fos-gener
Retrovirusassocierade DNA-sekvenser (fos) som ursprungligen isolerades från Finkel-Biskis-Jinkins (FBJ-MSV) och Finkel-Biskis-Reilly (FBR-MSV)-mussarkomvirus. Protoonkogenproteinet c-fos kodar för ett kärnprotein som är delaktigt i transkriptionskontrollen vid tillväxt. Tillförsel av c-fos i FBJ-MSV eller FBR-MSV framkallar benvävnadssarkom i mössen. C-fosgenen hos människa är belägen vid 14q21-31 på den långa armen på kromosom 14.
Protonkogenproteiner c-fos
Protonkogenproteiner c-jun
'Protoncogenproteinet c-Jun' är ett transkriptionellt aktiveringsfaktorprotein som spelar en viktig roll i cellcykeln, celldifferentiering och programmerad celldöd (apoptos). Det är en del av activator protein 1 (AP-1) transkriptionsfaktor komplexet och kan påverka uttrycket av gener som är involverade i cellproliferation, differentiering, inflammation och cancer. Fostrets onkogen c-jun kodas av protoonkogenet JUN.
jun-gener
Retrovirus-associerade DNA-sekvenser (jun) som ursprungligen isolerades från fågelsarkomvirus 17 (ASV 17). Protoonkogenen jun (c-jun) kodar för ett kärnprotein som ingår i tillväxtrelaterad transkriptionskontroll. Tillförsel av c-jun till ASV 17 eller naturligt uttryckande av c-junproteinet framkallar cancerogenicitet. Hos människa är c-jungenen belägen vid 1p31-32 på den korta armen på kromosom 1.
Transkriptionsfaktor AP-1
Transcription factor AP-1 is a protein complex that binds to specific DNA sequences, known as AP-1 sites, and regulates the transcription of target genes involved in various cellular processes such as proliferation, differentiation, and apoptosis.
Råttor, Sprague-Dawley
"Sprague-Dawley råtta" är en typ av albino släthårig laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning på grund av deras förutsägbara och reproducerbara genetiska, fysiologiska och beteendemönster. De utvecklades under 1920-talet i USA av biologerna Robert Sprague och Harold Dawley och är idag en av de mest använda råttorna inom forskning världen över.
Solitärkärna
En solitärkärna är en enskild, genetiskt distinct cancercell som inte har några celler runt sig med samma abnorma genetiska förändringar och som kan ha potentialen att sprida sig och bilda en ny tumör.
Leucinblixtlås
DNA-bindande motiv som bildas genom att två alfahelixsträngar flätas ihop på en längd av ungefär åtta varv och sedan grenar isär i Y-liknande strukturer. Leuciner i upprepningar av sju hamnar på samma sida av spiralerna och intill varandra på stjälken ("blixtlåset"). De DNA-bindande restsekvenserna sitter i Y-förgreningen.
Protonkogener
Area postrema
"Area postrema" är ett område i bakhuvudet hos ryggradsdjur, inklusive människor, som ingår i det autonoma nervsystemet och saknar blod-hjärnbarriär. Det är beläget i den nedre delen av fjärde ventrikeln i hjärnbalken och är känt för att vara involverat i reflexer som reglerar andningen, blodtrycket och vatten- och elektrolytbalansen.
Reglering av genuttryck
Oligosackarider
Oligosaccharides are complex carbohydrates consisting of a small number (typically 2-10) of simple sugars, or monosaccharides, linked together by glycosidic bonds. They occur naturally in a variety of foods and also serve important functions in the human body, such as acting as recognition sites for cell-cell communication and promoting the growth of beneficial gut bacteria.
Nervceller
Gener, snabbverkande
Gener som uttrycker sig snabbt och övergående i frånvaro av de novo-proteinsyntes. Termen användes ursprungligen bara för virusgener, hos vilka "tidig" avsåg ett transkriptionsförlopp som äger rum omedelbart efter viruspartikelns sammansmältning med värdcellen. Termen avser även cellulära gener som kommer till uttryck omedelbart efter att cellen stimulerats av yttre signaler, som t ex tillväxtfaktorer eller nervsignalsubstanser.
Nucleus supraopticus
Den medicinska definitionen av 'Nucleus supraopticus' är en del av hypothalamus i hjärnan som producerar och lagrar hormonet oxytocin. Denna kärna är belägen ovanför optisk chiasma, där nerv fiber från ögat korsas. Nucleus supraopticus är en del av hypothalamohypofys systemet och arbetar tillsammans med nucleus paraventricularis för att kontrollera frisättningen av oxytocin till blodomloppet via hypofysen. Oxytocin har flera funktioner, inklusive kontraktion av muskler i livmodern under förlossning och stimulering av milk release från brösten under amning.
Hypotalamusområdet, laterala
Detta område gränsar medialt mot det mamillotalamiska stråket och den främre valvpelaren. Den mittre kanten av den inre kapseln och det subtalamiska området bildar dess sidoavgränsning. Det innehåller den laterala hypotalamuskärnan, den tuberomamillära kärnan, den laterala tuberkärnan, och trådar tillhörande mellersta framhjärnans bunt.
Transkriptionsfaktorer
DNA-bindande proteiner
Proteiner som binder till DNA. Till denna familj hör proteiner som binder till såväl dubbelsträngat som enkelsträngat DNA, och den omfattar även specifika DNA-bindande proteiner i serum som kan användas som markörer för tumörsjukdomar.
Onkogenprotein v-maf
Onkogenproteinet v-maf är ett protein som bildas från onkogena (cancerframkallande) gener och är involverat i celldelning, cellcykelkontroll och apoptos (programmerad celldöd). Det kan bidra till cancerutveckling när det överexpressas eller muteras. V-maf-gener hittas vanligtvis i retrovirus, som virus som infekterar andra celler och integrerar sitt eget DNA med värdcellens DNA.
Molekylsekvensdata
Preoptiskt område
Det preoptiska området (POA) är ett subkortikalt neuroanatomiskt område i hypotalamus, beläget rostralt till optisk chiasma och lateralt till tredje ventrikeln i hjärnan. Det har en viktig roll i regleringen av olika autonoma funktioner som sömn-vakenhetscykler, termoreglering, hungerkontroll och homeostas, endokrin system samt sexual- och socialt beteende.
