"Adnexa" är ett medicinskt begrepp som refererar till de strukturer i kvinnans bäckenregion som är relaterade till äggstockarna och äggledare. Dessa strukturer inkluderar:

1. Äggstockarna (Ovarier): De två organen där äggutveckling och hormonproduktion sker.
2. Äggledare (Tubae uterinae): De två smala rör som leder från äggstockarna till livmodern och transporterar ägget efter ägglossning.
3. Broad ligament: Den dubbla membran som håller äggstockarna i position och bildar en del av bäckenbotten.

"Adnexasjukdomar" är ett samlingsbegrepp för sjukdomar eller tillstånd som drabbar någon av dessa strukturer. Detta kan inkludera:

1. Infektioner, såsom salpingit (äggledarinflammation) och ovarian abscess (äggstockabsCESS).
2. Entitäter relaterade till ägglossning, såsom polycystisk ovariesyndrom (PCOS), ovarialtorsion eller cystor.
3. Godartade eller elakartade tumörer i äggstockarna eller äggledarna.
4. Adhäsiivbildningar, där strukturerna fastnar tillsammans på grund av infektion, inflammation eller operation.

Det är viktigt att notera att adnexasjukdomar kan ha en varierande grad av allvarlighet och kräver ofta professionell medicinsk utvärdering och behandling.

'Adnexa uteri' er en medisin terminologi som refererer til de strukturer som er direkte forbundet eller relatert til livmoderen (uterus). Dette inkluderer:

1. Eierstokkene (ovariene): De to eierstokkene er lagret i den bunnende del av buken, og de producerer æg og de kvindelige kønshormoner østrogen og progesteron.
2. Eileiterne (tuba uterina): Disse er smalle, slanke rør som forbinder eierstokkene med livmoderen. De transporterer æggene fra eierstokkene til livmoderen hver måned under en kvinne menstruasjonsperiode.
3. Broad ligament: Dette er et bredt, fladt membran som holder livmoderen på plass i buken og forbinder den med siderne av bukhulen.

Alle disse strukturer kan være utsatt for forskjellige typer sykdommer og patologiske tilstander, inkludert infeksjoner, inflammatoriske tilstander, kyst- eller tumorlignende lesioner.

En ovarianskista är en flüssighetsfylld ficka eller encellig vävnadsbricka som bildas på äggstocken (ovarium). Kistor kan variera i storlek och kan vara ofarliga eller orsaka symtom beroende på deras storlek och om de är komplikerade. De flesta ovarianskistorna är ofarliga och försvinner spontant inom några månader.

Det finns två huvudtyper av ovarianskistor: funktionella kistor och organiska kistor. Funktionella kistor bildas som en del av ägglossningen (ovulationen) eller som ett resultat av äggstockarnas hormonproduktion. Dessa inkluderar follikelkistor, lutealkistor och corpus albicans. Organiska kistor orsakas av abnormaliteter i äggstockarna eller cancer.

Även om de flesta ovarianskistorna är ofarliga, kan större kistor orsaka symtom som smärta i underlivet, tryck på urinblåsan eller tarmbubblan, svullnad i buken och menstruationsrubbningar. I vissa fall kan en ovarianskista vara cancerös och behöver då behandlas aggressivt med kirurgi och ibland även kemoterapi.

I medicinsk kontext kan "vridning" (engelska: torsion) avse en patologisk tillstånd där ett organ eller struktur vrides runt sin egen axel, vilket kan leda till skada eller avbruten blodförsörjning. Ett exempel är mag-torsion, där magen vridits runt sig själv och orsakar en avbruten blodflöde till organet. Detta är ett medicinskt akut tillstånd som kräver omedelbar kirurgisk behandling.

'Eye neoplasms' refer to abnormal growths or tumors that develop in the eye or its surrounding tissues. These growths can be benign (non-cancerous) or malignant (cancerous), and they can originate in various parts of the eye, such as the conjunctiva, iris, ciliary body, choroid, retina, or optic nerve. Malignant eye neoplasms are also known as ocular cancers, and they can be aggressive, potentially leading to vision loss, blindness, or even death if left untreated. The specific symptoms, treatment options, and prognosis for eye neoplasms depend on various factors, including the type, location, size, and stage of the tumor.

En tumör i en svettkörtel är en abnorm växt eller förändring av celler i en svettkörtel. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna). Godartade tumörer växer långsamt och stannar upp vid en viss storlek, medan elakartade tumörer kan växa aggressivt och sprida sig till andra delar av kroppen.

Svettkörteltumörer är ovanliga, men de kan förekomma i alla åldrar. De kan vara lokaliserade till en enda svettkörtel eller finnas över ett stort område på huden. Symptomen på en svettkörteltumör kan variera beroende på storleken och typen av tumör, men de kan inkludera en smärtande knöl under huden, svullnad, rödhet eller ömhet i området. I vissa fall kan elakartade svettkörteltumörer orsaka symtom som överdriven svettning, hastig puls, yrsel och viktminskning.

