Manodepressiv sjukdom
Psykiska störningar
Involutionsdepression
Sinnesrörelse
Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders
Depressiv sjukdom
Mani, medel mot
Psykiatriskt status, skattningsskalor
Antidepressiva medel
Affektiva störningar, psykotiska
Nedstämdhet
Psykotiska störningar
Komorbiditet
Missbruksrelaterade sjukdomar
Självmordsförsök
ADHD
Seasonal Affective Disorder
Schizofreni
Stressyndrom, posttraumatiskt
Fobier
Psykofarmaka
Självmord
Psykologsamtal
Sinnesjämviktsstörningar
Hjärna
Barn till funktionshindrade föräldrar
Katatoni
Kognitiva störningar
Dubbeldiagnos (Psykiatri)
Stress, psykologisk
Prevalens
Premenstruellt syndrom
Enkäter
Tvångssyndrom
Gränspsykos
Autism
Elbehandling
Personlighetsprofilformulär
Antipsykosmedel
Sjukdomsgradsmått
Riskfaktorer
Sömnstörningar
Temperament
Känslor
Litiumkarbonat
Variansanalys
Personlighetstester
Utvecklingsstörningar hos barn, genomgripande
Personlighet
Psykometri
Psykofarmakologi
Ungdomspsykiatri
Serotonin Plasma Membrane Transport Proteins
Postpartumdepression
Vanföreställningar
Neuropsykologiska tester
5-HT1A-serotoninreceptor
Age of Onset
Limbiska systemet
Checklist
Litium
Avvikande beteende
Psykoterapi
Förändringar efter döden
Tvärsnittsstudier
Magnetisk resonanstomografi
Alkoholism
Hypofys-binjureaxel
Genetiska sjukdomsanlag
Longitudinella studier
Hypotalamus-hypofyssystem
Gyrus cinguli
Affektiva symtom
Könsfaktorer
Age Factors
Tickrubbningar
Riluzol
Serotoninupptagshämmare
Fall-kontrollstudier
Kognition
Prefrontal kortex
5-HT2A-serotoninreceptor
Hälsoundersökningar
BDNF
Serotonin
Somatoforma störningar
Personlighetsbedömning
Impulsivt beteende
Fluoxetin
Schizofrenins psykologi
Livsavgörande händelser
Mandelkärna
Psykologiska tester
Kognitiv terapi
Förenta Staterna
Behandlingsresultat
Tidsfaktorer
Dibensotiazepiner
Chi-tvåfördelning
Sjukdomsmodeller, djur
Valproinsyra
Resultats reproducerbarhet
Anpassning, psykologisk
Socialt beteende
Självdestruktivt beteende
Personliga relationer
Uppmärksamhets- och beteendestörningar
Impulskontrollstörningar
Tryptofanhydroxylas
Hippocampus
Utforskande beteende
Self Report
Psykiatri
Internationell klassifikation av sjukdomar
Livskvalitet
Aggression
Sjukhuspatienter
Fenotyp
Translations
Dominans-underkastelse
Panikattack
Antidepressiva medel, andrageneration
Demografi
Uppföljningsstudier
Anti-Anxiety Agents
Thyroxine-Binding Globulin
Hjälplöshet, inlärd
Minnesstörningar
Logistiska modeller
Trötthet
Rörelserubbningar
Könshormoner
Suicidal Ideation
Dygnsrytm
Functional Neuroimaging
Veterans Health
Modeller, psykologiska
Talstörningar
Prospektiva studier
Social anpassning
Antisocial personlighetsstörning
Nervceller
Sömn
Polymorfism, enkelnukleotid
Neuronal plasticitet
Epilepsi
Stamtavla
Binge-Eating Disorder
Psykiatriska avdelningar
Gruppsykoterapi
Kronisk sjukdom
Familjerelationer
Socioekonomiska faktorer
Graviditet
Neurotiska störningar
Hjärnans kartläggning
Smärta
Ketamin
Våld
Hjärnkemi
Raphe nuclei
Citalopram
Outpatients
Sömnbrist
Faktoranalys, statistisk
Kohortstudier
Myeloproliferativa sjukdomar
Familjens hälsa
Nervbanor
Personlighetsstörningar
Serotoninreceptorer
Dissociativa störningar
Fruktan
Recurrence
Narkotikamissbruk
'Affektiva störningar' är ett samlingsbegrepp inom psykiatrin för en grupp sjukdomar som kännetecknas av störningar i individens affekter, det vill säga känsloliv och stämning. Detta kan yttra sig i onormalt intensiva, långvariga eller ofta skiftande känslor, till exempel depression, mani eller både och. Affektiva störningar innefattar diagnoser som depressiva störningar, bipolära störningar och cyklotymiska störningar.
Manodepressiv sjukdom, även känd som bipolär affektivt störning, är en mental ohälsa som karaktäriseras av upprepade episoder med maniska, hypomana eller depressiva symptom. Under en manisk episod kan individen uppleva ökad energi, eufori, tankeflöde och självsäkerhet, samt ha svårt att sätta sig stilla eller tänka klart. Under en depressiv episod kan personen känna sig nedstämd, hopplös, trött, sakna energi och ha ont i kroppen. I vissa fall kan individen uppleva både maniska och depressiva symptom samtidigt, ett tillstånd som kallas mixed state. Manodepressiv sjukdom påverkar personens humor, tankar, perception, handlingar och sömn. Det är en livslång sjukdom som behandlas med mediciner och psykoterapi.
Anxiety disorders are a category of mental health disorders characterized by feelings of excessive and persistent worry, fear, or anxiety that interfere with daily activities. According to the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5), there are several specific types of anxiety disorders, including:
1. Separation Anxiety Disorder: intense fear or anxiety about being separated from a person or place that provides feelings of security or safety.
2. Selective Mutism: consistent failure to speak in certain social situations where speaking is expected, despite the ability to understand and speak in other situations.
3. Specific Phobia: excessive and persistent fear of a specific object, situation, or activity that is generally not harmful.
4. Social Anxiety Disorder (Social Phobia): intense fear or anxiety about social interactions or performing in front of others.
5. Panic Disorder: recurrent unexpected panic attacks and constant worry about having another attack.
6. Agoraphobia: fear or anxiety about being in places or situations from which escape might be difficult or help unavailable in the event of a panic attack or other incapacitating or embarrassing symptoms.
7. Generalized Anxiety Disorder (GAD): excessive and persistent worry or anxiety about several aspects of life, for a period of six months or more.
8. Substance/Medication-Induced Anxiety Disorder: anxiety caused by the effects of a substance or medication.
9. Anxiety Disorder Due to Another Medical Condition: anxiety that is the direct physiological consequence of another medical condition.
10. Other Specified Anxiety Disorder and Unspecified Anxiety Disorder: categories for disorders with symptoms that do not meet the criteria for any of the specific anxiety disorders but still cause significant distress or impairment.
These disorders can significantly impact a person's quality of life, making it difficult to function in social, occupational, and other areas of life. Treatment typically involves psychotherapy, medication, or a combination of both.
Psykiska störningar (eller mentala störningar) är enligt Världshälsorganisationen WHO en allmän beteckning på en grupp sjukdomar, som kännetecknas av särskilda förändringar i känsloliv, tankar, perceptioner, minne, inlärning, motivation, uppfattning om verkligheten och beteende. Dessa förändringar är så pass allvarliga att de orsakar individen klart lidande eller funktionsnedsättning i vardagslivet. Psykiska störningar kan ha olika orsaker, exempelvis genetiska faktorer, hjärnskador, trauma, missbruk av droger eller alkohol, samt sociala och miljömässiga faktorer. Exempel på psykiska störningar är depression, schizofreni, ångeststörningar, personlighetsstörningar och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som exempelvis autism och ADHD.
Involutionsdepression, även känd som postpartum depression under andra betingelser, är en allvarlig form av depression som kan drabba kvinnor efter förlossning. Det är vanligare under de första månaderna efter förlossningen, men det kan också inträffa upp till ett år efter att barnet har fötts. Involutionsdepression skiljer sig från den mildare postpartum blues som många kvinnor upplever under de första veckorna efter förlossningen.
Symptomen på involutionsdepression kan vara allvarliga och inkludera:
* Kraftiga känslor av tristess, hopplöshet eller tomhet
* Tankar om självmord eller att skada sig själv eller barnet
* Svårigheter att sova, äta eller ta hand om sig själv
* Intensiv rastlöshet eller stillhet
* Förändringar i tänkande, minne eller koncentration
* Minskad intresse för aktiviteter som en gång var angelägna
* Överdrivet skuldkänslor eller oskuldiga känslor av att inte vara en bra mor
Involutionsdepression kan ha negativa effekter på moderns relation med barnet, partnern och andra familjemedlemmar. Det kan också påverka barnets utveckling och välbefinnande. Om du eller någon du känner upplever symtom på involutionsdepression bör du söka professionell hjälp så snart som möjligt. Behandlingen kan innefatta mediciner, terapi eller en kombination av båda.
"Sinnesrörelse" är ett begrepp inom neurologi och psykiatri som refererar till en subjektiv upplevelse av rörelse, trots att den kroppsliga rörelsen saknas. Det kan också kallas för pseudomotorisk sinnesrörelse eller kinästetisk hallucination. Denna upplevelse kan vara mycket övertygande och kan leda till förvirring och oro hos den drabbade.
Sinnesrörelser kan uppstå som en följd av skador på vissa delar av hjärnan, såsom basala ganglierna eller cerebellum, eller som en biverkning av vissa mediciner eller droger. De kan också förekomma i samband med neurologiska sjukdomar som Parkinson's sjukdom och multipla skleros. I vissa fall kan sinnesrörelser vara ett tecken på en psykiatrisk störning, såsom schizofreni.
Den Diagnostiska och statistiska manualen för psykiatriska störningar (DSM) är en utförlig handbok publicerad av Amerikanska psykiatriska föreningen (APA). Den används globalt som ett referensverk för att diagnostisera och klassificera olika mentala störningar.
DSM innehåller en systematisk presentation av kriterier och symptom som behövs uppfylla för att ställa en diagnos på olika psykiatriska tillstånd, från neuropsykiatriska störningar till affektiva och personlighetsstörningar. Den innehåller också information om prevalens, incidens, riskfaktorer, komorbiditet och relaterade medicinska eller psykosociala problem för varje diagnos.
DSM har gått igenom flera uppdateringar sedan den publicerades första gången 1952, med senaste utgåvan DSM-5 som publicerades 2013. Det är värt att notera att DSM inte är det enda systemet för klassificering av mentala störningar; Världshälsoorganisationen (WHO) har också sitt eget klassifikationssystem, ICD-10 Kapitel V: Mentala och beteendestörningar.
Depression, eller depressiv sjukdom, är en allvarlig mental störning som kännetecknas av lågstämdhet, hopplöshet, förlorad interesse för aktiviteter, trötthet, koncentrationssvårigheter, viktförlust eller viktuppgång, sömnsvårigheter eller ökad sömn, känslor av skuld eller vanföreställda tankar om döden eller självmord. För att diagnosticeras med en depressiv sjukdom måste individen ha upplevt dessa symptom under en betydande period av tid och orsaka betydande lidande och funktionsnedsättning i deras vardagliga liv. Det finns också olika typer av depressioner, till exempel bipolär sjukdom och säsongsbundet depressivt syndrom.
Medicinskt kan "mani, medel mot" översättas till "vice, treatment for". Mani är ett arvetord från grekiskan och betyder "ondska", "fel" eller "missbruk". I medicinska sammanhang används det ofta för att beskriva en onormal fysiologisk tilstånd eller en sjukdom. Exempelvis kan man tala om "näringsmangel, medel mot" (nutritionsdeficit, treatment for) när man diskuterar olika behandlingsalternativ för att hantera en näringsbrist.
"Psykiatrisk status" är ett sammanfattande begrepp för en individuals mentala hälsa och psykiatriska symptom. Det kan bedömas och graderas med olika skattningsskalor. Några vanliga skattningsskalor inkluderar:
1. Clinical Global Impression (CGI): Denna skala används för att snabbt bedöma allvarlighetsgraden av en patients mentala ohälsa. Skalan har två delar: CGI-Severity och CGI-Improvement. CGI-Severity bedöms från 1 (normalt) till 7 (mycket allvarligt sjukt), medan CGI-Improvement bedöms från 1 (mycket förbättrad) till 7 (mycket försämrad).
2. Positive and Negative Syndrome Scale (PANSS): Denna skala används för att mäta psykotiska symptom, såsom hallucinationer och desorganiserat tänkande, samt negativa symptom, såsom avflackning och socialt tillbakadragande. Skalan innehåller 30 objektiva kliniska observationer som bedöms från 1 (ingen symtomatologi) till 7 (extrem symptomatologi).
3. Hamilton Depression Rating Scale (HDRS): Denna skala används för att mäta allvarlighetsgraden av depression. Skalan innehåller 17 eller 21 objektiva kliniska observationer som bedöms från 0 till 4 eller 0 till 2, beroende på frågan. Högre poäng indikerar allvarligare depression.
4. Young Mania Rating Scale (YMRS): Denna skala används för att mäta allvarlighetsgraden av mani. Skalan innehåller 11 objektiva kliniska observationer som bedöms från 0 till 4 eller 0 till 8, beroende på frågan. Högre poäng indikerar allvarligare mani.
Dessa är några exempel på skalor som används för att mäta psykiatriska symptom och deras allvarlighetsgrad. Det finns också andra skalor som mäter andra aspekter av mentala hälsoproblem, såsom ångest, trauman och personlighetsstörningar.
Antidepressiva mediciner är en grupp läkemedel som främst används för att behandla depression, men de kan även vara effektiva vid behandling av andra psykiatriska tillstånd såsom ångeststörningar, panikattacker, social fobi, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), essäntiell tremor och smärre smärttillstånd. Dessa mediciner fungerar genom att påverka kemiska signaler i hjärnan som reglerar humöret och stämningarna.
Det finns flera olika typer av antidepressiva mediciner, inklusive:
1. SSRIs (Selektiva Serotoninåterupptagshämmare): Dessa mediciner fungerar genom att blockera återupptaget av serotonin i hjärnan, vilket ökar mängden serotonin som är tillgängligt för cellerna i hjärnan. Exempel på SSRI-preparat inkluderar fluoxetin (Prozac), sertralin (Zoloft) och citalopram (Celexa).
2. SNRIs (Dubbla Serotonin- och Noradrenalinåterupptagshämmare): Dessa mediciner fungerar genom att blockera återupptaget av både serotonin och noradrenalin i hjärnan, vilket ökar mängden av dessa neurotransmittorer som är tillgängliga för cellerna i hjärnan. Exempel på SNRI-preparat inkluderar venlafaxin (Effexor) och duloxetin (Cymbalta).
3. Tricykliska antidepressiva mediciner: Dessa mediciner fungerar genom att blockera återupptaget av flera olika neurotransmittorer i hjärnan, inklusive serotonin, noradrenalin och dopamin. Exempel på tricykliska antidepressiva preparat inkluderar amitriptylin (Elavil) och imipramin (Tofranil).
4. MAO-hämmare: Dessa mediciner fungerar genom att blockera enzymet monoaminoxidas, som bryter ner neurotransmittorerna serotonin, noradrenalin och dopamin i hjärnan. Exempel på MAO-hämmare inkluderar phenelzin (Nardil) och tranylcypromin (Parnate).
Det är viktigt att notera att alla antidepressiva mediciner kan ha biverkningar och att det kan ta tid för dem att verka. Det rekommenderas därför att en läkare konsulteras innan man börjar med någon form av antidepressiv behandling.
'Affektiva störningar, psykotiska' är en diagnos inom psykiatrin som beskriver ett tillstånd där en individ upplever både affektiva symtom (störningar i känslolivet) och psykotiska symtom (förvrängda tankar, perceptioner eller sinnesförändringar).
Affektiva symtom kan inkludera:
* Onormalt höga eller låga humörsvängningar
* Långvarig depression eller onormal eufori
* Svävande eller labilt humör
Psykotiska symtom kan inkludera:
* Förvrängda tankar eller tankestörningar
* Hallucinationer (att höra, se, känna, smaka eller luka på saker som inte finns)
* Illusioner (felaktiga eller förvrängda sinnesintryck)
* Förvirring eller desorientering
* Tankestörningar som kan leda till svårigheter att tänka klart eller logiskt
Det är värt att notera att diagnosen 'affektiva störningar, psykotiska' inte är en officiell diagnos i DSM-5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders), men det kan vara en beskrivande term som används av vårdpersonal för att beskriva en persons symptom.
I medicinsk kontext, betyder "lättretlighet" vanligtvis att någon är i ett tillstånd där de är lättare än normalt påverkade av alkohol, läkemedel eller andra substanser. Det kan också användas för att beskriva en person som har en lägre toleransnivå för dessa substanser, vilket kan leda till att de blir berusade eller påverkade av mindre mängder än vanligt.
Det är värt att notera att begreppet "lättretlighet" kan variera beroende på kulturell kontext och sociala normer. Vad som kan betraktas som "lättretligt" i en kultur kan vara normalt i en annan. Dessutom kan olika individer ha olika reaktioner på samma mängd alkohol eller andra substanser, beroende på faktorer som ålder, vikt, kön och hälsotillstånd.
Nedstämdhet är ett subjektivt och multidimensionellt begrepp som kan omfatta både kroppsliga och psykiska aspekter. Det saknas en entydig medicinsk definition, men nedstämdhet kan definieras som ett tillstånd av minskad mental och fysisk energi, minskat intresse och motivation, trötthet, koncentrationssvårigheter, lättretlighet, sömnproblem och känslomässig negativt stämning. Det kan också vara förknippat med kroppsliga symtom som muskelvärk, smärtor och mag-tarmbesvär.
Nedstämdhet kan vara ett tecken på en underliggande medicinsk eller psykiatrisk sjukdom, såsom depression, utmattningssyndrom (burnout), stressrelaterade tillstånd, sömnbrist, anemi, hypotyreos, diabetes osv. Det kan också vara en reaktion på livets händelser och stresser eller vara relaterat till livsstilsfaktorer som brist på motion, usel kost och drog-/alkoholmissbruk.
Om nedstämdhet är lindrigt och tidsbegränsat kan det behöva ingen medicinsk behandling. Om det dock är allvarligt eller varaktigt kan det behövas en medicinsk utvärdering för att fastställa eventuell underliggande orsak och ge lämplig behandling.
Psykotiska störningar är en grupp av allvarliga mentala sjukdomstillstånd som påverkar kognition, perception, emotioner och beteende. De kan orsaka psykos, som innebär upplevelser av avsaknad av kontakt med verkligheten och hallucinationer (se och höra saker som inte finns). Psykotiska störningar kan också leda till förändringar i tankarna, känslor och beteenden. Exempel på psykotiska störningar inkluderar schizofreni, bipolär sjukdom och sällsyntare typer av psykoser. Vissa personer med psykotiska störningar kan ha svårt att sköta sin vardagliga livsföring och behöver professionell hjälp för att hantera sin sjukdom.
'Komorbiditet' är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva när en individ har två eller flera sjukdomar, tillstånd eller störningar samtidigt. Dessa tillstånd kan vara relaterade eller orelaterade till varandra och kan ha en gemensam orsak eller vara skilda. Komorbiditet kan komplicera behandlingen och leda till sämre prognoser eftersom den kan påverka symptomen, funktionsnivån och livskvaliteten hos individen. Exempel på komorbiditet kan inkludera en persons med diabetes som också har depression eller en person med hjärt-kärlsjukdom som också har kronisk lungsjukdom.
'Missbruksrelaterade sjukdomar' (Substance Use Disorders, SUD) är en diagnos enligt den diagnostiska systemet DSM-5 och ICD-10. Det handlar om en patologisk bruk av psykoaktiva ämnen eller preparat som leder till kliniskt relevanta problem eller skada.
Kriterier för en SUD inkluderar:
1. Försök att minska användandet eller missbruket, men misslyckas.
2. Fortsatt användning trots personliga problem orsakade av drogen.
3. Större mängd än planerat används.
4. Långvarigare användning än planerat.
5. Betydande tid tillbringas för att få tag på, använda eller återhämta sig efter användandet av drogen.
6. Viktiga aktiviteter överges eller minskar på grund av användandet.
7. Användandet fortsätter trots kännedom om fysiska eller psykiska risker.
8. Toleransutveckling - större mängd behövs för att uppnå samma effekt.
9. Uttagningseffekter (abstinens) uppstår när användandet av drogen minskar eller upphör.
En SUD kan vara mild, moderat eller allvarlig beroende på antalet uppfyllda kriterier. I vissa fall kan en SUD leda till beroendesjukdom (Dependence).
