Bindväv bestående av fettceller (adipocyter) i ett nätverk av stödjeceller. Pigmenterad, värmealstrande fettvävnad i många däggdjurarters foster och nyfödda kallas brunt fett.

En värmealstrande form av fettvävnad hos nyfödda individer av många arter, inklusive människan, samt hos däggdjur i ide. Vävnaden förmår snabbt frigöra energi och tycks vara av betydelse för bibehålla nde av kroppstemperaturen omedelbart efter födelsen eller uppvaknandet ur vintersömnen.

"Vit fettvävnad, även kallat subkutant fett, är ett underhudslager av fettceller (adipocyter) som fungerar som energilagring och termoreglering i kroppen."

"Subkutant fett, även kallat underhudsfett, är det fett som lagras under huden i speciella celler kallade adipocyter. Det fungerar som ett energilager och skyddar också kroppen mot mekanisk skada genom att agera som en buffertzon."

Bindvävsceller som är specialicerade på att syntetisera och lagra fett. Sådana celler är fyllda med triglyceridpärlor, så att kärnan förskjutits åt ena sidan och cytoplasman pressats ut till en tunn bård runt fettdroppen.

Fetma, eller fetmasyndrom, är en kronisk sjukdom som karaktäriseras av ett överskott av kroppsfett som orsakas av en obalance mellan intag och förbrukning av energikalor över en längre tid. Detta leder till en abnormalt hög kroppsvikt som kan ha negativa effekter på individens hälsa och livskvalitet. Fetma diagnostiseras vanligen baserat på kroppsmasseindex (BMI), ett mått som beräknas genom att dividera kroppsvikten i kilogram med längden i meter i kvadrat. En person anses ha fetma om BMI är 30 eller högre.

Fettvävnad i bukhålan, såväl viskeralt som retroperitonealt. Det är det metaboliskt mest aktiva fettet i kroppen och lätt tillgängligt för lipolys.

Den ämnesomsättningsprocess som bryter ned lipider och frisätter fria fettsyror, kroppens viktigaste oxidativa bränsle. Lipolysen kan omfatta födoämnesfetter i matsmältningsapparaten, cirkulerande fetter i blodet, och lagrat fett i fettvävnad och lever. Ett antal enzymer är verksamma vid sådan lipidhydrolys, som t ex lipas och lipoproteinlipas från olika vävnader.

Avtagande förmåga hos insulin att sänka blodsockerhalterna; behov av 200 enheter insulin per dag för att förhindra hyperglykemi eller ketos. Effektminskningen beror vanligtvis på antikroppsbindning av insulin (insulinantikroppar), men även avvikelser hos insulinreceptorer på cellytor kan föreligga. Tillståndet har samband med övervikt, ketoacidos, infektion och vissa sällsynta sjukdomar.

Ett 16 kD-peptidhormon som utsöndras av vita fettceller och som medverkar i regleringen av födointaget och energibalansen. Leptin avger den viktigaste afferenta signalen (insignalen) från fettceller i det svarssystem som reglerar kroppens fettlager.

Adipogenesis är den process där stamceller differenseras och utvecklas till fettceller, även kända som adipocyter. Denna process inkluderar en serie av generella händelser som involverar celldelning, differentiering och lipidakumulering. Adipogenesen är en viktig process i kroppens energibalans och homeostas, men överdrivet eller felreglerat adipogent differentiering kan leda till fetma och relaterade sjukdomar.

"Subkutant fett, abdominellt" refererer til fedtdepoter under huden (subkutant) i maven (abdominelt). Dette er det fedt, der kan ses og måles udvendigt på maven. For høje niveauer af subkutant fedt i maven kan være forbundet med øget risiko for sundhedsproblemer som type 2 diabetes, hjerte-kar-sygdomme og visse typer cancer.

Ett proteinhormon som utsöndras av bukspottkörtelns betaceller. Insulin har en avgörande roll i regleringen av sockeromsättningen, där det främjar cellernas förbrukning av glukos. Det spelar även en viktig roll för omsättningen av proteiner och lipider. Insulin används som läkemedel för hålla insulinberoende diabetes mellitus under kontroll.

Termogenesis är den process där kroppen genererar värme som ett resultat av metabolism, ofta i form av aktivitet hos brun fettvävnad och lever. Det kan också öka som svar på kyliga temperaturer eller konsumtion av vissa livsmedel, så kallad termogen ekssens. Termogenes bidrar till energihomeostas, men ökad termogenes kan också vara associerat med viktminskning.

Vita fettceller, eller "vit adipositet," är ett typ av fettvävnad som fungerar som energilager i kroppen. Denna form av fett lagras i stora droppar inom cellerna och kan expanderas eller kontraheras beroende på kroppens energibehov. Vit fettceller är också involverade i produktionen av hormoner som reglerar aptit, metabolism och immunförsvar. I onormalt stora mängder kan vita fettceller leda till övervikt och fetma, samt öka risken för flera hälsoproblem som diabetes, hjärtsjukdomar och vissa former av cancer.

3T3-L1 celler är en subklon av 3T3-celllinjen, som är en typ av muscelldifferentiierade fibroblaster som initialt isolerades från musmusbröstvävnad. 3T3-L1 cellerna differencieras specifikt till adipocyter (fettceller) under kultivering och används ofta inom forskning om fettcellers biologi, metabolism och svar på olika substanser. De är ett väl etablerat system för att studera adipogenes och insulinresponsivitet.

Muterade möss med påtaglig övervikt sammanhängande med onormalt stort födointag, hyperglykemi, hyperinsulinemi, tydlig inslulinresistens, och infertilitet i homozygot tillstånd. De kan vara inavlade eller hybrider.

Organiska syror (alifatiska karboxylsyror), med grundformeln CH3(CH2)nCOOH, vilka fås genom oxidation av en metylgrupp till en alkohol, aldehyd och därefter syra. Det finns mättade, enkelomättade (med en dubbelbindning) och fleromättade (med mer än en dubbelbindning) fettsyror.

Fysiologiska processer vid biosyntesen (anabolism) och nedbrytningen (katabolism) av fetter.

Adipokiner är ett samlingsbegrepp för de hormoner och signalsubstanser som utsöndras från fettvävnaden, även kallad adipocyter. Dessa ämnen har diversifierade funktioner i kroppen, men de spelar en viktig roll i regleringen av energibalansen, metabolismen och inflammationen. Exempel på välkända adipokiner inkluderar leptin, adiponectin, resistin och visfatin.

En individs kroppsmassa eller tyngd, uttryckt i enheterna pund eller kilogram.

"Bukhinnenät" är ett medicinskt begrepp som refererar till ett tillstånd där det förekommer en ökning av bindväv i bukhinnan, den membran som skiljer buken från bukhinnafacket. Detta kan orsakas av olika faktorer, exempelvis inflammation eller trauma. I vissa fall kan det vara ett tecken på underliggande sjukdomar såsom Crohns sjukdom eller systemisk scleros. Symptomen på bukhinnenät kan inkludera smärta, förstoppning och magsmärtor.

