Afasi
Afasi, primär progressiv
Ledningsafasi
Primary Progressive Nonfluent Aphasia
Språktester
Talvård
Språkträning
Agrafi
Handlingsoförmåga
Semantik
Tal
Språkstörningar
Neuropsykologiska tester
Dyslexi, förvärvad
Talproduktionsmätning
Språkvetenskap
Magnetisk resonanstomografi
Slaganfall
Apraxi, ideomotorisk
Namn
Verbalt beteende
Talstörningar
Tal- och språkpatologi
Fattningsförmåga
Frontotemporal Lobar Degeneration
Frontotemporal Dementia
Tinninglob
Psykolingvistik
Bristfälligt uttal
Hjärna
Sidodominans
Hjärnans kartläggning
Kommunikationshjälpmedel för funktionshindrade
Talamussjukdomar
Afasie er en betegnelse for et svækkelse eller forstyrrelse i evnen til at forstå og/eller producere sprog. Det kan skyldes skade på hjernen, fx som følge af et slagtilfælde, en hjerneblødning eller en anden type traume. Afasien kan have forskellige former alt efter hvilken del af hjernen der er skadet. Nogle af de mest almindelige typer af afasi inkluderer:
* Broca's afasi (også kaldet motorisk afasi): Den pågældende har svært ved at producere sprog, men forstår stadig meget godt, hvad andre siger.
* Wernicke's afasi (også kaldet sensorisk afasi): Den pågældende har svært ved at forstå det de hører og læser, men kan stadig tale med relativt normal grammatik og sans for ordvalg.
* Globale afasi: Den pågældende har både svært ved at forstå og producere sprog.
Afasien kan variere meget i alvorlighed, fra lette til meget alvorlige tilfælde. I nogle tilfælde kan afasien blive bedre med tiden, mens det i andre tilfælde kan være en permanent forstyrrelse. Der findes forskellige behandlingsmuligheder for afasi, herunder taleterapi og rehabilitering.
Primary Progressive Aphasia (PPA) är en sällsynt neurologisk störning som främst påverkar språket. Det är en typ av demens, men den skiljer sig från vanligare former av demens, som Alzheimers sjukdom, genom att språkstörningen är det huvudsakliga problemet i början och under hela sjukdomsförloppet.
I medicinska termer definieras PPA som en progressiv nedsättning av språket utan några andra tydliga kognitiva eller fysiska symtom under de första två åren. Det innebär att personen med PPA har allt svårare att förstå och producera språk, medan minnet, perceptionen, uppmärksamheten och andra kognitiva funktioner är relativt bevarade under en tid.
PPA kan delas in i tre olika subtyper beroende på vilka aspekter av språket som är mest drabbade:
1. Nonfluent/agrammatisk PPA: Den drabbade har svårigheter med att producera korrekt formulerade meningar och kan ha problem med att artikulera rätt.
2. Semantisk PPA: Här är det främst förståelsen av ord som är påverkad, medan förmågan att tala förblir relativt välbevarad under en tid.
3. Logopneiska PPA: Den drabbade har problem med både produktion och förståelse av språket, samt kan ha svårigheter med att artikulera rätt och upprätthålla ett normalt tempo i talet.
Det är viktigt att notera att PPA är en progressiv störning, vilket betyder att symtomen kommer att försämras över tiden. Men till skillnad från andra demensformer kan personer med PPA ha en relativt hög livskvalitet under en längre tid, eftersom de ofta behåller sin kognitiva förmåga och minne längre.
I medicinsk kontext, betyder "ordblindhet" eller "ordglömska" (engelska: "word blindness" eller "verbal blindness") ett tillstånd där en person har svårigheter att läsa och skriva på grund av skadegörande på visuella center i hjärnan, ofta som en följd av en stroke eller annan skada. Ordet "blindhet" används här inte i betydelsen att personen saknar all syn, utan snarare att de har svårigheter att tolka vad de ser när det gäller skrift. Tillståndet kan också kallas "skriv- och lässtörning" (dyslexi).
'Ledningsförlängning' eller 'ledningsasysm Eli' är ett medicinskt begrepp som refererar till en abnormitet i hjärtats elektriska ledningssystem. Detta kan orsaka att hjärtat slår långsammare än normalt, eller på ett oregelbundet sätt. Ledningsasym Eli kan vara inneboende eller utvecklas sekundärt till andra sjukdomar som hjärtsjukdomar, lungsjukdomar eller elektrolytrubbningar. Symtom på ledningsasysm Eli kan inkludera yrsel, svimning, andfåddhet och trötthet. Behandlingen beror på typen och svårighetsgraden av ledningsasym Eli och kan bestå av mediciner, pacemaker eller kirurgi.
Primary Progressive Nonfluent Aphasia (PPNA) er en type av progressivt årsakssøkende afasi, der kendetegnes ved sværtigheder i dannelse og udtryk af sprog. I modsætning til andre typer af aphasia, som ofte opstår som følge af en pludselig skade på hjernen (f.eks. et slagtilfælde), er PPNA karakteriseret ved en langsomt forværrende tilstand over tid.
Personer med PPNA har typisk sværtigheder med at finde de rigtige ord, deres tale kan være stammende eller afbrudt, og de kan have vanskeligheder med at sætte sætninger sammen korrekt. Deres evne til at forstå sprog (såkaldt receptiv aphasia) er oftest mindre påvirket end deres evne til at producere sprog (såkaldt expressiv aphasia).
PPNA er en type af neurodegenerativ betinget demens, hvilket betyder at det skyldes en progressiv og uoprettelig nedbrydning af nerveceller i hjernen. I de fleste tilfælde er årsagen til PPNA ukendt, men i visse tilfælde kan sygdommen være forbundet med en underliggende neurodegenerativ betinget sygdom, såsom motorneuronsk sygdom.
Det er vigtigt at bemærke, at PPNA er en sjeldent forekommende type af aphasia, og at der findes forskellige behandlingsmuligheder til at hjælpe med at mindske symptomerne og forbedre kommunikationsmulighederne.
'Språktester' refererar till en uppsättning standardiserade procedurer och verktyg som används för att utvärdera och bedöma en persons språkfärdigheter. Dessa tester kan mäta olika aspekter av språket, såsom syntax, semantik, fonetik och pragmatik. Språktester används ofta inom klinisk kontext, till exempel för att diagnostisera språkstörningar eller andra språkrelaterade problem, såsom dyslexi eller autism. De kan också användas i forskningssammanhang för att undersöka olika aspekter av språkutveckling och språkförståelse. Språktester kan vara verbala, skriftliga eller gestikulära beroende på vilken aspekt av språket som testas.