Anxiety is a normal emotional response to perceived threat or stress and can be characterized by feelings of apprehension, worry, and tension. However, when anxiety becomes excessive, persistent, or interferes with an individual's daily activities, it may be considered a mental health disorder. According to the diagnostic criteria outlined in the fifth edition of the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5), anxiety disorders include conditions such as generalized anxiety disorder, panic disorder, social anxiety disorder, phobias, and separation anxiety disorder. These conditions are typically characterized by symptoms such as excessive worry or fear, avoidance behaviors, physical symptoms such as rapid heartbeat, sweating, and trembling, and difficulties with sleep and concentration.
Självmordsförsök definieras som en handling där någon utför ett beteende med avsikt att dö, men överlever. Det kan innebära olika slags handlingar beroende på individuella förhållanden, men ofta är det kopplat till självskada eller att ta in livsfarliga substanser. Självmordsförsök bör ses som en kris-situation och behöver tas mycket allvarligt, eftersom de ofta är ett tecken på underliggande psykisk ohälsa och ökar risken för framtida fullbordade självmord.
'Litiumföreningar' är en samlande beteckning för oorganiska eller organiska kemiska föreningar som innehåller litium (Li), ett alkalimetall med atomnummer 3 på det periodiska systemet. Litiumföreningar är ofta joniska, vilket betyder att de består av katjoner (positivt laddade joner) av litium och anjoner (negativt laddade joner) av olika icke-metaller eller polyatomiska joner.
Ett exempel på en vanlig litiuförening är litiumkarbonat (Li2CO3), som används inom medicinen för behandling av bipolär sjukdom och akut mani. Andra exempel på litiuföreningar inkluderar litiumhydroxid (LiOH), litiumklorid (LiCl), litiumfluorid (LiF) och litiumacetat (CH3COOLi).
Det är värt att notera att litiumföreningar kan vara giftiga eller skadliga vid överdosering, och deras användning bör alltid ske under medicinsk övervakning.
'ADHD' står för 'Attention Deficit Hyperactivity Disorder', som är ett neuropsykiatriskt tillstånd som kännetecknas av symptom som svårigheter att hålla koncentrationen, vara uppmärksam och/eller vara orolig eller överaktiv. Symptomen måste ha varit présent under minst sex månader och ha påbörjats före 12 års ålder. Tillståndet kan delas in i tre huvudgrupper:
1. Predominantly Inattentive Type (ADHD-PI): personen har svårigheter att hålla koncentrationen, är distraherad och/eller glömmer ofta saker.
2. Predominantly Hyperactive-Impulsive Type (ADHD-PHI): personen är orolig, impulsiv och kan ha svårigheter att sitta stilla under längre perioder.
3. Combined Type (ADHD-C): personen uppfyller kriterierna för både Predominantly Inattentive Type och Predominantly Hyperactive-Impulsive Type.
Det är viktigt att notera att ADHD kan ha en negativ påverkan på en persons liv och funktionalitet, men med rätt behandling och stöd kan personer med ADHD leda ett lyckosamt liv.
'Seasonal Affective Disorder' (SAD) er en type af depression, der typisk opstår hos en person i de samme årstider, normalt om efteråret eller vinteren. Den karakteriseres ved at have følelser af tristhed, nedtrykthed, reduceret energilevelse, øget søvnbehov, øget appetit (især på kulhydratrige fødevarer), vægtøgning og socialt tilbagetræk sig. SAD antages at opstå som følge af mangel på naturligt lys, hvilket kan forstyrre den indre biologiske ure (cirkadian rytme) og nedsætte produktionen af neurotransmitter såsom serotonin og dopamin i hjernen. Behandlinger omfatter lysterapi, antidepressiva medicin og kognitiv adfærds terapi (CBT).
'Schizofreni' är ett allvarligt och komplext psykiatriskt sjukdomstillstånd som kännetecknas av störningar i tankar, perceptioner, känslor, beteende och funktion. De två huvudsakliga symptomen på schizofreni är positiva symtom och negativa symtom.
Positiva symtom innefattar psykotiska symtom som hallucinationer (vanligtvis att höra röster), illusioner, desorganiserade tankar och beteende samt störd affektivt tillstånd. Dessa symtom kan vara mycket uppenbara och kan orsaka stor lidande och funktionsnedsättning.
Negativa symtom innefattar avflackning, isolering, brist på motivation, brist på förmåga att känna glädje eller omtanke samt monotoni i tal och mimik. Dessa symtom kan vara mer subtila än positiva symtom, men de kan fortfarande orsaka betydande funktionsnedsättning och lidande.
Schizofreni kan också påverka kognitiva funktioner som uppmärksamhet, minne, planering och förmåga att lära sig nya saker. Dessa kognitiva symtom kan vara lika viktiga som de positiva och negativa symtomen när det gäller funktionsnedsättning och livskvalitet.
Det är värt att notera att schizofreni inte innebär en split personality eller flersidighet av personlighet, vilket är två missförstånd som ofta förekommer. Istället är det ett allvarligt och komplext tillstånd som kräver professionell behandling och stöd för att hanteras effektivt.
Posttraumatisk stresssyndrom (PTSS) är en mental ohälsa som kan utvecklas efter att en person har upplevt eller vittnat om ett livshotande trauma. Syndromet kännetecknas av intrusiva minnen av traumat, undvikande beteende, ändrade känslor och tankar samt förhöjd vaksamhet. Andra vanliga symptom är sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter och irritabilitet. PTSS kan vara mycket belastande och påverka personens vardagliga liv negativt. För att ställa diagnosen krävs det att symptomen har varat i minst en månad och orsakar kliniskt signifikant nedsättning av sociala, yrkesmässiga eller andra viktiga funktioner.
'Fobier' er en type av angstanfall som oppstår i samband med bestemte aktiviteter, steder, eller situasjoner. Disse angstanfallene kan være så sterke at de forhindrer personen i å gjøre noe som fører til en fobi. Fobier deles vanligvis inn i to kategorier: enkeltstående fobier og komplekse fobier. Enkeltstående fobier er frykt for bestemte ting eller situasjoner, som dyr, høyde eller å flyte. Komplekse fobier inkluderer flere frykter og kan være mer komplisert å behandle. Fobier kan oppstå på grunn av en traumatisk erfaring, arvelige faktorer eller som et resultat av generelt økt sårbarhet for angstanfall. De kan også være relatert til andre psykiske lidelser, som depressjon og generell angst.
'Psykofarmaka' er ein samlebetegnelse på legale medisiner som brukes for å behandle og lindre symptomer relatert til psykisk helseproblemer og sykdomar. Disse inkluderer, men ikke begranset til:
1. Antidepressiva: Medisiner som brukes for å behandle depresjon og andre sorgsykdommer, som også kan være nyttige i behandlingen av angstløshet, ædelsykeleie og sosial frykt.
2. Anxiolytika: Medisiner som primært brukes for å lindre symptomer relatert til angstløshet, inkluderende oro, uro, panikkatt, sosiale frykter og spenningsrelaterte hodetreningar.
3. Antipsykotika: Medisiner som brukes for å behandle psychoser, slik som skizofreni, og andre tilstander der hallucinasjoner eller vanviddlige tanker er til stede. Disse medisinene kan også være nyttige i behandlingen av irriterbarhet, aggressivitet og impulsivt beteende.
4. Hypnotika: Medisiner som brukes for å fremme søvn og behandle søvnforstyrrelser.
5. Stimulantia: Medisiner som stimulerer hjernen og kroppen, og ofte brukes for å behandle ADHD (oppskjemmelsessyndrom).
6. Mood stabilisatorer: Medisiner som brukes for å stabilisere humøret og forebygge mani, hypomani eller depresjon i bipolær størrelsesforstyrrelser.
Det er viktig å understreke at psykofarmaka skal preskribes av en autorisert lege eller annen godkjent helsepersonell og at pasienten skal overvåkes nøye for eventuelle bivirkninger eller økt risiko for komplikasjoner.
Självmord definieras som en avsiktlig handling som leder till döden som begås av en individ som tros ha full handlingsförmåga och vars avsikt är att dö. Det inkluderar situationer där personen har tagit livet av sig medan de var under inflytande av substanser eller mediciner, om det finns starka skäl att tro att personen hade avsikten att ta sitt liv.
Det är värt att notera att det kan vara svårt att fastställa avsikterna hos en individ i efterhand, och att det krävs en noggrann bedömning av alla omständigheter för att fastställa om ett dödsfall är ett självmord eller inte.
'Psykologsamtal' är ett samtalsinnehåll som sker mellan en klient och en auktoriserad psykolog. Syftet med samtalet är att hjälpa den sökande individen att reflektera över och förstå sina tankar, känslor och beteenden bättre, för att på så sätt kunna hantera livets utmaningar och problem effektivare. Under samtalet använder sig psykologen av sin professionella kompetens inom områdena klinisk psykologi och/eller psykoterapi för att stödja, behandla och främja den klientens mentala hälsa och personliga utveckling. Det är viktigt att understryka att en auktoriserad psykolog har genomgått relevant utbildning, praktik och examen för att kunna erbjuda psykologsamtal som en del av sitt yrkesmässiga arbete.
Sinnesjämviktsstörningar, även kända som sensoriska integrationsstörningar, är en neuropsykiatrisk diagnos som innebär att individen har svårt att bearbeta och integrera information från flera sinnen samtidigt. Detta kan leda till problem med balans, rörelsekoordination, ljud- och taktillämpning, touch, smak och lukt.
Den som har en sinnesjämviktsstörning kan ha svårt att tolka den information de får in via sina olika sinnen, vilket kan leda till förvirring, stress och frustration. Detta kan påverka deras förmåga att utföra vardagliga aktiviteter, som att klä sig själv, äta eller delta i sociala situationer.
Sinnesjämviktsstörningar är vanligare hos barn med utvecklingsstörningar, men kan även förekomma hos personer utan några kända neurologiska skador eller sjukdomar. Det finns olika behandlingar och terapier som kan hjälpa personer med sinnesjämviktsstörningar att hantera deras symtom, till exempel sensomotorisk träning, visuell-perceptuell träning och social kompetensutveckling.
Hjärnan är det centrala nervösa systemets kontroll- och koordineringsorgan. Den består av hjärnbarken (cerebrum), liljan (cerebellum) och förlängda märgen (medulla oblongata), samt flera inre strukturer så som thalamus, hypothalamus och hippocampus. Hjärnan är ansvarig för högre kognitiva funktioner såsom tankeprocesser, minne, språk och medvetandet, samt kontrollerar också kroppens autonoma funktioner som andning, hjärtrytm och kroppstemperatur. Hjärnan är indelad i två hemisfärer och innehåller miljarder nervceller (neuron) som kommunicerar med varandra via nervimpulser för att skapa tankar, känslor, minnen och handlingar.
Det saknas en universell medicinsk definition av begreppet "barn till funktionshindrade föräldrar", eftersom det kan variera beroende på kulturell, social och individuell kontext. Men i allmänhet kan man säga att ett barn som har en eller två föräldrar med funktionsnedsättningar kan möta unika utmaningar och behöva extra stöd och resurser för att uppnå sin fulla potential.
Det är viktigt att poängtera att funktionsnedsättning inte på nåt sätt reflekterar en förälders förmåga att älska, ta hand om eller fostra sitt barn. I stället kan det vara relaterat till fysiska, kognitiva, sensoriska eller psykiatriska begränsningar som påverkar deras vardagliga liv och funktion.
Exempel på funktionsnedsättningar hos föräldrar kan inkludera rörelsehinder, syn- eller hörselnedsättningar, kognitiva funktionsnedsättningar, autism, mentala sjukdom eller annan typ av psykiatrisk funktionsnedsättning.
I en medicinsk kontext kan barn till funktionshindrade föräldrar definieras som barn som har en förhöjd risk för utvecklingsmässiga, emotionella, sociala eller skolrelaterade problem på grund av sina föräldrars funktionsnedsättningar. Detta kan bero på en kombination av faktorer såsom sämre tillgång till resurser, större stress i hemmet, sämre kommunikation och interaktion med föräldrarna eller andra sociala nätverk, samt en ökad risk för negativ diskriminering och stigmatisering.
Katatonia är ett tillstånd som kan förekomma vid schizofreni och andra psykiatriska sjukdomar. Det kännetecknas av stora muskelspänningar, oförmåga att röra sig eller reagera på sin omgivning, och ibland även av ovanliga, repetitiva rörelser eller beteenden. Katatonin kan vara akut eller kronisk och kräver medicinsk behandling.
"Kognitiva störningar" är ett samlingsbegrepp för en grupp sjukdomar och tillstånd som påverkar kognitiva funktioner, såsom minne, uppmärksamhet, språk, perception, sakinlärning, rumslig orientering, insikt, domedömande och planering. Dessa störningar kan vara milda eller allvarliga och kan ha en kraftig påverkan på individens vardagliga funktionsnivå och livskvalitet. Kognitiva störningar kan orsakas av olika faktorer, till exempel skador på hjärnan, neurodegenerativa sjukdomar eller psykiatriska tillstånd. Exempel på kognitiva störningar inkluderar demens, delirium, kognitiv påverkan av depression och kognitiva funktionsnedsättningar relaterade till åldrande.
Psykologisk stress kan definieras som ett svar på ett förhöjt krav eller en utmaning i miljön som aktiverar fysiologiska och kognitiva mekanismer för att möta denna utmaning. Den kan uppstå när individen upplever att han eller hon har otillräckliga resurser för att hantera situationen. Psykologisk stress kan leda till en rad symtom som fysiska reaktioner, känslomässiga reaktioner och förändrade beteenden. Fysiska reaktioner kan inkludera ökad hjärtfrekvens, höjd blodtryck och svettningar. Känslomässiga reaktioner kan vara oro, rastlöshet, irritabilitet och sorg. Beteendereaktioner kan omfatta tillbakadragande från sociala situationer, ändringar i aptiten och sömnvanor och missbruk av droger eller alkohol. Långvarig psykologisk stress kan leda till allvarliga hälsoproblem som depression, ångest, hjärt-kärlsjukdomar och autoimmuna sjukdomar.
"Prevalens" er en begrep i epidemiologi som refererer til den totale andelen av individuer i en population som har en bestemt sykdom, skade eller tilstand ved et givent tidspunkt. Det kan også beskrive antall personer som har en bestemt egenskap eller eksponering i en befolkning. Prevalensen måles ofte som en prosentandel av den totale populationen eller som antall per 1000, 10 000 eller 100 000 personer, afhængig av hyppigheden og størrelsen på populationen.
Det er viktig å skille mellom prevalens og incidens. Incidensen beskriver antall nye tilfeller av en sykdom eller tilstand som oppstår innen et bestemt tidsrom, mens prevalensen viser hvor mange personer i en population som har den på et gitt tidspunkt. Prevalensen vil ofte være høyere enn incidensen for kroniske sykdommer og tilstander, siden disse kan forekomme over lengre tidsperioder.
Premenstruelt syndrom (PMS) är en samling symtom som upplevs av vissa personer med menstruationscykel. För att diagnosen Premenstruell Syndrom ska ställas enligt den senaste upplagan av Diagnostiska och Statistiska Manualen för Psykiatriska Störningar (DSM-5) måste individen ha minst ett av de följande symptomen:
1. Känslomässiga symtom, såsom depression, irritabilitet, rastlöshet eller ångest.
2. Fysiska symtom, som exempelvis ökad hunger, viktuppgång, spänning i brösten, huvudvärk, utmattning, sömnsvårigheter eller smärtor i underlivet.
Dessa symtom måste uppträda under de fem dagarna före menstruationen och avta inom fyra dygn efter dess början. Symtomen ska också vara tillräckligt allvarliga för att påverka personens vardagliga funktioner eller livsaktiviteter.
Det är värt att notera att det finns en mer omfattande diagnos, Premenstruell Dysforiskt Syndrom (PMDS), som kräver allvarligare symtom och större nedsättning av funktion.
"Enkät" er en medisinsk betegnelse. En enkät er en undersøkelsesmetode hvor man samler data gjennom spørsmål som stilles til en gruppe på forhånd valgte personer. Enkater kan være anonyme eller ikke-anonyme, og de kan gennemføres gjennom forskjellige medier, for eksempel skriftlige spørreskjemaer, telefonintervju, intervju ansikt til ansikt eller onlineundersøkelser.
I medisinsk sammenheng kan en enkät være brukt til å samle informasjon om pasienters symptomer, sykdomshistorie, livsstil, psykisk helse og andre faktorer som kan ha betydning for deres helse og behandling. Dataene fra en enkät kan hjelpe lege og helsepersonell i å diagnostisere, planlegge behandling og evaluere pasienters helse.
'Tvångssyndrom' är ett psykiatriskt tillstånd där individen upplever oförmåga att motstå återkommande, obehagliga tankar, känslor, impulser eller handlingar, som vanligtvis är oacceptabla eller sinnesrubblande. Dessa tvångsmässiga tankar eller handlingar är inte relaterade till verkligheten och orsakar ofta stor ångest och lidande hos den drabbade.
Det är värt att notera att det finns olika typer av tvångssyndrom, inklusive tvångsmässiga tankar (obsessioner) och tvångsmässiga handlingar (kompulsioner). Tvångsmässiga tankar kan handla om rädsla för smuts eller kontamination, våldsamhet, sexuella fantasier eller andra oacceptabla teman. Tvångsmässiga handlingar kan innebära tvångsmässig tvättning, reda, räkning eller kontroll av saker och ting.
Tvångssyndrom är en allvarlig psykiatrisk störning som kan påverka individens vardagliga liv och funktion negativt. Behandlingen för tvångssyndrom inkluderar ofta kognitiv beteendeterapi (KBT) och/eller medicinsk behandling med selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI).
"Gränspsykos" (eller "gränsbetingat psykotiskt beteende") är ett begrepp inom psykiatrin som används för att beskriva en individ som visar tecken på vissa psykotiska symtom, men inte till den grad som uppfyller kriterierna för en fullt utvecklad psykos.
Enligt Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5), publicerat av American Psychiatric Association, definieras gränspsykos som:
"Att mötas kriterierna för ett eller flera psykotiska symtom, men inte uppfyller kriterierna för någon annan specifik psykiatrisk störning och inte är tillräckligt allvarliga för att påverka individens funktionsnivå i hög grad."
Exempel på psykotiska symtom som kan förekomma inkluderar: hallucinationer (att uppleva saker som inte finns), paranoia (orimlig misstänksamhet eller förföljelsemani) och andra kognitiva störningar.
Det är värt att notera att gränspsykos kan vara ett tidigt tecken på en fullt utvecklad psykos, så det är viktigt att individen får professionell hjälp och övervakning för att avgöra om symtomen förvärras eller förbättras över tiden.
Autism, also known as Autism Spectrum Disorder (ASD), is a complex neurodevelopmental disorder that affects communication, social interaction, and behavior. According to the World Health Organization (WHO), autism is characterized by:
1. Persistent deficits in social communication and social interaction across multiple contexts, including:
* Deficits in social-emotional reciprocity, such as abnormal social approach and failure of normal back-and-forth conversation.
* Deficits in nonverbal communicative behaviors used for social interaction, such as eye contact, facial expressions, and body language.
* Deficits in developing, maintaining, and understanding relationships, such as difficulties adjusting behavior to suit various social contexts or having trouble sharing imaginative play or interests with others.
2. Restricted, repetitive patterns of behavior, interests, or activities, as manifested by at least two of the following:
* Stereotyped or repetitive motor movements, use of objects, or speech.
* Insistence on sameness, inflexible adherence to routines, or ritualized patterns of verbal or nonverbal behavior.
* Highly restricted, fixated interests that are abnormal in intensity or focus.
* Hyper- or hyporeactivity to sensory input or unusual interest in sensory aspects of the environment.
3. Symptoms must be present in the early developmental period and cause clinically significant impairment in social, occupational, or other important areas of current functioning.
4. These disturbances are not better explained by intellectual disability (intellectual developmental disorder) or global developmental delay.
Autism is a spectrum disorder, meaning that it affects different individuals to varying degrees and with unique combinations of symptoms. Some people with autism may require significant support in their daily lives, while others may need less support and can lead relatively independent lives. Early intervention and appropriate support can significantly improve outcomes for individuals with autism.
"Elbehandling" er en norsk term som direkte kan oversættes til "elektrisk behandling". Det er en generel betegnelse for anvendelsen af elektriske impulser i medicinske behandlingsmetoder. Der findes flere specifikke typer af elbehandling, herunder:
1. Elektroterapi (også kaldet TENS - Transkutan elektrisk nerve stimulation): Denne form for behandling involverer anvendelsen af lavfrekvente elektriske impulser for at stimulere nervesystemet, hvilket kan reducere smerter og forbedre kredsløbet.