Hjärnstam
Den del av hjärnan som förbinder hjärnhalvorna med ryggmärgen. Den består av mesencefalon (mitthjärnan), pons (bryggan) och medulla oblongata (förlängda märgen).
Bassekvens
Hypotalamus
Stilbamidiner
Prebiotics
Prebiotics är en typ av dietär fiber som kan nåtma mag-tarmkanalen oskadda och som fungerar som näring för vissa bakterier i tarmen, främst arter av släktet Bifidobacterium och Lactobacillus. Dessa bakterier utgör en del av den normalt förekommande tarmfloran och är kända för att ha potentialen att främja hälsan genom att bidra till ett balanserat tarmmikrobiom, stärka immunförsvaret och förbättra näringsupptaget. Prebiotika definieras som "ett substenst eller en blandning av substanser som kan användas selectivt av värddjurets mikroorganismer confering en hälsoeffekt". Exempel på prebiotiska ämnen inkluderar icke-smålsättliga oligosackarider (NDO) och fiber som inulin, fructooligosackarider (FOS), galaktooligosackar
Protonkogenproteiner
Proton pump inhibitor proteins, also known as protono pumpare, refer to a group of protein pumps found primarily in the parietal cells of the stomach that play a key role in regulating gastric acid secretion. These proteins are responsible for transporting hydrogen ions (protons) from the cytoplasm of the cell into the lumen of the stomach, where they combine with chloride ions to form hydrochloric acid. By inhibiting the function of these proton pumps, medications known as proton pump inhibitors can reduce gastric acid secretion and alleviate symptoms associated with acid-related disorders such as gastroesophageal reflux disease (GERD) and peptic ulcers.
Septala kärnor
'Septala kärnor' refererar till specifika strukturer i levern, mer koncretaret i de så kallade Cotswold-septum som delar upp vardera av leverloben (Rappaports sektioner) i små segment. Dessa septala kärnor innehåller dock huvudingredienserna till leverns blodförsörjning, nämligen terminala hepatiska venular (THV), som är den sista delen av leverns venösa blodomlopp innan blodet går över i kapillärnätverket inom hepatocyterna.
Transkription, genetisk
Hypotalamus, främre
Främre delen av hypotalamus, indelad i den preoptiska och den supraoptiska regionen. Den preoptiska regionen utgörs av periventrikulär grå substans tillhörande den tredje ventrikelns rostrala del och innehåller den ventrikulära preoptiska kärnan och den mittre preoptiska kärnan. Den supraoptiska regionen innehåller den paraventrikulära hypotalamuskärnan, den supraoptiska kärnan, den främre hypotalamuskärnan och suprachiasmakärnan.
RNA, budbärar
"RNA (Ribonucleic acid) är ett ensträngat nucleotidmolekylt som fungerar som genetisk budbärare i celler, transportierande genetisk information från DNA till ribosomer under protein syntesprocessen."
Limbiska systemet
Ett antal funktionellt och anatomiskt definierade strukturer i främre delen av hjärnan hos alla däggdjur. Enheten är inblandad i såväl den högre integreringen av information rörande tarmar, luktsinne och kroppstillstånd som homeostatiska reaktioner, som t ex grundläggande överlevnadsbeteenden (ätande, parning och känslouttryck). I de flesta publicerade arbeten anses enheten omfatta mandelkärnan, epitalamus, gördelvindlingen, hippocampus, hypotalamus, parahippocampalis-vindlingen, septumkärnorna, talamus främre kärnhop och delar av de basala ganglierna.
Promotorregioner, genetik
I en enkel mening kan promotorregionen inom genetiken definieras som den del av ett genetiskt material (DNA) där transkriptionsfaktorer binder till att initiera transkriptionen av ett specifikt gen. Promotorregionen ligger vanligtvis uppströms (5'-ändan) av det gen som ska transkriberas och innehåller ofta cis-regulatoriska element som reglerar genuttrycket genom att påverka bindningen av RNA-polymeras II, enzymet ansvarigt för transkriptionen av protein kodande gener.
Saltlösning, hyperton
Genuttryck
Mandelkärna
Amygdala (corpus amygdaloideum). Mandelformad ansamling av grå substans i främre delen av hjärnans tinningslob. Amygdala utgör en del av det limbiska systemet.
Periakveduktal grå massa
Periakveduktal grå materia (PAG) refererar till ett område av grå substans inne i hjärnstammen som är involverat i smärta, emotionell processing och autonoma funktioner; det består av ett komplext nätverk av neuroner och interneuroner som modulerar information från kroppen till hjärnan och vice versa.
Hjärna
Den del av det centrala nervsystemet som befinner sig innanför kraniet och som omfattar prosencefalon (framhjärnan), mesencefalon (mitthjärnan) och rombencefalon (ruthjärnan). Den uppstår ur främre de len av embryots nervtub. Dess funktioner inkluderar muskelkontroll och koordination, mottagande och behandling av sinnesintryck, talframställning, minneslagring samt hantering av tankar och känslor.
Subfornikalt organ
I en mening kan "subfornikalt organ" referera till ett anatomiskt struktur som förekommer hos människor och andra däggdjur, beläget under hjärnbalken i bakhuvudet. Det är en del av epithalamus, en region i hypotalamus, och består av ett par kamtandade, förgrenade strukturer som sträcker sig från vindlingen till tredje ventriklens tak.
Arkuatuskärna
1) Synonym till bakre periventrikulärkärnan, den ventrala delen av ventrala posteromediala kärnan i talamus, där fibrerna från gustatoriska nervtrådarna och andra trigeminala stråket slutar; 2) ett ce llaggregat i hypotalamus, i nedre delen av infundibulum.
Framhjärna
Formaldehyd
En starkt reaktiv, gasformig aldehyd som bildas genom oxidation eller ofullständig förbränning av kolväten. I lösning har ämnet många användningsområden, t ex för framställning av plaster och syntettextilier, som desinfektionsmedel och som fixerings- och konserveringsmedel. Formaldehyd och dess lösningar är slemhinneretande och giftiga, och anses cancerframkallande.
Nucleus accumbens
Den nucleus accumbens är en del av dämpningssystemet i hjärnan, mer specifikt en del av den ventrala striatum, och är involverad i belöningssökande beteenden, positiva affektiva tillstånd samt kokain- och drogrelaterade beroendeprocesser.