Adiponectin är ett protein som frisätts från fettvävnaden och har en viktig roll i regleringen av energibalansen, fettsyrumedsbrytning och glukosmetabolism. Det är unikt bland adipokiner (fettcellshormoner) eftersom det serumkoncentrationen är högre i normalvikt än hos överviktiga eller feta individer, och minskar vid insulinresistens och typ 2 diabetes. Adiponectin har antiinflammatoriska, antiaterogena och insulinsensibiliserande effekter, vilket gör det till ett potentialt terapeutiskt mål för behandling av metabola sjukdomar.

Ett enzym i hydrolasklassen som katalyserar reaktionen mellan triacylglycerol och vatten till diacylglycerol och en fettsyraanjon. Enzymet hydrolyserar triacylglyceroler i kylomikroner, VLD-lipoproteiner, LD-lipoproteiner och diacylglyceroler. Det finns på ytan av kapillärt endotel, särskilt i mjölkkörtel-, muskel- och fettvävnad. Genetiskt betingad brist på enzymet ger upphov till familjär hyperlipoproteinemi typ I. EC 3.1.1.34.

Fettsorter i maten, särskilt i animaliska produkter, så som kött, köttprodukter, smör och ghee (animalisk matolja; flytande smör). Fett i mindre mängd finns i nötter, frön och avocadofrukter.

En "high-fat diet" är inom medicin ofta definierad som en kosthållning där 50-80% av den totala energimängden kommer från fetter. Detta är högre än det generella råd som ges för en balanserad kost, vilken vanligtvis rekommenderar att fett ska utgöra mellan 20-35% av den totala energimängden. En high-fat diet kan användas i forskningssammanhang för att studera effekterna av höga fettsorter på hälsa och sjukdom. Det är värt att notera att det finns olika typer av fett, såsom mättade, enkelomättade och fleromättade fetter, och att deras effekter på hälsan kan variera.

Triglycerider är en typ av lipid som förekommer naturligt i kroppen och även finns i vissa livsmedel. De utgör den huvudsakliga formen av fett som lagras i kroppen och används som energikälla när kroppen behöver mer energi än vad som kan tas från dagens kost. Normala triglyceridnivåer i blodet varierar beroende på ålder, kön och andra faktorer, men höga nivåer kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar.

I plasma fritt förekommande fettsyror i komplex med serumalbumin som transportmedel. Dessa fettsyror är inte i form av glycerolestrar.

Adipositas är ett medicinskt tillstånd där individen har en alltför hög kroppsfetthalt, vilket innebär att andelen kroppsfett är så pass stor att det medför negativa hälsoeffekter. Enligt Världshälsorganisationen (WHO) definieras övervikt och adipositas baserat på kroppsmasseindex (BMI), som beräknas genom att dividera en persons vikt i kilogram med kvadraten av deras längd i meter.

I en enkel mening kan "bruna fettceller" definieras som speciella celler som lagras och bränner fettsyror, särskilt under aktiviteten vid ökad syrebrist i kroppen. De är också kända som intraabdominala eller viscerala fettceller, eftersom de ofta hittas runt organ i buken. Unikt för bruna fettceller är att de innehåller ett högt antal mitokondrier och en speciell protein, UCP1 (uncoupling protein 1), som genererar värme genom termogenes. Dessa celler hjälper till att reglera energibalansen i kroppen och är involverade i metabolismen av glukos och lipider. En ökad mängd bruna fettceller kan vara fördelaktig för viktminskning och insulinsensitivitet, medan en överdriven accumulation kan leda till ohälsa och sjukdomar som diabetes och fetma.

"RNA (Ribonucleic acid) är ett ensträngat nucleotidmolekylt som fungerar som genetisk budbärare i celler, transportierande genetisk information från DNA till ribosomer under protein syntesprocessen."

Proteiner som kodas av mitokondriegenomet eller proteiner som kodas av cellkärnegenomet och som får sin plats i mitokondrierna.

En söt trihydroxialkohol som utgör ett mellanled i omsättningen av kolväten och fett. Den används som lösningsmedel, mjukgörare, beståndsdel i läkemedel, sötningsmedel, och vid framställning av sprängämnen. Kemisk formel är HOCH2CH(OH)CH2OH.

"Kroppssammansättning" refererar till den procentuella andelen och fördelningen av olika kemiska ämnen, som kol, väte, syre, kväve, fosfor, svavel och mineraler, i en organisms kroppsvikt. Denna sammansättning kan variera beroende på art, ålder, kön och hälsostatus hos organismen.

Druvsocker. En primär energikälla för levande organismer. Sockret förekommer naturligt i frukter och växter, och används terapeutiskt i vätska och för näringstillförsel.

"C57BL mice" är en specifik stam av möss som används inom forskning. De är så kallade inbredda möss, vilket betyder att de har en mycket konsekvent genetisk bakgrund eftersom de härstammar från en enda individ och har förökat sig genom systerskötsel under många generationer. Detta gör att deras egenskaper är väldigt repeterbara, vilket är användbart inom experimentell forskning. C57BL-stammen är känd för sin robusta hälsa och långa livslängd jämfört med andra mössstammar. De används ofta inom olika områden av biomedicinsk forskning, till exempel cancer-, neurologi- och immunologiforskning.

Panniculit är en inflammatorisk hudsjukdom som primärt drabbar subkutan fettvävnad, och kan vara orsakad av olika patologiska tillstånd som infektioner, autoimmuna sjukdomar eller reaktioner på läkemedel.

Energiomsättning (energy expenditure) refererar till den totala mängden energi som används av kroppen för att underhålla livsviktiga funktioner, aktivitet och termoreglering. Det inkluderar basal metabolism (energi som behövs för att underhålla organ och celler i vila), aktivitetsenergiomsättning (energi som används under fysisk aktivitet) och termogenes (energi som används för digestion och assimilation av näringsämnen).

Stort organ i bukhålan med flera viktiga ämnesomsättningsfunktioner.

Glukos - den sockerart genom vilken kolhydrater transporteras med blodet, uppgår normalt till en halt av 3,5-5,6 mmol/l. Vid onormalt låg koncentration föreligger hypoglycemi, vid onormalt höga halter hyperglycemi. Syn. dextros; druvsocker.

Den höljeförsedda, trådliknande strukturen som sitter på testikelns baksida. Den består av ett huvud (caput), kropp (corpus) och svansparti (caudus). Ett nät av kanaler från testikeln förenas till den egentliga bitestikelkanalen, som ombesörjer transport, lagring och mognande av sädesceller.

PPAR gamma, eller peroxisome proliferator-activated receptor gamma, är ett transkriptionsfaktorprotein som spelar en viktig roll inom cellulär differentiering, glukosmetabolism och lipidmetabolism. Det aktiveras av specifika ligander och reglerar sedan genuttrycket av målgenen involverade i dessa processer. PPAR gamma är särskilt välkänt för sin roll inom adipocyt differentiering, glukos tolerans och insulin-senstivitet, samt inflammation och kolesterolhomöostas.

En typ av strimmig muskelvävnad, fäst vid skelettet med senor. Skelettmuskler har nervförbindelser, och deras rörelser kan styras medvetet. De kallas även viljestyrda.

Avsaknad av värme eller temperaturer märkbart under den normala.

De stora inre organen i någon av kroppens tre stora kroppshålor, särskilt i bukhålan.