2. Elektrostimulation af muskler (EMS): Denne behandlingsmetode anvender højfrekvente elektriske impulser for at stimulere muskelkontraktioner, hvilket kan være til glæde for patienter med svage eller skadede muskler.
3. Elektrokrampterapi (EKT): Denne behandlingsmetode involverer anvendelsen af elektriske impulser for at inducerer kontrolleret kramp i muskler og nervesystemet, hvilket kan være en effektiv behandling for visse psykiatriske lidelser som depression.
Det er vigtigt at notere, at elbehandling skal udføres under observation af en autoriseret sundhedsperson, da denne form for behandling kan have bivirkninger og kontraindikationer alt efter patientens tilstand.
En personlighetsprofilformulär är ett verktyg som används inom psykologin och psykiatrin för att bedöma och beskriva en persons personlighet. Det kan vara en frågeformulär eller intervju som mäter olika aspekter av personligheten, till exempel personlighetsdrag, kognitiva stilar, värderingar, intressen och emotionella reaktioner.
Formuläret kan innehålla frågor om hur individen upplever sig själv och hur han eller hon uppfattas av andra, som till exempel "Jag blir ofta irriterad över småsaker" eller "Vännerna ser mig som någon som är mycket social". Responsen på dessa frågor kan kategoriseras och jämföras med normgruppen för att få en beskrivning av personligheten.
Personlighetsprofilformuläret används ofta inom klinisk praktik, men även inom arbetslivet för att matcha personer med lämpliga jobb och miljöer. Det är viktigt att notera att en personlighetsprofil inte är ett stelstansande eller definitivt beskrivning av en persons personlighet, utan snarare en ögonblicksbild som kan förändras över tiden och i olika situationer.
"Antipsychotic medication" är en benämning på en grupp mediciner som används för att behandla psykiatriska sjukdomar, särskilt schizofreni och andra former av psychoser. Dessa läkemedel fungerar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan, vilket hjälper att reducera symtomen som är associerade med psykoser, såsom hallucinationer, förvirring, och tankestörningar.
Det finns två huvudsakliga typer av antipsykotiska läkemedel: typiska (äldre) och atypiska (nyare). Typiska antipsykotika har varit i bruk sedan 1950-talet och inkluderar mediciner som chlorpromazin och haloperidol. Dessa läkemedel kan vara effektiva för att behandla psykoser, men de kan också orsaka obehagliga biverkningar, såsom rörelsestörningar och tardiv dyskinesi.
Atypiska antipsykotika har utvecklats sedan 1990-talet och inkluderar mediciner som olanzapin, risperidon och quetiapin. Dessa läkemedel är ofta mindre sannolika att orsaka rörelsebiverkningar än typiska antipsykotika, men de kan fortfarande orsaka andra biverkningar, såsom viktuppgång och metabola störningar.
I allmänhet preskrivs antipsykotiska läkemedel under tillsyn av en psykiater eller annan medicinskt utbildad specialist inom mentala hälsoområden, efter en noggrann bedömning och utvärdering av patientens behov. Det är viktigt att följa doseringsrekommendationerna och regelbundet besöka läkaren för att övervaka effekterna och biverkningarna av medicinen.
Sjukdomsgradsmått, eller "disease severity measures," är metoder och skalor som används för att kvantifiera hur allvarlig en viss sjukdom eller tillstånd är hos en patient. Det kan handla om subjektiva bedömningar gjorda av en vårdpersonal, såsom kliniska observationer och symptombeskrivningar, eller objektiva tester och mätningar som exempelvis blodprover eller bilddiagnostik.
Sjukdomsgradsmått används ofta inom forskning för att jämföra effekterna av olika behandlingsmetoder, men de kan även användas i klinisk praxis för att övervaka en patients tillstånd över tid och för att ställa in behandlingen på rätt nivå. Exempel på vanliga sjukdomsgradsmått är skalor för smärta, funktionsnedsättning, livskvalitet och komplikationsrisk.
Riskfaktorer är enligt medicinsk terminologi några egenskaper, faktorer eller expositioner som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, det vill säga de kan påverkas genom livsstilsförändringar och preventiva åtgärder, eller icke-modifierbara, som är oberoende av individens val och omständigheter. Exempel på modifierbara riskfaktorer inkluderar tobaksrökning, fysisk inaktivitet, ohälsosam kost och alkoholmissbruk. Icke-modifierbara riskfaktorer kan vara exempelvis genetiska predispositioner, ålder och kön. Det är värt att notera att närvaro av en riskfaktor inte garanterar att en person kommer att utveckla en viss sjukdom, men ökar bara sannolikheten.
Sömnstörningar (Sleep Disorders) är en grupp medicinska tillstånd som kännetecknas av oönskade eller abnorma sömnbeteenden och/eller sömnrelaterade symtom. Dessa störningar kan påverka mängden, kvaliteten och regleringen av sömnen och leda till negativa konsekvenser under vakenhetstiden. Sömnstörningar kan delas in i olika kategorier baserat på deras orsaker och karaktär, exempelvis insomnier (svårigheter att somna in eller stanna sovande), sömnlöshet (olämpliga uppvaknanden under natten eller tidigt på morgonen), sömnapné (andningsstörningar under sömn), parasomnier (abnorma beteenden under sömn) och circadian rythmstörningar (avvikande sömntider). Sömnstörningar kan ha en negativ påverkan på individens vardagliga funktion, mental hälsa, arbets- och skolprestationer samt kvaliteten på livet. Vissa sömnstörningar kan också vara förknippade med underliggande medicinska eller psykiatriska tillstånd.
Temperament är ett begrepp inom psykologin och beteendevetenskapen som refererar till de grundläggande, ärftliga personlighetsdragen hos en individ. Temperamentet utvecklas under de första åren av livet och kan påverka hur en person reagerar på olika stimuli i miljön, såsom ljud, beröring, smak och lukt. Det finns flera olika teorier om temperaments typer, men en vanlig indelning är:
1. Easychild (lättfött barn): En typ av barn som tenderar att vara glad, tillgänglig och lättanpassad. De sover väl, äter bra och har regelbundna sömn- och matvanor.
2. Slow-to-warm-up (långsam på uppvärmning): En typ av barn som tenderar att vara mer reserverade, försiktiga och lite svårare att trösta när de är upprörda. De behöver tid på sig att vänja sig vid nya situationer och personer.
3. Difficult (svårtempererat): En typ av barn som tenderar att vara mer irriterade, besvärliga och svåra att trösta när de är upprörda. De kan ha svårt att sova och äta regelbundet och kan ha starkare reaktioner på negativa stimuli.
Det är värt att notera att temperament inte är detsamma som personlighet, men det kan påverka hur en persons personlighet utvecklas över tid. Temperamentsdrag kan också variera över tid och situationer, så det är inte alltid statiska eller fasta egenskaper hos en individ.
Känslor är mentala och fysiska reaktioner på olika intryck, erfarenheter och situationer. De är en naturlig del av mänsklighetens subjektiva upplevelse och hjälper oss att tolka, förstå och svara på världen runt omkring oss. Känslor kan variera i intensitet och varaktighet och kan inkludera en bred skala av affektiva tillstånd som glädje, sorg, rädsla, ilska, undran, förvåning och kärlek. De aktiverar också vissa delar av hjärnan och kroppen, vilket kan leda till fysiska reaktioner såsom ökat hjärtslag, rodnad eller tårfylldhet. Känslor kan påverka tankar, beslut, minnen och interaktioner med andra människor.
Litiumcarbonat är ett salt av litium och kolsyra med formeln Li2CO3. Det används främst inom psykiatrin för behandling av bipolär sjukdom, eftersom litium har en stabiliserande effekt på humöret. Preparatet reglerar också sällsynta tillstånd där nivåerna av natrium i blodet är för låga (hyponatriemi).
Litiumkarbonat intas vanligtvis som tabletter eller kapslar, och behandlingen bör övervakas noga av en läkare eftersom överskott av litium kan leda till förgiftning. Nivåerna av litium i blodet måste regelbundet kontrolleras för att säkerställa att de hålls inom ett terapeutiskt intervall.
Variansanalys (ANOVA) är en statistisk metod som används för att undersöka om det finns några signifikanta skillnader mellan grupper i ett experiment. Den jämför medelvärdena hos två eller fler grupper och beräknar variansen inom varje grupp samt totalvariansen över alla grupper. Sedan använder den en F-test för att avgöra om det finns någon signifikant skillnad mellan grupperna. Metoden bygger på jämförelser av gruppers standardavvikelser och är därför särskilt användbar när man vill undersöka effekter hos flera grupper samtidigt.
Personlighetstestar är en typ av psykologisk test som används för att mäta och undersöka individens personlighetsdrag, beteenden, attityder och kognitiva processer. De kan vara standardiserade, strukturerade procedurer som innefattar frågor, uttalanden eller situationer som respondenten ska reagera på. Resultaten tolkas vanligtvis genom jämförelse med normgrupper och används ofta inom klinisk kontext för att hjälpa till att ställa diagnoser, planera behandlingar eller utvärdera effekterna av interventioner. Vissa personlighetstestar kan också användas inom arbets- och utbildningssammanhang för att matcha individers kompetenser och personlighetsdrag med specifika roller eller miljöer. Exempel på vanligt använda personlighetstestar är MMPI-2 (Minnesota Multiphasic Personality Inventory), 16PF ( sixteen Personality Factors) och Big Five Inventory.
"Utvecklingsstörningar hos barn, genomgripande" är en medicinsk diagnos som används när ett barn har betydande problem med sin sociala, kognitiva och kommunikativa utveckling, jämfört med andra barn i samma åldersgrupp. Dessa problem påverkar flera aspekter av barnets funktionsnivå och kan ha en djupgående inverkan på deras vardagliga liv och potential att leva oberoende som vuxna.
Enligt Diagnostiska och statistiska manualen för psykiatriska störningar (DSM-5), publicerad av Amerikanska psykiatriska föreningen, inkluderar genomgripande utvecklingsstörningar följande diagnoser: autism spectrum disorder (ASD), intellectual disability (ID) och global developmental delay (GDD).
1. Autismspektrumstörning (ASD): ASD är en neuroutvecklingsstörning som kännetecknas av svårigheter med social interaktion, kommunikation och repetitiva beteenden eller intressen. Symptomen kan variera från milda till allvarliga, och individuella behov kan skilja sig mycket åt.
2. Intellektuell funktionsnedsättning (ID): ID är en kognitiv störning som påverkar en persons förmåga att lära sig, förstå information och hantera vardagliga livet. Det definieras av ett IQ under 70 tillsammans med begränsningar i två eller fler områden av funktionsnivån, såsom kommunikation, sociala interaktion, omsorg om sig själv och praktiska livsförmågor.
3. Global utvecklingsfördröjning (GDD): GDD är en diagnos som används när ett barn under tre års ålder har försenad utveckling i två eller flera områden, såsom motorik, språk och social interaktion. Detta kan vara förutsättningen för en senare ID-diagnos, men det är inte alltid fallet.
Global utvecklingsfördröjning kan också bero på andra orsaker än neuroutvecklingsstörningar, såsom sensoriska eller neurologiska skador, kromosomavvikelser eller andra medicinska tillstånd. I dessa fallen kan behandling och intervention variera beroende på underliggande orsak.
'Personlighet' er en begrep i psykiatri og psikologi som refererer til et samleord for en persons unike måte å tenke, føle og oppføre seg på. Personligheten utvikles over tid fra barndommen og ungdommen og blir mer stabil i voksen alderen. Den består av en række egenskaper, adferdsmønstre, motiver, emosjonelle reaksjoner og kognitive stilarter som er relativt konstante over tid og situasjoner.
Det finnes mange forskjellige teorier om hvordan personlighet utvikles og hvilke komponenter den består av. En populær teori er de fem store personlighetsfaktorer, også kalt Big Five, som inkluderer:
1. Åpenhet for eksperiens (Openness to experience): Denne faktoren beskriver en persons interesse for nye opplevelser og tanker, fantasi, estetisk vurdering, selvutvikling og spenning i kreativitet.
2. Samvittighet (Conscientiousness): Dette handler om en persons tendanse til at være organisert, pålitelig, planlegge orientert, samt å ha kontroll over impulser og handle ansvarlig.
3. Ekstravertethet (Extraversion): Denne faktoren beskriver en persons tendanse til å være utadvendt, aktiv, oppmerksomhetskrevende, positiv og sociabel.
4. Agreeableness: Dette handler om en persons tendanse til å være samarbeidende, forstående, nådig, pålitelig og ærlig i sine relasjoner med andre mennesker.
5. Neurotisisme (Neuroticism): Dette handler om en persons tendanse til å oppleve negative følelser som angst, vrede, lav selvvurdering og sorg.
Disse fem faktorer brukes ofte i personlighetspsykologi for å beskrive hvordan mennesker skiller seg fra hverandre på en generell måte. De er ikke ment å være et komplett sett av alle aspekter ved en persons personlighet, men de gir en god oversikt over noen grunnleggende træk som kan forklare hvordan vi oppfører oss og relaterer oss til andre.
## Hvorfor er det viktig å kjenne sin egen personlighet?
Kjennes du selv godt med din egen personlighet, kan det hjelpe deg med å forstå hvordan du fungerer i ulike situasjoner og hvilke typer av relasjoner som passer best for deg. Det kan også være nyttig når du skal ta beslutninger om din fremtid, for eksempel ved å velge en utdanning eller karrierevei.
Kjennes du godt med andres personligheter, kan det hjelpe deg med å forstå dem bedre og relatere til dem på en mer effektiv måte. Det kan også være nyttig når du skal jobbe sammen med andre eller bygge et team.
## Hvordan kan jeg kjenne meg selv bedre?
En god måte å kjenne seg selv bedre er å reflektere over sine handlinger og tanker, og forsøke å identifisere mønstre og træk i sin egen personlighet. Det kan også være nyttig å spørre andre om deres syn på deg, fordi de kan se ting som du selv ikke ser.
En annen måte er å ta en personlighetstest, som kan hjelpe deg med å identifisere træk i din personlighet som du ikke har sett før. Det finnes mange ulike typer av personlighetstester, så det kan være lurt å velge en som er godt dokumentert og anerkjent.
## Hvordan kan jeg kjenne andre bedre?
En god måte å kjenne andre bedre er å observere dem nøye, og forsøke å identifisere mønstre og træk i deres personlighet. Det kan også være nyttig å spørre dem om deres tanker og følelser, fordi det kan gi deg en bedre forståelse av hvordan de ser på verden.
En annen måte er å ta en personlighetstest sammen med andre, som kan hjelpe dere med å identifisere træk i deres personligheter som dere ikke har sett før. Det finnes mange ulike typer av personlighetstester, så det kan være lurt å velge en som er godt dokumentert og anerkjent.
## Hvordan kan jeg bruke denne kunnskapen til å forbedre mine relasjoner?
Når du har en bedre forståelse av hvordan andre ser på verden, kan det hjelpe deg med å kommunisere mer effektivt med dem. Du kan for eksempel forsøke å formulere dine tanker og følelser på en måte som de kan forstå, og du kan også forsøke å forstå hvordan de vil reagere på ulike situasjoner.
Du kan også bruke denne kunnskapen til å forbedre dine egne relasjoner ved å reflektere over hvordan du selv ser på verden, og hvordan det kan påvirke dine interaksjoner med andre. Du kan for eksempel forsøke å være mer oppmerksom på dine egne reaksjoner, og reflektere over hvorfor du reagerer på en bestemt måte.
## Hvordan kan jeg bruke denne kunnskapen til å forbedre meg selv?
Når du har en bedre forståelse av hvordan andre ser på verden, kan det også hjelpe deg med å reflektere over dine egne verdier og overbevisninger. Du kan for eksempel spørre deg selv om du er enig i deres synspunkt, eller om du har en annen oppfattelse.
Du kan også bruke denne kunnskapen til å reflektere over hvordan du kommuniserer med andre, og hvordan det kan påvirke dine interaksjoner med dem. Du kan for eksempel spørre deg selv om du formulerer dine tanker og følelser på en måte som er lett å forstå, eller om du kan være mer oppmerksom på andres reaksjoner.
## Hvordan kan jeg bruke denne kunnskapen til å forbedre mine relasjoner med andre?
Når du har en bedre forståelse av hvordan andre ser på verden, kan det også hjelpe deg med å reflektere over dine egne interaksjoner med dem. Du kan for eksempel spørre deg selv om du er enig i deres synspunkt, eller om du har en annen oppfattelse.
Du kan også bruke denne kunnskapen til å reflektere over hvordan du kommuniserer med andre, og hvordan det kan påvirke dine interaksjoner med dem. Du kan for eksempel spørre deg selv om du formulerer dine tanker og følelser på en måte som er lett å forstå, eller om du kan være mer oppmerksom på andres reaksjoner.
## Hvordan kan jeg bruke denne kunnskapen til å forbedre meg selv og mine relasjoner med andre?
Når du har en bedre forståelse av hvordan andre ser på verden, kan det også hjelpe deg med å reflektere over dine egne interaksjoner med dem. Du kan for ek
Psykometri (engelska: psychometrics) är en gren inom psykologin som handlar om metoder för att mäta och bedöma olika psykiska fenomen, såsom intelligenstest, personlighetstest och intressegrupperingar. Det inkluderar studiet av pålitligheten (reliabilitet), validiteten och normerna för dessa tester, samt statistiska metoder för att analysera data från dem. Psykometri används ofta inom klinisk psykologi, utbildningspsykologi, arbets- och organisationspsykologi och socialpsykologi.
'Psykofarmakologi' er en gren av farmakologi som studerer virkningene av stoffer på psyken og adferd. Det inkluderer studien av hvordan forskjellige klasser av medisiner, som antidepressiva, antipsykotika, anxiolytika og stimulantia, virker i hjernen for å påvirke følelser, tanker, humør, søvn, opmerksomhet, minne og andre aspekter av psyken og adferd. Psykofarmakologi undersøker også de underliggende mekanismer og biokjemiske prosesser som styrer disse virkningene, slik som hvordan stoffer interagerer med neurotransmittere, reseptorer og intrasellulære signalveier i nerveceller. Dette kan bidra til å forstå sykdommeprosesser og utvikle mer effektive behandlinger for psykiatriske lidelser som depression, angstanfall, skizofreni og andre søknadsdiagnoser.
Ungdomspsykiatri (også kendt som barn- og ungdomspsykiatri) er et medicinsk speciale, der beskæftiger sig med at forebygge, diagnosticere og behandle psykiske lidelser hos børn og unge op til alderen 18 år. Dette inkluderer en række forskellige sygdomme såsom angst, depression, ADHD, autisme-spektret, spiseforstyrrelser, selvmords tanker og adfærd, samt alvorlige psykotiske lidelser.
Behandlingen i ungdomspsykiatrien kan omfatte medicinsk behandling, psykoterapi, familiesammenslutning og sociale støtteydelser. Målet er at hjælpe barnet eller den unge til at opnå det bedst mulige niveau på psykisk sundhed og velbefindende, så de kan have en god udvikling og et liv i højeste grad muligt fri for sygdom.
'Serotonin plasma membrane transport proteins', også kendt som serotonin transporter (SERT) eller 5-HTT, er et type transmembrant protein, der regulerer genlevelet og signaleringen af neurotransmitteren serotonin (5-hydroxytryptamin eller 5-HT) i centralnervøse systemet og i det perifere nervesystem.
SERT er ansvarlig for at transportere serotonin fra synaptisk gab til den presynaptiske neuron, hvor det kan genbruges eller oplagres i vesikler. Dette hjælper med at afslutte serotoninsignalerne og forberede neuronen på fremtidig serotoninfrigivelse.
Dysfunktioner i SERT er associeret med en række sygdomme, herunder affektive lidelser som depression og angst, samt neuropsykiatriske lidelser som autisme og ADHD. Inhibitorer af SERT, også kendt som selektive serotonin-reuptake-hæmmere (SSRI), anvendes til behandling af disse sygdomme for at øge mængden af serotonin i synaptisk gab og forlænge serotoninsignalerne.
Postpartum depression (PPD) är en form av klinisk depression som kan drabba kvinnor efter förlossning. Det är vanligare än många tror och uppskattningsvis påverkar upp till 15% av alla nyblivna mödrar. PPD kan variera i allvarlighetsgrad, från milda till allvarliga symptom som påverkar kvinnans vardagliga liv och relationer.