Katalepsi
Ett tillstånd av passivitet, svag reaktion på stimuli och en tendens att förbli i en orörllig kroppsställning. Armar och ben hålls kvar i en vaxartad stelhet i den ställning de råkat få, kortare eller längre tid. Katalepsi kan vara förknippad med psykotiska störningar, som t ex schizofreni, neurotoxiska drogeffekter och andra tillstånd.
Trigeminuskärna, spinal
En trigeminuskärna på spinalnivå, även känd som trigeminocervikal komplex (TCC), är en anatomisk struktur i halsmärgen där sensora nervfibrer från den trigeminusnerven (ansiktets femte kranialnerv) och cervicalnerven (halsens nerver) kan sammanstråla, och som tros spela en roll i smärtprocesser i ansikts- och halsregionen.
Tetradekanoylforbolacetat
Tetradekanoylforbolacetat, även känt som TPA eller PMA (Phorbol 12-myristat 13-acetat), är ett kemiskt ämne som tillhör esterklassen och är derivat av forbol, en diterpenoid som utvinns från crotonolja. Det används främst inom forskning för att aktivera proteinkinas C (PKC) enzymkomplexet, vilket i sin tur leder till signaltransduktion och cellrespons.
DNA
En deoxiribonukleotidpolymer som utgör den grundläggande genetiska substansen i alla celler. Eukaryota och prokaryota organismer har normalt sitt DNA ordnat i dubbelsträngade strukturer, men i många viktiga biologiska processer ingår under vissa skeden enkla strängar. DNA, som består av en flersockerarts-fosfatstam med utskott av puriner (adenin och guanin) och pyrimidiner (tymin och cytosin), bildar en dubbelspiral som hålls ihop med vätebindningar mellan purinerna och pyrimidinerna (adenin mot tymin (AT) och guanin mot cytosin (GC)).
Hjärnvalv
En nervbunt med mycket myelin, i telencefalon, som sträcker sig från hippocampusbildningen till hypotalamus. Fornix anses av vissa tillhöra det limbiska systemet. Nervtrådsfransen börjar som ett platt band av axoner (nervcellsutskott) i subiculum hippocampi, vilket sedan sväller upp och bildar fornix (hjärnvalvet).
Förlängda märgen
Den nedre delen av hjärnstammen. Den är belägen under hjärnbryggan och framför lillhjärnan. Den förlängda märgen fungerar som en omkopplingsstation mellan hjärnan och ryggmärgen, och innehåller centra för reglering av andnings-, vasomotorisk, hjärt- och reflexverksamhet.
Dorsomediala hypotalamuskärna
En samling celler i mittersta hypotalamus, bakom ventromediala kärnan och intill den tredje ventrikeln.
Vagusnerv
Den vagusnerven (latin: nervus vagus) är den tionde cranial nervesnerven och är den nerv som innerverar de flesta av kroppens inre organ, däribland hjärtat, lungorna, matstrupen och mag-tarmkanalen. Den är den nerv som längst sträcker sig ifrån hjärnan och har sitt ursprung i hjärnstammen. Vagusnerven är en del av det parasympatiska nervsystemet och ansvarar för att reglera vila, matspjälkning och andning.
Variansanalys
Kokain
Tyrosin 3-monooxygenas
Tyrosin 3-monooxygenas, även känt som tyrosin hydroxylas, är ett enzym involverat i katekolaminernas syntes i kroppen. Det katalyserar den första steget i syntesen av katekolaminer, såsom dopamin, noradrenalin och adrenalin, genom att konvertera aminosyran tyrosin till L-DOPA (3,4-dihydroxifenylalanin) med hjälp av syre och NADPH som kofaktorer.
Råttor, Wistar
Aminosyrasekvens
Cellinje
I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.
Ryggmärg
"Ryggmärgen är det del av centrala nervsystemet som löper genom ryggraden, innehåller nervceller och nerver som förmedlar sensoriska och motoriska signaler mellan hjärnan och resten av kroppen."
Raphe nuclei
Raphe nuclei är en samling av serotoninerga neuron i hjärnstammen som spelar en viktig roll i regleringen av sinnesstämning, sömn, aptit, smärta och andra kroppsliga funktioner. De är belägna i den mediala longitudinala fissuren, som delar de två hemisfärerna i hjärnbalken. Raphe nuklei delas vanligtvis upp i olika subnuklei baserat på deras anatomiska position och funktionella skillnader. Serotonin är en signalsubstans som verkar genom att binda till specifika receptorer i målcellerna, vilket orsakar en varierad biokemisk respons som kan påverka excitation eller inhibition av neuronala nätverk. Dysfunktion i raphe nuklei har associerats med flera neurologiska och psykiatriska tillstånd, inklusive depression, ångest, sömnstörningar och smärtsjukdomar
G-Box Binding Factors
G-box binding factors (GBFs) are transcription factors that bind to the G-box DNA motif, which is a specific sequence found in the promoter regions of many plant genes. The G-box sequence has the core consensus of CACGTG and is involved in the regulation of various biological processes such as light response, flower development, and stress tolerance. GBFs play crucial roles in these processes by interacting with other proteins to modulate gene expression through chromatin remodeling or recruitment of co-activators/repressors. Examples of GBFs include basic helix-loop-helix (bHLH) transcription factors, such as HY5 and PIFs, which have been extensively studied in the context of plant growth, development, and environmental responses.
Nervbanor
"Nervbanor" refererar till de speciella ledningssystemen i kroppen som överför nervimpulser och signaler mellan hjärnan, ryggmärgen och resten av kroppen. Dessa banor består av neuroner (nervceller) och deras utskott (axoner och dendriter), som är inblandade i kommunikationen och samarbete mellan olika delar av nervsystemet för att kontrollera kroppens funktioner, såsom rörelse, känsel, sinnesintryck, tankeprocesser och homeostasis.
Näbbmöss
Neuropeptider
Neuropeptider är signalmolekyler som består av korta aminosyrekedjor och fungerar som neurotransmittorer eller neuromodulatorer i det centrala nervsystemet och det perifera nervsystemet. De bildas som en del av posttranslatorisk modifiering av proteiner och är involverade i en rad olika fysiologiska processer, inklusive smärtperception, hunger, sömn, minne och emotionella respons. Neuropeptider binder till specifika receptorer på cellytan och utlöser en kaskad av intracellulära händelser som påverkar cellens funktion och aktivitet.