Ett samlingsnamn på fetter och fettämnen, beståndsdelar av protoplasman som är lösliga i alkohol/eter, men inte i vatten. De omfattar fetter, feta oljor, essentiella oljor, vaxer, fosfolipider, glykolipider, sulfolipider, aminolipider, kromolipider (lipokromer) och fettsyror.

Kroppsdel mellan bröstkorg och bäcken.

Lipolys (fettupplösning) av lagrade fetter i fettvävnad för frisättande av fria fettsyror. Mobiliseringen av lagrat fett regleras av lipolyssignaler (katekolaminer) eller antilipolyssignaler (insulin) genom deras verkan på det hormonkänsliga enzymet lipas. Hit hör inte lipidtransport.

De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten under transkriptions- eller translationsstadierna. Hit hör även genaktivering och geninduktion.

Fettvävnad i området kring buken, inklusive abdominellt subkutant fett (underhudsfett) och bukfett.

Nybildning av fett i kroppen. Denna inkluderar syntes av fettsyror och därpå följande triglycerider i lever och fettvävnad. Fettbildningen regleras av en mångfald faktorer, bl a näringsintag, hormoner och genetiska förutsättningar.

Ett patologiskt förlopp kännetecknat av vävnadsskada eller vävnadsnedbrytning, orsakat av ett flertal cytologiska och kemiska reaktioner. Vanliga manifestationer är smärta, värmekänsla, rodnad, svullnad och funktionsstörningar.

"Kroppens fettfördelning refererar till hur kroppen distribuerar och lagrar fett, vanligtvis beskrivet med mängden subkutant fett (under huden) och visceralt fett (runt organen i bukhålan)."

Ett enzym som katalyserar hydrolys av kolesterol och vissa andra sterolestrar, vilket frisätter kolesterol och en fettsyraanjon. EC 3.1.1.13.

Organismens funktioner för att reglera kroppstemperaturen genom uppvärmning eller avkylning.

Reglerade, jonselektiva glykoproteiner som förflyttar sig genom membran. Den jonkanalstyrande stimuleringen kan utgöras av membranpotentialen, läkemedel, cytoplasmatiskt signalämne eller mekanisk belastning. Jonkanaler som utgör inbyggda delar av jonotropa neurotransmitterreceptorer räknas inte hit.

"Skinkor är en grupp av kräldjur som kännetecknas byggnadsvis av ett långsträckt, strömlinjeformat, och smalt kroppsformat, med fyra extremiteter beväpnade med klor, och ett tungmönster som består av en rad av ögonlika sköldar som löper längs kroppens mittlinje."

En samling heterogena tillstånd till följd av defekt fettomsättning och kännetecknade av fettvävnadsatrofi. Ofta förekommer en omfördelning av kroppsfett som leder till perifera fettförluster och central fetma. Hit hör generell, lokal, medfödd och förvärvad lipodystrofi.

Subkutant vävnad, även känd som hypodermis, är den ytligaste lagret under huden bestående av lösa bindvävskapslar som innehåller fettceller (adipocyter), små blodkärl och nervändingsfibriller, vilket ger mekanisk buffring, termoreglering och energilager till kroppen.

I en enskild medicinsk betydelse kan "eating" definieras som processen där en individ intar och förtär föda för att få i sig näringsriktiga substanser till kroppen. Detta inkluderar insaliven, smältandet och nedbrytningen av födan i mag-tarmkanalen, samt absorptionen och assimilationen av de upplösta näringsämnena i blodomloppet för att användas som energikälla eller byggmaterial för cellväxt och -reparation.

Människors eller djurs normala intag av föda eller dricka. Hit hör inte kostterapi, som avser speciell kost för behandling av sjukdom.

'Zucker råttor' är en genetisk modifierad musstock, som har insatts med en mutation i SLC30A8-genen, vilket orsakar en överdriven sekretion av insulin och därmed högre blodsockernivåer, används främst för forskning kring typ 2 diabetes.

11-β-hydroxysteroid dehydrogenase type 1 (11-β-HSD1) är ett enzym som katalyserar omvandlingen av inaktivt kortisol till aktivt cortisol i kroppen, främst i lever, fettvävnad och andra perifera vävnader. Det spelar därför en viktig roll i lokal regulation av glukokortikoider och är involverat i metabolismen av kolhydrater, lipider och protein. Förhöjda nivåer av 11-β-HSD1 har visats vara förknippade med insulinresistens, central fetma och kardiovaskulära sjukdomar.

Resistin är ett protein som produceras och sekreteras främst av visceralt fettvävnad hos däggdjur, inklusive människor. Det upptäcktes ursprungligen som en adipokin, ett hormonliknande ämne som utsöndras från fettvävnaden och har en roll i kroppens energibalans och metabolism. Senare forskning har dock ifrågasatt resistins specifika roll i människors metabola störningar, så det finns fortfarande delade meningar om dess exakta funktion och betydelse.

Tiazolidinedioner är en klasse av orala antidiabetika som verkar genom att öka kroppens respons till insulin, främst genom att aktivera peroxisomproliferator-aktiverad receptor gamma (PPAR-gamma) i fetceller. Detta leder till en förbättrad glukosupptagning och reducerad glukosproduktion i levern, vilket hjälper till att kontrollera blodsockernivåerna hos personer med typ 2 diabetes. Exempel på läkemedel som tillhör denna klass inkluderar pioglitazon och rosiglitazon.

Den fenotyp som en gen eller gener uttrycker genom de processer som kallas gentranskription och gentranslation.

Musstammar, hos vars individer vissa gener inaktiverats, eller slagits ut. Utslagningen åstadkoms genom att man med hjälp av rekombinant DNA-teknik ändrar den normala DNA-sekvensen hos den gen som är föremål för studier, för att förhindra syntes av normala genprodukter. Klonade celler med lyckad DNA-förändring injiceras sedan i musembryon för framställning av chimärer. De chimära mössen avlas därefter för att ge en stam där alla celler i varje mus innehåller den brutna genen. Knockout-möss används i experimentella djurmodeller av sjukdomar och för att klarlägga geners funktioner.

Beta-3-adrenergiska receptorer är en typ av G-proteinkopplade receptor som aktiveras av noradrenalin och adrenalin, två hormoner som frislås från sympatiska nervsystemet i samband med stress eller fysisk aktivitet. När dessa hormoner binder till beta-3-adrenergiska receptorer utlöses en signaltransduktionskaskad som leder till ökad lipolys, det vill säga nedbrytning av fettvävnad, och termogenes, det vill säga värmebildning. Dessa processer är viktiga för att reglera kroppsvikten och energibalansen. Forskning pågår för att utveckla läkemedel som kan aktivera dessa receptorer som en metod för att behandla fetma och diabetes.

I medicinen kan "organstorlek" referera till det fysiska utrymmet eller volymen som ett visst organ tar upp inne i kroppen. Detta mäts ofta i centimeter (cm) för längd och bredd, och i kubikcentimeter (cm3) eller gram (g) för volym respektive vikt. Organens storlek kan variera beroende på en rad faktorer, inklusive ålder, kön, genetiska faktorer och olika hälsotillstånd. I vissa fall kan avvikande organstorlekar vara ett tecken på patologi eller sjukdom.

Fortskridande begränsning av utvecklingsförmågan och tilltagande specialisering av funktioner som sker under embryots utveckling och som leder till bildandet av specialiserade celler, vävnader och org an.