Symptomen på postpartum depression kan inkludera:
* Känslor av tristess eller tomhet
* Hopplöshet eller pessimism
* Tacksamhet eller oro
* En känsla av att inte kunna ta hand om sig själv eller sitt barn
* Svårigheter att sova eller överdrivet sömnbehov
* Förlust av aptit eller överdriven aptit
* Tillbakadragande från socialt umgänge
* En känsla av att inte vara värd att leva (självmordsidéer)
* Kognitiva symtom som koncentrationssvårigheter och minnesförlust
* Fysiska symtom som utmattning, huvudvärk och smärtor utan känd orsak
Det är viktigt att söka professionell hjälp om man upplever några av dessa symptom efter förlossning. Behandlingen kan innefatta medicinsk behandling, terapi eller en kombination av båda. Med rätt behandling kan de flesta kvinnor med PPD återhämta sig och leva ett normalt liv.
Medicinskt sett definieras vanföreställningar som falska, ofta bizarre eller irrationella övertygelser som en person håller fast vid, trots att de står i strid med själva verkligheten och logiska resonemang. Dessa övertygelser är ofta djupt rotade och kan vara svåra att ändra eller ifrånsätta, även när det presenteras övertygande bevis som visar motsatsen.
Vanföreställningar skiljer sig från vanliga felaktiga övertygelser genom sin intensitet, oföränderlighet och påverkan på individens tankeprocesser och beteende. De kan vara en del av olika psykiatriska tillstånd, såsom schizofreni, affektiva störningar eller neurokognitiva sjukdomar, men de kan också förekomma hos friska individer under speciella omständigheter.
Exempel på vanföreställningar kan vara att en person tror att någon försöker förgifta dem, att de är en berömd person eller att deras tankar är kontrollerade av externa krafter.
Neuropsychological tests are a type of psychological assessment that measures various aspects of cognition, such as memory, attention, language, visuospatial skills, and executive functions. These tests are often used to help diagnose and evaluate neurological conditions, such as dementia, traumatic brain injury, stroke, and neurodevelopmental disorders. They can also be used to track the progression of a condition over time or to evaluate the effectiveness of treatment. The results of neuropsychological tests can provide valuable information about an individual's cognitive strengths and weaknesses, which can be useful in developing interventions and accommodations to help them function better in daily life.
It is important to note that neuropsychological testing should be conducted by a qualified professional with specific training in this area, such as a neuropsychologist. The tests are standardized and norm-referenced, meaning they have been administered to large groups of people in order to establish typical performance at different ages and levels of education. This allows the examiner to compare an individual's performance to that of similar individuals and identify any areas of weakness or impairment.
In summary, neuropsychological tests are a type of psychological assessment used to measure various aspects of cognition in order to help diagnose, evaluate, and track neurological conditions. They should be conducted by a qualified professional and the results interpreted in the context of the individual's age, education, and other relevant factors.
5-HT1A-serotoninreceptor är en typ av serotoninreceptor, som är en sorts proteiner i cellmembranet hos djur som binder till signalmolekylen serotonin (5-hydroxytryptamin, 5-HT). När serotonin binder till 5-HT1A-receptorn aktiveras den och påverkar cellens funktion.
5-HT1A-serotoninreceptor är en del av en större familj av G-proteinkopplade receptorer, vilket innebär att de är kopplade till ett G-protein som hjälper till att överföra signalen in i cellen. När serotonin binder till 5-HT1A-receptorn aktiveras det associerade G-proteinet, vilket leder till en inhibitering av adenylatcyklas och minskad produktion av cAMP (cyklisk AMP). Detta i sin tur påverkar olika intracellulära signaltransduktionsvägar som kan ha effekter på cellens excitabilitet, neurotransmission, celldelning och apoptos.
5-HT1A-serotoninreceptorn förekommer i höga koncentrationer i centrala nervsystemet (CNS) hos däggdjur, där den är involverad i en rad olika funktioner som reglering av sinnesstämning, kognition, smärta, aptit, sexuell aktivitet och neuroendokrinologi. Dessutom har 5-HT1A-receptorn visat sig ha potential som ett terapeutiskt mål för behandling av olika sjukdomar som depression, ångest, migrän, epilepsi, psykoser och missbruksrelaterade tillstånd.
"Age of onset" is a medical term that refers to the age at which a person first develops or shows symptoms of a particular disease, disorder, or condition. It can be an important factor in understanding the course and prognosis of a condition, as well as in identifying potential genetic or environmental risk factors.
For example, if a person is diagnosed with type 1 diabetes at the age of 5, then the age of onset for that individual would be 5 years old. Similarly, if someone begins experiencing symptoms of Alzheimer's disease at the age of 60, then the age of onset for that individual would be 60 years old.
It is worth noting that some conditions may have a wide range of ages of onset, while others may have a more specific age range. Additionally, some individuals may experience early or late-onset forms of a condition, which can have different implications for treatment and management.
'Limbiska systemet' är ett samlingsnamn för en grupp av strukturer i hjärnan som är involverade i känslor, minnen, motivation, belöningssystem och andra emotionella processer. Det består av amygdala, hippocampus, cingulat gyrus och andra angränsande strukturer. Limbiska systemet har starka kopplingar till det autonoma nervsystemet och endokrina systemet, vilket gör att det kan påverka fysiologiska processer som hjärtslag, andning och hormonnivåer i samband med emotionella reaktioner. Det är också involverat i inlärning av kopplingar mellan specifika händelser och känslor, så kallad klassiskt konsitionellt lärande.
En checklist är en systematisk lista över en mängd kontrollpunkter eller uppgifter som behöver verifieras, utföras eller övervägas under en viss process eller procedur inom medicinen. Den används för att minimera risker, undvika missade steg och säkerställa konsekvent standardiserad vård. Checklistan kan innehålla aktiviteter som ska utföras före, under eller efter en procedure, operation eller behandling. Exempel på användningsområden inom medicinen är inför operationsförberedelser, sjukvårdsbehandlingar och för att säkerställa patientens trygghet under vård och behandling.
Litium (Li) är ett grundämne och ett alkalimetall som används primärt inom psykiatrin för behandling av bipolär sjukdom. Det fungerar genom att stabilisera humöret hos personer med denna diagnos. Litiumtabletter är vanligen receptbelagda och måste tas under medicinsk övervakning på grund av möjliga biverkningar och behovet av regelbundna blodprover för att kontrollera litietnivåer i kroppen.
Lägre doser av litium kan också användas för andra ändamål, såsom behandling av depression eller aggressivt beteende hos personer med demenssjukdomar. Vidare forskning pågår kring möjliga användningsområden för litium inom neurologi och onkologi.
Det är viktigt att notera att överdosering av litium kan leda till allvarliga biverkningar, såsom förvirring, tremor, yrsel, muskelvärk, svårigheter att koordinera rörelser och i värsta fall koma eller död. Därför bör litium alltid användas under medicinsk kontroll och vid behov av justering av dosen.
'Avvikande beteende' kan definieras som ett beteende som avviker från det som vanligtvis anses vara normalt eller acceptabelt inom en given social, kulturell eller kontextuell ram. Detta innebär att det kan variera mycket beroende på sammanhang och att vad som betraktas som avvikande i en situation kan vara fullständigt normalt i en annan.
I en medicinsk kontext kan avvikande beteende vara ett tecken på olika former av psykiatriska eller neurologiska störningar, men det kan också bero på faktorer som läkemedelsbiverkningar, droger, alkoholmissbruk eller andra substansrelaterade problem.
Det är viktigt att notera att ett avvikande beteende inte alltid innebär en medicinsk störning och att en fullständig bedömning bör göras av en kvalificerad hälsovårdspersonell för att fastställa orsaken till det avvikande beteendet.
'Psykoterapi' er en behandlingsmetode som fokuserer på å hjelpe personer med å forstå, håndtere og løse sine psykiske vanskeligheter og problemer. Det inkluderer ofte samtaler mellom terapeuten og den enkelte klienten, men kan også involvere andre teknikker som skriving, kroppsbevegelser eller arbeid med å endre oppførselshabitater.
Målet med psykoterapi er ofte å forbedre den enkeltes mentale helse og velbefindende, styrke selvopplevelsen og forbedre relasjonene til andre. Det kan hjelpe med å behandle en rekke forskjellige problemer som angst, depressjon, trauma, spisevansker, relasjonsproblemer og mer.
Det finnes mange forskjellige typer av psykoterapi, noen fokuserer mer på å forstå og bearbeide unbewusste konflikter (som psykoanalytisk terapi), mens andre fokuserer mer på å lære nye ferdigheter og endre oppførsel (som kognitiv-bhavningsterapi).
I all felleshet er psykoterapi en prosess som foregår over tid, og det kan være forskjellige antall sesjoner alt etter hvilken type terapi som blir brukt og hvor alvorlige problemerne er som blir behandlet.
'Förändringar efter döden' refererar till de processer och reaktioner som sker i ett död kropp. Detta inkluderar:
1. Algor mortis: Kroppens temperatur sjunker efter döden, vanligtvis med 1-2 grader per timme, tills den når jämn temperatur med omgivningen.
2. Rigor mortis: Det är en stelhetsperiod som inträffar när musklerna i kroppen stelnar efter döden, vanligtvis 2-6 timmar efter dödsfallet och kan varaade upp till 72 timmar beroende på omgivningstemperatur och andra faktorer.
3. Livor mortis: Det är en samling av blod i de lägre delarna av kroppen som orsakas av gravitationen efter att hjärtat slutat slå. Detta kan ses som en röd- eller purpurfärgad fläck på huden och visar riktningen på kroppens läge efter döden.
4. Desikation: Det är den process där kroppen torkar ut efter döden, vilket orsakar en minskad vikt och en förändring i hudens utseende.
5. Putrefaktion: Det är en process där bakterier i kroppen bryter ned proteiner, fett och kolhydrater, vilket leder till en förmultning av kroppsvävnaderna och en lukt av förrott kött.
6. Skelning: Det är den process där kroppens ben blir skelettartade efter att all vävnad har bortförsvunnit.
Det är värt att notera att tiden det tar för dessa förändringar att inträffa kan variera beroende på en mängd faktorer, inklusive omgivningstemperatur, fuktighet, kroppens storlek och allmän hälsotillstånd.
"En tvärsnittsstudie (engelska: cross-sectional study) är en typ av observationsstudie inom epidemiologi där data samlas in vid en given tidpunkt eller över en kort tidsperiod, till skillnad från longitudinella studier som följer upp deltagarna över en längre tid. I en tvärsnittsstudie undersöks förekomsten av en viss egenskap, sjukdom eller hälsofaktor hos en population vid en given tidpunkt.
Tvärsnittsstudier är användbara för att uppskatta prevalens (den aktuella andelen fall) hos en viss sjukdom eller tillstånd, men de ger sällan information om orsakssamband eftersom de inte kan etablera en tidsföljd mellan exponering och utgång. Därför är det svårt att fastslå om ett samband mellan två variabler är orsakssamband eller bara en slumpmässig korrelation."
Magnetisk Resonansstomografi (MRI), även kallat Kärnmagnetisk Resonans (NMR) är en icke-invasiv diagnostisk bildgebande teknik som använder starka magnetiska fält och radiovågor för att producera detaljerade bilder av inre strukturer och funktioner i kroppen.
Under en MRI-undersökning placeras patienten i en tunn, rörlig bädd som glider in i en tunnelformad magnetisk resonansscanner. Scannern genererar ett starkt magnetfält som får protonerna (atomkärnor) i kroppens vätskor att orientera sig parallellt med magnetfältet. Radiovågor används sedan för att störa denna orientering, och när radiovågorna stängs av återgår protonerna till sin ursprungliga position. Detta ger upphov till en svagt elektromagnetiskt fält som detektorer i scannern kan uppfatta och tolka för att skapa två- eller tredimensionella bilder av kroppens inre.
MRI används vanligtvis för att undersöka mjuka vävnader, såsom hjärnan, ryggraden, muskler, ligament och inre organ, och är speciellt användbar för att upptäcka skador, inflammationer, tumörer och andra avvikelser.
Alkoholism, också känt som alkoholtillvänjan, är en kronisk sjukdom som kännetecknas av ett oförmögenhet att kontrollera alkoholkonsumtionen, trots negativa konsekvenser för individens hälsa, sociala relationer och livsstil. Det finns olika diagnoskriterier för alkoholism, men en vanlig definition är den som används av American Psychiatric Association i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5).
Enligt DSM-5 kallas alkoholrelaterade störningar för Alkoholstörningar och innefattar två huvudgrupper: Alkoholmissbruk och Alkoholberoende. För att diagnostisera Alkoholism (Alkoholberoende) måste individen uppfylla minst två av följande kriterier under ett år:
- Alkoholen används i större mängder eller under längre tidsperiod än avsiktet.
- Det finns en starkt förkrossande önskan eller tillbakadragandebesvär när alkoholen inte är tillgänglig (abstinens).
- Alkoholkonsumtionen påverkar arbete, skola eller andra viktiga aktiviteter.
- Individen fortsätter att dricka trots uppenbara sociala eller interpersonella problem som orsakas av alkoholen.
- Betydande tid tillbringas på att skaffa, använda eller återhämta sig från alkoholens effekter.
- Alkoholkonsumtionen fortsätter trots kännedom om riskerna för fysisk skada.
- Toleransutveckling har inträffat, vilket innebär att en ökad mängd alkohol behövs för att uppnå den ursprungliga effekten.
- Återfallserscheinningar uppstår vid ett avbrott i eller minskningen av alkoholkonsumtionen, till exempel rastlöshet, irritabilitet, depression, sömnsvårigheter, ökad puls, svettningar, ångest och tremor.
Det är viktigt att notera att detta inte är en komplett lista över alla symptom eller kriterier för alkoholberoende. Om du eller någon du känner har problem med alkohol kan det vara lämpligt att söka professionell hjälp från en läkare, terapeut eller en sjukvårdsinrättning som specialiserar sig på behandling av alkoholberoende.
'Hypofys-binjureaxel' (Hypophyse-Nebennierenrinden-Achse) är ett endokrin system som består av hypofysen (hjärnbarksunderlägg) och binjurarna (nefroner och kortex). Dessa två endokrina organ kommunicerar med varandra och andra kroppsfunktioner genom att producera och sekretera hormoner.
Hypofysen är indelad i två delar: framlob (adenohypofys) och baklob (neurohypofys). Framlobben producerar och sekreterar sex olika typer av hormoner, inklusive TSH (tyreoideastimulerande hormon), ACTH (adrenocorticotrop hormon), FSH (folikelstimulerande hormon), LH (luteiniserande hormon), prolaktin och growth hormon (tillväxthormon). Baklobben lagrar och sekreterar två hormoner, oxytocin och antidiuretiskt hormon (ADH).
Binjurarna består av två delar: binjurebarken (kortex) och binjuremärgen (medulla). Binjurebarken producerar och sekreterar tre olika typer av steroidhormoner, inklusive glukokortikoider (som kortisol), mineralokortikoider (som aldosteron) och androgener (som testosteron). Binjuremärgen producerar och sekreterar katekolaminer, som adrenalin och noradrenalin.
Hypofys-binjureaxeln fungerar genom att hypofysen reglerar binjurarnas hormonproduktion genom att producera och sekretera de olika typerna av hormoner som nämnts ovan. Till exempel stimulerar ACTH från hypofysen binjurebarken att producera mer kortisol, och ADH från hypofysen reglerar vattenbalansen i kroppen genom att påverka binjurarnas sekretion av urin. Om ett fel uppstår i hypofys-binjureaxeln kan det leda till en rad olika sjukdomar och symptom, beroende på vilken del av axeln som är drabbad.
'Genetiska sjukdomsanlag' refererar till en persons predisposition eller benägenhet att utveckla vissa sjukdomar orsakade av avvikelser i deras genetisk make-up. Detta innebär att de har ärvt specifika gener från sina föräldrar som ökar risken för att utveckla en viss sjukdom, även om det inte garanterar att personen kommer att utveckla sjukdomen.
Det finns olika typer av genetiska sjukdomsanlag, beroende på hur många gener som är involverade och hur stor roll de spelar i sjukdomens uppkomst. Några exempel på genetiska sjukdomsanlag inkluderar:
1. Monogenetiska sjukdomsanlag: Orsakas av en enda gen som är defekt eller muterad. Exempel på monogenetiska sjukdomsanlag är cystisk fibros, Huntingtons sjukdom och sjukdomen Marfan.
2. Multifaktoriella sjukdomsanlag: Orsakas av en kombination av genetiska och miljömässiga faktorer. Exempel på multifaktoriella sjukdomsanlag är diabetes, cancer, hjärt-kärlsjukdomar och psykiatriska störningar som schizofreni och depression.
3. Mitochondriella sjukdomsanlag: Orsakas av mutationer i mitokondrie-DNA, som är den del av DNA som finns utanför cellkärnan och som ärvs från modern. Exempel på mitokondriella sjukdomsanlag är Leigh syndrom, Kearns-Sayre syndrom och MELAS (mitochondriell encefalopati, läkemedelskänslig epilepsi, svårigheter att äta, huvudvärk och svimningar).
Det är viktigt att notera att genetisk predisposition för en viss sjukdom inte alltid leder till utveckling av sjukdomen. Miljömässiga faktorer som livsstil, näringsintag och exponering för skadliga ämnen kan också spela en roll i utvecklingen av en sjukdom.
"Longitudinella studier" är en typ av forskningsdesign där forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod, från början till slut av studien. Detta ger möjlighet att undersöka förändringar och utveckling hos de enskilda individer som deltar i studien över tid.
Exempel på longitudinella studier är de som följer en grupp barn från födseln och sedan regelbundet kontrollerar deras utveckling, intelligensnivå, hälsa och sociala färdigheter under flera år eller decennier. På det viset kan forskaren se hur olika faktorer som miljö, arv, livsförhållanden och sjukdomar påverkar individens utveckling och hälsa över tid.
Longitudinella studier kan vara antingen prospektiva eller retrospektiva. I en prospektiv longitudinell studie börjar forskaren med att välja en grupp individer och sedan följer dem under en längre tidsperiod, medan i en retrospektiv longitudinell studie använder sig forskaren av redan existerande data från till exempel medicinska journaler eller register för att undersöka hur olika faktorer har påverkat individens utveckling och hälsa över tid.
Longitudinella studier kan ge värdefull information om orsaker och konsekvenser till olika hälsoproblem, men de är ofta tidskrävande och dyra att genomföra. Dessutom kan det vara svårt att kontrollera för alla möjliga störfaktorer som kan påverka resultaten av studien.
Den hypothalamus-hypofysära axeln, eller HPA-axeln, är ett neuroendokrint system som reglerar en rad kroppsliga funktioner, inklusive stressrespons, hunger, tirst, sömn och reproduktiv hälsa. Hypothalamus är en del av hjärnan som utsöndrar neuropeptider och hormoner som styr hypofysen, en endokrin gland som finns under hjärnan.
Hypofysen kan delas in i två delar: främre hypofysen (adenohypofysen) och bakre hypofysen (neurohypofysen). Främre hypofysen producerar sex olika typer av hormoner, inklusive tillväxthormon, prolaktin, TSH, FSH och LH. Bakre hypofysen lagrar och utsöndrar två neuropeptider som producerats i hypothalamus: Oxytocin och vasopressin (ADH).
Hypothalamus detekterar också signalsubstanser från kroppen, såsom glukos-, salt- och temperaturnivåer, och svarar genom att justera hormonutsöndringen från hypofysen för att hålla kroppens homeostas i balans. På så sätt spelar hypothalamus-hypofyssystemet en central roll i regleringen av många kroppsliga processer och har en betydande inverkan på vår allmänna hälsa och välbefinnande.
Gyrus cinguli är en del av limbiska systemet i hjärnan och betyder på latin "kindad gång". Det är en kontinuerlig, bågbildad struktur som löper runt den coronala planen (från främre till bakre) av hjässloben. Gyrus cinguli är involverad i en rad kognitiva och emotionella funktioner, inklusive smärtkänslor, learning, memory, and ent motivation.
'Animal behavior' er en gren av biologi som undersøker hvordan dyr oppfør seg og hvorfor de gjør det. Dette inkluderer studier av dyrs kommunikasjon, sosiale strukturer, rutiner, instinkter og adaptive strategier i forhold til deres miljø.
En mer medisinsk definisjon av 'djurs beteende' kan være relatert til dyreetisk avvik, som er abnorme, kompulsive eller skadelige handlinger som utføres av dyr. Disse handlingene kan være satt i sammenheng med fysiologiske lidelser, psykiske lidelser eller både de to. Forskere og dyrlæger kan analysere dyrs beteende for å diagnosticere og behandle sykdommer, stressrelaterte problemer eller adferdsproblemer hos dyr i fangenskap eller i vilt tilstand.