Diagnosen ställs vanligtvis genom en kombination av fysiska undersökningar, bilddiagnostik och biopsi. Behandlingen beror på typen och storleken på tumören, men kan inkludera kirurgisk excision (bortoperation), strålbehandling eller medicinsk behandling. I vissa fall kan observation och återkommande kontroller vara tillräckliga om tumören är godartad och inte orsakar några besvär.

Gynekologiska tumörer är en samlande benämning på olika typer av cancersjukdomar som utvecklas i kvinnans fortplantningsorgan. Detta inkluderar cancer i livmodern (endometriumcancer), cancer i livmodersäcken och äggstockarna (ovariumcancer), cancer i slidan (cervixcancer) samt cancer i vulvan och vaginan. Symptomen kan variera beroende på vilken typ av gynekologisk tumör det rör sig om, men exempel på vanliga symptom är blödningsstörningar, smärta eller utflöde från underlivet. Behandlingen bestäms ofta based on typen och utbredningen av cancern, men kan innefatta kirurgi, strålbehandling och/eller cellgiftsbehandling (chemotherapi).

CA-125 är ett protein som finns på ytan av manyka cells, en typ av cell som tapetceller i äggstockarna. CA-125 står för Cancer Antigen 125 och är ett tumörmarkörprotein som kan mätas i blodet.

CA-125 används som ett tillfälligt verktyg för att övervaka behandlingen av äggstockscancer och för att spåra eventuell återfall efter behandlingen. Även om höga nivåer av CA-125 kan vara relaterade till äggstockscancer, kan höga nivåer också förekomma hos personer med andra typer av cancer eller icke-cancerrelaterade sjukdomar som exempelvis endometrios, fibrom, tubovarianal cystor och andra. Därför är det viktigt att tolka CA-125-värdena i klinisk kontext tillsammans med andra undersökningsresultat och symtom.

Färgultraljud, även känt som dopplersonografi eller färgdopplar, är en typ av ultraljudsundersökning som används för att undersöka blodflödet i kroppens artärer och vener. Denna metod kombinerar traditionell gråskaleultraljud med färgkodad dopplersonografi, vilket gör det möjligt att se hur blodet rör sig genom de undersökta blodkärlen i realtid.

Färgen visar riktningen och hastigheten av blodflödet: rött representerar flöde mot ultraljudskällan, medan blått representerar flöde bort från ultraljudskällan. Detta hjälper läkaren att identifiera eventuella problem med blodflödet, som exempelvis förträngningar (stenoser), klaff- eller ventilproblem, blodkoagulationer eller andra patologiska tillstånd. Färgultraljud är en icke-invasiv och smärtfritt metod, och det finns minimala risker relaterade till undersökningen.

'Ovarian neoplasms' refererar till abnorma tillväxtor i äggstockarna som kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna). De kan också vara av oklar natur (gränsövergående). Ovarian neoplasms delas vanligen in i epiteliella, germcell-relaterade och stromala neoplasmer beroende på vilken celltyp de utvecklas från. Symptomen kan vara vagt och kan omfatta buksmärta, magsmärta, svullnad eller trycksensation i buken samt trötthet. Behandlingen beror på typen av tumör, dess storlek och om den har spridit sig till andra delar av kroppen. Vanligen innebär det kirurgiskt ingrepp för att ta bort tumören och ibland även cellgiftsbehandling (chemotherapi) eller strålbehandling (radioterapi).

'Ovarian diseases' refer to a range of medical conditions that affect the ovaries, which are small reproductive glands located on either side of the uterus in women. The ovaries produce eggs (oocytes) and sex hormones such as estrogen and progesterone, which play crucial roles in reproduction and sexual development.

There are several types of ovarian diseases, including:

1. Ovarian cysts: These are fluid-filled sacs that develop on the ovary. Most cysts are benign (non-cancerous) and may not cause any symptoms. However, some cysts can grow large and cause pain or discomfort. In rare cases, ovarian cysts can rupture and cause internal bleeding.
2. Polycystic ovary syndrome (PCOS): This is a hormonal disorder that affects women of reproductive age. Women with PCOS have enlarged ovaries that contain numerous small cysts. The condition can cause irregular menstrual periods, excessive hair growth, acne, and weight gain.
3. Ovarian cancer: This is a malignant (cancerous) tumor that develops in the ovary. Ovarian cancer is often difficult to detect in its early stages because it does not typically cause any symptoms until it has advanced. Symptoms may include abdominal pain, bloating, and difficulty eating.
4. Endometriosis: This is a condition in which tissue similar to the lining of the uterus grows outside of the uterus, often on the ovaries or other pelvic structures. Endometriosis can cause painful periods, pelvic pain, and infertility.
5. Ovarian torsion: This occurs when the ovary twists around its blood supply, cutting off blood flow to the ovary. Ovarian torsion is a medical emergency that requires prompt treatment to prevent tissue death.
6. Premature ovarian failure (POF): This is a condition in which the ovaries stop functioning before the age of 40. POF can cause symptoms such as irregular periods, hot flashes, and difficulty getting pregnant.