Fatty acid synthase (FAS) är ett enzymkomplex som syntetiserar de mättade fettsyrorna med kedjor upp till 16 kolatomer längd, genom en serie av reaktioner som startar med acetyl-CoA och malonyl-CoA. Detta enzymkomplex består av flera olika enheter som katalyserar varsin reaktionssteg i syntesprocessen. FAS är viktigt för cellernas tillväxt och överlevelelse, men överskjutande aktivitet kan leda till onormal celltillväxt och cancer.

En omvänd transkriptaspolymerasekedjereaktion (RT-PCR) är en molekylärbiologisk metod som används för att kopiera komplementär DNA (cDNA) från ett given RNA-molekyl, vilket möjliggör dess detektering och analys.

Borttagning av ansamlingar av underhudsfett genom sugkyrettage eller kanylering i kosmetiskt syfte vid fetma eller andra tillstånd där estetiska åtgärder eftersträvas.

Ett test för avgörande av en individs förmåga att upprätthålla blodglukosjämvikt. I testet ingår mätning av blodglukosnivåerna vid fasta och vid givna tidsintervall före och efter oralt intag av glukos (75 eller 100 g) eller intravenös infusion (0,5 g/kg).

Ett antropometriskt mått för kroppsvikt, benämnt BMI. Beräkningen görs genom att dela kroppsvikten med kvadraten på kroppslängden (kg/m2), vilket ger den högsta korrelationen med kroppsdensiteten. BMI är korrelerat med mängden kroppsfett, och varierar med ålder och kön. Vid BMI under 18.5 föreligger undervikt, vid 18.5-24.9 normalvikt, vid 25-29.9 övervikt, och vid 30 och däröver föreligger fetma.

Ett enzym i hydrolasklassen som katalyserar reaktionen mellan triacylglycerol och vatten till diacylglycerol och en fettsyraanjon. Det produceras av körtlar i tungan och av bukspottkörteln och inleder nedbrytningen av fetter i födan. EC 3.1.1.3.

GLUT4-proteinet är ett membranprotein som transporterar glukos (en enkel socker) in i muskel- och fettceller efter att ha aktiverats av insulin. Det spelar därför en viktig roll i kroppens glukoshomeostas, dvs. att hålla nivåerna av blodsocker konstanta.

Tillstånd kännetecknat av lite muskelvävnad/mjukvävnad på kroppen, vanligen definierat som kroppsvikt under standard med hänsyn till skelett och fysiska värden. Beroende på ålder, kön och genetiska förutsättningar anses BMI lägre än 18,5 som undervikt.

"Viktökning" refererar till en ökning av en persons totala kroppsvikt, oftast orsakad av en ökad mängd kroppsfett. Detta kan inträffa som ett resultat av oregelbunden eller ohälsosam kosthållning, brist på motion, medicinska tillstånd eller andra faktorer.

Gul missfärgning av levern pga fettnedbrytning av leverparenkymceller.

Den vita eller färglösa substansen i ägg. Vanligen avses vitan i hönsägg som används i matlagning.

Den fibrösa och serösa säckliknande bildning som omger hjärtat de stora blodkärlens rötter.

'Urbefolkningen i Europa' refererar till de första hominider som bosatte sig på kontinenten, vilka tros ha varit populationer av neandertalare och den senare utdöda arten Homo sapiens, även känd som cro-magnonmänniskan, som gradvis migrerade in i Europa under pleistocen.

Wistar rats are an outbred albino strain of laboratory rats that are widely used in biomedical research due to their genetic diversity and generalizability of research findings to humans.

Förhållandevis långlivade fagocytiska däggdjursceller som härrör från blodmonocyter. Huvudtyperna utgörs av peritoneala makrofager, alveolarmakrofager, histiocyter, leverns Kupfferceller och osteoklaster. Vid kroniska inflammatoriska förändringar kan de differentiera vidare till epitelioida celler eller smälta ihop till främmande jätteceller eller Langhans-jätteceller.

Hormoner utsöndrade från tumörer eller andra celler som inte normalt utgör hormonproducenter.

Proteiner som transporterar specifika ämnen i blodet eller genom cellväggar.

Ett tillstånd där kroppsvikten är mer än två gånger idealvikten; övervikten kallas sjuklig därför att den är förknippad med många svåra, och till och med livshotande, sjukdomstillstånd.

Stearoyl-CoA-desaturase (SCD) är ett enzym som katalyserar en desaturationsreaktion där en enkel bindning mellan två kolatomer ersätts med en dubbelbindning i en fettsyra. Konkret konverterar SCD stearoyl-CoA till oleoyl-CoA, vilket innebär att den desurerar en fettsyra med 18 kolatomer (stearoyl-CoA) till en fettsyra med samma antal kolatomer men med en extra dubbelbindning (oleoyl-CoA). Detta är viktigt eftersom mängden monounsaturaerade fettsyror, som oleoyl-CoA är ett exempel på, har visats ha betydelse för cellmembranens funktion och lipidmetabolismen.

Organspecificitet är ett begrepp inom immunologi och patologi som refererar till att ett visst patogen, toxin eller terapeutisk behandling har en preferentiell affinitet och skada mot ett specifikt organ eller vävnad i kroppen. Detta beror ofta på att det aktiva ämnet riktar in sig på speciella receptorer eller antigen som är unika för den angripna strukturen. Organspecificitet kan ses vid sjukdomar såsom autoimmuna störningar, infektioner och cancer, där skadan begränsas till ett visst organ eller en viss typ av cell.

Tumörer bestående av fettvävnad eller bindväv av fettceller i areolär vävnad. Begreppet avser inte tumörer belägna i fettvävnad.

Ett karboxylerande enzym som katalyserar omvandlingen av ATP, acetyl-CoA och HCO3- till ADP, ortofosfat och malonyl-CoA. Det är ett biotinylprotein som också katalyserar transkarboxylering. Växtenzyme t karboxylerar även propanoyl-CoA och butanoyl-CoA. EC 6.4.1.2.

Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.

Avstående från föda.

"Viktminskning" refererer til en nedgang i kroppens totale vekt, oftest på grunn av reduksjon av fedtmasser eller muskelmasse, og kan oppnås gjennom endringer i kosthold, økt fysisk aktivitet eller med behandling for medisinske tilstander.

Alla djur som ingår i familjen Suidae, knubbiga, kortbenta och allätande däggdjur med tjock hud och borstliknande pälshår, förhållandevis lång nos och liten svans. Hit hör släktena Babyrousa, Phacochoerus (vårtsvin) och Sus, till vilket hör det vanliga tamsvinet (Sus scrofa).

Preparat som främjar ökad energiförbrukning och viktminskning genom nervsignal- och kemisk reglering. Betaadrenerga och serotoninerga läkemedel har använts experimentellt mot övervikt hos patienter med icke-insulinberoende diabetes mellitus (NIDDM).

Metod för upprätthållande av en konstant blodsockernivå genom glukos- eller insulininfusion. Tekniken används för att studera ämnesomsättningshastighet (för t ex glukos, fett, eller aminosyror) vid en konstant glukoshalt.

En form av diabetes som kännetecknas av förmåga att fortleva utan ketoacidos med utebliven insulinbehandling. Debuten kommer långsamt, och patienterna visar ofta en tendens till fetma. Syn. typ 2 diabetes.