Bindningsplatser
Talamuskärnor
"Talamuskärnorna är en par ofta sammanbunden, central del i thalamus (en del av hjärnbalken), som fungerar som en relästation för sensorisk information, inklusive smärta, temperatur och känsel, till hjärnbarken."
Neostriatum
Neostriatum är en anatomisk region i hjärnan som utgör en del av basala ganglierna och består huvudsakligen av två strukturer: caudatumkärnan och putamen. Neostriatum innehåller rikligt med neuroner som använder neurotransmittorerna dopamin och GABA (gamma-aminobutyrsyra) och är involverad i rörelsekontroll, kognition och belöningssystemet. Termen "neostriatum" används ofta synonymt med "striatum", men det senare kan även inkludera den tredje strukturen, globus pallidus, beroende på nomenklatur.
Haloperidol
Ett fenyl-piperidinylbutyrofenon som främst används för behandling av schizofreni och andra psykoser. Det används även vid schizoaffektiva sjukdomar, vanföreställningar, ballism, Tourettes syndrom, och ibland som tilläggsterapi vid psykisk utvecklingsstörning och Huntingtons korea. Medlet har kraftig verkan mot illamående och kräkningar och används även för behandling av hicka.
Locus coeruleus
Ett blåaktigt område i den övre vinkeln av fjärde hjärnventrikelns botten motsvarande melaninliknande, färgade nervceller, som är belägna vid sidan om griseum centrale. Området kallas även nucleus pigmentosus pontis.
Smärta som njutning
"'Smärta som njutning' ( algolagnia) är en parafil med erotisk upphetsning eller lust som följd av smärta eller disciplinära handlingar, vilka orsakas av själv eller annan part." - Svenska Psykiatriföreningens Diagnostiska manual (SPDM-6)
Oxytocin
Oxytocin är ett hormon och signalsubstans som produceras i hypofysen, en liten körtel vid basen av hjärnan. Det är välkänt för sin roll i fosterleverans och amning, då det stimulerar kontraktioner av livmodern under förlossningen och utsöndring av bröstmjölk under amningen. Oxytocin kallas också "kärlekshormonet" på grund av dess inverkan på social bindning, empati och förtroende. Det frisätts även under sexuell aktivitet och bidrar till att stärka banden mellan partners.
Drickande
Kortikotropinfrisättande hormon
En neuropeptid från hypotalamus som stimulerar utsöndring av kortikotropin från främre hypofysloben.
3T3-celler
En cellinje som härstammar från fibroblaster från särade embryon av schweiziska möss. Linjen är ett värdefullt in vitro-värdsystem förtransformationsstudier av onkogena virus, eftersom 3T3-celler besi tter hög känslighet för kontaktinhibition.
Cellkärneproteiner
Transfektion
Transfektion är en process där DNA, RNA eller andra molekyler överförs till eukaryota celler, ofta med syfte att introducera en specifik gen så att cellen kan producera ett protein som kodas av den genen. Detta kan göras för forskningsändamål, till exempel för att studera proteinet och dess funktion, eller för medicinska ändamål, till exempel för att ersätta en defekt gen hos en patient med ärftlig sjukdom. Transfektion kan ske med olika metoder, såsom elektroporering, kemisk transfektion eller viralvektorbaserad transfektion.
EGR1-transkriptionsfaktor
EGR1 (Early Growth Response 1) är ett transkriptionsfaktorprotein som binder till specifika DNA-sekvenser och reglerar genuttrycket av målgenar involverade i olika cellulära processer, inklusive cellytocycel, differentiering och apoptos. EGR1 aktiveras i respons på mitogena och kväveoxidaktiverande signalsubstanser och fungerar som en nedrestråkning av signaltransduktionsvägar som reglerar cellproliferation och överlevnad.
Amfetamin
Ett krafigt centralstimulerande och sympatomimetiskt medel. Amfetamin har flera verkningsmekanismer, inkluderande blockering av upptag av adrenerga substanser och dopamin, frigörande av monaminer och hämmande av monaminoxidas. Amfetamin är också en missbruksdrog och ett psykotomimetiskt medel. l- och d,l-formerna räknas hit. l-formen har lägre CNS-aktivitet, men starkare kardiovaskulära effekter. d-formen är dextroamfetamin.
Sexuellt beteende hos djur
Sexuellt beteende hos djur kan definieras som varje handling eller handlingar som innebär att två individer av samma art deltar i reproduktivt beteende, vilket resulterar i parning och fortplantning. Detta kan omfatta ett antal olika beteenden, inklusive fysiska kontakter som kuddling, flirtande, uppvaktning, stimulans av genitalier och slutligen penetration för att möjliggöra befruktning. Detta beteende kan variera mellan olika djurarter och kan ibland inkludera icke-reproduktiva sexuella aktiviteter som självsamtycke, onani och homosexualitet.
Dopaminblockerare
Läkemedel som binder till, men inte aktiverar dopaminreceptorer, varvid verkan av dopamin eller exogena stimulerare blockeras. Många läkemedel för behandling av psykotiska tillstånd är dopaminantagonister, även om deras terapeutiska effekt kanske mer beror på en långsam anpassning i hjärnan än på en omedelbar blockering av dopaminreceptorer. Dopaminantagonister har haft flera andra kliniska användningsområden, bl a som medel mot kräkningar och illamående, för behandling av Tourettes syndrom och mot hicka.
Kräkmedel
Prefrontal kortex
The prefrontal cortex is the anterior portion of the frontal lobe, involved in higher order cognitive functions such as planning complex cognitive behavior, personality expression, decision making, and moderating social behavior. It also plays a significant role in working memory and executive functions.
Aktiverande transkriptionsfaktor 2
Activating Transcription Factor 2 (ATF-2) är ett protein som fungerar som en aktivator av genuttryck genom att binda till specifika DNA-sekvenser och verka tillsammans med andra transkriptionsfaktorer för att initiera transkriptionen av målgener.