'Affektiva symtom' refererar till emotionella symptom inom psykiatrisk terminologi. De affektiva symptomen är relaterade till humör och känslolivet, och kan vara positiva eller negativa beroende på om de involverar överdrivna, underdrivna eller olägena känslor.
Positiva affektiva symtom innefattar:
1. Eufori: En excesivt glad, uppiggad och optimistisk stämning som kan vara patologisk om den är överdrivet stark eller långvarig.
2. Mani: En psykiska tillstånd med eufori, ökat energilevel, tankeflöde och ibland grandiositet eller irritabilitet. Manier kan förekomma i bipolär sjukdom.
Negativa affektiva symtom innefattar:
1. Depression: En sänkt, nedstämd och negativ stämning som varar under en längre period. Det kännetecknas av trötthet, sömnproblem, förlorad aptit, koncentrationssvårigheter, dåliga minnen och i vissa fall självmords tankar.
2. Dystymi: En mildare form av depression som varar under en längre tid (minst två år) men inte är lika invalidiserande som en major depression.
3. Ångest: En känsla av oro, rädsla eller oro som kan vara specifik eller obesvarad.
4. Apati: Brist på motivation, intresse och engagemang i livet. Det kan leda till försummelse av personlig hygien, socialt isolering och brist på energi.
Affektiva symtom kan variera från milda till allvarliga och kan ha en betydande inverkan på individens vardagliga funktioner och kvalitet på livet.
'Könsfaktorer' refererar till de biologiska skillnader mellan män och kvinnor som kan påverka hälsan, sjukdomar och behandlingsrespons. Dessa könsskillnader orsakas av olika kromosomala, hormonella och anatomiska faktorer hos respektive kön. Exempel på könsfaktorer inkluderar:
1. Kromosomala skillnader: Män har ett X-kromosom och ett Y-kromosom (XY), medan kvinnor har två X-kromosomer (XX). Dessa kromosomala skillnader kan leda till olika genuttryck och proteinsyntes mellan könen.
2. Hormonella skillnader: Män producerar mer testosteron än kvinnor, medan kvinnor producerar mer östrogen än män. Dessa hormonala skillnader kan påverka olika fysiologiska processer, inklusive tillväxt, utveckling och ämnesomsättning, samt risk för vissa sjukdomar.
3. Anatomiska skillnader: Män och kvinnor har också olika anatomi, särskilt i de reproduktiva organen. Dessa anatomiska skillnader kan påverka risken för vissa sjukdomar och behandlingsresponsen.
Exempel på hälsoproblem där könsfaktorer spelar en roll inkluderar hjärt-kärlsjukdomar, cancer, smittsjukdomar och psykiatriska störningar.
Dygnsrytmstörningar, eller störningar i circadian rytm, är en medicinsk term som refererar till en avvikelse i den naturliga biologiska dygnsrytmen hos människor. Dygnsrytmen är ett slags inre klocksystem som styr olika fysiologiska funktioner, såsom sömn-vakenhetscykler, kroppstemperatur, blodtryck och hormonutsöndring, över en tidsperiod på 24 timmar.
Störningar i dygnsrytmen kan orsakas av olika faktorer, såsom skiftarbete, jetlag, mental ohälsa eller neurologiska sjukdomar. Symptomen på dygnsrytmstörningar kan inkludera sömnproblem, trötthet, koncentrationssvårigheter, depression och irritabilitet.
Det finns olika typer av dygnsrytmstörningar, bland annat förskjutningssyndrom (jetlag), fördröjd sömnfasstörning och framtysk syndrom. Behandlingen av dygnsrytmstörningar kan innebära förändringar i livsstilen, ljusterapi, mediciner eller kombinationer av dessa.
"Age factors" in a medical context refers to the various changes and conditions that occur as a result of aging, which can affect an individual's health and susceptibility to disease. These factors may include:
* Physical changes associated with aging, such as decreased muscle mass, bone density, and lung function
* Increased risk for certain chronic diseases, such as heart disease, stroke, diabetes, and cancer
* Changes in sensory perception, including vision and hearing loss
* Cognitive decline, including an increased risk of dementia and Alzheimer's disease
* Increased susceptibility to infections due to a weakened immune system
* Greater likelihood of experiencing multiple chronic conditions simultaneously (multimorbidity)
These age-related factors can impact the diagnosis, treatment, and management of medical conditions, and must be taken into account when providing care for older adults.
"Tickling" definieras inom medicinen som en lätt, kortvarig stympning eller irritation av huden som orsakas av ett lektolkande beröringssinne. Det kan upplevas som ett plötsligt, ofta oväntat, småskratt eller en känsla av otidighet.
Tickrubbningar kan uppstå på olika delar av kroppen, inklusive huden och slemhinnor som i munnen och strupen. De kan orsakas av olika faktorer, till exempel beröring, luftdrag eller små föremål som kommer i kontakt med huden.
I vissa fall kan tickrubbningar vara ett tecken på neurologiska sjukdomar eller skador, såsom multiple skleros eller en stroke. Om någon upplever onormalt starka eller oförklarliga tickrubbningar bör de söka medicinsk expertis för att utreda orsaken och få rätt behandling.
Riluzol är ett läkemedel som används i behandlingen av amyotrofisk lateralskleros (ALS), också känt som Lou Gehrigs sjukdom. Det är det enda FDA-godkända läkemedlet för behandling av ALS.
Riluzol fungerar genom att reducera den ökade nervcellsaktiviteten i hjärnan och ryggmärgen, vilket kan bidra till skador på motorneuron (de nerver som kontrollerar muskelrörelser) hos personer med ALS.
Läkemedlet ges vanligen i form av tabletter och intas två gånger om dagen under måltider för att minska magsäcksbiverkningarna. Riluzol kan förlänga livslängden och förbättra symtomen hos vissa personer med ALS, men det är inte en botemedel och kan inte stoppa eller helt avvända sjukdomens framsteg.
Som med alla läkemedel kan Riluzol orsaka biverkningar, inklusive illamående, yrsel, svaghet, huvudvärk och trötthet. I sällsynta fall kan det också orsaka allvarligare biverkningar som lever- eller lungskador. Det är viktigt att diskutera dessa risker med läkaren innan man börjar använda läkemedlet.
'Serotoninuptagshämmare' är ett samlingsbegrepp för läkemedel som verkar genom att blockera återupptaget av signalsubstansen serotonin i hjärnan. Serotonin är en signalsubstans som spelar en viktig roll i stämningsreglering, impulskontroll och smärtkänslighet, bland annat.
När serotoninet har sitt verkan på mottagaren i hjärnan, transporteras det tillbaka till signalämnesförrådet i nervcellen med hjälp av en transportprotein, som kallas serotonintransportör (SERT). Genom att blockera denna transportprocess med hjälp av serotoninuptagshämmare, ökar koncentrationen av serotonin i synapsen och förlängs därmed dess verkan.
Serotoninuptagshämmare används bland annat som behandling av depression, ångeststörningar, obesitàt och migrän. Exempel på läkemedel som tillhör denna grupp är fluoxetin (Prozac), sertralin (Zoloft) och paroxetin (Paxil).
"Fall-kontrollstudie" är en epidemiologisk studietyp där syftet är att undersöka samband mellan en utsatthet (exempelvis en viss beteendefaktor eller exponering) och ett sjukdomsfall. Studien jämför personer med sjukdomen (kallade "fall") med personer som inte har sjukdomen (kallade "kontroller"). Genom att jämföra dessa två grupper kan man se om det finns några skillnader mellan dem vad gäller utsattheten.
Det är viktigt att kontrollgruppen är så lik fallgruppen som möjligt, förutom sjukdomen, för att studien ska ge tillförlitliga resultat. Kontrollerna väljs ofta från samma population som fallen och matchas efter demografiska faktorer som ålder, kön och socioekonomisk status.
Fall-kontrollstudier är användbara när det är svårt att identifiera en representativ grupp av icke-sjuka personer i förväg, till exempel vid sällsynta sjukdomar eller då sjukdomen har lång inkubationstid. Dessa studier kan ge ett snabbt och kostnadseffektivt svar på frågor om orsakssamband mellan en utsatthet och ett sjukdomsfall.
Kognition är ett samlingsbegrepp inom psykologin och neurovetenskapen som refererar till de mentala processer som involveras i att uppfatta, bearbeta, lagra och använda information. Detta inkluderar bland annat perception, uppmärksamhet, learning, minne, språk, problemlösning, tänkande och beslutsfattande. Kognitionen är en central del av hur vi interagerar med vår omvärld och hur vi formar våra tankar, känslor och handlingar.
Faders frånvaro (paternal absence) är ett psykologiskt och socialt koncept som refererar till situationen när en biologisk far inte är involverad i sin barns liv. Det kan bero på att förhållandet mellan föräldrarna tog slut, att fadern har avlidit eller att han aldrig varit en del av barnets liv. Faders frånvaro kan ha betydande effekter på barns utveckling och välbefinnande, inklusive sämre akademiska prestationer, emotionell instabilitet och högre risk för antisocialt beteende. Det är viktigt att notera att det finns många variationer i hur faders frånvaro kan upplevas och påverka barn, beroende på en rad faktorer som barnets ålder, kön, familjebakgrund och samhällskontext.
Den prefrontala cortexen (PFC) är en region i främre delen av hjärnbarken (cortex cerebri) som är involverad i en rad högre kognitiva funktioner, såsom planering, beslutsfattande, arbetshågkommando, arbetsminne, socialt beteende och personlighetsdrag. Den prefrontala cortexen kan delas in i olika subregioner som är involverade i specifika funktioner.
Den laterala PFC är involverad i att hålla information i arbetsminnet, att uppmärksamma relevant information och att undertrycka irrelevant information. Den mediala PFC är involverad i att ta beslut baserat på belöningsvärden och att koda för socialt beteende. Den orbitofrontala cortexen (OFC) är involverad i att koppla emotionella tillstånd till belöningsvärden och att undertrycka impulser.
Skador på den prefrontala cortexen kan leda till försämrad exekutiv funktion, sämre minne, svårigheter med socialt beteende och personlighetsförändringar.
5-HT2A (or 5-Hydroxytryptamine 2A) serotonin receptor är en typ av serotoninreceptor som binder till signalsubstanser i hjärnan och andra delar av kroppen. Denna receptor påverkar bland annat humör, sömn, aptit, smärta och hallucinationer.
5-HT2A-receptorn är involverad i en rad olika funktioner i kroppen, men den är speciellt välkänd för sin roll i psykiatrisk forskning och farmakologi. Psykedeliska droger som LSD och psilocybin verkar genom att aktivera 5-HT2A-receptorn, vilket orsakar de känslomässiga och perceptuella förändringarna som är associerade med dessa droger.
Flera antidepressiva läkemedel, såsom tricykliska antidepressiva läkemedel (TCA) och atypiska antipsykotiska läkemedel, verkar delvis genom att blockera 5-HT2A-receptorn. Dessa läkemedel kan hjälpa att lindra symtom av depression och ångest, men de kan också orsaka biverkningar som sömnighet, viktförändringar och sexuella problem.
En hälsoundersökning är en systematisk och strukturerad undersökning av en persons hälsa, som vanligen utförs av en läkare eller annan vårdpersonal. Hälsoundersökningen kan omfatta en rad olika moment, beroende på individens ålder, kön, livsförhållanden och eventuella symptom eller sjukdomstillstånd.
Typiska moment i en hälsoundersökning kan vara:
1. Anamnes: En samtal med patienten där man tar reda på deras medicinska historia, livsförhållanden, symtom och eventuella sjukdomar hos nära anhöriga.
2. Kroppslig undersökning: En grundläggande undersökning av kroppen, där man tittar på huden, särskilt ögon, mun, hals, bröstkorgen och buken. Man lyssnar på hjärtat, lungorna och tar pulsen. Man kan också känna efter om det finns några smärtor eller andra avvikelser.
3. Laboratorieundersökningar: Blod- och urinprover som analyseras för att upptäcka eventuella sjukdomstillstånd, såsom diabetes, högt blodtryck eller njursjukdomar.
4. Screeningtest: Undersökningar som utförs för att upptäcka tidiga tecken på sjukdomar, innan symptomen uppstår. Exempel på screeningtester är mammografi för bröstcancer och koloskopi för tarmsjukdomar.
5. Rådgivning: En hälsoundersökning kan också innebära rådgivning om livsstilsförändringar, såsom att sluta röka, öka fysisk aktiviteten eller ändra kostvanor.
Syftet med en hälsoundersökning är att upptäcka sjukdomar i ett tidigt skede, förhindra komplikationer och behandla dem effektivt. Den kan också hjälpa till att förebygga sjukdomar genom att identifiera riskfaktorer och ge råd om livsstilsförändringar.
Brain-Derived Neurotrophic Factor (BDNF) er en type neurotrofin, et slags proteiner, som spiller en viktig rolle i nervecellers vekst, overlevelse og funksjon. BDNF produseres i hjernen og andre deler av nervesystemet og er særlig viktig for udviklingen og funksjonen av de synaptiske forbindelsene mellom nervecellene, som er nødvendig for å overføre informasjon i hjernen. Redusert BDNF-aktivitet har blitt forbundet med flere nevropsykiatriske lidelser, inklusive depression og angstlidelse.
Serotonin, också känt som 5-hydroxtryptamin (5-HT), är ett signalsubstans i centrala nervsystemet hos djur och i vissa typer av växter. Serotonin produceras naturligt i kroppen och fungerar som en neurotransmittor, vilket betyder att det hjälper till att överföra signaler mellan nervceller. Det är involverat i en rad olika kroppsliga processer, inklusive sömnschema, aptit, smärta, humör och minnesfunktioner. Serotonin har också en viktig roll i regleringen av blodtrycket och blodkoaguleringen. I hjärnan är serotonin involverat i regleringen av känslor som lycka, rädsla och aggression. I onormala nivåer kan serotonin vara förknippat med sjukdomar som depression, ångeststörningar och migrän.
Somatoforma störningar är en grupp psykiatriska diagnoser som innefattar symptom med oklar eller överdrivet betydande fysisk orsak. Symptomen orsakas inte av en annan medicinsk eller psykiatrisk sjukdom och det finns inga klara organiska skador eller abnormaliteter som förklarar dem. Istället kan orsaken vara samband med psykologiska faktorer, såsom stress, trauma eller känslomässiga konflikter.
Personer med somatoforma störningar upplever ofta en rad olika symptom, till exempel smärta, trötthet, sömnsörja, svimningar, andningssvårigheter eller mag-tarmproblem. Symptomen kan vara kroniska och kan påverka personens vardagliga liv och funktionalitet betydligt.
Det är värt att notera att somatoforma störningar inte innebär att patienten fejkar eller försöker simulera symptomen. Istället kan de vara omedvetet inriktade på att uppfylla en psykologisk behov eller att hantera underliggande emotionella konflikter.
Det finns flera olika typer av somatoforma störningar, inklusive:
* Somatisationsstörning: Upprepade och återkommande symptom från flera olika kroppsliga funktioner under en längre tidsperiod, vilket orsakar betydande besvär och funktionsnedsättning.
* Konversionssyndrom: En plötslig och ofta drastisk förlust av en kroppslig funktion eller förmåga, till exempel syn- eller hörselnedsättning, svårigheter att röra sig eller förlamning.
* Dissociativ störning: En plötslig och ofta drastisk förändring i medvetandet, minnet, identiteten eller perceptionen av omgivningen.
* Hypokondri: Obsessiva oro över att ha en allvarlig sjukdom, trots att det inte finns några objektiva bevis för detta.
* Schizofreniliknande störning: En psykos som liknar schizofreni men som inte uppfyller kriterierna för den diagnosen.
En personlighetsbedömning är en utvärdering av en persons kognitiva, emotionella och sociala egenskaper som tillsammans bildar den persons unika sätt att tänka, känna och bete sig. Den inkluderar bedömning av personlighetsdrag, intressen, värderingar, styrkor och svagheter, sociala förmågor och emotionell reglering. Personlighetsbedömningar kan användas inom olika områden, till exempel inom psykiatrin, klinisk psychologi, arbetslivet och utbildningsväsendet, för att förstå en persons funktionsnivå, behov och potential. Bedömningen kan bygga på intervjuer, observationer, självrapporteringar och standardiserade tester.
Impulsivt beteende kan definieras som handlingar eller beslut som tas hastigt och ofta utan full påtanke om konsekvenserna. Det innebär att en individ agerar på en impuls snarare än efter en välvägd övervägande. Impulsivt beteende kan vara ett tecken på vissa psykiska störningar, som till exempel ADHD (Uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet), personlighetsstörningar eller affektiva störningar. Det kan också vara en del av normalt beteende, särskilt hos barn och ungdomar, men i högre grad än vad som är normalt kan det orsaka problem i sociala sammanhang, skola eller arbete.
Fluoxetin är ett selektivt serotoninåterupptagshämmare (SSRI) som används för behandling av flera psykiatriska tillstånd, däribland depression, panikångest, social fobi och tvångssyndrom. Preparatet verkar genom att öka mängden serotonin i hjärnan, vilket kan förbättra humöret och minska rädsla och oro. Fluoxetin säljs under varumärken som Prozac och Sarafem, och ges vanligtvis som tablett eller kapsel.
Det finns ingen enstaka "schizofren psykologi" som definierar alla personer med schizofreni, eftersom sjukdomen kan variera mycket från person till person. Men jag kan ge dig en allmän beskrivning av några av de psykologiska aspekterna av schizofreni.
Schizofreni är en allvarlig psykiatrisk störning som ofta påverkar tankar, känslor och beteenden. Personer med schizofreni kan ha svårt att skilja mellan fantasi och verklighet, vilket kan leda till hallucinationer (vanligtvis i form av hörselhallucinationer) och förföljelsemanier. De kan också ha kognitiva problem som påverkar deras minne, uppmärksamhet och förmåga att lösa problem.
Många personer med schizofreni har också affektiva symptom, såsom stora variationer i humör eller en platt affekt, vilket kan göra det svårt för dem att uttrycka känslor på ett normalt sätt. De kan också ha negativa symptom, som inaktivitet, avsaknad av motivation och socialt tillbakadragande.
Det är värt att notera att personer med schizofreni inte alltid upplever alla dessa symptom samtidigt, och att sjukdomen kan variera i svårighetsgrad över tid. Vissa personer kan ha en mild form av schizofreni och leda relativt normalt liv med hjälp av behandling, medan andra kan ha en allvarligare form av sjukdomen som kräver intensivare behandling och stöd.
"Livsavgörande händelser" (engelska: "life-threatening events") är en term inom medicin och sjukvård som refererar till situationer där en persons liv är direkt hotat eller i akut fara. Det kan handla om allvarliga skador, sjukdomar eller komplikationer som kräver omedelbar medicinsk behandling för att undvika dödsfall eller livslång invaliditet. Exempel på livsavgörande händelser inkluderar allvarliga hjärtstopp, andningssvårigheter, blodförgiftning (sepsis), svåra skador på centrala nervsystemet och andra tillstånd som kan hota en persons överlevnad.
"Mandelkärna" (tonsillar crypts) refererar till de fåror eller gropar som finns på ytan av tonsillerna, som är lymfatiska strukturer belägna bakom och ovanför tungans bas i munhålan. Mandelkärnorna kan vara ett normalt anatomiskt kännetecken, men de kan även bli infekterade eller inflammerade, vilket kan leda till problem som tonsillit eller mandelinflammation. I vissa fall kan stora och djupa mandelkärnor också vara en indikation på ett tillstånd som kallas chronic tonsillitis eller kryptisk tonsillar hyperplasi.
'Psykologiska tester' är vetenskapliga verktyg som används för att mäta, utvärdera och förstå olika aspekter av en persons kognitiva förmågor, personlighet, beteende, sociala färdigheter och emotionella tillstånd. De kan vara standardiserade, strukturerade och skriftliga eller praktiska uppgifter, intervjuer, frågeformulär eller observationer. Testernas syfte är att ge objektiva och reliabla data som hjälper psykologer att ställa diagnoser, utveckla behandlingsplaner, bedöma individers förmågor och matcha dem med lämpliga jobb, skolor eller andra aktiviteter. Exempel på psykologiska tester inkluderar intelligenstest, personlighetstest, neuropsykologiska tester och kliniska intervjuer.
"Psykiatrisk sjukvård" refererar till den gren av medicinen som handlar om att diagnostisera, behandla och försöka förebygga psykiska störningar och sjukdomar. Psykiatriska sjukhus är specialiserade sjukhus där patienter med allvarliga psykiska störningar eller sjukdomar kan få vård och behandling.