These are just a few examples of conditions that can affect the ovary. If you have concerns about your reproductive health, it is important to speak with a healthcare provider.

'Orbital neoplasms' refererar till abnorma växtor (tumörer) i orbitalregionen, som omger ögat och innehåller fett, muskler, kärl och nerver. Orbital tumörer kan vara godartade eller elakartade och kan uppstå från olika typer av vävnader i orbitalregionen, såsom glanduler, nerver, blodkärl, bindväv eller ben. De kan också spridas till orbitalregionen från andra delar av kroppen. Symptomen på orbital neoplasmer kan inkludera synförändringar, smärta, ögonrörelserinskränkningar, dubbelseende eller utbuktning av ögonbrynen eller ögonlocken. Behandlingen beror på typen, storleken och placeringen av tumören, men kan innefatta observation, strålbehandling, kirurgi eller kemoterapi.

En dermoidcysta är en typ av teratoma, vilket är en benign (godartad) tumör som består av vävnad som liknar delar av ett embryo under utveckling. Dermoidcystor kan innehålla hud, svettkörtlar, hår, tänder och i vissa fall även andra typer av vävnad, till exempel benmärg, hornhinna eller hjärnhinnor. De är ofta belägna i ansiktet, halsen, äggstocken eller testikeln.

Dermoidcystor är vanligtvis tillstånd som man föds med (kongenitala), men de kan också uppstå senare under livet. De är oftast små och orsakar inga symptom, men om de växer kan de leda till smärta, infektion eller andra komplikationer. I vissa fall kan det vara nödvändigt att operativt avlägsna dem.

'Bindehauttumoren' er en allment brukt betegnelse for tumorer som utvikler seg i bindehinden (conjunctiva), den slimhinn som tapper over øyet og på innersiden av øyelidder. Bindehinden har flere celltyper, noen er epitelceller og andre er bindgevinsceller. Tumorer kan utvikle seg fra begge typer celler.

Tumorer i bindehinden kan være godartet (benigne) eller ondeartet (maligne). Godartede tumorer vokser løsere og har mindre tendens til å sprete seg til andre kroppdeler, mens ondeartede tumorer vokser raskt, kan invadere omkringliggende væv og kan metastasere til andre kroppdeler.

En av de vanligste godartede bindehindetumorane er nevus (mole), som ofte ser ut som en flat, brun flekk på bindehinden. Andre typer inkluderer fibrom, lipom og adenom.

Ondeartede tumorer i bindehinden kan være primært eller sekundært. Primær bindhindetumor er en tumor som utvikler seg direkte fra bindehindens celler. Sekundær bindhindetumor er en tumor som har spredt seg til bindehinden fra en annen del av kroppen. De vanligste typer på ondartede primære bindhindetumorer inkluderer squamous cell carcinoma, melanoma og adenocarcinoma.

Behandlingen av bindhinnetumorer avhenger av typen, størrelsen, lokasjonen og om det er spredning til andre kroppdeler. Behandlingsmuligheter kan inkludere kirurgisk fjernelse, strålebehandling, kjemoterapi eller en kombinasjon av disse behandlingene.

Ett svettkörtelsadenom, även känt som eccrine angiomatous hamartoma eller hidradenom, är en sällsynt, benign (godartad) tumör som utvecklas från svettkörtlarna i huden. Det tenderar att vara litet och kan vara rött, rosa eller skinande i färgen. Svettkörtelsadenom kan förekomma överallt på kroppen, men de flesta upptäcks vanligtvis i ansiktet, huvudet eller halsen.

Även om svettkörtelsadenom ofta är asymptomatiskt (ger inga besvär), kan det i vissa fall orsaka obehagliga symptom som rodnad, ömhet, klining eller blödning. I de flesta fallen behövs ingen behandling eftersom tumörerna är godartade och inte tenderar att sprida sig till andra delar av kroppen. Om tumörerna orsakar besvär kan en läkare dock rekommendera att få bort dem genom kirurgisk excision (avlägsnande).

Sjukdomar i tårapparaten, även kända som tårgångssjukdomar, är en grupp med olika medicinska tillstånd som alla påverkar tårgången och tårproduktionen. Här är några exempel på sjukdomar i tårapparaten:

1. **Törre ögon (Keratoconjunctivitis sicca):** Detta är ett tillstånd där individen har en minskad tårproduktion eller förändrade tår, vilket orsakar torra och irriterade ögon. Törre ögon kan vara ett tecken på annan sjukdom, såsom Sjögrens syndrom, diabetes eller Parkinson.