'Talvård' (tal care) är inom medicinen ett samlingsbegrepp för de åtgärder och behandlingar som utförs för att förebygga, lindra eller korrigera tal- och språkstörningar hos barn och vuxna. Det kan innefatta allt från logopedisk behandling till medicinska behandlingar och tekniska hjälpmedel som används för att underlätta kommunikationen.
Talvård kan vara nödvändig av olika anledningar, såsom utvecklingsstörningar, skador på hjärnan eller nervsystemet, sjukdomar som påverkar tal- och språkförmågorna, eller för att kompensera för hörselskador.
Exempel på behandlingar inom talvård kan vara:
* Logopedisk behandling: en terapeutisk process där en logoped arbetar med patienten för att utveckla eller förbättra deras förmåga att kommunicera genom tal och språk.
* Medicinska behandlingar: vissa läkemedel kan användas för att behandla sjukdomar som påverkar tal- och språkförmågorna, till exempel vissa neurologiska sjukdomar eller rörelseskador.
* Tekniska hjälpmedel: dylika kan användas för att underlätta kommunikationen, såsom hörapparater, språkdatorer och andra kommunikationshjälpmedel.
Talvården utförs ofta av logopeder, men även andra yrkesgrupper som läkare, sjukgymnaster och specialpedagoger kan vara inblandade i behandlingen beroende på patientens specifika problem och behov.
"Språkträning" är inte en etablerad medicinsk term. Det kan dock vara en term som används för att beskriva olika former av språkterapi eller språkövningar som är designade för att hjälpa personer med svårigheter att kommunicera på grund av skador, sjukdomar eller funktionsnedsättningar.
Språkträning kan inkludera övningar för att förbättra språkförståelse, uttal, grammatik, ordförråd och skrivförmåga. Det kan också involvera arbete med att förbättra social kommunikation, som att tolka kroppsspråk och sociala signaler, och att lära sig hur man startar och avslutar samtal på ett effektivt sätt.
Språkträning kan vara en del av behandlingen för personer med diagnoser som stroke, hjärnskada, autism, demens, Downs syndrom eller andra former av språkstörningar. Behandlingen kan ges individuellt eller i grupp, och kan vara ansikt-mot-ansikts, via telefon eller digitalt.
'Agrafi' er ikke en medisinsk terminologi som jeg kjenner til. Det kan være at du menger 'agrafi' i betydningen "unevne håndskrift", noe som ikke faller under den medisinske området.
Men hvis du prøver å beskrive en symptom eller et medicinsk tilstand, kan jeg prøve å hjelpe deg bedre. Vennligst gi mer detaljer så kan jeg gi en mersikker og spesiell svar.
'Handlingsoförmåga' är ett medicinskt begrepp som refererar till en individ´s förmåga att utföra aktiviteter för det dagliga livet (ADL) och instrumentella aktiviteter för det dagliga livet (IADL). Det inkluderar svårigheter med att hantera, planera och koordinera rutinarbeten såsom klädsel, matlagning, rengöring, transport och medicinhantering. Handlingsoförmåga kan vara temporär eller permanent och orsakas av en rad olika sjukdomar eller skador, till exempel neurologiska störningar, muskuloskeletala problem, psykiatriska tillstånd eller kognitiva nedsättningar. Behandlingen kan innefatta rehabilitering, anpassning av miljön och användande av assistiva enheter för att underlätta aktivitet och deltagande i vardagslivet.
I medically related context, "semantics" refererer til studiet af betydning og forståelse af sprog i kommunikation, særligt indenfor lægevidenskab og andre sundhedsfaglige områder. Det inkluderer forståelsen af patienters beskrivelser af deres symptomer, sygdomme og tilstande, samt effektiv kommunikation mellem sundhedspersonale og patienter.
Semantik i denne kontekst handler om at sikre at alle parter har en fælles forståelse af de begreber, ord og udtryk, der bruges i sundhedsrelaterede sammenhænge, såsom diagnoser, behandlinger, medicinske procedurer og andre relevante emner. Dette er særligt vigtigt for at undgå misforståelser, fejlbeskeder eller dårlig lægepatient-kommunikation, der kan føre til uhensigtsmæssige behandlinger, forværret sundhed og patientskade.
En bedre semantisk forståelse hjælper også med at styrke den empatiske forbindelse mellem læger og patienter, hvilket kan føre til en mere effektiv behandlingsproces og bedre sundhedsresultater.
I medicinsk kontext kan "språk" referera till förmågan att tolka och producera språkliga uttryck, vilket inkluderar både förstå och forma meningar genom att använda en kombination av ordförråd, grammatik och syntax. Språkförmågan är en komplex förmåga som involverar flera olika områden av hjärnan och kan påverkas av olika sjukdomar eller skador.
Exempel på medicinska tillstånd som kan påverka språkförmågan inkluderar:
* Aphasia, vilket är en förlust eller nedsättning av förmågan att förstå och använda språk, ofta orsakad av skada på vissa delar av hjärnan.
* Dyslexi, vilket är en specifik läsförsvårighet som kan påverka en persons förmåga att läsa och skriva korrekt.
* Autism, vilket är ett neuroutvecklingsstörning som kan påverka en persons sociala interaktioner och kommunikationsförmåga.
Det är värt att notera att språkförmågan inte bara inkluderar förmågan att tala och förstå talat eller skrivet språk, utan även nonverbala former av kommunikation som gestikulerande, ansiktsuttryck och kroppsspråk.
'Tal' er en medisinsk betegnelse for evnen til å kommunisere verbalt, det vil si at formulere og forstå tale. Det inkluderer fleksibel brug av sproglige elementer som ord, grammatikk, prosodi (tonalitet, tempo, volum), og nonverbale kommunikasjonsformer som kroppsspråk og gestus. Taleforholdet er en del av den breare begrepet kommunikasjonsføretning.
Talen kan være påvirket av ulike faktorer, inkludert neurologiske forstyrrelser (som stroke, demens eller autisme), psykiatriske lidelser (som skizofreni eller depression), høringslidelse, fysisk skade på talapparatet eller strukturelle problemer i hals-hoved-halsområdet. Vurdering og behandling av talevansker er en del av logopedspraksis.