Psykiatriska sjukhus kan erbjuda både öppna och slutna vårdupplevelser, beroende på patientens behov och potentiala risk för självskada eller skada av andra. Slutna avdelningar innebär att patienten inte kan lämna sjukhuset utan tillstånd, medan öppna avdelningar tillåter patienten att komma och gå som de vill under vissa tider på dagen.
Behandlingarna som erbjuds på psykiatriska sjukhus kan inkludera mediciner, terapi, rådgivning, sociala aktiviteter och skapande konstterapi. Målet är att hjälpa patienten att hantera deras symptom, förbättra deras funktion och öka deras livskvalitet.
Det är värt att notera att psykiatriska sjukhus inte är de enda platser där psykiatrisk vård och behandling erbjuds. Psykiatrisk vård kan också ges på utpatientskliniker, i privatpraktiserande läkarämbeten och i andra community-baserade settingar.
Kognitiv terapi (CT) är en form av psykoterapi som utvecklades under 1960-talet av psykiatern Aaron T. Beck. CT bygger på kognitiva modeller och teorier om hur individens tankar, känslor och beteenden hänger samman.
CT fokuserar på att identifiera och utmana negativa och irrealistiska tankemönster, sätta igång positiva tankeprocesser och främja emotionell balans och välbefinnande. Metoden innefattar också tekniker för stresshantering, problemlösning och kommunikationsförbättring. CT har visat sig vara effektivt vid behandling av en rad psykiska störningar, bland annat depression, ångeststörningar, personlighetsstörningar och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).
Det finns ingen enstaka "medicinsk definition" av "Förenta Staterna", eftersom Förenta Staterna i sig självt inte är ett medicinskt begrepp. Förenta Staterna är ett land, bestående av 50 delstater och ett federal distrikt (Washington, D.C.).
I vissa medicinska sammanhang kan referensen till "Förenta Staterna" vara relevant när det gäller att beskriva en population eller ett forskningsområde. I sådana fall kan definitionen vara lika med den geografiska och politiska betydelsen av begreppet, dvs. de områden som utgör Förenta Staterna.
I andra fall kan "Förenta Staterna" i ett medicinskt sammanhang hänvisa till det specifika hälsosystemet eller den typen av vård som finns i landet, men det finns inga enhetliga definitioner på detta område. Det är viktigt att tolka begreppet "Förenta Staterna" i medicinska sammanhang beroende på kontexten och den specifika användningen av termen.
"Behandlingsresultat" er en betegnelse for hvordan en pasient reagerer på en behandling. Det kan inkludere forbedringer i symptomer, funksjon og kvalitet av liv, men også potentiale bivirkninger eller komplikasjoner til behandlingen. Behandlingsresultatet må ofte evalueres over tid for å kunne avgjøre om behandlingen er effektiv og om det er behov for justeringer i terapeutisk strategi.
I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:
1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.
I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.
Dibenzotiazepiner är en grupp av läkemedel som har en kemisk struktur som påminner om bothiazepin och benzodiazepiner. Dibenzotiazepiner används främst som muskelrelaxerande medel, men kan även ha sedativ, sömngivande och smärtlevande effekter. Exempel på dibenzotiazepiner är baklofen och fenazepam.
Baklofen används främst för behandling av spasticitet orsakad av skada på ryggmärgen eller multipel skleros, medan fenazepam har använts som sömngivande medel men är numera nedclassat i många länder på grund av missbrukspotentialen.
Det är viktigt att notera att användning av dibenzotiazepiner skall ske under medicinskt övervakning och enligt riktlinjer, på grund av risk för biverkningar och potential för missbruk.
"Chi-tvåfördelning", även känd som Chi-kvadrat-test eller Pearson's chi-square test, är en statistisk hypotesprövningsmetod som används för att undersöka om det finns en signifikant samband eller skillnad mellan två kategoriska variabler. Det är ett icke parametriskt test som inte kräver några antaganden om populationens fördelning.
I en Chi-tvåfördelning jämförs den observerade frekvensfördelningen hos två variabler med den förväntade frekvensfördelningen, som beräknas baserat på hypotesen om att det inte finns någon samband mellan variablerna. Teststatistiken är en Chi-kvadrat-värde som räknas ut genom att summera de observerade och förväntade frekvensernas skillnader i kvadrat, dividerat med den förväntade frekvensen, för varje cell i tabellen.
Teststatistiken följer en Chi-kvadrat-fördelning med (r-1) * (c-1) frihetsgrader, där r är antalet rader och c är antalet kolumner i tabellen. Denna fördelning används sedan för att bestämma sannolikheten för den observerade skillnaden mellan de två variablerna under hypotesen om att det inte finns något samband, och därmed avgöra om den är signifikant eller ej.
I medicinsk forskning kan Chi-tvåfördelningen användas för att undersöka associationer mellan två kategoriska variabler, till exempel kön och förekomsten av en viss sjukdom, eller rökning och mortalitet. Det är ett vanligt använt test inom epidemiologi, klinisk forskning och biostatistik.
"Animal disease models" refer to the use of animals as a tool in biomedical research to study human diseases and their treatments. These models are created by manipulating or breeding animals to develop symptoms or conditions that resemble those seen in humans with specific diseases. The purpose is to gain a better understanding of the pathophysiology, progression, and potential treatment strategies for these diseases. Animal disease models can be generated through various methods such as genetic modification, infectious agents, drugs, or environmental factors. Commonly used animals include mice, rats, zebrafish, rabbits, guinea pigs, and non-human primates. The choice of animal model depends on the specific research question being asked and the similarities between the animal's physiology and that of humans.
Valproinsyra är ett antiepileptiskt läkemedel som används för att behandla olika former av epilepsi, samt prophylaxi mot migrän och behandling av bipolär sjukdom. Det fungerar genom att stabilisera nervcellernas elektriska aktivitet i hjärnan.
Valproinsyra är en karboxylsyra och ett medelstor, sluten ringformad molekyl som påminner om en fem-atomig cyklisk fettsyra. Det verksamma ämnet i valproinsyra är dess sodiumsalt, natriumvalproat.
I Sverige marknadsförs valproinsyra under varunamnen Depakin och Convulex.
"Resultatens reproducerbarhet" är ett begrepp inom forskning och medicin som refererar till förmågan att upprepa en experimentell studie eller ett försök och få liknande eller identiska resultat. Detta är viktigt eftersom det stärker den vetenskapliga evidensen för ett visst fynd eller en viss slutsats.
En studie som har hög reproducerbarhet innebär att andra forskare kan upprepa experimentet och få samma resultat, även om de använder olika metoder eller prover. Detta är ett fundamentalt koncept inom vetenskapen eftersom det understryker vikten av objektivitet och pålitlighet i forskningsprocessen.
I medicinsk forskning kan reproducerbarhet vara särskilt viktig när det gäller studier som undersöker effekterna av olika behandlingsmetoder eller läkemedel. Om en studie inte har hög reproducerbarhet, kan det ifrågasättas hur tillförlitliga dess resultat är och om de verkligen kan appliceras i klinisk praktik.
"Psykologisk anpassning" refererer til den proces hvor en individ adaptorer sig til en forandring eller en ny situation i deres liv. Dette kan involvere ændringer i tankemønstre, følelsesmæssige reaktioner og adfærdsmønstre for at håndtere det nye miljø eller udfordringen.
Anpasselse kan ske på mange forskellige måder, alt efter den enkelte persons baggrund, styrker, svagheder og individuelle behov. Nogle typiske eksempler på psykologisk anpassning kan være at lære at håndtere stress, at udvikle nye coping-strategier eller at ændre forventninger til sig selv eller sin omverden.
Det er vigtigt at bemærke, at psykologisk anpassning ikke altid sker hurtigt eller nemt. Det kan være en udfordrende proces, der kræver tid, støtte og arbejde for at opnå. Desuden kan anpassningen have både positive og negative aspekter, afhængig af hvordan den foregår og hvilke ressourcer den enkelte person har til rådighed under processen.
'Socialt beteende' refererer til individets interaksjon og adferd i forhold til andre mennesker og samfunnsmiljøet rundt om seg. Dette inkluderer følelser, tanker, kommunikasjon, relasjoner og handlinger overfor andre mennesker. Socialt beteende kan variere i forskjellige kulturelle, sosiale og personlige kontekster. Det er en viktig del av menneskelig adferd og er ofte formet gjennom oppdragelse, erfaringer og læring.
'Självdestruktivt beteende' är ett psykiologiskt och medicinskt begrepp som refererar till handlingar eller beteenden som kan skada eller hota en persons fysiska eller mentala välbefinnande. Detta kan inkludera en rad olika handlingar, såsom att skära sig själv, försöka ta sitt liv (självmord), missbruka droger eller alkohol, äta för lite eller för mycket, och inte ta hand om sin hälsa på ett adekvat sätt.
Självdestruktivt beteende kan vara ett tecken på underliggande psykiatriska problem, såsom depression, bipolär sjukdom, gränsrubbningar eller posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Det kan också vara en coping-strategi för att hantera känslor av frustration, rädsla, vrede eller sorg. I vissa fall kan självdestruktivt beteende även vara en form av självmordsförsök, där personen inte har direkta intentioner att ta sitt liv, men ändå deltar i handlingar som kan vara livshotande.
Det är viktigt att notera att självdestruktivt beteende inte är en normell eller hälsosam sätt att hantera känslor eller stress. Om du eller någon annan upplever självdestruktiva tankar eller handlingar, bör du söka professionell hjälp så snart som möjligt.
Barnmisshandel definieras som fysiskt, sexuellt eller psykiskt våld eller försummelse som orsakar skada eller riskerar att orsaka skada på ett barn under 18 års ålder. Det kan också innefatta att utsätta barnet för fara eller försumma dess grundläggande behov, såsom mat, kläder, hygien och medicinsk vård. Barnmisshandel är en allvarlig form av övergrepp och är olagligt i de flesta länder.
'Personliga relationer' är ett samlingsbegrepp för de sociala band och kontakter som en individ har med andra individer i sin omgivning. Dessa relationer kan variera i styrka, art och intensitet och kan omfatta allt från familjemedlemmar, vänner och romantiska partners till arbetskollegor och bekanta.
Personliga relationer kan ha en stor inverkan på individens psykiska och fysiska hälsa och välbefinnande. De kan erbjuda stöd, trygghet, meningsfull interaktion och en känsla av tillhörighet. Samtidigt kan negativa personliga relationer leda till stress, isolation och andra hälsoproblem.
Det är viktigt att notera att personliga relationer kan se olika ut beroende på kulturell, social och individuell kontext. Värden, normer och förväntningar kan variera, vilket kan påverka hur relationer upprättas, underhålls och avslutas.
'Uppmärksamhets- och beteendestörningar' (ADHD, Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är en neuropsykiatrisk störning som kännetecknas av symptom såsom svårigheter att hålla fokus, extrema rastlöshetsproblem och impulsivt beteende. Symptomen måste vara påtagliga och förorsaka funktionsnedsättning i flera områden av livet, såsom skola, arbete eller sociala sammanhang, under en betydande del av individens liv. Det finns tre huvudsakliga typer av ADHD: kombinerad typ (kombination av både uppmärksamhets- och hyperaktivitetsproblem), predovlande ogynnsamt uppmärksamhetstyp (primärt uppmärksamhetsproblem) och predovlande ogynnsamt beteendetyper (primärt hyperaktivitet och impulsivitet).
En impulskontrollstörning (ICD-10: F63) är ett mentalt tillstånd där en person har svårigheter att motstå impulser, drifter eller kortsiktiga begär som är potentiellt skadliga för sig själv eller andra. Personer med impulskontrollstörningar upplever ofta en ökad spänning eller affekt just innan de agerar på ett impulsivt sätt, och efteråt kan känna lättnad, nöje eller tillfredsställelse.
Exempel på impulskontrollstörningar inkluderar:
1. Kleptomaní: en svårighet att motstå stöldimpulser, trots att det inte behövs och/eller det finns inga ekonomiska fördelar med att stjäla.
2. Pyromani: en svårighet att motstå impulsen att tända eld eller orsaka brand.
3. Sexuella impulskontrollstörningar, inklusive exhibitionism och sexuell tvångsmissbruk.
4. Trichotillomani: en svårighet att motstå impulsen att rycka ut hårstrån eller övriga kroppsbehåringar.
5. Patologiskt spelande (spelberoende): en svårighet att kontrollera impulserna att spela och satsa pengar, trots negativa konsekvenser.
6. Intermittent explosiv disorder: upprepade episoder av aggression eller våld som inte är föregånget av provocerande handlingar från andra, och som inte kan förklaras av annan psykiatrisk eller neurologisk störning.
Det är värt att notera att impulskontrollstörningar skiljer sig från tvångssyndrom (ICD-10: F42), där en person upplever tvångsmässiga tankar och handlingar som de inte kan motstå, men som de inte heller njuter av. I impulskontrollstörningarna däremot, upplever personen ofta en viss tillfredsställelse eller lättnad under eller omedelbart efter att ha genomfört handlingen.
Tryptofanhydroxylas (TPH) er en viktig enzym som spiller en rolle i neurotransmitter-syntesen i kroppen. TPH er involvert i produksjonen av serotonin, et neurotransmitter som hører under biogenamineklassen og er involvert i reguleringen av humøret, søvn, appetitt og smertefølelse.
TPH katalyserer den første og rate-limiterede reaksjonen i serotoninproduksjonen ved å konvertere aminosyren tryptofan til 5-hydroxytryptofan (5-HTP). Dette er en viktig reaksjon siden 5-HTP er den direkte prekursoren for serotonin. Derfor kan TPH-aktiviteten ha en betydning for serotoninnivået i kroppen og kan påvirke funksjoner som reguleres av serotonin.
Der er to isoformer av TPH, TPH1 og TPH2, som har noen forskjellige egenskaper og uttrykkes i ulike deler av kroppen. TPH1 er hovedsakelig uttrykt i eksterne organer som tarmen og leveren, mens TPH2 primært er uttrykt i centralnervøse systemet (hjernen og rygmarven). Dette betyr at TPH2-aktiviteten sannsynligvis har en større betydning for serotoninnivåene i hjernen og kan påvirke humør, kognisjon og andre cerebrale funksjoner.
Alkoholmissbruk är en term som används inom medicinen för att beskriva ett mönster av onormal alkoholkonsumtion som orsakar negativa konsekvenser för individen eller andra. Detta kan inkludera:
1. Beroende: Personen har utvecklat en fysisk och/eller psykisk beroendeframkallad avvaro till alkohol, vilket leder till att de inte kan sluta dricka eller kontrollera sitt alkoholintag.
2. Tolerans: Personen behöver dricka allt mer alkohol för att uppnå samma effekt som tidigare.
3. Abstinensbesvär: När personen slutar dricka alkohol kan de uppleva abstinensbesvär, såsom rastlöshet, irritabilitet, tremor, illamående, sömnsvårigheter och i vissa fall delirium tremens.
4. Skada: Alkoholkonsumtionen har orsakat skada på individens fysiska eller mentala hälsa, såsom lever- eller hjärtsjukdom, nervskador, psykoser eller depression.
5. Sociala problem: Alkoholkonsumtionen har orsakat problem i personens sociala liv, såsom konflikter med familjemedlemmar, vänner eller arbetsgivare, lagliga problem eller ekonomiska svårigheter.
Det är värt att notera att alkoholmissbruk kan variera i grad och att det inte finns en entydig gräns för när alkoholkonsumtionen betraktas som missbruk. Vad som kan vara acceptabelt för en person kan vara skadligt för en annan. Det är alltid viktigt att söka professionell hjälp om man anser sig ha problem med alkohol.
Den hippocampus är en del av limbiska systemet i hjärnan som spelar en viktig roll i minnes- och läringsprocesser. Det är ett par strukturer, en i varje hemisfär, som liknar en hästsko i formen och ligger djupt inne i tinningloben. Hippocampus består av flera regioner, inklusive cornu ammonis, dentatgyrus och subiculum, som tillsammans bildar en komplex neural nätverksarkitektur.
Hippocampus är speciellt känslig för skador orsakade av syrebrist, neuroinflammation och neurodegenerativa sjukdomar, såsom Alzheimers sjukdom. Forskning har visat att förlust av volym och funktion i hippocampus korrelerar med minnesförlust och kognitiva nedsättningar hos äldre vuxna och personer med demenssjukdomar.
'Utforskande beteende' är inget etablerat medicinskt begrepp, men det kan vara relaterat till olika aspekter av mänskligt beteende som kan studeras inom olika medicinska specialiteter. Ett exempel på när detta koncept kan användas är inom barnpsykiatrin, där det kan syfta på en normal utvecklingsfas hos barn där de utforskar sin omgivning och lära sig genom att undersöka föremål och situationer.
Ibland kan 'utforskande beteende' också användas för att beskriva en persons nyfikenhet eller intresse för att lära känna nya saker, vilket kan vara ett viktigt aspekt av personligheten som kan bidra till personlig utveckling och välbefinnande.
Det är värt att notera att 'utforskande beteende' inte bör förväxlas med sökande efter känslomässig stimulans eller sensationer, som kan vara ett tecken på vissa psykiatriska tillstånd, såsom impulsivitet eller stoffberoende.
'Self report' är ett begrepp inom medicinen och forskning som refererar till information eller data som samlats in genom att en individ själv ger beskrivande uppgifter om sina egna känslor, tankar, erfarenheter, symtom eller beteenden. Det kan ske genom olika metoder såsom frågeformulär, intervjuer, dagboksanteckningar eller andra självreflekterande tekniker. Self report-metoder används ofta inom psykiatri, psykologi och andra områden där det är viktigt att ta reda på subjektiva upplevelser och känslor hos en individ.
'Psykiatri' er en gren within medicinen som fokuserer på å forstå, forebygge, diagnostisere og behandle sinneslidelser og adferdsproblemer. Disse problemen kan inkludere ting som Depresjon, Angstlidelser, Bipolær Størrelse, Schizofreni, Personelegiske Støringer, Søvnløshet og flere andre. Psykiatere er læger som har specialiseret seg i psykiatri og er utdannet til å forstå de biologiske, psykologiske og sosiale aspektene av disse lidelser. De kan bruke en kombinasjon av medisinsk behandling, terapi og andre behandlingsformer for å hjelpe pasientene deres.
Simning definieras inom medicinen som en aktivitet där individen rör sig framåt i vattnet genom att använda armar och ben för att skapa framdrift. Simningen är en form av kroppsövning som involverar stora muskelgrupper och kan ge en hög grad av konditionell träning beroende på intensitet och volym.
Simning kan delas in i olika stilar, såsom frisim, ryggsim, bröstsim och fjärilsim, samt komplexare manövrer som turer och hopp. Varje simstil kräver specifika tekniker för att optimera framdriften och minska resistensen i vattnet.
Simning kan vara en lättrörlig aktivitet för de flesta, men det kan också finnas risker relaterade till andningssvårigheter, utmattning och skador på muskler och led. Därför är det viktigt att lära sig korrekt simteknik och gradvis öka intensiteten under träningen för att undvika skador.
'Psykiatrisk vård' är en form av sjukvård som riktar sig till personer med psykiatriska störningar, såsom depression, bipolär sjukdom, schizofreni och neurokognitiva störningar. Den kan innebära behandling med mediciner, terapi och andra former av stöd. Psykiatrisk vård kan ges på olika sätt, beroende på personens behov och sjukdomsbild. Det kan vara ambulant vård, dagvård, boenden i specialenhet eller akut vård på psykiatrisk avdelning på sjukhus. Målet är att hjälpa den enskilde att hantera sin sjukdom och förbättra deras livskvalitet.
Lymfoproliferativa sjukdomar är en grupp av sjukdomar som kännetecknas av överdriven celldelning och tillväxt av lymfocyter, en typ av vita blodkroppar som hjälper till att skydda kroppen mot infektioner. Dessa sjukdomar kan vara benigna eller maligna (cancerartade). Maligna lymfoproliferativa sjukdomar innefattar olika typer av lymfom och cancerformer som lever-, milt- och broskcancer. Benigna lymfoproliferativa sjukdomar kan orsaka symtom som obehag, svullnad eller smärta i lymfkörtlarna, trötthet och infektionskänslighet. Maligna former av lymfoproliferativa sjukdomar kan leda till allvarligare symptom som feber, svettningar, viktminskning, trötthet och svullnad i lever, mjälte eller andra kroppsdelar. Behandlingen beror på typen av sjukdom, dess utbredning och grad av allvarlighet.