"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.

Svält definieras som ett tillstånd av näringsbrist orsakat av kronisk undernäring, vilket leder till försämrad funktion hos organ och system, sänkt immunförsvar och ökat risk för sjukdomar och död.

Medel som sänker blodets glukoshalt.

Stat i Centralamerika, gränsande till Nicaragua och Panama, Karibiska havet och Stilla havet. Ytan är 51 100 km2, och folkmängden 3,6 miljoner invånare. Huvudstaden heter San José.

Undanhållande av mat under kontrollerade, experimentella förhållanden.

Halvautonoma, självförökande organeller som finns i cytoplasman hos alla celler hos nästan alla eukaryoter. Varje mitokondrie omges av ett dubbelt membran. Det inre är kraftigt inbuktat, och dess utskott kallas kristor (cristae). I mitokondrierna sker oxidativa fosforyleringsreaktioner, vilka leder till bildande av ATP. De innehåller bestämda ribosomer, transfer-RNA, aminacyl-tRNA-syntetaser, och förlängnings- och termineringsfaktorer. Mitokondrier är beroende av generne i kärnan i den cell de befinner sig i för många avgörande typer av budbärar-RNA. Mitokondrier antas ha uppstått ur aeroba bakterier som etablerat ett symbiotiskt förhållande med primitiva protoeukaryoter.

Det aktiva, sympatomimetiska binjurebarkhormonet hos de flesta djurarter. Det stimulerar både de alfa- och betaadrenerga systemen, ger systemisk kärlsammandragning och mag-tarmavslappning, stimulerar hjärtverksamheten och vidgar luftrören och hjärnans kärl. Hormonet används vid astma och hjärtsvikt, och för att fördröja upptaget av lokalbedövningsmedel. Syn. epinefrin.

Allmänt begrepp för sjukdomar som orsakas av någon onormal ämnesomsättningsprocess. Sjukdomen kan vara medfödd pga någon ärftlig enzymstörning, eller förvärvad som följd av sjukdom eller skada i ett endokrint organ eller svikt hos ett för metabolismen viktigt organ, som t ex levern.

Ett sjukligt tillstånd, där blodglukosnivån är under 140 mg/100 ml plasma vid fasta, och över 200 mg/100 ml plasma vid 30-, 60- och 90-minutersintervall vid glukostoleranstest. Tillståndet är vanligt vid diabetes mellitus, men kan även förekomma i samband med andra sjukdomar och undernäring.

In medicine, 'tissue distribution' refers to the way a drug or other substance is distributed throughout the body's various tissues and organs after it has been administered. This distribution can be influenced by several factors, including the chemical properties of the substance, blood flow to different tissues, and the presence of transporters or binding sites in the tissue. Understanding tissue distribution is important for predicting a drug's efficacy and safety profile, as well as for identifying potential targets for therapy.

Det totala dygnsintaget av kalorier, genom föda eller parenteralt.

Leptinreceptor (Leptin-R) refererar till det proteinföretryck som binder till hormonet leptin, vilket produceras av fettvävnaden och har en viktig roll i regleringen av aptit, energihomöstånd och kroppsviktsreglering. Leptinreceptorn finns främst i hjärnan, särskilt i hypotalamus, där den aktiverar signaltransduktionsvägar som påverkar hungerkänslor, energiförbrukning och ämnesomsättning. Leptinreceptorerna delas in i flera olika subtyper (LepRa, LepRb, LepRc), men det är främst LepRb som anses ha den största betydelsen för leptins funktion och effekter på kroppsviktsregleringen.

Noradrenalin, också känt som norepinefrin, är ett hormon och neurotransmittor som produceras i kroppen. Det spelar en viktig roll i kroppens "kvävningsrespons", som aktiveras i stresssituationer. Noradrenalin orsakar bl.a. ökat hjärtrytmo, ökat andningsfrekvens och ökat blodtryck, för att förbereda kroppen för att hantera en stressfylld situation.

En teknik för mätning av extracellulära halter av ämnen i vävnader, vanligen in vivo, med hjälp av en liten sond försedd med ett halvgenomsläppligt membran. Man kan även tillföra ämnen till vävnader genom membranet.

Proteiner är komplexa biomolekyler, byggda av aminosyror som kedjas samman i en polymer. De utför viktiga funktioner inom levande organismers celler, såsom att fungera som strukturella komponenter, hormoner, enzymer och signalsubstanser. Proteinernas specifika aminosyrasekvens bestämmer deras tertiärstruktur och därmed också deras funktionella egenskaper.

"Sprague-Dawley råtta" är en typ av albino släthårig laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning på grund av deras förutsägbara och reproducerbara genetiska, fysiologiska och beteendemönster. De utvecklades under 1920-talet i USA av biologerna Robert Sprague och Harold Dawley och är idag en av de mest använda råttorna inom forskning världen över.

Ett sjukdomstillstånd som kännetecknas av ansamling av inkapslad eller icke inkapslad, tumörliknande fettvävnad som påminner om lipom.

Laboratoriemöss som framställts från ett genmanipulerat ägg eller däggdjursembryo.

"Djurfoder" är ett samlingsbegrepp för alla typer av föda som ges till djur, inklusive både vilda och domesticerade djur. Det kan vara allt från gräs och växter som betas av boskap på betesmark, till speciellt framställda pellets eller konserverade matprodukter för sällskapsdjur. Definitionen inkluderar också levande djur som används som föda, så kallat levandefoder, som exempelvis fiskmeal och insekter.

Ett kluster av metabola riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och diabetes mellitus typ 2. De främsta kännetecknen för metabola syndromet X är bukfett, aterogen dyslipidemi, högt blodtryck, hyperglykemi, insulinresistens, inflammatorisk benägenhet och protrombotiskt tillstånd.

Icke-invasiv metod för undersökning av inre anatomistrukturer som bygger på principen att atomkärnor i ett starkt magnetfält absorberar strålningsenergipulser och avger dem som radiovågor, vilka med datateknik kan bearbetas till bilder. Till tekniken räknas även protonspinntomografi.

Cellers volym eller ytmått.

Adiponectinreceptorer är proteiner på cellytan som binder till hormonet adiponektin, som frisätts från fettvävnaden. Dessa receptorer finns på olika celltyper, inklusive muskel- och leverceller, och aktivering av dem stimulerar en signalkaskad som reglerar glukosmetabolism, fettsyrumedbrytning och antiinflammatoriska svar. Det finns två typer av adiponectinreceptorer, AdipoR1 och AdipoR2, med olika funktioner och subcellulära lokaliseringsmönster.

Ett enzym som katalyserar reaktionen sn-glycerol-3-fosfat + acceptor = glyceronfosfat + reducerad acceptor. EC 1.1.99.5.

Ett tillstånd av balans och stabilitet i en organisms inre miljö.

Sammandragande vävnad som åstadkommer rörelse hos djur.

Real-Time Polymerase Chain Reaction (RT-PCR) är en molekylärbiologisk metod som används för att kopiera och amplifiera specifika sekvenser av DNA med hög specificitet och känslighet. I motsats till traditionell PCR, som utförs i flera steg och kräver separat analys efter varje cykel, sker amplifikationen och detekteringen av produkterna i realtid under samma process i RT-PCR. Detta uppnås genom användning av fluorescerande markörer som detekteras och mäts med hjälp av en ljuskänslig detektor efter varje amplifikationscykel. RT-PCR är en mycket känslig metod, vilket gör den till ett användbart verktyg inom diagnostiska laboratorier för att upptäcka och kvantifiera små mängder av mål-DNA i en komplex bakgrund av andra sekvenser.