Språkstörningar är ett samlingsbegrepp för svårigheter att uppfatta, tolka, producera och/eller använda språk på ett normalt sätt. Det kan innebära problem med att förstå eller uttrycka sig verbalt, skriftligt eller gestikt. Språkstörningar kan vara inneboende eller aquired, och de kan vara milda till allvarliga. De kan påverka en persons sociala, emotionella och kognitiva utveckling. Det finns olika typer av språkstörningar, såsom specifika språkstörningar, störningar i flerviktsfunktioner (som exempelvis dyslexi och dysgrafi), stammning och afasi.
Neuropsychological tests are a type of psychological assessment that measures various aspects of cognition, such as memory, attention, language, visuospatial skills, and executive functions. These tests are often used to help diagnose and evaluate neurological conditions, such as dementia, traumatic brain injury, stroke, and neurodevelopmental disorders. They can also be used to track the progression of a condition over time or to evaluate the effectiveness of treatment. The results of neuropsychological tests can provide valuable information about an individual's cognitive strengths and weaknesses, which can be useful in developing interventions and accommodations to help them function better in daily life.
It is important to note that neuropsychological testing should be conducted by a qualified professional with specific training in this area, such as a neuropsychologist. The tests are standardized and norm-referenced, meaning they have been administered to large groups of people in order to establish typical performance at different ages and levels of education. This allows the examiner to compare an individual's performance to that of similar individuals and identify any areas of weakness or impairment.
In summary, neuropsychological tests are a type of psychological assessment used to measure various aspects of cognition in order to help diagnose, evaluate, and track neurological conditions. They should be conducted by a qualified professional and the results interpreted in the context of the individual's age, education, and other relevant factors.
'Acquired dyslexia' (alternatively referred to as 'literacy dysfunction' or 'Alexia') is a neurological condition characterized by the sudden and significant loss of previously acquired reading and writing abilities, following brain injury or damage. This disorder is distinct from developmental dyslexia, which is a learning disorder that begins in childhood and is believed to be related to genetic factors and differences in brain structure and function.
Acquired dyslexia typically results from damage to specific areas of the brain involved in language processing, such as the left occipitotemporal cortex (also known as the 'visual word form area'). This damage can occur due to stroke, traumatic brain injury, tumors, or other neurological conditions.
Individuals with acquired dyslexia may have difficulty recognizing words, reading aloud, comprehending written text, and writing. They may also experience symptoms such as agraphia (impaired ability to write), anomia (impaired ability to name objects or recall words), and Gerstmann's syndrome (a cluster of symptoms including finger agnosia, left-right disorientation, agraphia, and acalculia).
Treatment for acquired dyslexia typically involves speech-language therapy and other rehabilitative strategies aimed at helping the individual regain lost language skills or develop compensatory strategies to cope with their deficits. The prognosis for recovery varies depending on the severity of the brain injury and the extent of the damage to the language processing areas of the brain.
Talproduktionsmätning, även känt som språkproduktionsutvärdering eller talfluentsmätning, är en medicinsk och neuropsychologisk term som refererar till en bedömning av en persons förmåga att producera talt språk. Denna utvärdering mäter vanligen flödet, fluency, precisionen och korrektheten hos individens talproduktion.
Talproduktionsmätning används ofta för att diagnostisera och övervaka behandlingar av olika språkrelaterade störningar, såsom afasi (talsvårigheter efter stroke eller skada på hjärnan) eller specifika språkstörningar hos barn.
Denna utvärdering kan involvera en rad olika uppgifter, beroende på individens ålder och behov. Exempel på sådana uppgifter är:
1. Namngivningsövningar: Individen får namnge objekt, färger eller andra kategorier av stimuli inom en given tidsgräns.
2. Berättandeövningar: Individen berättar en historia baserad på en bildbok, en illustration eller ett annat slags visuellt stimuli.
3. Monologövningar: Individen pratar om en given ämneskategori under en viss tidsperiod.
4. Konversationella övningar: Individen deltar i en samtal med en terapeut eller en annan person, där de får möjlighet att diskutera olika ämnen och besvara frågor.
5. Språkproduktionsövningar under påverkan av andra uppgifter: Individen utför en kognitiv uppgift (till exempel matematik) samtidigt som de försöker producera språk.
Genom att mäta och analysera individens talproduktion under olika former av övningar kan terapeuter bedöma deras språkliga förmågor, identifiera eventuella svårigheter eller brister och utforma behandlingsplaner som syftar till att förbättra deras kommunikativa förmåga.
Det finns ingen direkt medicinsk definition av "språkvetenskap", eftersom språkvetenskap är en akademisk disciplin som primärt studerar mänskligt språk och dess struktur, funktion och betydelse ur ett vetenskapligt perspektiv. Språkvetenskapliga aspekter kan dock ingå i olika medicinska områden såsom neurovetenskap, psykologi, logopedi och kognitiv vetenskap när det gäller studier av hur människor tolkar, producerar och lär sig språk.
I denna kontext kan man tala om "språkvetenskapliga metoder" eller "språkvetenskaplig analys" som används för att undersöka olika medicinska frågeställningar, till exempel när det gäller att förstå och behandla språkrelaterade sjukdomstillstånd som afasi eller specifika språkstörningar hos barn.
Magnetisk Resonansstomografi (MRI), även kallat Kärnmagnetisk Resonans (NMR) är en icke-invasiv diagnostisk bildgebande teknik som använder starka magnetiska fält och radiovågor för att producera detaljerade bilder av inre strukturer och funktioner i kroppen.
Under en MRI-undersökning placeras patienten i en tunn, rörlig bädd som glider in i en tunnelformad magnetisk resonansscanner. Scannern genererar ett starkt magnetfält som får protonerna (atomkärnor) i kroppens vätskor att orientera sig parallellt med magnetfältet. Radiovågor används sedan för att störa denna orientering, och när radiovågorna stängs av återgår protonerna till sin ursprungliga position. Detta ger upphov till en svagt elektromagnetiskt fält som detektorer i scannern kan uppfatta och tolka för att skapa två- eller tredimensionella bilder av kroppens inre.
MRI används vanligtvis för att undersöka mjuka vävnader, såsom hjärnan, ryggraden, muskler, ligament och inre organ, och är speciellt användbar för att upptäcka skador, inflammationer, tumörer och andra avvikelser.