2. **Blefarit:** Detta är en inflammation av ögonlockens kantar, vanligtvis orsakad av bakterier eller ökar i talgkörtelaktiviteten. Blefarit kan leda till irriterade och rodnande ögon, krustor på ögonlocken och en klibbig känsla i ögonen.

3. **Hordeolum (Sty):** Detta är en infektion av en ögonlocksgång som orsakas av bakterier. Hordeolum visar sig ofta som en smärtsam, röd knöl på ögonlockskanten och kan vara förknippad med svullnad och sår.

4. **Kloropsi (Ögonlockssvullnad):** Detta är en svullnad av ögonlocken som orsakas av ett ökat vattentryck i kroppen, allergier eller infektioner. Kloropsi kan vara ett tecken på en allvarligare underliggande sjukdom, såsom njursjukdom eller hjärtsvikt.

5. **Dacryocystitis:** Detta är en infektion i tårkörtlarna som orsakas av bakterier och kan leda till smärta, svullnad, rödhet och slem i ögonvrån. Dacryocystitis kan vara ett tecken på en obstruktion i tårgången.

6. **Entropion (Ögonlockvridning):** Detta är en tillstånd där ögonlocket vänds inåt och rynkar sig, vilket orsakar irriterade ögon och rodnad. Entropion kan vara förknippad med åldersrelaterad slapphet i ögonmuskler eller trauma till ögonlocken.

7. **Ektropion (Ögonlockvriding):** Detta är en tillstånd där ögonlocket vänds utåt, vilket orsakar torra och irriterade ögon. Ektropion kan vara förknippad med åldersrelaterad slapphet i ögonmuskler eller trauma till ögonlocken.

8. **Tårflödesstörning:** Detta är en tillstånd där tårproduktionen är för liten eller överdriven, vilket orsakar torra och irriterade ögon. Tårflödesstörning kan vara förknippad med åldersrelaterad slapphet i ögonmuskler eller trauma till ögonlocken.

9. **Tårgångsinflammation:** Detta är en inflammation av tårkanalen som orsakas av bakterier och kan leda till smärta, svullnad, rödhet och slem i ögonvrån. Tårgångsinflammation kan vara ett tecken på en obstruktion i tårgången.

10. **Ögonlockcyst:** Detta är en liten vätskefylld blåsa under huden som bildas när ögonlockets svettkörtlar blockeras. Ögonlockscyster kan vara små och orsaka inga besvär, men de kan också bli stora och irriterande.

11. **Ögonlocktumör:** Detta är en tumör som bildas i ögonlocket. Ögonlockstumörer kan vara godartade eller elakartade och behöver behandlas av en läkare.

12. **Ögonlockskada:** Detta är en skada på ögonlocket som orsakas av ett trauma, till exempel en slag eller en skärskada. Ögonlocksskador kan vara små och orsaka inga besvär, men de kan också bli stora och kräva behandling av en läkare.

13. **Ögonlockinflammation:** Detta är en inflammation av ögonlocket som orsakas av bakterier eller virus. Ögonlockinflammation kan leda till rödhet, svullnad och smärta i ögonlocket.

14. **Ögonlockinfektion:** Detta är en infektion av ögonlocket som orsakas av bakterier eller virus. Ögonlocksinfektion kan leda till rödhet, svullnad och smärta i ögonlocket.

15. **Ögonlockskel:** Detta är en kel som bildas i ögonlocket. Ögonlockskel kan vara godartade eller elakartade och behöver behandlas av en läkare.

16. **Ögonlocksvällning:** Detta är en svullnad av ögonlocket som orsakas av ett trauma, till exempel en slag eller en skärskada. Ögonlocksvällning kan också vara ett tecken på en infektion eller en inflammation i ögonlocket.

17. **Ögonlocksrödhet:** Detta är en rödhet av ögonlocket som orsakas av ett trauma, till exempel en slag eller en skärskada. Ögonlocksrödhet kan också vara ett tecken på en infektion eller en inflammation i ögonlocket.

18. **Ögonlockssmärta:** Detta är en smärta i ögonlocket som orsakas av ett trauma, till exempel en slag eller en skärskada. Ögonlockssmärta kan också vara ett tecken på en infektion eller en inflammation i ögonlocket.

19. **Ögonlockstörning:** Detta är en störning av ögonlocket som orsakas av ett trauma, till exempel en slag eller en skärskada. Ögonlockstörning kan också vara ett tecken på en infektion eller en inflammation i ögonlocket.

20. **Ögonlocksinflammation:** Detta är en inflammation av ögonlocket som orsakas av ett trauma, till exempel en slag eller en skärskada. Ögonlocksinflammation kan också vara ett tecken på en infektion i ögonlocket.

21. **Ögonlocksinfektion:** Detta är en infektion av ögonlocket som orsakas av ett trauma, till exempel en slag eller en skärskada. Ögonlocksinfektion kan också vara ett tecken på en inflammation i ögonlocket.