De gradvisa förändringar i människors och djurs struktur och funktion som sker med tiden, som inte beror på sjukdom eller olyckshändelser, och som så småningom leder till ökad sannolikhet att döden sk all inträffa. Gäller inte mikroorganismer.

Mätbara och kvantifierbara biologiska parametrar (som t ex halten av något specifikt enzym eller hormon, fördelningen av en specifik genetisk fenotyp i en population eller närvaron av biologiska ämnen ) som tjänar som indikatorer för hälsorelaterade bedömningar av t ex sjukdomsrisk, psykiska störningar, miljöexponering och dess effekter, tillväxt i cellodling osv.

Anpassning till en ny omgivning eller till förändring i den befintliga.

Läkemedel som binder selektivt till och aktiverar betaadrenerga receptorer.

I en enkel mening kan 'signalomvandling' inom medicin definieras som processen där celler konverterar inkommande signaler, ofta i form av hormoner, neurotransmittorer eller tillväxtfaktorer, till intracellulära svar genom en kaskad av biokemiska händelser. Detta kan leda till aktivering eller inhibitering av vissa cellulära funktioner och är en central mekanism i cellkommunikationen och regleringen av cellulär homeostas.

HIV-associated lipodystrophy syndrome (HIV-ALS) is a condition characterized by changes in body fat distribution and metabolic abnormalities that occur in some individuals infected with the human immunodeficiency virus (HIV). The syndrome is often associated with long-term use of antiretroviral therapy (ART), particularly protease inhibitors and nucleoside reverse transcriptase inhibitors.

En faktor som stimulerar tillväxt och differentiering av mänskliga B-celler och som även verkar som tillväxtfaktor för hybridom och plasmacytom. Interleukin-6 produceras av många olika celler, som t ex T-celler, monocyter och fibroblaster.

Triolein är en typ av neutral fett som består av tre molekyler glycerol (glycerin) som esterifierats med fettsyran oleisk acid. Det är ett triglycerid och förekommer naturligt i vissa animaliska och vegetabiliska oljor, såsom olivolja och nötköttsfett. Triolein används ofta som en standard referens i biokemi och läkemedelsrelaterad forskning för att mäta enzymaktivitet, speciellt lipas.

Tumor necrosis factor-alpha (TNF-α) är ett cytokin som produceras främst av aktiverade macrofager och spelar en central roll i inflammatoriska processer, immunförsvar och regulering av celltillväxt och apoptos.

SREBP1 (Sterol Regulatory Element Binding Protein 1) är ett transkriptionsfaktorprotein som spelar en viktig roll i regleringen av kolesterol- och lipidhomöostasen i celler. Det existerar två isoformer av SREBP1, nämligen SREBP1a och SREBP1c, båda av vilka aktiveras under nedbrytningen av membrankolesterol till ett maturerat transkriptionsfaktorprotein som kan binda till DNA och stimulera transkriptionen av gener involverade i lipidsyntes och kolesterolmetabolism.

1-Acylglycerol-3-Phosphate O-Acyltransferase, ofta förkortat AGPAT, är ett enzym som katalyserar en stearylkoenzym A-dependent reactions där en acylgrupp överförs från en acyl-CoA till lysofosfatidik acid för att bilda fosfatidik acid. Detta enzym spelar en viktig roll i de tidiga stegen av triacylglycerolsyntesen och är därför involverat i lipidmetabolismen.

Det existerar inte en enhetlig medicinsk definition av "urbefolkningen i Afrika", eftersom termen kan referera till en mängd olika etniska grupper med varierande kulturer, språk och traditioner som sträcker sig över den afrikanska kontinenten. I allmänhet avses med begreppet ofta de populationer som har bott i Afrika längst och som haft minst kontakt med västerländsk kultur och medicinska system. Dessa grupper tenderar att ha en unik medicinsk tradition, inklusive användning av traditionella läkemedel och terapeutiska metoder, som kan variera mellan olika regioner och etniska grupper.

Myelinated nerve fibers, also known as neurons, are characterized by a fatty insulating sheath called myelin that surrounds the axon, the part of the neuron responsible for conducting electrical signals. This myelin sheath is formed by supportive cells called glial cells (specifically, oligodendrocytes in the central nervous system and Schwann cells in the peripheral nervous system). The myelin sheath facilitates the rapid and efficient transmission of nerve impulses by allowing for "saltatory conduction," where electrical signals jump from one node of Ranvier (gaps in the myelin sheath) to the next, rather than traveling continuously along the axon.

En godartad tumör som består av fettceller (adipocyter). Den kan vara omgiven/inkapslad av ett tunt lager bindväv eller diffus, utan inkapsling.

Blot-metod för identifiering av proteiner eller peptider som separerats med elektrofores och överförts till nitrocellulosastrimlor och sedan påvisas med hjälp av radioistopmärkta antikroppar.

Proteiner i biologiska membran, som t ex cellmembran och intracellulära membran. De utgörs av två typer, yttre (perifera) och inre, integrerade, proteiner. De omfattar de flesta membranbundna enzymer, antigena proteiner, transportproteiner, och receptorer för läkemedel, hormoner och lektiner.

Inbred rodent strains are genetically identical populations of rats that are produced by repeatedly breeding closely related individuals over many generations, leading to a high degree of homozygosity and predictable genetic traits, which make them valuable tools in biomedical research for studying gene function, disease mechanisms, and therapeutic interventions.

Angiopoietiner är en grupp av proteiner som spelar en viktig roll i angiogenesen, det vill säga tillväxten och utvecklingen av kärlsystemet. Angiopoietin-1 och -2 binder till receptorn Tie2 på endotelceller och regulerar blodkärlspermeabilitet, stabilitet och inflammation. Angiopoietin-1 är involverat i kärlväggens stabilisering och angiopoietin-2 i dess destabilisering, vilket kan leda till angiogenes. Dessa proteiner har potentialen att användas som terapeutiska mål inom områden som cancer, diabetes och ögoninflammation.

Ett syndrom med onormalt höga insulinhalter i blodet.. Det kan ge upphov till hypoglykemi. Orsaken till tillståndet varierar, och omfattar överproduktion från betacelltumörer (insulinom), autoantikroppar mot insulin, insulinreceptordefekt (insulinresistens), eller för hög förbrukning av insulin eller hypoglykemimedel.

Transkriptionsfaktorer är proteiner som binder till DNA-regulatoriska sekvenser och kontrollerar transkriptionen av gener, vilket påverkar syntesen av specifika proteinmolekyler i cellen.

Estrar av glycerol.

"Syrgasförbrukning är innebörden av andning, där syre konverteras till koldioxid och vatten som en del av cellandningen för att producera energi i form av ATP (Adenosintrifosfat) i mitokondrier."

En samlingsterm för en grupp med ca nio geometriska och strukturella isomerer av linolsyra, där trans-/cis-dubbelbindningarna är konjugerade och sitter sitter växelvis med enkelbindningar.