Plexus myentericus
Habenula
Celltransformation, neoplastisk
Tidsfaktorer
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Satiety Response
"Satiety response" refererar till den fysiologiska mekanismen som orsakar känslan av mättnad och signalerar att näringsintaget bör upphöra efter en måltid. Detta inkluderar ett komplext samspel mellan hormonella, nervösa och gastrointestinala faktorer som arbetar tillsammans för att modulera hungern och aptiten. Satiety response bidrar till energihomeostas, det vill säga en balans mellan energiintag och energiförbrukning, och hjälper oss att upprätthålla en hälsosam vikt genom att förhindra överdriven konsumtion av mat.
Smärtreceptorer
Smärtreceptorer, också kända som nociceptorer, är speciella nervceller som detekterar och svarar på smärtsignaler genom att skicka impulser till hjärnan och ryggmärgen.
Submukös plexus
"Submucosal plexus" refererar till ett nätverk av nervceller och nerver som ligger i den submukösa lagret, under den mukosa (slemhinnan) som tappar innehanda organ. I samband med gastrointestinal tract (mag-tarmkanalen), hänvisar det specifikt till Meissners plexus, även känt som submucosal plexus eller submukösa nervnätverket. Detta autonoma nervsystem styr bland annat motoriska, sekretoriska och sensoriska funktioner hos tarmen. Skador på det submucosala plexuset kan leda till olika typer av gastrointestinala symtom och sjukdomar.
Törst
Morfin
Den huvudsakliga alkaloiden i opium och prototypen för smärtstillande och narkotiska opiater. Morfin har omfattande verkan i det centrala nervsystemet och på glatt muskulatur.
Emetin
Alkaloid från rötterna på Uragoga ipecacuanha (kräkrot) eller U. acuminata, tillhörande familjen Rubiaceae (måreväxter). Det används som amöbadödande medel i många olika preparat och kan ge upphov till svåra hjärt-, lever- och njurskador, samt häftig diarré och kräkning. Emetin hämmar proteinsyntesen i eukaryota celler, men inte i prokaryota.
Signalomvandling
I en enkel mening kan 'signalomvandling' inom medicin definieras som processen där celler konverterar inkommande signaler, ofta i form av hormoner, neurotransmittorer eller tillväxtfaktorer, till intracellulära svar genom en kaskad av biokemiska händelser. Detta kan leda till aktivering eller inhibitering av vissa cellulära funktioner och är en central mekanism i cellkommunikationen och regleringen av cellulär homeostas.
Suprachiasmatisk kärna
Berberin
Fotoperiod
Abstinenssyndrom
Abstinenssyndrom (abstinence syndrome) är ett tillstånd som kan uppstå när någon som är beroende av en substans plötsligt upphör med att använda den. Detta leder till en reaktion i kroppen då den har blivit van vid substansen och nu saknas den. Symptomen på abstinenssyndrom varierar beroende på vilken substans individen är beroende av, men kan inkludera:
Betingning, operant
cAMP-responsivt elementbindande protein
Devazepid
Klozapin
Ett tricykliskt dibensodiazepin, klassat som ett atypiskt antipsykotiskt preparat. Det binder flera typer av receptorer i det centrala nervsystemet och uppvisar en unik farmakologisk profil. Klozapin är en serotoninantagonist, med stark bindning till 5-HT-2A/2C-receptorsubtypen. Det har också stark affinitet till ett flertal dopaminerga receptorer, men visar svag antagonism vid dopamin D2-receptorn, som anses modulera neuroleptisk aktivitet. En väsentlig biverkning av medlet är agranulocytos.
Tvång, fysiskt
Injektioner, intraperitoneala
Kloramfenikol-O-acetyltransferas
Ett enzym som katalyserar acetyleringen av kloramfenikol till kloramfenikol-3-acetat. Då kloramfenikol-3-acetat inte binder till bakterieribosomer och inte hämmar peptidyltransferas, är enzymet ansvar igt för naturligt förekommande kloramfenikolresistens hos bakterier. Enzymet, som har varianter, påträffas hos både gramnegativa och grampositiva bakterier. EC 2.3.1.28.
Dos-responskurva, läkemedel
Cellkärna
Eating
I en enskild medicinsk betydelse kan "eating" definieras som processen där en individ intar och förtär föda för att få i sig näringsriktiga substanser till kroppen. Detta inkluderar insaliven, smältandet och nedbrytningen av födan i mag-tarmkanalen, samt absorptionen och assimilationen av de upplösta näringsämnena i blodomloppet för att användas som energikälla eller byggmaterial för cellväxt och -reparation.
Utforskande beteende
NFATC-transkriptionsfaktorer
NFATC (Nuclear Factor of Activated T-cells, Cytoplasmic) transkriptionsfaktorer är en grupp av relaterade proteiner som spelar en viktig roll i den adaptiva immunresponsen hos däggdjur. De aktiveras genom kalciumsignaler och calcineurin-beroende nukleär translocation, vilket resulterar i att de binder till specifika DNA-sekvenser och regulerar genuttrycket av cytokiner och andra immunregulatoriska gener. NFATC-transkriptionsfaktorer inkluderar flera isoformer, såsom NFATC1, NFATC2, NFATC3 och NFATC4, som har olika funktioner och uttrycksmönster i olika celltyper. De är involverade i regleringen av immunresponsen, celldifferentiering, celldelning och apoptos.
Kopulering
Magsäck
Dopaminupptagshämmare
Gonadotropinfrisättande hormon
Ett dekapeptidhormon från hypotalamus som stimulerar syntes och utsöndring av follikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH) från hypofysen.
Möss, inavlade C57BL
"C57BL mice" är en specifik stam av möss som används inom forskning. De är så kallade inbredda möss, vilket betyder att de har en mycket konsekvent genetisk bakgrund eftersom de härstammar från en enda individ och har förökat sig genom systerskötsel under många generationer. Detta gör att deras egenskaper är väldigt repeterbara, vilket är användbart inom experimentell forskning. C57BL-stammen är känd för sin robusta hälsa och långa livslängd jämfört med andra mössstammar. De används ofta inom olika områden av biomedicinsk forskning, till exempel cancer-, neurologi- och immunologiforskning.
Onkogener
"Onkogener" är genetiska mutationer eller abnorma aktiveringar av normalt celldelningskontrollerande gener, som kan leda till oreglerad celldelning och cancersjukdomar. Dessa genvarianter kan orsakas av arv, miljöfaktorer eller slumpmässiga mutationer och kan påverka cellcykeln, apoptos (programmerad celldöd), angiogenes (bildning av nya blodkärl) och celldifferentiering. Exempel på onkogener inkluderar HER2/neu, EGFR och ras-genen.