22. **Ögonlocksskada:** Detta är en skada av ögonlocket som orsakas av ett trauma, till exempel en slag eller en skärskada. Ögonlocksskada kan också vara ett tecken på en infektion eller en inflammation i ögonlocket.

23. **Ögonlocksvätska:** Detta är en vätska som produceras av ögonlocket. Ögonlocksvätskan hjälper till att hålla ögat fuktigt och skyddar det från smuts och damm.

24. **Ögonlockshår:** Detta är hår som växer på ögonlocken. Ögonlockshåren hjälper till att skydda ögat från smuts och damm.

25. **Ögonlockskräva:** Detta är en kräva som produceras av ögonlocket. Ögonlockskrävan hjälper till att hålla ögat fuktigt och skyddar det från smuts och damm.

Eyelid neoplasms refer to abnormal growths or tumors that develop in the tissues of the eyelids. These growths can be benign (non-cancerous) or malignant (cancerous). Common types of benign eyelid neoplasms include papillomas, hemangiomas, and nevi, while malignant tumors may include basal cell carcinoma, squamous cell carcinoma, and melanoma.

Symptoms of eyelid neoplasms can vary depending on the type and size of the growth. They may include:

* A visible lump or bump on the eyelid
* Changes in the color or texture of the skin on the eyelid
* Loss of eyelashes
* Redness, irritation, or pain in the affected area
* Blurry vision or other changes in visual acuity

Treatment for eyelid neoplasms depends on the type and severity of the growth. Benign tumors may be observed or removed surgically if they cause discomfort or affect vision. Malignant tumors require prompt treatment, which may include surgery, radiation therapy, or chemotherapy. Regular follow-up care is essential to monitor for recurrence or new growths.

"Cystadenoma" er en medisinsk betegnelse for en godartet tumor (dvs. en vokselvækst som normalt ikke spreder seg til andre dele av kroppen) som utvikler seg i overflateepitelen i en kirtel. Disse tumørene kan oppstå noen steder i kroppen, men de er særlig vanlige i ovarien og leveren.

En cystadenoma inneholder ofte mange små fluidsfillede blærer (cyster) og kan vokse til en betydelig størrelse hvis den ikke behandles. Selv om de fleste cystadenaomar er godartede, kan de i noen tilfeller bli ondartet og overgå til en slags kirteltumør kalt "cystadenocarcinoma".

Symptomer på en cystadenoma kan variere alt etter størrelsen og plasseringen av tumøren, men de inkluderer ofte smerte i området der tumøren er lokalisert, forstyrrelser i tarm- eller urinveisfunksjonen, vanskeligheter med å spise og vekttap. Hvis du tenker at du kan ha en cystadenoma, bør du søke medisinsk veiledning umiddelbart.

En tumör i en talgkörtel, också känd som en sebaceous tumör, är en abnormitet i den hudvävnad som producerar olja till huden. Tumörer i talgkörtlar kan vara godartade ( icke cancerbildande) eller elakartade (cancerbildande). De flesta av dessa tumörer är godartade och växer långsamt över en period av månader eller år. De kan variera i storlek från mindre än en centimeter till flera centimeter i diameter.

Godartade tumörer i talgkörtlar kallas ofta sebaceous adenomas och de elakartade formerna kallas sebaceous carcinomas. Sebaceous carcinomas är ovanliga, men kan vara aggressiva och sprida sig till andra delar av kroppen om de inte behandlas tidigt.

Symptomen på en tumör i en talgkörtel inkluderar ofta en smärt- och obehagsfri knöl eller nodul under huden, som kan vara röd, rosa, gulaktig eller hudfärgad. I vissa fall kan det finnas flera små knölar som bildar ett kluster. Om en tumör i en talgkörtel är elakartad kan den orsaka symtom som blod i ögon, svullnad och rodnad kring ögat, eller synförändringar.

Det är viktigt att söka medicinsk expertis om man upptäcker en tumör i en talgkörtel, särskilt om den växer fort, blir smärtsam eller orsakar andra symtom. En läkare kan undersöka och diagnostisera en tumör i en talgkörtel genom att titta på huden, känna efter nodulerna och eventuellt ta en liten provbit för mikroskopisk undersökning. Behandlingen av en tumör i en talgkörtel kan innebära kirurgiskt avlägsnande, strålbehandling eller medicinsk behandling beroende på om tumören är godartad eller elakartad.

Syringom är ett benign tumörtillstånd som utvecklas i svettkörtlarnas utförsgångar (svettsäckarna). Tumören består av cystiskt utvidgade tubuli som innehåller mucinös vätska. Syringom är vanligt förekommande och tenderar att drabba kvinnor oftare än män. De flesta syringom uppträder som en eller flera små, köttfärgade till gulvita papeler eller blåsliknande utväxter på huden, ofta runt ögonen, näsa och kinder. I vissa fall kan de också vara belägna i svalget eller på andra ställen på kroppen. Syringom är vanligtvis smärtlösa men kan i sällsynta fall orsaka besvär som exempelvis brännande känslor, klåda eller blödningar om de skadas. Behandling av syringom innefattar ofta kirurgisk excision (avlägsnande) men kan även omfatta andra metoder som laserbehandling eller elektrokoagulation beroende på storlek, läge och symtom.