En stroke, även känd som slaganfall eller cerebrovaskulärt accident (CVA), är en plötslig och ofta oväntad händelse som orsakas av en rubbning i blodförsörjningen till hjärnan. Det kan bero på att ett blodkärl i hjärnan går sönder (ischemisk stroke) eller att ett blodkärl i hjärnan brister (hemorragisk stroke). När blodflödet till en del av hjärnan störs, kan de nerver som kontrollerar vissa kroppsfunktioner skadas, vilket kan leda till svåra och varaktiga funktionsnedsättningar.
En ischemisk stroke uppstår när ett blodkärl i hjärnan blockeras av en blodpropp eller en blodplättsamling (trombos), vilket förhindrar att syre- och näringsrika blod kommer fram till de drabbade nervecellerna. I vissa fall kan en mindre artär i hjärnan drabbas av en smalning (ateroskleros) som orsakar en progressiv förträngning, vilket kan leda till en långsam och gradvis påverkan på hjärnfunktionen.
En hemorragisk stroke inträffar när ett blodkärl i hjärnan brister eller läcker, vilket orsakar blödning in i hjärnvävnaden eller i den omgivande hjärnhinnan (subarachnoidea hjärnhinna). Den ökade intracraniala trycket och den toxiska effekten av blodet på de omgivande nervecellerna kan orsaka en snabb och allvarlig skada på hjärnfunktionen.
Stroke är en medicinsk nödsituation som kräver omedelbar behandling för att minska risken för varaktiga skador eller död. De tidigaste tecknen på stroke kan inkludera plötslig svaghet, förlust av känsel eller smärta i ansiktet, armarna eller benen, speciellt på ena sidan av kroppen, plötslig förvirring, problem med balansen eller koordination, plötsliga svårigheter att tala eller förstå tal, plötslig synförlust i ett öga eller båda ögonen och plötslig allvarlig huvudvärk utan känd orsak.
Ideomotor apraxia is a neurological disorder that affects the ability to perform purposeful movements or gestures, even though there is no paralysis or weakness of the muscles involved. It is often caused by damage to specific areas in the brain that are responsible for movement planning and coordination, such as the left hemisphere's parietal lobe.
In ideomotor apraxia, the person has difficulty translating the intention of a movement into the actual physical action required to execute it. For example, if asked to pantomime brushing their teeth or waving goodbye, they may have difficulty performing the correct sequence of movements or coordinating the appropriate muscles needed for the task. The individual may also show "perservation" in their movements, meaning that they continue to use a body part in an incorrect way even after being cued to stop or change the movement.
It is important to note that ideomotor apraxia is different from other forms of apraxia, such as limb-kinetic apraxia, which affects fine motor control and coordination of individual body parts, or conceptual apraxia, which involves difficulty understanding the purpose and meaning of tools and objects. Ideomotor apraxia specifically affects the ability to translate a mental representation of an action into a physical movement.
I medicinsk kontext, betyder "namn" ofta ett systematiserat eller etablerat namn på en viss sjukdom, tillstånd, symptom, behandling, diagnos, eller en specifik del av kroppen. Det kan även vara ett personligt namn på en patient eller en läkare.
Exempel:
* Diagnosen för en viss sjukdom har ofta ett etablerat namn, såsom "Diabetes Mellitus Typ 2" eller "Cancer i lungan".
* En viss behandling kan ha ett systematiskt namn, till exempel "Ace inhibitorer" som är en grupp blodtrycksmediciner.
* En specifik del av kroppen har också sina egna anatomiska namn, såsom "hjärtat", "levern" eller "buken".
I medicinska rapporter och journalartiklar är det viktigt att använda korrekta och standardiserade termer för att undvika missförstånd och för att underlätta kommunikationen mellan olika läkare, forskare och specialister.
'Verbalt beteende' refererer til måden, hvorpå en person kommunikerer og udtrykker sig gennem sproglige udtryksformer. Dette inkluderer både det, hvad en person siger (inholdet), såvel som den måde, hvorpå det bliver sagt (formen). Verbalt beteende kan være mundtligt eller skriftligt og kan afsløre mange ting om en persons tankegang, følelser, attitude, motivation, selvforståelse og sociale relationer.
I et medicinsk eller psykiatrisk sammenhæng kan verbalt beteende være særligt relevant at observere og analysere, da abnormiteter i verbalt beteende ofte er forbundet med forskellige psykiske lidelser, neuropsykiatriske forstyrrelser eller neurologiske skader. Eksempler på sådanne abnormiteter kan være stammende, snakken i søvn, tankeforvirring, sproglige forstyrrelser, sværhed med at finde de rigtige ord (afasi), gentagelse af ord eller sætninger (palilali) og andet.
Talstörningar är ett samlingsbegrepp för svårigheter med att förstå och använda språket i kommunikationen med andra. Det kan handla om att ha problem med att producera tal, att ha en förvrängd eller onaturlig talproduktion, att ha besvär med ordförrådet eller att ha svårigheter med att förstå språket. Talstörningar kan vara inlärda eller organiska, det vill säga bero på en skada eller sjukdom i hjärnan. Exempel på olika typer av talstörningar är stammande, talsvårigheter relaterade till röst- och andningsapparaten och afasi (svårigheter med att formulera meningar).
Tal- och språkpatologi, även känt som tal- och språkstörningar, är en medicinsk specialitet som handlar om prevention, utvärdering, diagnos och behandling av kommunikationssvårigheter och störningar hos barn och vuxna. Tal- och språkpatologer är utbildade att bedöma och behandla en bred väg av kommunikationssvårigheter, inklusive:
1. Artikulationsstörningar: svårigheter att producera rätt ljud i talet.
2. Språkstörningar: svårigheter att förstå och använda språket på ett korrekt sätt, inklusive grammatik, ordförråd och semantik.
3. Stammande: en neurologisk störning som orsakar upprepning av ljud, ord eller fraser.
4. Svårigheter att förstå och tolka språk: inklusive auditiva förarbete- och minnesstörningar.
5. Kommunikationssvårigheter relaterade till hörselnedsättning, röstproblem eller kognitiva funktionsnedsättningar.
Tal- och språkpatologer arbetar ofta i multidisciplinära team tillsammans med läkare, logopeder, specialpedagoger, psykologer och andra hälso- och sjukvårdspersonal för att ge omfattande vård och behandling till individer med kommunikationssvårigheter.