Tegmentum mesencephali
"Tegmentum mesencephali" refererar till den del av mellersta hjärnbalken (mesencephalon) som innehåller ett antal viktiga strukturer relaterade till rörelsekoordinering, smärtsensning och autonoma funktioner. Det består huvudsakligen av grå substans och inkluderar bland annat substantia nigra, red nucleus, trochlearis kärna och olika kärnor i mesencephalisk retikulära formationen.
Luktnervbanor
Ett system av nervtrådar som leder impulser från luktreceptorerna till hjärnbarken. Häri ingår luktnerven, luktloben, luktområdet (regio olfactoria), luktknölen, den främre perforerade substansen och det olfaktoriska barkområdet. Rinencefalon (lukthjärnan) är begränsad till strukturer i det centrala nervsystemet som tar emot nerver från luktloben.
Tumörceller, odlade
Argininvasopressin
Cys-Tyr-Phe-Gln-Asn-Cys-Pro-Arg-Gly-NH2, cyklisk 1-6-disulfid. Det vanliga antidiuretiska hormonet hos däggdjur. Det är en cyklisk nonapeptid med arginin i position 8 i kedjan. Argipressin används för att behandla diabetes insipidus och som blodstillande medel, tack vare sin kärlsammandragande verkan.
Viscerala afferenter
"Visceral afferent nerves" refers to the sensory neurons that carry information from the internal organs (viscera) to the central nervous system. These nerves detect and transmit signals related to physiological conditions such as stretch, pain, temperature, and chemical changes in the visceral organs, which help regulate various bodily functions and contribute to the perception of internal sensations.
Rekombinanta fusionsproteiner
Rekombinanta fusionsproteiner är proteiner som skapats genom att kombinera genetiska sekvenser från två eller fler olika proteinmolekyler, vilket resulterar i en hybridprotein med unika funktionella egenskaper. Genetisk manipulation används för att fusionera generna på ett sådant sätt att de uttrycks som ett enda proteinskapsel i värdenorganismen. Dessa tekniker används ofta inom biomedicinsk forskning för att undersöka proteininteraktioner, skapa nya diagnostiska verktyg och utveckla terapeutiska läkemedel.
Blindtarm
En blindtarm (cecum) är den del av tjocktarmen där den viker av från tunntarmen. Det är här den så kallade appendixen också finns. Blindtarmen har inga specifika funktioner annat än att vara en plats där bakterier kan bryta ned delar av maten innan den fortsätter in i tjocktarmen.
Kolin-O-acetyltransferas
Celler, odlade
Dygnsrytm
Regelbundet återkommande, i cykler om ca 24 timmar, biologiska aktiviteter, som t ex känslighet för läkemedel och stimuli, hormonutsöndring, sömn, ätande osv. Denna rytm tycks styras av en biologisk k locka, som följer återkommamde perioder av dagsljus och mörker.
Calbindins
Calbindin är ett protein som binder calciumjoner och hjälper till att reglera cellers calciumhomöostas. Det förekommer naturligt i däggdjursvävnader, särskilt i nerv- och muskelceller. Calbindin har också visat sig ha en neuroprotektiv effekt och kan spela en roll i skyddet av nervceller mot skador orsakade av ökar i intracellulärt calcium. Det används som markör för att identifiera specifika typer av nervceller inom hjärnan, till exempel i hippocampus och cerebellum.
5-HT2C-serotoninreceptor
Den medicinska benämningen '5-HT2C-serotoninreceptor' refererar till en specifik typ av serotoninreceptor, som är belägen på cellmembranet och binder till signalsubstansen serotonin (5-hydroxitryptamin). Detta G-proteinkopplade receptormolekylärkomplexet är involverat i en rad fysiologiska processer, inklusive regulering av aptit, sömn, humor och smärtförnimmelser. Genom att aktiveras eller blockeras kan 5-HT2C-receptorn påverka signalsystemet kring serotonin, vilket gör den attraktiv som potential therapeutisk mål för behandling av olika sjukdomszustånd, till exempel depression, ångest och fetma.
Pica
Pica är ett beteendestörningssätt som kännetecknas av att en person upprepade gånger och under en betydande tid har en stark, ofta irresistibel begär efter att äta icke-matföda, såsom jord, lack, sand, stenar eller andra oorganiska material. För att ställa diagnosen Pica behöver dessa beteenden inte vara relaterade till ett kulturellt accepterat bruk eller en vana och de bör inte kunna förklaras av någon annan mental eller fysisk sjukdom.
Brocas bunt
Vagotomi
"Vagotomi" är en medicinsk term som refererar till kirurgiskt genomfört skärande av den vagala nerven, som är en del av det autonoma nervsystemet och styr bland annat mag- och tarmverksamheten. Den vanligaste anledningen till att utföra en vagotomi är att lindra symptomen på magreflux (gastrit), ett tillstånd där magsaften läcker upp i matstrupen, ofta orsakad av en ökad nervös aktivitet i den vagala nerven.
bZIP-proteiner
bZIP (basic region leucine zipper) proteiner är en typ av transkriptionsfaktorer som innehåller en conserved basisk region och en leucin Zinkfinger-domän, vilken medierar dimerisering och DNA-bindning. De är involverade i reguleringen av olika cellulära processer, inklusive celldelning, differentiering, apoptos och respons på stress.
Betingning, klassisk
Smärta
Autonoma nervbanor
Dopamin D1-receptorer
Vakenhet
Ribosome Inactivating Proteins, Type 1
Ribosome-inactivating proteins (RIPs) are a type of protein that inhibit the function of ribosomes, which are the cellular structures responsible for protein synthesis. Ribosomes consist of two subunits, and RIPs can inhibit their activity by removing a specific adenine residue from the sarcin-ricin loop of the large rRNA subunit.
Råttor, Long-Evans
Long-Evans rats are a specific strain of outbred albino laboratory rats, commonly used in biomedical research due to their docile and friendly nature, as well as their relatively large size and ease of handling compared to other rat strains. They were originally developed in the 1940s by William Long and Grace Evans at the University of Wisconsin-Madison. The Long-Evans rat strain is often used in studies related to neuroscience, psychology, pharmacology, toxicology, and nutrition, among others.