Den Internationella klassificeringssystemet för sjukdomar (ICD) är en standardiserad nomenklatur och klassificeringssystem för sjukdomar, tillstånd, trauma, orsaker till skada och andra faktorer som påverkar hälsa, som används av världshälsoorganisationen (WHO). Syftet med ICD är att ge en gemensam språkbas för att beskriva och rapportera sjukdomar och hälsotillstånd över gränserna mellan länder och kulturer. Det används också för statistik, forskning, folkhälsoövervakning, allokering av resurser och planering av hälso- och sjukvården på global, nationell och lokal nivå. ICD revideras regelbundet för att ta hänsyn till medicinska framsteg och förändringar i synen på olika tillstånd.
'Livskvalitet' (eng. 'quality of life') är ett begrepp som används inom olika medicinska sammanhang och refererar till det subjektiva välbefinnandet och den personsamma nöjdheten med sitt liv. Livskvalitet mäts vanligen genom att undersöka olika aspekter av en persons fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Det kan handla om sådant som fysiskt hälsa och funktion, smärta, sömn, kognitiva förmågor, känslomässiga tillstånd, sociala relationer, personlig utveckling och andlighet. Livskvaliteten kan påverkas av sjukdomar, skador, funktionsnedsättningar eller andra livsupplevelser. Mätningar av livskvalitet används ofta inom forskning och vård för att bedöma effekterna av behandlingar och interventioner samt för att stödja beslut om individuell vård och stöd.
Aggression kan definieras som en handlingsprocess eller ett beteende som är riktat mot att skada, skrämma eller på något annat sätt ha negativ inverkan på en individ eller en grupp. Från ett medicinskt perspektiv kan aggression vara ett symptom på olika psykiatriska tillstånd, såsom personlighetsstörningar, neuropsykiatriska störningar, affektiva störningar och neurologiska sjukdomar. Aggression kan också vara en bieffekt av vissa mediciner eller substanstyrelse. Det finns två huvudsakliga typer av aggression: impulsiv aggression och planerad aggression. Impulsiv aggression är ofta kopplat till känslomässiga reaktioner, medan planerad aggression är mer förutsägbar och kontrollerad.
En sjukhuspatient är en person som är inkvarterad på ett sjukhus för att få vård och behandling för olika medicinska problem eller skador. Det kan vara akuta tillstånd som kräver snar Behandling, såsom hjärtinfarkt eller stroke, eller kroniska tillstånd som behöver långvarigare vård och övervakning, till exempel cancer, diabetes eller psykiatriska störningar.
Sjukhuspatienter kan vara på olika avdelningar beroende på deras tillstånd och behandlingsbehov. Till exempel kan de vara på en internmedicinsk avdelning, kirurgisk avdelning, intensivvårdsavdelning eller psykiatrisk avdelning.
Sjukhuspatienter får ofta olika former av vård och behandling under deras vistelse på sjukhuset, inklusive mediciner, operationer, terapi och rehabilitering. Även om det kan vara en stressfull och oroande tid för patienten och deras anhöriga, är syftet med sjukhusvård att hjälpa patienten att bli friskare och återhämta sig så snart som möjligt.
'Fenotyp' är ett begrepp inom genetiken och betecknar de observerbara egenskaper, drag eller karaktärer hos en individ som resulterar från den specifika kombinationen av arv (genotyp) och miljöpåverkan. Fenotypen kan vara fysiska egenskaper såsom ögonfärg, storlek och form, men även beteendemässiga drag som intelligens och personlighet. Fenotypen uttrycks genom interaktionen mellan genotypen och olika miljöfaktorer som livsstil, näringsintag, sjukdomar med mera.
In a medicinsk kontekst, betyder "translations" ofta overføringen eller oversættelsen af forskningsresultater fra grundforskning (ofte basic research, som foregår på cellulært og molekylært plan) til anvendt forskning (som kan føre til udvikling af nye diagnostiske eller terapeutiske metoder). Dette inkluderer også overførsel af viden fra laboratoriet til klinisk praksis, hvilket ofte kaldes for "translational research" eller "translationale medicin".
Således kan "translations" defineres som:
"Den proces, hvorved forskningsresultater og viden fra grundforskning overføres til anvendt forskning og klinisk praksis med henblik på at udvikle nye diagnostiske eller terapeutiske metoder til forebyggelse, behandling eller opfølgning af sygdomme."
Den medicinska termen "dominans-underkastelse" används för att beskriva ett fenomen där ena sidan av kroppen eller en viss funktion är mer dominerande än den andra. Detta kan vara relaterat till olika aspekter av nervsystemet, muskulaturen eller sensoriska förmågor.
Ett exempel på detta är lateraliseringsdominans, där en person visar tydligare preferens och skicklighet med antingen höger eller vänster sida av kroppen. Det kan vara i form av handdominans (händer, fötter), ögondominans (ögon) eller hörseldominans (öron).
Ibland kan dominans-underkastelse leda till olika typer av besvär eller funktionsnedsättningar. Till exempel kan en person med en tydligare högerhänt dominans ha svårigheter att använda sin vänster hand för finmotoriska uppgifter.
Det är viktigt att notera att dominans-underkastelse är ett normalt fenomen och att det inte behöver vara patologiskt eller leda till några problem. I de flesta fall är det en naturlig aspekt av människors neurofysiologi och beteende.
En panikattack definieras inom psykiatrin som ett plötsligt och oförutsägt anfall av intensiv rädsla eller oro, som når sin topp inom tio minuter och innefattar fyra eller fler av följande symptom:
1. Palpitationer, hjärtklappning eller accelererad hjärtslag
2. Svettningar
3. Tremor eller skakning
4. Andningsbesvär eller känsla av kvävning
5. Känsla av att bli yr eller förlorar medvetandet
6. Kvalmande känsla eller magont
7. Frusenhets- eller varmkänslor
8. Parestesier (krypningar, formikation)
9. Dyssestesi (förändrad kroppsbild)
10. Chockkänslor
Panikattacker kan upplevas som mycket obehagliga och skrämmande, men de är vanligtvis inte farliga i sig själva. De kan dock vara ett tecken på en underliggande psykiatrisk störning, såsom paniksyndrom eller social oro. Det är viktigt att söka medicinsk hjälp om man upplever panikattacker, för att få rätt diagnos och behandling.
"Androgen-generating antidepressants" are not a recognized category of medications in medicine. Antidepressants are a class of drugs used to treat depression and anxiety disorders, among other conditions. They work by affecting the levels and activity of neurotransmitters (chemical messengers) in the brain, such as serotonin, norepinephrine, and dopamine.
Androgens are hormones that play a role in the development and maintenance of male sexual characteristics and reproductive function. They are not typically associated with the treatment of depression or anxiety disorders. Therefore, there is no such thing as "andragenerating antidepressants."
It's possible that you may be thinking of other classes of medications that have been studied for their potential to affect androgen levels, such as selective estrogen receptor modulators (SERMs) or aromatase inhibitors. However, these are not considered antidepressants and would not be classified as "andragenerating."
If you have any concerns about your medications or treatment plan, I recommend speaking with your healthcare provider for clarification and guidance.
Demografi är ett forskningsfält som handlar om att studera populationers sammansättning och förändringar över tid. Det inkluderar studier av befolkningsmängd, åldersfördelning, kön, etnicitet, utbildning, migration, fertilitet och dödlighet. Medicinsk demografi är en underdisciplin till demografi som fokuserar på att studera hur dessa demografiska faktorer påverkar hälsa, sjukdom och sjukvård. Exempel på medicinska demografiska frågeställningar kan vara: hur påverkar åldrande populationen behovet av vård? Hur kommer migration att påverka smittspridningen av en viss sjukdom? Medicinsk demografi använder sig ofta av kvantitativa metoder för att analysera demografiska data.
"Uppföljningsstudier" (engelska: "follow-up studies") är en typ av longitudinell forskningsdesign inom medicinen där man studerar en grupp individer under en längre tidsperiod. Dessa studier kan vara observationella eller interventionsbaserade, och syftet är ofta att undersöka hur olika faktorer påverkar hälsan, sjukdomsutvecklingen eller behandlingsresultaten över tid.
I en uppföljningsstudie kan forskarna exempelvis samla in data om deltagarnas levnadsvanor, miljöfaktorer och medicinska historik, och sedan följa upp dem regelbundet för att se hur de utvecklas. Detta kan ge värdefull information om riskfaktorer, skyddsfaktorer och möjliga orsaker till olika hälsotillstånd.
Uppföljningsstudier kan vara av olika slag, beroende på hur länge de pågår och hur ofta data samlas in. De kan vara kohortstudier, där en grupp individer följs över tid, eller fallföljningsstudier, där man följer upp en specifik diagnos eller behandling hos en grupp patienter.
Frontallobben är en del av storhjärnan (cerebrum) och utgör ungefär en tredjedel av hjärnbarken. Det är den främsta delen av stora hemisfärerna och är indelad i olika delar som har olika funktioner. Frontallobben är involverad i planering, initiativ, arbetsminne, impulskontroll, socialt beteende, moraliska bedömningar och känslomässiga respons. Skador på frontalloben kan orsaka förändringar i beteende, emotionella svårigheter och kognitiva problem.
Anti-anxiety agents, also known as anxiolytics, are a class of medications used to manage symptoms of anxiety disorders. These drugs work by reducing the abnormal excitement in the brain that can lead to feelings of fear, worry, and anxiety. They may act on neurotransmitters such as gamma-aminobutyric acid (GABA) to increase its inhibitory effects on nerve cells, which results in a calming effect. Common examples of anti-anxiety agents include benzodiazepines, azapirone, and buspirone. It's important to note that these medications should be used under the supervision of a medical professional as they can have potential for dependence and abuse.
Thyroxine-binding globulin (TBG) er en protein i blodet som binder og transporterer thyroxin (T4), et hormon produsert i skjegget. TBG er syntetisert i leveren og er den viktigste av tre proteiner i blodet som binder til thyroxin, med de andre to værende transthyretin (TTR) og albumin.
TBG binder seg sterkest til T4 og har en lavere bindingskapasitet enn de andre proteiner. Det betyr at endringer i TBG-nivåene kan påvirke mengden fri, aktiv thyroxin i kroppen. Ændringer i TBG-nivåer kan skyves an av forskjellige faktorer som graviditet, bruk av steroider og sykdommer i leveren.
Det er viktig å merke seg at differensialdiagnosen til økt eller nedsatt TBG-nivå bør inkludere også mulige abnormiteter i skjegget som fører til forstyrret thyroxinproduksjon og/eller forstyrret nivå av andre thyroxinbindende proteiner.
Learned helplessness är ett tillstånd av pessimism och brist på initiativ eller motivation att ta itu med problem eller förändra en negativ situation, efter upprepade erfarenheter av att inte kunna kontrollera eller påverka utgången av händelser, trots att man egentligen har möjlighet att göra det. Detta beteende kan observeras hos individer som upplevt oförmåga att undvika skadliga händelser eller behöva bli beroende av andra för att hantera vardagliga aktiviteter.
I en medicinsk kontext kan learned helplessness vara associerat med psykiatriska tillstånd som depression, ångest och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Behandlingen för learned helplessness inkluderar ofta kognitiv beteendeterapi (CBT), som hjälper individen att ifrågasätta deras pessimistiska tankemönster och öva upp sin förmåga att hantera svårigheter och ta kontroll över sina liv.
In medical terms, "family" is typically defined as a group of individuals who are related by blood, marriage, or adoption and share a common living environment. The definition can vary, but it generally includes two or more people who consider themselves to be a family unit and provide emotional and/or financial support for one another.
In the context of healthcare, the concept of family is often expanded to include any group of individuals who play a significant role in an individual's life, such as close friends, partners, or caregivers. This broader definition recognizes that social support networks can have a profound impact on an individual's health and well-being.
It's important to note that the concept of family can be complex and varied, and healthcare providers should strive to be sensitive and respectful of each patient's unique family situation.
'Genotyp' är ett begrepp inom genetiken som refererar till den unika kombinationen av gener och arvsmassa som en individ har. Det är den del av vår arvedel som bestämmer de egenskaper som är ärftliga, det vill säga de drag som vi fysiskt eller kemiskt har ärvt från våra föräldrar. Genotypen kan variera mellan individer och påverkar ofta individens fenotyp, det vill säga den synliga utformningen av en organism, inklusive dess morfologi, fysiologi och beteende.
Memory disturbances är ett samlingsbegrepp för olika former av minnesproblem som kan vara relaterade till olika neurologiska eller psykiatriska sjukdomar. Enligt Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5), publicerad av American Psychiatric Association, definieras minnesstörningar som:
1. Övervägande problem med minnet, inklusive både episodiskt (händelser och erfarenheter) och semantiskt (fakta och kunskap) minne, som påverkar sociala funktioner eller arbete betydligt.
2. Minnesproblemen orsakas av en medicinsk sjukdom, ett trauma, substansrelaterat tillstånd eller annan specifik psykiatrisk störning.
3. Minnesproblemen kan inte förklaras bättre av en intelligenstestnedsatthet eller annan lärosvårighet.
4. Om minnesproblemen är relaterade till en annan medicinsk sjukdom, måste de vara klart oproportionerliga i förhållande till den kliniska bild som normalt förväntas med den underliggande sjukdomen eller skada.
5. Minnesproblemen orsakar kliniskt signifikant lidande eller funktionsnedsättning i sociala, yrkesmässiga eller andra viktiga områden.
Det är värt att notera att det finns också specifika typer av minnesstörningar som diagnostiseras separat, till exempel Alzheimers sjukdom och andra former av demens, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), amnesi och relaterade tillstånd.
'Logistiske modeller' er en type statistisk model som oftest brukes til å forutsi sannsynligheten for et binært utfall, det vil si et utfall med to mulige verdier, typisk "suksess" eller "mislykket". Disse modellene er basert på logistisk regresjon, en statistisk metode som beskriver sambandet mellom en binær avhengig variabel og en eller flere uavhengige variable.
Logistiske modeller brukes ofte innen om helse- og medisinsk forskning for å undersøke samband mellom forskjellige faktorer og et binært utfall, som kan være noe som "syk/sunn", "død/levende" eller "reagerer på behandling/ikke reagerer på behandling". Disse modellene kan hjelpe forskere å identifisere risikofaktorer, forutsi prognoser og evaluere effektiviteten av forskjellige behandlingsstrategier.
Eksempler på bruksområder for logistiske modeller innenfor medisin kan være å forutsi sannsynligheten for at en pasient vil utvikle diabetes basert på faktorer som alder, kjønn, BMI og blodsukkerverdier, eller å evaluere effekten av en bestemt behandling på overlevnaden hos pasienter med kræft.
Trötthet är ett subjektivt och komplex fenomen som kan variera i svårighetsgrad och kan definieras som en känsla av minskad fysisk och mentalt energi eller kapacitet att utföra vanliga aktiviteter på grund av långvarig eller intensiv aktivitet, stress, sömnbrist, sjukdom eller emotionell ansträngning. Det kan också vara en biverkning till vissa mediciner eller terapier. I allvarliga fall kan trötthet vara ett tecken på underliggande sjukdomar som anemi, diabetes, hjärtsjukdomar, lungsjukdomar, autoimmuna sjukdomar eller cancer.
'Rörelserubbningar' (engelska: 'motor difficulties') är ett samlingsbegrepp för svårigheter att planera, koordinera och utför rörelser. Det kan innebära problem med finmotorik, som exempelvis att ha svårt att använda fingerspidor för att manipulera små föremål, eller problem med grovmotorik, som exempelvis att ha svårt att hålla balansen eller koordinera armar och ben under rörelse. Rörelserubbningar kan vara ett tecken på olika neurologiska tillstånd, såsom cerebral pares, dyskinesi eller ataxi.
'Könshormoner' är ett samlingsbegrepp för de hormoner som produceras i körtlarna i endokrina systemet och har en central roll i att reglera och koordinera utvecklingen, funktionen och homeostasen av det kvinnliga respektive manliga reproduktiva systemet. De två huvudsakliga typerna av könshormoner är androgener (t.ex. testosteron) och estrogener/progesteron (tillhörande östrogenerna). Androgenernas främsta källa hos män är testiklarna, medan östrogenerna och progesteron huvudsakligen produceras i äggstockarna hos kvinnor. Dock producerar båda könen både androgener och estrogener, även om nivåerna skiljer sig åt. Könshormonerna har en rad olika funktioner i kroppen, bland annat påverkar de skelettet, muskulaturen, huden, hjärtat och det centrala nervsystemet. De spelar också en viktig roll i könsspecifika karaktärsdrag och sexuell differentiering under fostertiden och vid puberteten.
'Suicidal ideation' refererer til tanker eller overvejelser om at begå selvmord. Disse tanker kan variere i intensitet og varighed, fra flygtige overvejelser til detaljerede planer om at begå selvmord. Suicidal ideation bør tages alvorligt, især hvis den er forbundet med andre suicidale adfærdsmønstre eller psykiske lidelser som depression, angst, bipolar affektiv sindslidelse eller skizofreni.
Det er vigtigt at søge professionel medicinsk hjælp, hvis man oplever suicidal ideation eller er bekymret for en andens sikkerhed. Der findes effektive behandlingsmuligheder, herunder terapi, medicin og krisesamtaler, som kan hjælpe med at reducere selvmordsrisikoen og forbedre den psykiske velbefindende.
Dygnsrytmen (engelska: circadian rhythm) refererar till den inre biologiska klocka hos levande organismer, inklusive människor, som reglerar olika fysiologiska processer och beteenden under dygnet. Dessa processer inkluderar sömn-vakenhetscykler, kroppstemperatur, blodtryck, hjärtfrekvens, hormonnivåer och andra funktioner.
Den centrala regulatorn av dygnsrytmen finns i en grupp nervceller i hypotalamus, en del av hjärnan som kallas supraChiasmatic nuclei (SCN). SCN koordinerar dygnsrytmen genom att kontrollera produktionen och release av hormoner såsom melatonin och cortisol. Dessa hormoner påverkar sömn-vakenhetscykler, kroppstemperatur och andra fysiologiska processer.
Dygnsrytmen är en cirka 24-timmars cykel som styrs av ljus-mörkercykeln i naturen. Exponering för naturligt dagsljus på morgonen hjälper att ställa in den inre klockan och underlättar en normal sömn-vakenhetscykel. Människor som arbetar nattskift eller reser över tidszoner kan uppleva störningar i sin dygnsrytm, vilket kan leda till sömnproblem och andra hälsoproblem.
Functional neuroimaging är en samlingsbeteckning för olika tekniker inom neurologi och psykiatri som används för att undersöka aktiviteten i hjärnan under olika tillstånd, såsom vila, sömn, kognitiva uppgifter eller sjukdomstillstånd. Dessa tekniker innefattar bland annat funktionell magnetresonanstomografi (fMRI), positronemissionstomografi (PET) och elektroencefalografi (EEG).
I en medicinsk kontext kan definitionen av functional neuroimaging vara:
"En bilddiagnostisk metod som används för att undersöka aktiviteten i hjärnan under olika tillstånd, genom att mäta blodflödet, syreomsättningen eller elektrisk aktivitet i specifika regioner av hjärnan. Metoden använder sig av olika tekniker som fMRI, PET och EEG för att producera bilder som visar aktivitetsnivåerna i hjärnan, vilket kan hjälpa till att diagnostisera och förstå sjukdomar och skador i centrala nervsystemet."
'Veterans Health' refererer til den samlede sundheds- og sygesikringstjeneste, der er tilgængelig for tidligere og aktive medlemmer af det militære, især dem, der har tjent i krig eller i andre potentielt farlige situationer under deres tjenestetid. Dette omfatter ofte behandling af både fysiske og psykiske skader, herunder traumatisk hjerneskade, posttraumatisk belastningsreaktion (PTSD), depression, alkohol- og stofmisbrug, samt andre helbredsproblemer, der kan være relateret til militær tjeneste.
Målet med Veterans Health er at sikre, at disse mænd og kvinder får den behandling og støtte, de har brug for for at genoprette og opretholde deres sundhed og velbefindende. Dette kan involvere en kombination af lægekonsultationer, terapi, medicinske behandlinger, rehabiliteringsprogrammer og andre støtteydelser. Veterans Health-programmer drives ofte af nationale regeringer eller veteranorganisationer, men kan også tilbydes af civile hospitaler og klinikker.
Psykologiska modeller är teoretiska beskrivningar eller förklaringar av olika aspekter av mänskligt beteende och psyke. De utgör ett sätt att föreställa sig och förstå hur olika psykologiska processer, mekanismer och strukturer fungerar och interagerar med varandra samt med den omgivande miljön.
Det finns många olika typer av psykologiska modeller som fokuserar på olika aspekter av psyket, till exempel perception, lärande, minne, motivation, emotioner, personlighet och social interaktion. Några vanliga exempel på psykologiska modeller är:
1. Behaviorism: En radikal empiristisk teori som betonar observationen av objektivt observerbart beteende snarare än subjektiva mentala tillstånd. De viktigaste företrädarna för behaviorismen är John Watson, B.F. Skinner och Clark Hull.