Fattningsförmåga (eng. "Fat absorption") är ett medicinskt begrepp som refererar till kroppens förmåga att absorbera och ta upp fettmolekyler från tarmen in i blodomloppet efter matintag. Detta sker genom en process där näringsriktiga lipider (fett) i maten bryts ner till mindre molekyler, så kallade fettsyror och glycerol, av enzymer som kallas lipaser. Dessa små fettsyramolekyler kan sedan transporteras genom tarmens cellmembran och ta sig in i blodet med hjälp av transportproteiner.
En nedsatt fattningsförmåga kan leda till problem med näringsupptag, och orsaka symptom som diarré, buksmärtor och viktminskning. Orsakerna till en nedsatt fattningsförmåga kan variera, men exempel på sådana orsaker är tarmsjukdomar, operationer i mag-tarmkanalen, vissa mediciner och förtäring av fetthalterande läkemedel.
Frontotemporal lobar degeneration (FTLD) är en grupp sjukdomar som orsakas av progressiv neurodegeneration i frontala och temporala loberna i hjärnan. Sjukdomen kännetecknas av förändringar i beteende, personlighet, språk och tankeprocesser. Det finns flera olika subtyper av FTLD som skiljer sig åt när det gäller neuropatologiska fynd och kliniska symtom. Till exempel kan FTLD orsakas av abnorma aggregationer av proteiner som tau, TDP-43 eller FUS i hjärncellerna. Diagnosen ställs vanligen genom en kombination av kliniska bedömningar, neuropsykologiska tester och bilddiagnostik, såsom magnetresonanstomografi (MRT) eller positronemissionstomografi (PET).
I medicinsk kontext betyder "förtvining" förlusten av ben-, muskel- eller annan kroppsviktsmassa på grund av sjukdom, åldrande, undernäring eller brist på fysisk aktivitet. Det kan också vara relaterat till vissa medicinska behandlingar som kemoterapi eller rökning. Förtvining kan leda till sämre muskelstyrka, balans och koordination, ökad risk för fall och skada, och sämre livskvalitet.
Frontotemporal dementia (FTD) är ett samlingsnamn för en grupp sjukdomar som orsakas av skada eller degeneration av främre delarna av hjärnbarken, fram- och tinntarmarnas cortex. Dessa områden i hjärnan är involverade i beteende, personlighet, språk och social interaktion.
FTD kännetecknas vanligtvis av progressiv försämring av kognitiva funktioner, beteende och emotionell förmåga. Symptomen kan variera beroende på vilken del av frontotemporalloben som är mest drabbad. Det finns tre huvudtyper av FTD:
1. Fronto temporal degeneration med beteendestörningar och/eller förändringar i personlighet (beteendestörnings-FTD eller bvFTD)
2. Primär progressiv afasi, som kännetecknas av en progressiv nedsättning av språkförmågan
3. Semantisk demens, som kännetecknas av problem med förstå och använda ord och saknas begreppsmässig förståelse för språket.
FTD är en relativt ovanlig form av dementia, men den är en av de vanligaste orsakerna till dementia hos personer under 65 år. Den orsakas ofta av genetiska faktorer, men kan även vara relaterad till andra sjukdomar som exempelvis neurodegenerativa sjukdomar eller infektioner.
'Tinninglob' er en uttrykk som ikke brukes innenfor medisinsk terminologi. Jeg antar at du sannsynligvis refererer til "tinnitus", som er en bete designert for hørsel av lyd uansett om det finnes en ytre kilde eller ikke. Tinnitus kan oppleves som ringing, brumming, susing, pibbling eller andre typer lyd. Den kan være konstant eller intermittent og kan ha forskjellige intensitetnivåer. Tinnitus er ofte et tegn på et underliggende problem, som kan være relatert til øreproblemer, hoved-hals-sykdommer, høreleskade eller andre medisinske tilstander.
Psykolingvistik är ett tvärvetenskapligt forskningsområde som undersöker de kognitiva processerna bakom språklig förståelse, produktion och inlärning. Disciplinen utgår ifrån att människans förmåga att lära sig och använda språk är en del av vår allmänna kognitiva förmåga, snarare än någonting helt unikt för språket.
Psykolingvistiken undersöker ämnen som hur barn lär sig sitt modersmål, hur vi förstår och producerar olika typer av språkliga enheter (som ord, meningar och satser), hur vi lagrar och bearbetar språklig information i minnet, och hur olika kognitiva processer (som uppmärksamhet, perception, categorisering och minne) påverkar vår förmåga att förstå och producera språk.
Inom psykolingvistiken använder forskare ofta experimentella metoder för att undersöka dessa frågeställningar, såsom tidsmätningsexperiment, neurovetenskapliga tekniker som funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) och elektroencefalografi (EEG), samt datorbaserade modeller av språkförståelse och produktion.
I medicinsk kontext kan psykolingvistisk forskning användas för att förstå hur skador på hjärnan eller utvecklingsstörningar påverkar barns språkinlärning, vilket kan vara viktigt för att utforma effektiva behandlingar och rehabiliteringsprogram.
"Bristfälligt uttal" kan definieras som en medicinsk term som refererar till ett svårighet att artikulera talat språk korrekt, vilket orsakas av problem med muskulatur eller koordination i mun, tunga eller läppar. Det kan också vara relaterat till neurologiska störningar eller utvecklingsstörningar. Bristfälligt uttal kan leda till att ord och fraser inte uttalas korrekt och kan vara svåra att uppfatta och förstå för andra personer.
Cerebral dominance, also known as lateralization or hemispheric dominance, refers to the specialization of one side of the brain over the other in terms of cognitive functions. In most people, the left hemisphere is dominant for language and logical thinking, while the right hemisphere is more specialized for spatial abilities, artistic and musical skills, and emotional processing. However, it's important to note that this does not mean that one side of the brain is solely responsible for certain functions, as both hemispheres work together to process information and execute tasks.
Cerebral dominance can be assessed through various neuropsychological tests, such as dichotic listening tasks or visual half-field experiments. These tests measure the preferential processing of stimuli presented to each hemisphere and can provide insight into an individual's patterns of cerebral dominance.
It is worth noting that while cerebral dominance has been a topic of interest in neuroscience, its practical implications for everyday functioning are still a matter of debate. Some researchers argue that understanding one's cerebral dominance can help optimize learning and performance, while others suggest that the effects of lateralization may be overstated.