Bestämning av det mönster av gener som uttrycks vid den genetiska transkriptionen, såväl under specifika förhållanden som i en specifik cell.

De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten i samband med enzymsyntes.

En cellinje som härstammar från fibroblaster från särade embryon av schweiziska möss. Linjen är ett värdefullt in vitro-värdsystem förtransformationsstudier av onkogena virus, eftersom 3T3-celler besi tter hög känslighet för kontaktinhibition.

Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.

Glycerylestrar av en eller flera fettsyror. Vanligtvis är de luktfria, färglösa och utan smak i rent tillstånd, men de kan smaksättas. Fetter är olösliga i vatten, men lösliga i de flesta organiska lösningsmedel. De förekommer i djur- och växtvävnad, och kan utvinnas genom kokning eller extrahering under tryck. Matfetter är viktiga energikällor i födan.

Proteiner i cytoplasman eller cellkärnan som specifikt binder signalmolekyler och utlöser förändringar som påverkar hur celler beter sig. De största grupperna är steroidhormonreceptorerna, som normalt finns i cytoplasman, och sköldkörtelhormonreceptorerna, som normalt finns i cellkärnan. Receptorer, till skillnad från enzym, katalyserar vanligtvis inte kemiska förändringar i sina ligander.

Utsöndring av mjölk från moderns mjölkkörtlar efter en förlossning. Tillväxten av mjölkkörtelvävnad, mjölkbildning och mjölkutsöndring regleras genom samverkan mellan ett flertal hormoner, så som östradiol, progesteron, prolaktin och oxytocin.

Slumpmässig fördelning, eller random distribution, är ett koncept inom statistik och forskning som innebär att varje individ, observation eller utfall har lika stor sannolikhet att tillhöra en viss kategori eller grupp i en studie.

Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.

Minskat kaloriintag utan minskning av det nödvändiga näringsintaget. I djurexperiment har kaloribegränsning visat sig medföra ökad livslängd och förbättring av andra fysiologiska variabler.

De särdrag som skiljer ett kön från det andra. De primära könsdragen är äggstockarna och testiklarna med tillhörande hormoner. De sekundära könsdragen är de som utmärker manlighet och kvinnlighet, men som inte är direkt förknippade med fortplantning.

Den yttre framtoningen hos individen. Den är resultat av samspelet mellan generna och mellan genotypen och miljön.

En stor grupp membrantransportproteiner som för monosackarider genom cellmembran.

Beta-adrenergiska receptorer är en typ av G-proteinkopplade receptor som aktiveras av katekolaminer, såsom adrenalin och noradrenalin. När ett katekolamin binder till en beta-adrenergg receptor utlöses en signaltransduktionsväg som leder till cellulära svar som exempelvis ökad hjärtfrekvens, bronkiodilation och glukosutilisering. Det finns tre huvudsakliga undertyper av beta-adrenerga receptorer: beta-1, beta-2 och beta-3, vilka varierar i distributionsmönster och funktion i kroppen.

Ett enzym som katalyserar omvandlingen av (S)-malat och NAD+ till oxaloacetat och NADH. EC 1.1.1.37.

"Får är ett domesticerat djur som tillhör fågel familieskapet, och är känt för sin ullproduktion. De hålls ofta inom jordbruk för att producera ull, kött och skinn."

Ett enzym som under närvaro av ATP och CoA katalyserar klyvning av citrat för att ge acetyl-CoA, oxalacetat, ADP och ortofosfat. Denna reaktion utgör ett viktigt steg i fettsyrabiosyntesen. EC 4.1.3.8 .

Nicotinamide Phosphoribosyltransferase (NAMPT) är ett enzym som spelar en central roll i näringsintag och metabolism av nicotinamidadenindinucleotid (NAD+), ett viktigt koenzym involverat i flera cellulära processer, inklusive energiproduktion, DNA-reparation och celldöd. NAMPT katalyserar konversionen av nicotinamid till nicotinamidmononukleotid (NMN), som sedan kan omvandlas till NAD+. Dessutom har NAMPT visat sig ha en reglerande effekt på celldelning, apoptos och inflammation, och har potential att vara ett terapeutiskt mål för behandling av olika sjukdomar, inklusive cancer, diabetes och neurodegenerativa störningar.

Endogena föreningar som förmedlar inflammation (autakoider), och likartade exogena ämnen, inkl. syntetiska prostaglandiner.

Heterocykliska föreningar med minst två syreatomer, svavel och kväve.

Reglerproteiner och -peptider som ugör signalmolekyler i den parakrina kommunikationsprocessen. De betraktas normalt som faktorer, uttryckta hos en cell, som receptorer på en närliggande cell reagerar på. De skiljer sig från hormoner huvudsakligen genom att deras verkan är lokal snarare än distal.

Stroma cells are supportive cells found in various tissues and organs, including the bone marrow, where they play a crucial role in maintaining the microenvironment for hematopoietic stem cells (HSCs) and other immune cells. They contribute to the regulation of HSCs' survival, proliferation, and differentiation through secreting cytokines, chemokines, and growth factors. Stroma cells also form a physical barrier that helps to maintain the integrity and function of the bone marrow niche. Additionally, stroma cells are involved in inflammatory responses, tissue repair, and fibrosis.

Stamceller, eller "stamm cells" på engelska, är celler som har förmågan att dela sig och differensiera till olika typer av specialiserade celler i kroppen. De kan renas ut från vissa typer av vävnader, såsom benmärg, moderkaka eller fostersäck, och kan användas inom regenerativ medicin för att ersätta skadade eller sjuka celler eller vävnader. Stamceller delas in i flera olika kategorier beroende på deras potential att differensiera till olika typer av celler, och deras potential kan variera mellan olika individer och beroende på hur de hanterats under laboratorieförhållanden.

En dubbelomättad fettsyra som är vanlig i växtglykosider. Den är en essentiell fettsyra i däggdjursföda och ingår i biosyntesen av prostaglandiner och cellmembran.

En isopropylanalog av epinefrin som utgör ett beta-sympatomimetiskt medel som har verkan på hjärta, luftrör, skelettmuskulatur, matsmältningsapparaten osv. Preparatet används främst som luftrörsvidgande och hjärtstimulerande medel.

En polypeptid som utsöndras av adenohypofysen (främre hypofysloben). Tillväxthormon, eller somatotropin, stimulerar till mitos, celldifferentiering och celltillväxt. Artspecifika tillväxthormoner har framställts på syntetisk väg.

'Lår' är inom anatomin benet under knäna, det vill säga den del av undre extremiteten som sträcker sig från knäled till vristen.

Den huvudsakliga sterolen hos alla högre djur, med utbredning i kroppsvävnaderna, särskilt i hjärnan och ryggmärgen, samt i animaliska fettarter och oljor.

"Normalvärden" refererar till det vanliga eller acceptabla intervall av laboratorie- eller diagnostiska resultat som representerar ett friskt eller hälsosamt tillstånd hos en individ, baserat på populationstudier och klinisk erfarenhet. Dessa värden kan variera beroende på ålder, kön, ras och andra faktorer, och används som ett verktyg för att bedöma och jämföra med individuella resultat för att stödja en medicinsk diagnos eller övervaka behandlingar.

