arterna inom Decapodiformes lever i marina miljöer och många av dem kan producera bläck för att försvara sig mot fiender.
Odling av vattenlevande djurarter.
Sammanfattande benämning på ordningen Anguilliformes, bestående av rovgiriga, ormliknande benfiskar. Den i Nordatlanten och i svenska vatten vanligaste ålen är Anguilla anguilla. Syn. ålfiskar.
En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.
Metoder för bestämning av olika typer och stammar av bakterier. De mest använda typningssytemen är bakteriofagtypning och serotypning jämte bakteriocintypning och biotypning.
Ett trådliknande, rörligt bihang på ytceller. Prokaryota flageller består av ett protein som kallas flagellin. På bakterier kan det finnas en enda flagell, en tofs av flageller i ena änden eller flageller över hela ytan. Hos eukaryoter utgörs flagellerna av protoplasmautskott som driver fram flagellater eller spermier. Flageller liknar cilier till strukturen, men är förhållandevis längre och mycket färre till antalet.
Varje flytande eller fast preparat som är specifikt avsett för odling, lagring eller transport av mikroorganismer eller andra sorters celler. Olika typer av media, såsom differentierande substrat, selektiva substrat, testsubstrat och definierade substrat, tillåter odling av bestämda mikroorganismer och celltyper. Fasta medier erhålls genom tillsats av agar eller gelatin till flytande substrat.
Vetenskapen om de mikroorganismer som lever i olika miljöer omkring oss (i luft, jord, vatten osv) och deras eventuella patogena egenskaper i förhållande till andra organismer, inklusive människor.
Avgivande av synligt ljus när exciterade elektroner faller från en högre energinivå till en lägre och därvid förlorar energi i form av fotoner. Detta ljus kallas ofta kallt ljus, då det inte uppkommer till följd av upphettning, som vid incandescens. Luminiscens utnyttjas i många praktiska tillämpningar.
"Virulensfaktorer" refererar till de specifika egenskaperna eller strukturer hos en patogen (en mikroorganism som orsakar sjukdom) som bidrar till dess förmåga att orsaka skada eller infektion i värden. Dessa faktorer kan vara exotoxiner, endotoxiner, kapsel, fimbrier, flageller och enzymer som hjälper patogenen att invadera, överleva och replikera inne i värden. Virulensfaktorer är avgörande för patogenens virulens, det vill säga dess förmåga att orsaka sjukdom, och varierar mellan olika arter och stammar av mikroorganismer.
Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.
"Räka är ett krabbsdjur som tillhör klassen storkräftor (Astaco spp.) och är känd för sin hårt skalade bakkropp, ben och svans, vilket gör dem populära inom matindustrin. De lever i s sweetvattenmiljöer och har en betydande ekonomisk roll som en kommersiell och recreativ fiskeart."
Sideroforers are small, iron-binding molecules that play a crucial role in the acquisition and transport of iron in various organisms, including bacteria, fungi, and plants. They have a high affinity for iron and facilitate its uptake by chelating it in a form that can be transported across cell membranes. This is particularly important in environments where iron availability is limited, as is often the case in host-pathogen interactions.
Republik i Asien, nordost om Indien. Ytan är 147 600 km2, och folkmängden uppgår till ca 125 miljoner. Huvudstaden Dhaka har mer än 6 miljoner invånare. Officiellt språk är bengali, och officiell reli gion är islam.
Proteiner förekommande i det yttre membranet hos bakterier.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
I en enkel mening är O-antigener en typ av antigen som finns på ytan av vissa bakterier, framförallt gramnegativa bakterier. De är en del av bakteriens yttre membran och består av en polymer av sockerartade substanser, kända som oligosackarider. O-antigenerna är varierande mellan olika bakteriestammar och kan användas för att identifiera och klassificera dem. De spelar också en viktig roll i bakteriens immunologiska försvar, eftersom de kan hjälpa till att skydda bakterien från attack av värdens immunförsvar.
Virus som infekterar bakterieceller.
Proteiner som utgör strukturella beståndsdelar av bakteriella fimbrier eller sexpili.
'Photobacterium' är ett släkte av gramnegativa, fakultativt anaeroba bakterier som tillhör familjen Vibrionaceae. De flesta arterna av Photobacterium är bioluminescenta och förekommer naturligt i marina miljöer, där de lever symbiotiskt med djur som lever på havsbottnen. Exempel på kända arter inom släktet Photobacterium är P. leiognathi, P. mandapamensis och P. phosphoreum. Dessa bakterier producerar ljus genom en biokemisk reaktion som involverar ett enzym som kallas luciferas och ett substrat som kallas luciferin. Photobacterium-bakterier kan också orsaka sjukdomar hos människor, framför allt hos immunosupprimerade individer, och kan leda till infektioner såsom sepsis, meningit och endokardit.
Metoder för utnyttjande av ljus i form av fysisk luminescens avgiven av ljusalstrande proteiner och andra ljusalstrande ämnen.
Förekomst av bakterier, virus och svamp i födoämnen. Området är inte begränsat till patogena orgranismer, utan omfattar även närvaro av icke-patogena bakterier och svampar i t ex ost och vin.
Marina fiskar och skaldjur som lämpar sig för mänsklig föda.
Räkning av antalet livsdugliga, isolerade bakterier, arkeceller eller svampceller eller -sporer på ett fast odlingsmedium. Varje koloni (dvs kolonibildande enhet) representerar avkomman av en enda inympad cell. Metoden används rutinmässigt av miljömikrobiologer för att bestämma antalet organismer i luft, föda och vatten, av kliniker för att mäta den mikrobiella belastningen på patienter, och vid antibiotikatestning.
En art gramnegativa, fakultativt anaeroba och stavformade bakterier som normalt förekommer i den nedre delen av tarmkanalen hos varmblodiga djur. Vanligtvis är den inte patogen, men vissa stammar kan ge upphov till diarré och variga infektioner. Syn. E. coli.
"Serotypning" är en metod för att klassificera mikroorganismer, såsom bakterier och vissa virus, baserat på skillnader i de antigener som visas på deras yta. Antigen är substanser som kan inducera immunresponsen hos ett värtdjur eller en människa. Genom att identifiera olika serotyper av en patogen kan forskare och kliniker förstå mer om den specifika infektionen och välja den bästa behandlingsstrategin. Serotypning är viktig inom flera områden, till exempel epidemiologi, diagnostik och utveckling av vacciner.
Penaeidae är en familj av kräftdjur som tillhör gruppen räkor (Decapoda). De är vanligen kända som garnräkor och omfattar många kommersiellt viktiga arter, såsom kungsräka (*Penaeus monodon*) och vita västindiska garnräka (*Litopenaeus setiferus*). Dessa räkor är vanligen förekommande i varma, grunda havsområden över hela världen. De är ekonomiskt viktiga som en källa till mänsklig näring och utgör en betydande del av den globala skalldjursfisket.
Onormalt lös eller onormalt frekvent avföring.