Frontallobben är en del av storhjärnan (cerebrum) och utgör ungefär en tredjedel av hjärnbarken. Det är den främsta delen av stora hemisfärerna och är indelad i olika delar som har olika funktioner. Frontallobben är involverad i planering, initiativ, arbetsminne, impulskontroll, socialt beteende, moraliska bedömningar och känslomässiga respons. Skador på frontalloben kan orsaka förändringar i beteende, emotionella svårigheter och kognitiva problem.
Hjärnan är det centrala nervösa systemets kontroll- och koordineringsorgan. Den består av hjärnbarken (cerebrum), liljan (cerebellum) och förlängda märgen (medulla oblongata), samt flera inre strukturer så som thalamus, hypothalamus och hippocampus. Hjärnan är ansvarig för högre kognitiva funktioner såsom tankeprocesser, minne, språk och medvetandet, samt kontrollerar också kroppens autonoma funktioner som andning, hjärtrytm och kroppstemperatur. Hjärnan är indelad i två hemisfärer och innehåller miljarder nervceller (neuron) som kommunicerar med varandra via nervimpulser för att skapa tankar, känslor, minnen och handlingar.
'Sidodominans' är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva ett tillstånd där två eller flera genetiskt skilda sjukdomar eller tillstånd förekommer hos samma individ, men var och en av dem påverkar olika kroppsdelar eller system. Det innebär att varje tillstånd har sin egen specifika uppsättning symtom och kan ha olika orsaker, men de förekommer samtidigt hos samma person.
Ett exempel på sidodominans är när en person har neurofibromatosis typ 1 (NF1) i en kroppshalva och tuberös skleros komplex (TSC) i den andra kroppshalvan. I detta fallet kan NF1 orsaka tumörer i huden och nervsystemet på ena sidan av kroppen, medan TSC kan leda till epilepsi och hjärntumörer på den andra sidan.
Det är viktigt att notera att sidodominans inte ska förväxlas med mosaicism, där en enda genetisk mutation orsakar två eller flera fenotypiskt distinkta tillstånd hos samma individ.
'Hjärnans kartläggning' (eng. 'Brain mapping') är ett samlingsbegrepp för olika tekniker och metoder som används för att undersöka, visualisera och förstå hjärnans struktur, funktion och aktivitet. Det kan innefatta bland annat:
1. Morfologisk kartläggning: Användning av olika bildgivande tekniker som magnetresonanstomografi (MRT), diffusionsviktad MRT (DWI) och funktionell MRT (fMRI) för att undersöka hjärnans struktur, vitmarksarkitektur och blodflöde.
2. Funktionell kartläggning: Användning av tekniker som elektroencefalografi (EEG), magnetoencefalografi (MEG) och funktionell MRT (fMRI) för att mäta hjärnans aktivitet under olika mentala tillstånd eller svar på stimuli.
3. Konnektomisk kartläggning: Användning av diffusionstensorimaging (DTI) och andra tekniker för att undersöka de anatomiska förbindelserna mellan olika hjärnregioner och deras roll i olika kognitiva processer.
4. Kemisk kartläggning: Användning av spektroskopi och andra tekniker för att undersöka den biokemiska sammansättningen hos olika hjärnregioner, inklusive neurotransmittor-nivåer och metabolism.
5. Klinisk kartläggning: Användning av ovan nämnda tekniker för att diagnostisera och behandla neurologiska sjukdomar och skador, såsom epilepsi, stroke, hjärntumörer och neurodegenerativa sjukdomar.
Sammantaget syftar 'hjärnans kartläggning' till att förbättra vår förståelse av hjärnans struktur, funktion och anatomi samt hur de påverkas under olika tillstånd och sjukdomar. Detta kan leda till utvecklingen av nya behandlingsmetoder och möjliggöra en mer personifierad medicin.
'Kommunikationshjälpmedel för funktionshindrade' refererar till tekniska eller elektroniska apparater, verktyg eller system som används för att stödja eller underlätta kommunikationen för personer med funktionsnedsättningar. Detta kan inkludera en bred väg av lösningar, från enkla symboler och bilder till mer avancerade datorbaserade system.
Exempel på olika typer av kommunikationshjälpmedel för funktionshindrade är:
1. Bildskrivare (communication boards) - En platta med symboler, bilder eller texter som används för att stödja kommunikationen genom att peka på dem.
2. Språkgenereringsprogramvara (speech-generating software) - Programvaror som konverterar text till tal och kan vara antingen inbyggda i en dator eller en separat enhet.
3. Tangentbord med stavningsstöd (spelling support keyboards) - Anpassade tangentbord som underlättar rättstavning och kommunikation för personer med skriv- och/eller talsvårigheter.
4. Augmentativa och alternativa kommunikationssystem (Augmentative and Alternative Communication systems, AAC) - Avancerade system som kombinerar flera olika metoder för att underlätta kommunikationen, inklusive symboler, bilder, text, tal och gest.
5. Mobil- och tabletdatorer med speciella programvaror - Används ofta som en del av ett AAC-system och kan innehålla funktioner som stödjer kommunikationen genom att till exempel förstora text eller använda bilder istället för text.
6. Ögonsteueringssystem (eye-tracking systems) - Använder en kamera och mjukvara för att spåra ögonrörelser och därmed möjliggöra kommunikation genom att välja ut symboler eller texter med blicken.
Det är viktigt att anpassa kommunikationshjälpmedlen efter den enskilda personens behov och förmågor, för att underlätta kommunikationen så mycket som möjligt.
Talamussjukdomar är en samlingsbeteckning för sjukdomar som primärt orsakas av skada eller avvikelse i talamus, en del av hjärnan som är involverad i sensomotorisk och kognitiv funktion. Talamussjukdomar kan vara medfödda eller aquired, och de kan orsakas av flera olika faktorer, till exempel trauma, infektion, tumörer, stroke eller neurodegenerativa sjukdomar.
Exempel på talamussjukdomar inkluderar:
* Talamuskärlsbetydande stroke (CVA)
* Neurodegenerativa sjukdomar som parkinsonism och Huntingtons sjukdom
* Infektioner som hjärnhinneinflammation (meningit) eller encefalit
* Metaboliska sjukdomar som Wilson sjukdom
* Tumörer i talamus
Symptomen på talamussjukdomar kan variera beroende på vilken del av talamus som är drabbad, men de kan inkludera sensorisk förlust, motoriska störningar, kognitiva svårigheter, smärta, sömnstörningar och förändringar i perception och känsloliv.