Den del av det centrala nervsystemet som befinner sig innanför kraniet och som omfattar prosencefalon (framhjärnan), mesencefalon (mitthjärnan) och rombencefalon (ruthjärnan). Den uppstår ur främre de len av embryots nervtub. Dess funktioner inkluderar muskelkontroll och koordination, mottagande och behandling av sinnesintryck, talframställning, minneslagring samt hantering av tankar och känslor.

Histokemiskt påvisande av immunreaktiva ämnen med hjälp av märkta antikroppar.

En fenylaminoetanol med substitutioner, som vid låga doser har beta-2-adrenomimetiska egenskaper. Den används som bronkutvidgande medel vid astma.

Kolhydrater i föda innehållande spjälkningsbara sockerarter och stärkelsesorter och icke spjälkningsbar cellulosa och andra kostfibrer. De förra utgör det främsta energikällan. Sockerarterna förekommer i sockerbetor och sockerrör, frukt, honung, majs, sirap, mjölk och mjölkprodukter osv. Stärkelse återfinns i sädeskorn, ärtväxter, rotfrukter osv.

Ytantigener som uttrycks på myeloidceller tillhörande granulocyt-monocyt-histiocytserien under differentieringen. Deras reaktioner i normala och elakartade myelomonocytiska celler kan användas för att identifiera och klassificera leukemier och lymfom hos människa.

Den förhållandevis konstanta temperatur som kroppen normalt håller (hos människan 37 grader C) och som regleras från mellanhjärnan.

Mätning av kroppens storlek, vikt mm hos människan och andra primater.

Medfödda sjukdomar, oftast autosomalt recessiva, som kännetecknas av svårartad brist på fettvävnad, extrem insulinresistens och hypertriglyceridemi.

Tillståndet som följer på föreningen av en äggcell och en sädescell, då ett embryo eller foster växer i kroppen.

CCL2, även känt som monocyte chemoattractant protein-1 (MCP-1), är en typ av cytokin som tillhör chemokinfamiljen och spelar en viktig roll i inflammationen och immunförsvaret. CCL2 är en liten signalsubstans som frisätts från olika celltyper, inklusive endotelceller, makrofager och fibroblaster, vid skada eller infektion. Det fungerar som ett kemotaktiskt attractant för monocyter och andra immunceller till inflammationsområdet, vilket hjälper till att koordinera den lokala immunresponsen.

Kemiska ämnen som har specifik, reglerande inverkan på ett eller flera organs funktioner. Ursprungligen avsågs ämnen som utsöndrades av olika endokrina körtlar och transporterades med blodet till målorganen. Begreppet har dock utvidgats till att även omfatta ämnen som inte produceras av de inre körtlarna, men som har liknande effekter.

"Uncoupling agents" är en term inom farmakologi och biokemi som refererar till substanser som förhindrar effektiv energiproduktion i mitokondrier, de subcellulära organellerna där cellernas energi produceras. Dessa agenter fungerar genom att blockera den oxidativa fosforyleringen, ett process där protoner (H+) pumparas över mitokondriens membran för att skapa ett elektrokemiskt potential som sedan används för att producera ATP (adenosintrifosfat), den primära energibäraren i cellen.

"En 'djur, nyfödd' definieras som en individ inom djurriket som nyligen har fötts eller kläckts och fortfarande befinner sig i den tidiga utvecklingsfasen av sitt liv."

Fettsyrabindande protein (Fatty Acid Binding Proteins, FABPs) är en familj av små, cytoplasmatiska proteiner som binder och transporterar fettsyror och andra lägre lipofila molekyler inom cellen. De hjälper till att reglera celldens fettmetabolism och signaltransduktion.

Peroxisome Proliferator-Activated Receptor Alpha (PPAR-α) är en nukleär receptor som fungerar som transkriptionsfaktor och spelar en viktig roll inom cellers energibalans, metabolism av lipider och inflammation. Den aktiveras av fettburna syraderivat och andra ligander, vilket leder till att den binder till DNA och regulerar genuttrycket av gener involverade i lipidmetabolismen, såsom gener kodande för enzymer som metaboliserar fettsyror. PPAR-α är specifikt uttryckt i organ med hög lipidmetabolism, till exempel levern, hjärtat och skelettmuskulaturen.

Mesenchymal Stromal Cells (MSCs) are a type of adult stem cells found in various tissues, including bone marrow, adipose tissue, and umbilical cord blood. They have the ability to differentiate into multiple cell types, such as osteoblasts, chondrocytes, and adipocytes, under specific conditions. MSCs also exhibit immunomodulatory properties, making them a promising tool in regenerative medicine and the treatment of various diseases, including graft-versus-host disease, autoimmune disorders, and tissue injury. It is important to note that the term "Mesenchymal Stem Cells" has been replaced by "Mesenchymal Stromal Cells" in the scientific community as MSCs are not truly stem cells due to their limited differentiation potential compared to embryonic stem cells.

En antiinflammatorisk 9-fluoroglukokortikoid (se antiinflammatoriska medel, steroida).

Salt eller estrar av ättiksyra, där den yttersta väteatomen ersatts av en metall, som t ex kopparacetat Cu(CH3COO)2, eller en radikal, som t ex etylacetat CH3COOC2H5.

Sjukdomstillstånd kännetecknat av fullständig frånvaro av subkutan fettvävnad, insulinresistent diabetes med lten benägenhet för ketoacidos, hyperlipidemi med subkutan xantomatos (kolesterolansamlingar under huden), leverförstoring och förhöjd basal ämnesomsättning.

Fettsyror, vars kolkedjor innehåller en eller flera dubbel- eller trippelbindningar mellan kolen.

Fatty acid synthase (FAS) type I är ett enzymkomplex som syntetiserar de långa kedjorna av fettsyror i djurceller. Det består av två identiska subenheter, var och en med sju olika enzymatiska aktiviteter och ett regulatoriskt domän. FAS type I är ansvarig för att producera de mättade fettsyrorna med 16 kolatomer (palmitat) från acetyl-CoA och malonyl-CoA som substrat. Detta inträffar i cytoplasman hos djurceller, till skillnad från FAS type II som finns i endoplasmatiska nätverket hos växter och bakterier. FAS type I spelar en viktig roll i lipidmetabolismen och överproduktion av detta enzym har visats korrelera med fetma, diabetes och cancer.

Icke-invasiv metod for mätning av benmineralinnehåll. Metoden används huvudsakligen för diagnos av benskörhet, men också för mätning av benmineralisering hos spädbarn.

Retinol-binding proteins (RBPs) in plasma, also known as RBP4, are a type of protein that binds and transports retinol (vitamin A alcohol) in the bloodstream. These proteins play a crucial role in maintaining the homeostasis of vitamin A, which is essential for various physiological functions such as vision, immune response, and cell growth and differentiation. RBP4 is primarily produced in the liver and secreted into the bloodstream, where it binds to retinol and transports it to target tissues and organs. The measurement of RBP4 levels in plasma can be used as a clinical indicator of vitamin A status in the body.

Ett NADP-enzym (glukos-6-fosfat-1-dehydrogenas) som katalyserar följande reaktion: D-glukos-6-fosfat + NADP+ = D-glukono-1,5-lakton-6-fosfat + NADPH + H+. Brist på enzymet leder till svår hemolytisk anemi. EC 1.1.1.49.