MALT-lymfom, eller mucosa-associated lymphoid tissue lymphoma, är en typ av låggradigt B-cells lymfom som ofta utvecklas i den mukosala immunförsvaret i mag-tarmkanalen. Det kännetecknas av att tumörcellerna har ett speciellt morfologiskt och immunhistokemiskt mönster som påminner om lymfocyter i MALT-vävnad.

MALT-lymfom är en relativt ovanlig form av lymfom, men den kan vara svår att diagnostisera eftersom den kan simulera andra inflammatoriska eller infektionsrelaterade tillstånd. Den orsakas ofta av en kronisk infektion med bakterien Helicobacter pylori, och behandlingen innefattar vanligen eradikering av denna bakterie tillsammans med lokal behandling av tumören. I vissa fall kan systemisk behandling vara nödvändig, till exempel om tumören har spridit sig utanför mag-tarmkanalen eller om den inte svarar på lokal behandling.

"Papegojsjuka" är ett äldre och numera föråldrat uttryck för subakut skleroserande panencefalit (SSPE), en allvarlig, progressiv och i slutändan dödlig neurologisk sjukdom. SSPE orsakas av en långsam infektion med measles-virus hos personer som blev smittade innan de var vaccinerade mot mässling eller innan de hade fått naturlig mässlingssjukdom.

SSPE karaktäriseras av progressiv neurologisk nedgång, inklusive försämringar i kognition, muskulär koordination och epileptiska anfall. Symptomen kan vara subtila under de tidiga stadierna av sjukdomen, men blir alltmer uppenbara över tiden. Diagnosen ställs vanligtvis genom att påvisa measles-virusproteiner eller -genet i blodprover eller ryggmärgsvätska, samt genom att utesluta andra möjliga orsaker till symtomens uppkomst.

SSPE är idag mycket ovanlig tack vare rutinimmunisering mot mässling i många länder.

'Ultraljudsdoppler' är en typ av ultraljudsundersökning som används för att undersöka blodflöde i kroppens blodkärl. Metoden bygger på Dopplereffekten, vilket innebär att man kan mäta hastigheten och riktningen av rörliga objekt, i det här fallet röda och vita blodkroppar.

Under en ultraljudsdopplerundersökning placeras en liten sensor på huden över det område som ska undersökas. Sensorn avger höga frekvensljudvågor som reflekteras tillbaka när de träffar rörelseändrade partiklar i blodet, såsom röda och vita blodkroppar. Genom att mäta skillnaden i frekvens mellan det utsända ljudet och det reflekterade ljudet kan man beräkna hastigheten och riktningen på blodflödet.

Ultraljudsdoppler används ofta för att undersöka blodflöde i hjärtat, karotisartärerna, benen, levern och andra organ. Den kan hjälpa till att diagnostisera olika sjukdomar och störningar i blodkärlen, såsom blodproppar, artärskleros, hjärtsvikt och andra kardiovaskulära sjukdomar.

Keratin-15 är ett protein som tillhör keratinfamiljen och är strukturellt proteinet hos epitelceller. Det är känt för att vara ett markörprotein för stamceller i huden och kan ses i de sofistikerade delarna av hårsäckar, svalg- och tarmepitel, svett- och talgkörtlar samt i vissa typer av hudtumörer. Keratin-15 spelar en viktig roll i cellcykelreglering, celldifferentiering och skydd mot oxidativ stress. Dessutom kan förändringar i keratin-15-uttrycket vara associerade med olika hudsjukdomar som psoriasis och cancer.

'Chlamydophila psittaci' är en bakterie som orsakar en sjukdom som kallas psittacosis eller ornitoss. Bakterien förekommer hos fåglar, särskilt papegojor och papegojliknande fåglar, men kan även infektera människor. Infektionen sprids vanligtvis genom inandning av damm eller partiklar som innehåller bakterien från infekterade fåglars avföring eller fjädrar. Symptomen hos människor kan variera, men de flesta drabbade upplever influensaliknande symptom som hosta, feber, trötthet och muskelvärk. I vissa fall kan infektionen leda till allvarligare komplikationer såsom lunginflammation eller hjärtsjukdomar. Behandling sker vanligtvis med antibiotika.

Mucinous cystadenoma is a type of benign (noncancerous) cystic tumor that arises from the epithelial cells lining the abdominal and pelvic organs. These tumors are filled with a gel-like substance called mucin, which is produced by the cells. Mucinous cystadenomas are most commonly found in the ovary, but can also occur in other locations such as the pancreas, appendix, and liver.

