Zona reticularis
Den retikulära zonen (Zona reticularis, ZR) är en del av den yttre barken (cortex) i adrenalglandula som producerar kortisol och androgener. Den består av celler som är större än de i den kortikala zonen (Zona fasciculata) och har ett rikare blodkärlsnätverk. ZR svarar för produktionen av de svaga androgena hormonerna, såsom dehydroepiandrosteron (DHEA) och androstendion, som sedan kan konverteras till mer potenta androgener i andra kroppsliga vävnader.
Adrenarke
Adrenaline, även känt som epinefrin, är ett hormon och neurotransmittor som produceras av binucleära kromaffinvåben (chromaffin cells) i mittgången (medulla) i de both yttre kapslarna av adrenalglanderna. Det spelar en viktig roll i kroppens kamp-eller-flykt-svar och orsakar en ökning av hjärtats slagfrekvens och kontraktionsstyrka, breddad luftvägar, och en ökad metabolism för att förbereda kroppen för fysisk aktivitet. Adrenaline kan också användas som ett läkemedel för att behandla allvarliga allergiska reaktioner (anafylaxi), låg hjärtrytm (bradykardi) och som en del av vissa lokalbedövningsmedel.
Livedo reticularis
"Livedo reticularis" är ett hudfenomen som kännetecknas av ett mönster av blåaktiga eller lila, linjära fläckar eller strimmor på huden, ofta på benen. Det orsakas av syrgasbrist i de ytliga kapillärerna och kan vara en normalt tillstånd, reaktivt på vissa sjukdomar eller ett tecken på allvarligare sjukdomar som blodproppar eller autoimmuna sjukdomar.
Zona fasciculata
"Zona fasciculata" är en innerst läggd zon i den yttre barken (cortex) av binjurarna, som består av celler med ett rikt blodtillförande och ett högt metaboliskt aktivitet. Denna zon är specialiserad för syntes och sekretion av glukokortikoider, såsom kortisol och kortison, som har en viktig roll i regleringen av kroppens metabolism, blodtryck och immunförsvar. Zona fasciculata kan identifieras histologiskt genom sina stora, polyedriska celler med ett centralt nucleus och ett mycket utvecklat endoplasmatiskt retikulum och Golgi-apparat, vilket understryker dess sekretoriska funktion.
Progesteronreduktas
Hudsjukdomar, vaskulära
Cytokromer b5
Dehydroepiandrosteron
Dehydroepiandrosteron (DHEA) är ett steroidhormon som produceras av binjurarna och fungerar som en prekursor till både östrogen och testosteron i kroppen. Det är det mest prevalenta steroidhormonet i serum och produceras huvudsakligen under tidig medelålder, för att sedan avta med åldrandet. DHEA har också visat sig ha potential som en antiaging-behandling, även om dess effekter och säkerhet fortfarande är föremål för forskning.
Retikulärt system
Binjurebarkstumörer
Talamuskärnor
Sneddons syndrom
Sneddon's syndrom är en sällsynt vaskulär sjukdom som kännetecknas av stroke eller transitorisk ischemisk attack (TIA) hos unga till medelålders patienter, ofta i associering med hudläsioner som livedo reticularis.
Hjärnbrygga
Zona glomerulosa
La zona glomerulosa är den yttre regionen av kortex i binjuremärgen (även kallat nefron) som innehåller speciella celler kapabla till att producera mineralokortikoidet aldosteron. Denna zon är mycket väl through-vasculär, och dessa celler är mycket känsliga för ändringar i blodets angiotensin II och potasievärden. Dessa två faktorer stimulerar frisättningen av aldosteron, som i sin tur reglerar natrium- och vätskebalansen i kroppen genom att öka resorptionen av natrium och utsöndringen av kalium i distala tubuli i njuren.
Medellinjens talamuskärnor
Små, icke-specifika nervceller som är spridda i den periventrikulära grå substansen som skiljer den mediala delen av talamus från den tredje ventrikelns ependym. Gruppen omfattar den paraventrikulära kärnan, den parateniala kärnan, nucleus reuniens, den romboidala kärnan och den subfascikulära kärnan.