Metamfetamin
Enkefaliner
Gifter
I en enkel medicinsk definition kan 'gifter' (toxiner) definieras som substanser som, när de kommer in i kontakt med eller absorberas av kroppen, kan orsaka skada på celler, vävnader, organ eller system. Gifterna kan vara naturligt förekommande i vår omgivning, exempelvis från växter, djur eller mikroorganismer, eller de kan vara syntetiska och skapas av människan. Vissa gifter kan vara mycket starka och orsaka allvarlig sjukdom eller till och med död vid låga koncentrationer.
Centralstimulerande medel
En otydligt definierad grupp av läkemedel med förmåga att öka vakenhet och retbarhet. De har en rad verkningsmekanismer, dock vanligtvis inte genom direktverkan på nervceller. Hit räknas inte läkemede l som har ovan nämnda effekter som biverkan till sin huvudsakliga terapeutiska verkan.
Eminentia medialis
Upphöjning i hypotalamus infundibulum på hjärnans undre yta vid den tredje ventrikeln och intill arkuatuskärnan. Den innehåller hypotalamusneuronändar och hypofysportalsystemets kapillärnätverk, och fungerar därmed som en neuroendokrin länk mellan hjärnan och hypofysen.
Putamen
Putamen är en del av basala ganglierna i hjärnan, som är involverad i kontrollen av rörelser och kognitiva funktioner. Det är en del av den dorsala striatum och mottar glutamaterga afferenta signalsubstanser från barken och thalamus, samt dopaminérga signalsubstanser från substantia nigra. Putamen är också involverad i belöningssystemet i hjärnan och har visat sig vara viktigt för inlärande av rörelsemönster.
Fysisk stimulering
"Fysisk stimulering refererer til den aktive eller pasive anvendelse af særlige metoder eller redskaber, der appellerer til sanserne og fremkalder en respons i det menneskelige eller dyriske kropssystem. Dette kan involvere mekanisk, elektrisk, termisk, lyss eller anden form for stimuli, der sigter mod at forbedre fysiologiske funktioner, opnå terapeutiske effekter, øge bevægelsesevnen eller fremme velbefindende og komfort."
Neurotensinreceptorer
Neurotensinreceptorer är proteiner som fungerar som receptorer för neurotensin, ett neuropeptidhormon involverat i reguleringen av dopamin i centrala nervösa systemet. De finns i tre subtyper: NTS1, NTS2 och NTS3, varav de två första är kända för att vara involverade i signaltransduktion. Neurotensinreceptorer deltar i en rad fysiologiska processer som smärtförnimmelser, sömn, emotionell beteende och homeostas.
Proteinbindning
"Proteinbindning refererar till den process där ett protein binder specifikt till ett annat molekylärt substance, såsom en liten molekyl, ett annat protein eller en jon, vanligtvis genom non-kovalenta interaktioner som hydrogenbindning, Van der Waals-kräfter och elektrostatiska attraktioner. Denna bindning kan regulera funktionen hos det bundna substanceet och är av central betydelse för många biologiska processer, inklusive signaltransduktion, enzymsk aktivitet och transport av molekyler inom cellen."
Retikulärt system
Fusionsproteiner, gag-onc
Neuronal Tract-Tracers
Neuronal tract tracers are specialized tools used in neuroscience research to visualize and map the connections between neurons in the brain. These tracers are typically fluorescent or radioactive molecules that are taken up by individual neurons and transported along their axons, allowing researchers to follow the path of neural projections and identify specific patterns of connectivity. By using different colored tracers to label distinct populations of neurons, scientists can gain insights into the organization and function of complex neural circuits, which is essential for understanding brain function and disease.
Hypotalamushormoner
Hormoner från hypotalamus som styr andra organ, främst hypofysen. Till de mest välkända hör hypofyshormonfrisättande hormoner och hypofyshämmande hormoner. Vasopressin och oxytocin, vilka produceras i den bakre hypofysen kan även utsöndras av hypotalamus, men tas här inte med i gruppen hypotalamushormoner.
Proöstrus
"Proöstrus är den första fasen inom däggdjurs kvinnliga menstruationscykel, direkt föregående proestrus, där äggstockarna börjar mogna äggceller och det uppstår en ökad produktion av östrogen, vilket leder till förändringar i slidans slemhinna och beteende hos djuren som kan tolkas som parningsbegär."
Fettsyror, flyktiga
Jäsning
Plasmider
En plasmid är en liten, cirkulär dubbelsträngad DNA-molekyl som kan replikera självständigt och förekommer hos bakterier och andra encelliga organismer. Plasmider kan överföras mellan celler och innehåller ofta gener som ger resistens mot antibiotika eller kodar för toxiner. De används också i molekylärbiologi som vektorer för kloning av gener.
Hjärnbrygga
Den del av det centrala nervsystemet som ligger mellan den förlängda märgen och mitthjärnan, framför lillhjärnan, och bestående av en övre och en undre del.
Trigeminuskärnor
Ventral Tegmental Area
The Ventral Tegmental Area (VTA) is a group of neurons located in the midbrain that is well-known for its role in reward, motivation, and addiction. It contains dopaminergic neurons that project to various regions of the brain, including the prefrontal cortex, amygdala, and nucleus accumbens, and play a critical role in the reinforcing effects of drugs of abuse. The VTA is also involved in regulating movement, learning, memory, and mood.
Mutation
Feeding Behavior
Utåtledande nervbanor
Oligodeoxiribonukleotider
Naloxon
Naloxon är ett potent antagonist preparat som blockerar opioidreceptorer och används för att behandla opiatöverdosering, då det kan reversa effekterna av opiater som heroin, morfin och fentanyl. Naloxon har ingen agonist verkan och kan inte ge eget euforiskt släpp eller smärtstillande verkan. Det är vanligtvis tillgängligt som injektionsvätska, nasalspray eller film som appliceras under tungan.
Hyperestesi
Hyperesthesia är ett medicinskt tillstånd där känseln i huden eller andra vävnader är ökad, vilket kan leda till en överdrivet stark eller lättframkallad respons på beröring, värme, smärta eller annan stimulans. Det kan vara lokaliserat till en specifik del av kroppen eller generellt förekommande. Hyperesthesia kan bero på olika orsaker, inklusive neurologiska sjukdomar, skador eller trauma, infektioner eller andra medicinska tillstånd.