Perceptionssvikt, även känd som illusoriska halvsyner eller hallucinationssyndrom, är ett medicinskt tillstånd där en person upplever att de ser ting som inte verkligen finns där. Det kan handla om att se föremål, djur eller människor som inte existerar, eller att se saker på ett felaktigt sätt, såsom att forma och storlek på objekt är förvrängda. Perceptionssvikt kan vara ett symtom på olika sjukdomar, till exempel neurologiska sjukdomar som Parkinson eller epilepsi, psykiatriska sjukdomar som schizofreni eller bipolär sjukdom, eller som en biverkning av vissa mediciner. Det kan också förekomma hos friska individer i samband med sömnbrist, stress eller åldrande.
Afasi
Afasi & Filthy
Oxfordshire Community Stroke Project
Herbert Munkhammar
Brocas område
Afasiförbundet i Sverige
Magnus Lidehäll
Apraxi
Bo Högberg
Förvärvad
Alexi
Östersjöar
Bruce Willis
Urban Angels
Arnold Pick
Svennebanan
Dyskalkyli
Flerspråkighet
Roman Jakobson
Petronella Johanna de Timmerman
Sławomir Mrożek
Peter Borenstein
FOXP2
Sven Nykvist
Ed Kea
Sundsgårdens folkhögskola
Transkraniell magnetstimulering
Wernickes område
Frithiof Lennmalm
Talstörning
Afasi - Wikipedia
Körsång mot afasi efter stroke (finsk studie)
Vad ar afasi
Hedla | Afasi Skåne
Afasi? Vad är det? | afasilinjen
Afasi - Afasiföreningen i Stockholms län
Press/Afasi i media - Afasiföreningen i Gävleborg
Behandling av afasi - Afasiföreningen i Stockholms län
Självträning vid afasi - Afasiföreningen i Stockholms län
Personer med Afasi får hjälp med ny samtalsapp med 3D - VitaeNova
Kräsna mänskor är dåligt uppfostrade | Morgonpodden | Yle Areena - podcastit
Lars Mejern Larsson (S) | Sveriges riksdag
Hjärntumör - 1177
Sök - Kunskapsluckor
Afasiföreningen Karlstad - SV Värmland
Veckans Mp3 - 2005 | Whoa
Digital Tone Festival 2007 | Festivalinfo
Informationsfilmer - Logopederna
Sl upp afatisk p Psykologiguiden i Natur & Kulturs Psykologilexikon
Ge en gåva | Hjärnfonden
Pekplattor ett stöd för afasigruppen
Personal eller studerande - Kristianstads kommun
Rehabilitering - Region Halland
Fysisk tillgänglighet - Afasiförbundet i Sverige
Taltjänst - Habilitering & Hälsa
Christina Samuelsson - Linköpings universitet
2015-4-10PatientendelaktigSocialstyrelsen | PDF
En dag kommer jag tillbaka | Bonniers bokklubb
Solsikkeprodukter Arkiv - Hjerneskadet
Personer20
- Personer med afasi har svårigheter av olika grad att förstå språk, kunna tala, läsa och/eller skriva (gäller även för teckenspråk). (wikipedia.org)
- Personer med afasi och deras anhöriga bör så snart som möjligt efter insjuknandet träffa en logoped för att få information och stöd. (wikipedia.org)
- Det är också viktigt att närstående får information och råd om hur man kan underlätta samtal med personer som har afasi. (wikipedia.org)
- För vissa personer med afasi kan det vara aktuellt med någon form av kommunikationshjälpmedel, för att komplettera när talförmågan inte räcker till. (wikipedia.org)
- Personer som har afasi blir ofta frustrerade då det är svårt för dem att sätta ord på sina tankar och bilda meningar så att andra förstår. (wikipedia.org)
- Många personer med afasi tycker att det är bra att visa ett litet informationskort när de träffar nya personer. (firebaseapp.com)
- Stöd till dig som anhörig Varje år drabbas ca 8-10 000 personer av afasi. (firebaseapp.com)
- Det finns också en kurs för personer med afasi vid Alma folkhögskola på Liljeholmen, där man kan gå 1-3 år. (afasicenter.se)
- Personer som har afasi har dock problem med att uttrycka sig. (vitaenova.se)
- Personer med afasi riskerar att exkluderas och alla tekniska framsteg är välkomna. (vitaenova.se)
- Viktor Gardelli, som är universitetslektor i pedagogik vid Luleå tekniska universitet säger i en intervju att prototypen är ämnad för att ge en rikare kommunikation och ökad delaktighet för personer med afasi. (vitaenova.se)
- Den som har afasi lider av svårigheter att kunna formulera sig och allmänheten ger inte alla gånger en tillräckligt hänsynsfull miljö för att dessa personer ska kunna uttrycka sig. (vitaenova.se)
- Appen bygger på tidigare studier där man undersökt och intervjuat hjärnskadade och personer med afasi. (vitaenova.se)
- Pandemin har inneburit ökad isolering och ensamhet för många personer med afasi, men i Värmland har mycket av verksamheten kunnat fortsätta antingen utomhus eller digitalt. (sv.se)
- NYHET Pekplattor och andra digitala verktyg kan bli viktiga hjälpmedel för personer med afasi. (umu.se)
- Varannan vecka får personer med afasi möta forskare vid Umeå universitet för att pröva hur ny teknik kan underlätta deras vardag. (umu.se)
- För personer som fått afasi handlar det i de allra flesta fall om höger sida av kroppen. (afasi.se)
- Epilepsi är även förekommande hos personer med afasi. (afasi.se)
- Personer som använder taltjänst kan till exempel ha afasi, dyslexi, cerebral pares eller neurologisk sjukdom. (vgregion.se)
- Fokus är på att kartlägga och underlätta kommunikationen för barn med språkstörning, personer med afasi och personer med demens. (liu.se)
Personen med afasi2
- Samma riktlinjer anger också att närstående till personen med afasi ska erbjudas utbildning och träning för att lära sig hur de kan stötta och underlätta kommunikationen. (wikipedia.org)
- Tanken är att om personen med afasi på ett strukturerat sätt får höra och upprepa samma typ av mening, med varierat innehåll, ska det underlätta egen produktion av samma meningstyp. (afasicenter.se)
Stroke6
- Enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid stroke - remissversion, ska patienter med afasi som bedöms ha nytta av det erbjudas intensiv behandling. (wikipedia.org)
- Afasi beror oftast på stroke. (firebaseapp.com)