Ovarian mucinous cystadenomas are typically large, fluid-filled sacs that can cause abdominal discomfort or pain if they become too large. They are usually slow-growing and do not typically spread to other parts of the body (metastasize). However, in rare cases, these tumors can undergo malignant transformation and develop into cancerous growths called mucinous cystadenocarcinomas.

It is important to note that while mucinous cystadenomas are generally benign, they can still cause symptoms and complications if they become too large or rupture. Therefore, it is recommended to have any suspected ovarian cysts evaluated by a healthcare professional for proper diagnosis and management.

Adenocarcinoma, sebaceous is a rare type of skin cancer that develops from the sebaceous glands, which are small glands found within the skin that produce an oily substance called sebum. This type of cancer is characterized by the uncontrolled growth and multiplication of abnormal cells that originate in the sebaceous glands and can spread to other parts of the body.

Adenocarcinoma, sebaceous can occur anywhere on the body but is most commonly found in areas with a high concentration of sebaceous glands, such as the eyelids, face, neck, and genital region. It typically appears as a painless, firm, and slow-growing nodule or bump on the skin.

Like other types of cancer, adenocarcinoma, sebaceous can be treated with various methods, including surgery, radiation therapy, and chemotherapy. The choice of treatment depends on several factors, such as the size and location of the tumor, whether it has spread to other parts of the body, and the patient's overall health.

It is essential to diagnose and treat adenocarcinoma, sebaceous as early as possible to improve the chances of a successful outcome. Regular skin examinations by a healthcare professional can help detect skin cancer in its early stages, allowing for prompt treatment and improved prognosis.

Fallopian tube diseases refer to conditions that affect the function and structure of the Fallopian tubes, which are a pair of narrow tubes that connect the ovaries to the uterus in females. These diseases can cause various symptoms, including pelvic pain, abnormal menstrual bleeding, and infertility. Some common types of Fallopian tube diseases include:

1. Salpingitis: This is an inflammation of the Fallopian tubes, usually caused by a bacterial infection. It can lead to scarring and blockage of the tubes, increasing the risk of infertility and ectopic pregnancy.
2. Hydrosalpinx: This occurs when the Fallopian tube becomes filled with fluid, leading to dilation and distortion of the tube's shape. It is often caused by a previous infection or inflammation and can also increase the risk of infertility and ectopic pregnancy.
3. Endometriosis: This is a condition where the tissue that lines the uterus grows outside of it, including on the Fallopian tubes. This can cause scarring, adhesions, and blockages in the tubes, leading to pain and infertility.
4. Ectopic pregnancy: This occurs when a fertilized egg implants outside of the uterus, often in the Fallopian tube. It is a medical emergency that can lead to severe bleeding and requires prompt treatment.
5. Tubal ligation: This is a surgical procedure used for permanent birth control, where the Fallopian tubes are cut, tied, or blocked to prevent pregnancy. In some cases, the tubes may grow back together (recanalization), leading to unintended pregnancies.

Overall, Fallopian tube diseases can have significant impacts on female reproductive health and require proper diagnosis and treatment by a healthcare professional.

'Bäckeninflammation' (i medicinska sammanhang ofta benämnt som *pelvic inflammatory disease*, PID) är en infektionssjukdom i bäckenregionen hos kvinnor. Den orsakas vanligen av uppåtgående infektion från slidan, till exempel efter ett sexuellt samliv eller vid abort, men kan även uppstå som komplikation till en annan gynekologisk procedure. De flesta fallen orsakas av bakterier som *Neisseria gonorrhoeae* och/eller *Chlamydia trachomatis*. Symptomen på PID kan variera från milda till allvarliga och inkluderar smärta i underlivet, feber, illamående och förändrat slidutflöde. Behandlingen består vanligen av antibiotika. Om läketiden fördröjs eller om sjukdomen inte behandlas kan det leda till allvarliga komplikationer som infertilitet, ektopisk graviditet och kronisk smärta i underlivet.

Utomkvedshavandeskap, även känt som extraúterin graviditet eller ektopisk graviditet, är en komplikation under graviditeten där befruktade ägget (zigen) implanteras och utvecklas utanför livmodern, oftast i ett av de båda Eileiterna. Detta kan orsaka allvarliga komplikationer, inklusive inre blödningar och skador på reproduktiva organ, om det inte behandlas i tid.

Det vanligaste tecknet på utomkvedshavandeskap är stark och plötslig buksmärta, ofta tillsammans med vaginal blödning eller spotting. Andra tecken kan inkludera svaghet, yrsel, orkar inte stå upp, eller smärtor när man urinerar. Om du tror att du har tecken på utomkvedshavandeskap behöver du omedelbart söka vård på ett sjukhus.