Ovariektomi
Ovariektomi är ett medicinskt begrepp som refererar till en kirurgisk proceduren där äggstockarna tas bort hos en kvinna eller ett djur. Detta kan också kallas för "ovariektomi" eller "ovaruimakt." Proceduren kan utföras av olika anledningar, till exempel vid behandling av cancer eller hormonella störningar, eller som en metod för att förhindra fortplantning. Efter operationen kommer patienten att uppleva menopaus och alla dess symtom, eftersom äggstockarna är den primära källan till kvinnliga könshormoner.
Stimuli
Kloning, molekylär
Oligonukleotidsonder
Nucleus caudatus
Visna-maedivirus
Visna-Maedi virus är ett retrovirus som orsakar en slowly progressive, degenerativ lungdisease hos får, även känd som ovine progressive pneumonia (OPP). Det är ett subtyp av lentivirus och relaterat till människans HIV. Visna-Maedi virus infekterar främst monocyter/makrofager i lungorna och centrala nervsystemet, orsakande inflammation och skada på vävnaden över tid.
Trigeminuskärna, kaudal
En trigeminuskärna, caudal, refererar till en specifik grupp av nervceller (kärnor) i den caudala (nedersta) delen av trigeminusganglionet, ett ganglion som innehåller cellkropparna för de neuron som ger sensorisk information från ansiktet och huvudet till hjärnan.
Elchock
Hjärnseptum
Strukturer av grå hjärnvävnad i telencefalon och hjärnans limbiska system, vilka dock definieras olika av olika författare. Hit hör hjärnbarkens septumområde, de septala kärnorna och saeptum pellucidum. Vissa auktoriteter vill endast räkna in septumområdet och de septala kärnorna, men inte saeptum pellucidum.
Parvalbuminer
Parvalbumin är ett protein som tillhör familjen neurofilamentproteiner och förekommer naturligt i vissa typer av muskel- och nervceller hos djur. Det fungerar som en kalciumbindare, vilket betyder att det hjälper till att reglera cellers calciumnivåer. Parvalbumin är särskilt rikligt förekommande i snabbtverande muskelceller och i interneuroner, en typ av nervcell som fungerar som en slags "relästation" i centrala nervsystemet. Proteinet har också visat sig vara användbart som markör för vissa typer av nervcellsskador och sjukdomar, inklusive flera neurodegenerativa sjukdomar som Parkinsons och Alzheimers sjukdom.
Responsfaktor, serum
"Serum Responsfaktor (SRF), även känd som Prostacyclin synthas, är ett enzym som producerar prostacyklin, ett signalsubstans som har vasodilaterande och blodplättsenhemsande effekter. SRF är involverad i regleringen av blodflöde, inflammation och hemostas. Serumkoncentrationen av responsfaktorn kan mätas för att undersöka aktiviteten hos detta enzym och på så sätt bedöma tillstånd som är kopplade till förändringar i prostacyklinproduktionen, till exempel vid vissa former av hjärtsjukdom eller inflammatoriska tillstånd."
Numerisk analys, datorstödd
"Numerisk analys, datorstödd" kan definieras som ett område inom matematik och datavetenskap där datorer används för att utveckla och implementera numeriska metoder för att lösa komplexa matematiska problem, exempelvis differentialekvationer och optimeringsproblem, med hög numerical precision och effektivitet.
Sjukdomsmodeller, djur
Kolecystokinin A-receptor
Protein-tyrosinkinaser
Protein-tyrosinkinases (PTKs) are a type of enzyme that plays a crucial role in signal transduction within cells. They catalyze the transfer of a phosphate group from adenosine triphosphate (ATP) to specific tyrosine residues on target proteins, a process known as tyrosine phosphorylation. This post-translational modification can alter the activity, stability, or localization of the target protein and is involved in various cellular processes such as growth, differentiation, and apoptosis. Dysregulation of PTKs has been implicated in several diseases, including cancer, making them important drug targets for therapeutic intervention.
Självadministrering
"Självadministrering" inom medicinsk kontext refererar till patientens förmåga och behandlingsplan där patienten själv ansvarar för att tillhandahålla sig med nödvändig medicinsk vård eller terapi, ofta under läkares övervakning och riktlinjer. Detta kan innebära att en patient själv tar mediciner, använder injekter, använder medicinsk utrustning eller genomför andra behandlingsrelaterade aktiviteter.
Neuroanatomical Tract-Tracing Techniques
Neuroanatomical tract-tracing techniques are a set of methods used in neuroscience research to map the connections between different neurons and brain regions. These techniques involve introducing a tracer substance into a specific group of neurons, which is then transported along the axon to the target cells. By analyzing the distribution of the tracer substance, researchers can determine the pathways taken by the neurons and the patterns of connectivity between different brain areas.
Tuber cinereum
"Tuber cinereum" är ett begrepp inom anatomisk neurovetenskap och refererar till en del av hypothalamus, en region i hjärnan som har en central roll i regleringen av kroppens homeostas och dygnsrytm. Tuber cinereum är beläget nära basen av third ventricle, en hålighet fylld med cerebrospinalvätska inuti hjärnbalken. Det har en viktig funktion i regleringen av aptit, sömn och vakenhet, temperatur och andra autonoma nervsystemsfunktioner.
Bakre hornceller
I en enkel mening kan bakre hornceller (latin: cellulae cornuales) definieras som speciella celltyper som finns i bakrehornen, ett område i hypofysen, en körtel lokaliserad vid basen av hjärnan. Bakre horncellerna producerar och sekreterar två hormoner: oxytocin och vasopressin (även kallat antidiuretiskt hormon eller ADH). Oxytocin är involverat i fosterutlösning under förlossningen och styr moderskärleksbeteendet, medan vasopressin reglerar vattentrycket i kroppen genom att påverka mängden urin som produceras av njurarna.
Aktiverande transkriptionsfaktorer
Aktiverande transkriptionsfaktorer är proteiner som binder till specifika DNA-sekvenser och aktiverar genuttrycket genom att rekrytera andra proteiner till promotorregionen, vilket initierar transkriptionen av målgenen.