- Engelsk definition Titel ATT LEVA MED AFASI: En litteraturstudie om individers erfarenheter av att leva med afasi Författare Emil Lindström & Albulene Mehmeti Utbildningsprogram Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp Handledare Ann-Christin Karlsson Examinator Sylvi Persson Adress Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- … Se hela listan på hjarnfonden.se Afasi innebär att ha det svårt med språket efter en hjärnskada, oftast en stroke. (firebaseapp.com)
- Afasi är en språkstörning som kan uppstå efter en hjärnskada, oftast stroke. (firebaseapp.com)
- Afasi innebär att ha det svårt med språket efter en hjärnskada, oftast en stroke. (afasilinjen.se)
- Den vanligaste orsaken till afasi är stroke. (afasi.se)
Behandling3
- Det finns idag gott vetenskapligt stöd för att intensiv logopedisk behandling leder till förbättring vid afasi. (wikipedia.org)
- Det är logopeder som gör bedömningen och ger behandling vid afasi eller andra kommunikationsstörningar. (afasicenter.se)
- Behandling vid afasi - språklig träning (minst fyra timmar i veckan) samt kommunikationspartnerträning för närstående med syftet att närstående får lära sig tekniker som kan underlätta samtalet. (janusinfo.se)
Kunskap om afasi1
- Den kan därför vara svår för omgivningen att förstå om man inte har kunskap om afasi. (wikipedia.org)
Handlar1
- Afasi handlar dock inte om förlamning utan om att kunskapen hur man talar har förstörts. (wikipedia.org)
Vanligt1
- Det är alltså vanligt att dessa svårigheter förekommer tillsammans med afasi. (wikipedia.org)
Kommunikationen1
- indirekt, dvs syfta till att förbättra närståendes eller andra samtalspartners förmåga att stötta kommunikationen vid afasi. (afasicenter.se)
Expressiv2
- Expressiv afasi påverkar det egna talet, det går inte att hitta orden. (wikipedia.org)
- 2020-04-01 Afasi av denna typ kallas Broca´s afasi eller motorisk-efferent afasi (tidigare kallad för expressiv afasi). (firebaseapp.com)
Vanliga1
- Mindre vanliga former av aura är talsvårigheter (afasi), förlamning eller hjärnstamssymtom med förlust av balans, hörsel, koordination och i värsta fall medvetslöshet. (xn--alltommigrn-u8a.se)
Lyssna1
- Lyssna till Socialstyrelsens podd om afasi. (afasicenter.se)
Vissa1
- Vissa demenssjukdomar, så kallade primärprogressiva afasier, ger framförallt svårigheter med språket medan minne och rumsorientering kan vara relativt välbevarade. (demenscentrum.se)
Tala3
- För rapparen Afasi, se Herbert Munkhammar Afasi är en störning av förmågan att tala eller att förstå språk. (wikipedia.org)
- AFASI INNEBÄR: en nedsatt förmåga att tala. (firebaseapp.com)
- Annars kan man försöka föreställa sig hur det är att vara bland människor som talar ett språk som man bara förstår och kan tala till viss del (medelsvår afasi), eller inte kan förstå eller tala alls (svår afasi). (afasicenter.se)
Samt1
- med afasi samt narrativt aktörskap. (web.app)
Livet1
- Livet påverkas även för närstående när en familjemedlem får afasi. (wikipedia.org)
20211
- 2008), har en av J Garsten · 2021 - delas in i sensorisk (impressiv) och motorisk (expressiv) afasi. (netlify.app)
Motorisk Afasi1
- Afasi eller Motorisk Afasi som han hette när han först släppte musik på brusiga kassetter runt millenieskiftet kom från sju års ålder att växa upp i Luthagen i centrala Uppsala. (gatuslang.se)
Kallas3
- Det kallas afasi . (hjarnfonden.se)
- kallas också för "impressiv" eller "flytande" afasi. (netlify.app)
- Afasi som uppstår på grund av skador i och kring Brocas centrum drabbar främst ger främst störningar i språkförståelsen, vilket kallas sensorisk (impressiv) afasi Afasi behandlas med viss framgång med språkträning enligt logopediska Ofta är inte intellektet skadats utan endast förmågan att uttrycka sig i tal och skrift. (netlify.app)
Kommunikation1
- Att underlätta kommunikation vid afasi. (web.app)
Impressiv6
- Impressiv afasi gör det svårt att förstå vad andra säger. (wikipedia.org)
- Symtomen på afasi kan vara av varierande karaktär beroende på var i hjärnan skadan Se hela listan på demenscentrum.se I Danmark omtales afasi ofte som 'ekspressiv' og 'impressiv' afasi, og ikke sjældent som om der var tale om et enten-eller. (netlify.app)
- Om den personen som jag pratat med hade riktig fakta om impressiv afasi är det skulle det vara hemskt jobbigt. (netlify.app)
- Internationellt används afasi, dysartri och talapraxi som ligger till grund för vidare åtgärder och behandling, så som konsistensanpassning, av E Grut - Nyckelord: Afasibehandling, CIAT, uppföljning, behandlingseffekt, upplevelser Deltestet Hörförståelse (C1-C8) användes för att bedöma impressiv förmåga. (netlify.app)
- sep 2020 Impressiv dysfasi - Denne sproglige forstyrrelse relaterer sig til besvær Behandling af sproglige forstyrrelser Behandling af epileptisk afasi. (netlify.app)
- Ved impressiv afasi har man svært ved at forstå, hvad der bliver sagt. (netlify.app)
Personen1
- Samma riktlinjer anger också att närstående till personen med afasi ska erbjudas utbildning och träning för att lära sig hur de kan stötta och underlätta kommunikationen. (wikipedia.org)
Dysartri1
- Distansbehandlingen erbjuds i dag patienter i alla åldrar för ett stort antal diagnoser, inklusive afasi, dysartri och dyslexi. (regionvasterbotten.se)
Skriva1
- Afasi är en språkstörning som innebär nedsatt förmåga eller oförmåga att tala, förstå tal, läsa och/eller skriva. (web.app)
Filthy1
- EP:n skulle följas upp av debutalbumet Parkbänksfilosofi som aldrig blev av, utan istället följde duon Afasi & Filthy upp med två Hotell stress -mixtapes innan debutalbumet Fläcken kom 2008. (gatuslang.se)
Exempel2
Drabbas1
- Varje år drabbas Diagnos och behandling av afasi. (netlify.app)