Diagnostiska tekniker inom obstetrik och gynekologi är metoder och verktyg som används för att ställa diagnoser och övervaka patienters hälsotillstånd under graviditet, förlossning och gynekologisk vård. Några exempel på dessa tekniker inkluderar:

1. Ultraljud - En icke-invasiv teknik som använder högfrekventa ljudvågor för att producera bilder av fostret under graviditeten och av kvinnans reproduktiva organ.
2. Amniocentes - En invasiv diagnostisk teknik där en liten mängd fostervatten tas ut från livmodern för att analysera fostrets DNA, vilket kan upptäcka genetiska abnormaliteter.
3. Chorioncentesis - En invasiv diagnostisk teknik där en liten del av moderkakan tas bort för att analysera fostrets DNA och upptäcka genetiska abnormaliteter.
4. Paptest - En screeningtest som används för att upptäcka cellförändringar på livmoderhalsen, vilket kan vara ett tecken på cancer eller förstadium till cancer.
5. Kolposkopi - En metod där en ljuddriven mikroskopisk apparat används för att undersöka livmoderhalsen och säkerställa att det inte finns onormala cellförändringar eller andra abnormaliteter.
6. Endometriosbiopsi - En invasiv diagnostisk teknik där en liten del av livmoderslemhanget tas bort för att analysera och upptäcka eventuell endometrios, en gynekologisk sjukdom som orsakar smärta och infertilitet.
7. Hormonella blodtester - Blodprover kan tas för att mäta olika hormonnivåer i kroppen, vilket kan hjälpa till att fastställa diagnoser och övervaka behandlingar för olika gynekologiska sjukdomar.

'Livmoderband' (latin: ligamentum uteri) är ett par membranösa band som hänger från den bakre väggen i blygdbenet och fäster vid livmodern. Dessa band ger stöd och håller fast livmodern i dess position i bukhålan. Livmoderbandet består av bindväv och innehåller blodkärl och nerver. Det är en del av det stödjande systemet, som kallas bäckenbotten, som håller upp de inre könsorganen hos kvinnor.

'Sensitivitet' (sensitivity) och 'specificitet' (specificity) är två centrala begrepp inom diagnostisk forskning och utvärdering av medicinska tester.

- Sensitivitet definieras ofta som sannolikheten för ett positivt testresultat givet att individen faktiskt har sjukdomen (den 'sanna' positiva andelen). En hög sensitivitet innebär att det flertalet av de sjuka individer som testas kommer att få ett positivt resultat. Detta är viktigt när man vill undvika falska negativa resultat.

- Specificitet definieras ofta som sannolikheten för ett negativt testresultat givet att individen faktiskt inte har sjukdomen (den 'sanna' negativa andelen). En hög specificitet innebär att det flertalet av de friska individer som testas kommer att få ett negativt resultat. Detta är viktigt när man vill undvika falska positiva resultat.

Sensitivitet och specificitet används ofta tillsammans för att beräkna positivt prediktivt värde (PPV) och negativt prediktivt värde (NPV), som ger en uppfattning om sannolikheten för sjukdom eller friskhet givet ett specifikt testresultat. Dessa beräknas vanligtvis med hjälp av 2x2-tabeller där antalet sanna positiva, falska positiva, sanna negativa och falsa negativa resultat redovisas.

Laparoskopi är en metod för att undersöka eller operera på bukhålan genom små snitt istället för ett stort snitt. Denna metod kallas även minimalinvasyvård (MIV) eller bukspiegellösning.

Under en laparoskopi innehåller vanligen snitten en diameter på 0,5 till 1 centimeter. En tunn, belyst tub, kallad ett laparoskop, sätts in genom ett snitt i buken. Genom detta instrument kan läkaren se in i bukhålan och undersöka organen där. Gas, oftast koldioxid, pumpas in i buken för att skapa mer utrymme och underlätta synen. Om en operation behöver utföras, så använder läkaren speciella instrument som också sätts in genom små snitt.

Laparoskopi används ofta för att diagnostisera eller behandla problem relaterade till:

* Ändtarmscancer
* Blindtarmsinflammation
* Buksår
* Gallstensoperaton
* Graviditetsförlopp
* Inre blödningar
* Kvävgasemboli
* Mag- tarmsjukdomar
* Ödem i buken

Fördelarna med laparoskopi jämfört med traditionell kirurgi innefattar mindre smärta efter operationen, snabbare återhämtning, mindre blodförluster och lägre risk för infektioner. Dessutom kan patienten få en bättre kosmetisk effekt eftersom de små snitten ofta är lätta att dölja.

En salpingectomi är en medicinsk procedur där en eller båda äggledare (salpinger) tas bort kirurgiskt. Denna operation utförs vanligtvis som behandling för ektopisk graviditet, där ett befruktat ägg fäst utanför livmodern, oftast i en äggledare. Salpingectomi kan också ingå i en tubarisk steriliseringsprocedur som metod för permanent födselkontroll hos kvinnor.