2. Kognitiv psykologi: En teori som fokuserar på inre mentala processer såsom perception, uppmärksamhet, minne, tanke, lärande och problemlösning. De viktigaste företrädarna för kognitiv psykologi är Jean Piaget, Ulric Neisser, George Miller och Herbert A. Simon.
3. Humanistisk psykologi: En teori som betonar individens potential till självförverkligande, fri vilja och personligt ansvar. De viktigaste företrädarna för humanistisk psykologi är Carl Rogers, Abraham Maslow och Viktor Frankl.
4. Socialpsykologi: En teori som undersöker hur människor påverkar varandra i sociala situationer. De viktigaste företrädarna för socialpsykologi är Solomon Asch, Stanley Milgram, Muzafer Sherif och Philip Zimbardo.
5. Biopsykologi: En teori som undersöker de biologiska grunderna för beteende och känslor. De viktigaste företrädarna för biopsykologi är James Gross, Robert Sapolsky och Jaak Panksepp.
6. Evolutionspsykologi: En teori som undersöker hur evolutionen har påverkat människans beteende och känslor. De viktigaste företrädarna för evolutionspsykologi är Charles Darwin, Robert Trivers, Donald Symons och David Buss.
7. Psykoanalys: En teori som undersöker det omedvetna psyket och dess påverkan på beteende och känslor. De viktigaste företrädarna för psykoanalys är Sigmund Freud, Carl Jung, Alfred Adler och Melanie Klein.
8. Gestaltpsykologi: En teori som undersöker hur människan uppfattar och tolkar sin omgivning. De viktigaste företrädarna för gestaltpsykologi är Max Wertheimer, Wolfgang Köhler och Kurt Koffka.
9. Humanistisk psykologi: En teori som undersöker människans potential och möjligheter till personlig utveckling. De viktigaste företrädarna för humanistisk psykologi är Carl Rogers, Abraham Maslow och Rollo May.
10. Kognitiv psykologi: En teori som undersöker hur människan bearbetar information och lär sig. De viktigaste företrädarna för kognitiv psykologi är Ulric Neisser, Jean Piaget och Noam Chomsky.
11. Socialpsykologi: En teori som undersöker hur människor påverkar varandra i sociala sammanhang. De viktigaste företrädarna för socialpsykologi är Solomon Asch, Muzafer Sherif och Stanley Milgram.
12. Utvecklingspsykologi: En teori som undersöker hur människan utvecklas från barn till vuxen. De viktigaste företrädarna för utvecklingspsykologi är Jean Piaget, Lawrence Kohlberg och Urie Bronfenbrenner.
13. Personlighetspsykologi: En teori som undersöker människans personlighet och karaktär. De viktigaste företrädarna för personlighetspsykologi är Sigmund Freud, Carl Jung och Hans Eysenck.
14. Klinisk psykologi: En teori som undersöker människors mentala hälsa och sjukdomar. De viktigaste företrädarna för klinisk psykologi är Sigmund Freud, Carl Rogers och Aaron Beck.
15. Neuropsykologi: En teori som undersöker hur människans nervsystem påverkar hennes beteende och tankeprocesser. De viktigaste företrädarna för neuropsykologi är Norman Geschwind, Brenda Milner och Antonio Damasio.
16. Socialpsykologi: En teori som undersöker människors sociala interaktioner och relationer. De viktigaste företrädarna för socialpsykologi är Solomon Asch, Muzafer Sherif och Stanley Milgram.
17. Utvecklingspsykologi: En teori som undersöker människans utveckling från barn till vuxen. De viktigaste företrädarna för utvecklingspsykologi är Jean Piaget, Lawrence Kohlberg och Urie Bronfenbrenner.
18. Djurpsykologi: En teori som undersöker djurs beteende, kognition och emotioner. De viktigaste företrädarna för djurpsykologi är Konrad Lorenz, Nikolaas Tinbergen och Jane Goodall.
19. Kognitiv psykologi: En teori som undersöker människans tankeprocesser, perception, minne och lärande. De viktigaste företrädarna för kognitiv psykologi är Ulric Neisser, George Miller och Jean Piaget.
20. Klinisk psykologi: En teori som undersöker människors mentala hälsa, diagnos och behandling av psykiska sjukdomar. De viktigaste företrädarna för klinisk psykologi är Sigmund Freud, Carl Jung och Aaron T. Beck.
Talstörningar är ett samlingsbegrepp för svårigheter med att förstå och använda språket i kommunikationen med andra. Det kan handla om att ha problem med att producera tal, att ha en förvrängd eller onaturlig talproduktion, att ha besvär med ordförrådet eller att ha svårigheter med att förstå språket. Talstörningar kan vara inlärda eller organiska, det vill säga bero på en skada eller sjukdom i hjärnan. Exempel på olika typer av talstörningar är stammande, talsvårigheter relaterade till röst- och andningsapparaten och afasi (svårigheter med att formulera meningar).
"Krigsneuroser" er en gammel betegnelse for psykiatriske lidelser, der opstår som følge af krig og vold. I dag vil man sandsynligvis diagnostisere disse tilstande ved hjælp af de moderne diagnosesystemer, såsom DSM-5 eller ICD-10.
DSM-5 (The Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) definerer en række psykiatriske lidelser, der kan opstå som følge af traumatiske oplevelser, herunder krig og vold. Disse inkluderer posttraumatisk stressreaktion (PTSD), akut stressreaktion, adjustementsreaktion og reaktive angstanfald.
ICD-10 (The International Classification of Diseases) har også en række diagnoser, der kan anvendes til at beskrive psykiatriske lidelser, der opstår som følge af krig og vold, herunder PTSD, angstanfald, reaktive forstyrrelser og andre stressrelaterede tilstande.
Så i stedet for at bruge den gammeldags betegnelse "krigsneuroser" vil moderne læger og psykiatere sandsynligvis foretrække at diagnosticere de specifikke tilstande, der er defineret i DSM-5 eller ICD-10.
'Ansiktsuttryck' kan definieras som de muskulära rörelser och mimiken runt ögonen, munnen och pannan som bildar ett uttryck på ett ansikte. Ansiktsuttryck är en viktig del av icke-verbala kommunikationer hos människor och kan ge information om en persons känslor, tankar eller intentioner. De kan vara medvetna eller omedvetna och påverkas av kulturella, sociala och personliga faktorer.
Exempel på ansiktsuttryck inkluderar att le, skratta, fnissa, sucka, grimasa, bli röd, bli vit som en lilja, etc. Vissa ansiktsuttryck är universella och kan tolkas på samma sätt av människor över hela världen, medan andra kan variera mellan olika kulturer och sammanhang.
"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning. Den innebär att data insamlas prospektivt, det vill säga efter ett bestämt datum och framåt, medan deltagarna fortfarande är i livet och studeras över en viss tidsperiod. Detta står i kontrast till retrospektiva studier, där data insamlas genom att granska redan existerande data eller dokument från tidigare händelser.
Prospektiva studier kan vara antingen kohortstudier eller longitudinella studier. I en kohortstudie följs två eller flera grupper med deltagare som har olika exponeringar för en viss riskfaktor över tid, och man jämför huruvida de utvecklar en viss sjukdom eller inte. I en longitudinell studie följs en population under en längre tidsperiod för att undersöka hur förändringar i olika variabler relaterar till hälsoutfall eller andra utgångar.
Prospektiva studier anses ofta ge starkare bevis som stöd för orsakssamband än retrospektiva studier, eftersom de minskar risken för återblickars bias och ger möjlighet att kontrollera för konfoundingare. Dock kan de vara tidskrävande och dyra att genomföra.
'Social anpassning' (engelska: social adaptation) är ett begrepp inom psykiatri och psykologi som refererar till individens förmåga att fungera i samhället och uppfylla de sociala rollerna på ett acceptabelt sätt. Det innebär att en person har förmågan att hantera sociala situationer, bygga och underhålla sociala relationer, följa sociala normer och regler samt förstå och tolka sociala signaler och beteenden hos andra. Social anpassning kan vara nedsatt eller rubbad hos personer med vissa psykiatriska tillstånd, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller utvecklingsstörningar.
Enligt Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5), utgiven av American Psychiatric Association, är en antisocial personlighetsstörning definierad som:
A. Ett mönster av beteenden som visar brist på tillit och omsorg för andras rättigheter särskilt när det gäller planera eller genomföra handlingar som kan skada andra. Detta mönster är stabilt och varaktigt, börjar i ungdomsåldern eller tidigare och förekommer i olika sammanhang.
B. Personen visar minst tre av följande beteenden:
1. Utnyttjar andra ofta till egen fördel eller skada.
2. Ljuger ofta till att få sig själv eller andra i en fördelaktig position, eller åtar sig inte ansvar för sina handlingar.
3. Har ofta brist på hänsyn till andras känslor.
4. Visar ofta brist på skam, känsla av skuld eller ånger.
5. Har ofta ett hotfullt, aggressivt eller våldsamt beteende.
6. Är ofta osympatiskt och cynisk.
7. Ignorerar eller bryter mot andra människors rättigheter på en impulsiv eller planerad basis (till exempel stjäl, våldtäkter, misshandlar barn eller äldre).
8. Visar ofta brist på tillförlitlighet i arbete, skola och andra betydelsefulla områden.
9. Är ofta irriterande eller störande för andra.
C. Personen är minst 18 år gammal.
D. Personens mönster av beteende inte kan förklaras bättre av en annan psykiatrisk diagnos (till exempel en personsktlighetsstörning, schizofreni eller bipolär sjukdom).
'Nervceller', eller neuroner, är de specialiserade cellerna i nervsystemet som skickar och tar emot signaler, så kallade impulser, från varandra via sina utskott, axon och dendriter. Dessa signaler kan vara kemiska eller elektriska och används för att kommunicera information inom och mellan olika delar av nervsystemet. Nervcellerna är mycket viktiga för alla aspekter av kroppens funktion, inklusive sinnesintryck, rörelse, minne och känslor. De är också specialiserade till att överleva länge och har en hög grad av återbildning efter skada jämfört med andra celltyper i kroppen.
Motorisk aktivitet är en term inom medicinen och hälsa som refererar till rörelser och fysisk aktivitet i kroppen, driven av muskelkontraktioner. Det kan omfatta allt ifrån små rörelser som att blinka eller röra pekfingret, till större rörelser som gång, springa eller cykla. Motorisk aktivitet är viktig för att underhålla fysisk hälsa, stärka muskler och ben, förbättra balans och koordination samt minska risken för ohälsa som övervikt och sjukdomar relaterade till rörelseapparaten.
Fingeravtryck är ett unikt mönster av papillarlinjer och svullnader som finns på ytan av fingertopparna hos varje individ. Detta mönster bildas under fostertiden och förblir oförändrat under hela livet, med undantag för vissa små variationer som kan uppstå till följd av åldrande eller arbeten som innebär mekanisk påfrestning. Fingeravtryck används ofta som en metod för att identifiera en person, eftersom de är unika och kan jämföras och matchas med andra fingeravtryck i databaser.
Sömn är en periodisk och reversibel biologisk tillstånd som karaktäriseras av avsaknad av medvetande, rörelsemönstring och sänkt respons på yttre stimuli. Under sömnen genomgår individen olika stadier med olika typer av hjärnverksamhet och fysiologiska funktioner. Det finns två huvudsakliga typer av sömn: REM-sömn (rapid eye movement sleep) och icke-REM-sömn (non-rapid eye movement sleep), som varierar i intensitet och uppdelas i olika stadier. Sömn har en viktig roll för kognitiv funktion, minnesbildning, läkande processer, hormonutsöndring och allmänhet homeostasis.
Enkel nucleotid polymorfism (SNP, Single Nucleotide Polymorphism) är den vanligaste formen av genetisk variation hos människor. Det handlar om en permanent ändring av en enda nucleotid (en building block av DNA:t) i vår arvsmassa. Denna ändring kan leda till en förändring av ett aminosyra i ett protein eller att det bildas en ny splicingssida, vilket kan påverka proteinet och dess funktion. SNP:er kan användas som markörer för att spåra genetiska drag och är viktiga i forskningen kring ärftliga sjukdomar och individens svar på läkemedel.
Neuronal plasticity, also known as neuroplasticity, refers to the brain's ability to change and adapt as a result of experience. This can involve changes in the connections between neurons (nerve cells), the strength of those connections, or even the structure and function of individual neurons. Neuronal plasticity allows the nervous system to reorganize itself by forming new neural pathways or modifying existing ones, which can happen in response to learning, development, injury, or disease. It is a fundamental property of the nervous system that underlies many aspects of cognition, behavior, and recovery from brain injury.
'Uppmärksamhet' är ett centralt begrepp inom kognitiv psykologi och neurovetenskap, och refererar till den mentala process där individen aktivt fokuserar sin perception, tankar och handlingar på en viss sak eller händelse. Det kan delas upp i olika komponenter som att orientera sig mot en stimuli, selektiv uppmärksamhet (fokusera borta från distraktioner) och delad uppmärksamhet (hantera flera saker samtidigt). Inom medicinsk kontext kan uppmärksamhetsstörningar vara ett symtom eller en diagnos, som i ADHD (Uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet) där svårigheter att upprätthålla uppmärksamhet är centrala.
Epilepsi är en neurologisk sjukdom som karaktäriseras av upprepad och oförutsägbar aktivering av nervceller i hjärnan, vilket orsakar epileptiska anfall. Epilepsi definieras vanligtvis som två eller fler oprovocerade anfall separerade av mer än 24 timmar, eller enbart ett anfall om det finns en tydlig risk för ytterligare anfall. Anfallen kan variera i intensitet från kortvariga, milda förluster av medvetande till allvarliga, stora krampanfall som kan innebära fall och skador. Epilepsi kan ha många olika orsaker, inklusive genetiska faktorer, strukturella skador på hjärnan eller okända orsaker. Det är viktigt att söka medicinsk behandling om man tror att man har epilepsi, eftersom det ofta går att kontrollera anfallen med läkemedel eller andra behandlingsmetoder.
I medicinsk kontext är en stamtavla (även känd som en pedigree) ett diagram eller tabell som visar släktrelationer och ärftliga sjukdomar över flera generationer inom en familj. Den används ofta i genetisk rådgivning och forskning för att spåra mönster av ärftlighet och genetiska mutationer som kan vara relaterade till specifika sjukdomar eller tillstånd.
En stamtavla innehåller vanligen information om individens familjemedlemmar, inklusive deras kön, födelse- och dödsdatum, äktenskapsrelationer och barn. Varje person representeras av en symbol (kvinnlig eller manlig) och är ansluten till sina släktingar med linjer som visar släktskapet mellan dem.
Ibland kan färger eller andra symboler användas för att indikera individers status vad gäller en specifik ärftlig sjukdom eller genetisk mutation, vilket kan hjälpa till att illustrera hur sjukdomen har överförts från generation till generation.
Binge Eating Disorder (BED) is a medical condition defined by the American Psychiatric Association's Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fifth Edition (DSM-5) as follows:
1. Recurrent episodes of binge eating characterized by both of the following:
a. Eating, in a discrete period of time (e.g., within any 2-hour period), an amount of food that is definitely larger than what most people would eat in a similar period of time under similar circumstances.
b. A sense of lack of control over eating during the episode (e.g., a feeling that one cannot stop eating or control what or how much one is eating).
2. The binge-eating episodes are associated with three or more of the following:
a. Eating much more rapidly than normal.
b. Eating until feeling uncomfortably full.
c. Eating large amounts of food when not physically hungry.
d. Eating alone because of being embarrassed by how much one is eating.
e. Feeling disgusted, depressed, or very guilty afterward.
3. Marked distress regarding binge eating is present.
4. The binge eating occurs, on average, at least once a week for three months.
5. The binge eating is not associated with the regular use of inappropriate compensatory behaviors (e.g., purging) and does not occur exclusively during the course of bulimia nervosa or anorexia nervosa.
BED is differentiated from social overeating or simply eating too much on occasion, as it involves recurrent episodes of binge eating accompanied by a sense of loss of control and marked distress. It's important to note that BED is a serious mental health condition that requires professional evaluation and treatment.
Psykiatriska avdelningar är specialiserade enheter inom sjukvården som erbjuder behandling och vård för personer med allvarliga psykiska störningar, såsom schizofreni, bipolär sjukdom, allvarlig depression och personlighetsstörningar. Dessa avdelningar är ofta en del av ett sjukhus eller en psykiatrisk klinik och står under ledning av psykiatriska läkare och andra mentalsjukvårdande specialister.
På en psykiatrisk avdelning kan patienter få olika former av behandlingar, till exempel medicinsk behandling, terapi, samt sociala och rehabiliteringsaktiviteter. Behandlingsplanen är ofta individanpassad och baseras på en omfattande bedömning av patientens symptom, funktionsnivå och livssituation.
Psykiatriska avdelningar kan vara öppna, så att patienter kan välja att lämna avdelningen under vissa tider, eller stängda, vilket innebär att patienterna inte har möjlighet att lämna avdelningen utan medical staffs tillstånd. Stängda avdelningar används ofta för patienter som är ett akut sjukvårdsbehov eller som riskerar att skada sig själva eller andra.
Group psychotherapy (eller gruppterapi) är en form av psykoterapi där en liten grupp individer möts regelbundet för att diskutera och bearbeta sina känslor, tankar och erfarenheter under professionell ledning. Gruppen kan vara inriktad på olika typer av problem eller diagnoser, såsom depression, ångest, personskapsproblem eller substansmissbruk.
Målet med grupppsychoterapi är att skapa en trygg och stödjande miljö där gruppmedlemmarna kan få nytta av varandras erfarenheter och perspektiv, utveckla sociala färdigheter, öva på att kommunicera mer effektivt och få insikt i sina egna mönster och beteenden. Grupppsychoterapi kan också hjälpa individer att känna sig mindre ensamma i sina erfarenheter och att förstå att de inte är unika i sina känslor och utmaningar.
Det finns olika typer av grupppsychoterapi, inklusive psykodynamisk gruppterapi, kognitiv beteendeterapi (CBT) i grupp, dialektisk beteendeterapi (DBT) i grupp och supportiva grupper. Varje typ har sitt eget unika fokus och metoder, men alla syftar till att hjälpa individer att förbättra sin mentala hälsa och livskvalitet.
En kronisk sjukdom är en sjukdom som varar i lång tid, ofta livet ut, och som kräver kontinuerlig eller periodvis behandling. Kroniska sjukdomar kan påverka olika delar av kroppen och ge upphov till en mängd symtom som kan variera i svårighetsgrad över tiden. Vissa exempel på kroniska sjukdomar är diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, lungsjukdomar, autoimmuna sjukdomar och neurologiska tillstånd. Det är viktigt att diagnostisera och behandla kroniska sjukdomar i tid för att förhindra komplikationer och förbättra livskvaliteten hos den drabbade individen.
"Familjerelationer" er en betegnelse som oftest refererer til de forskellige typer forhold og roller, der findes indenfor en familie. Disse relasjoner kan være biologiske, økonomiske, sociale eller emotionelle, og de kan have en betydelig indflydelse på individets udvikling, adfærd og velbefindende.
Biologiske familierelationer refererer til forholdet mellem familiemedlemmer, der er forbundet gennem biologisk slægtskab, såsom forældre og børn, brødre og søstre, eller andre slægtninge.
Økonomiske familierelationer refererer til de økonomiske forpligtelser og fordele, der findes mellem familiemedlemmer, såsom at deles om udgifter eller at yde hinanden økonomisk støtte.
Sociale familierelationer refererer til de sociale normer, værdier og forventninger, der findes indenfor en familie, herunder rollerne som mor, far, søn, datter, bror eller søster.
Emotionelle familierelationer refererer til de emotionelle forbindelser og følelser, der findes mellem familiemedlemmer, såsom kærlighed, tillid, respekt og omsorg.
Familierelationer kan have en positiv eller negativ indflydelse på individets liv, afhængigt af forholdets karakter og kvalitet. Negative familierelationer kan føre til stress, utilpasning, psykiske lidelser og social uro, mens positive familierelationer kan fremme emotionalt velbefindende, social kompetence og personlig udvikling.
Socioeconomiska faktorer är samlingen av sociala och ekonomiska faktorer som kan ha en inverkan på individers hälsa och välbefinnande. Dessa faktorer kan omfatta:
1. Inkomst: Låga inkomster kan begränsa tillgången till hälsovården, näringsriktig mat och bostäder i god kvalitet, vilket alla kan påverka hälsan negativt.
2. Utbildning: En lägre utbildningsnivå kan leda till sämre arbetsförhållanden, lägre inkomster och sämre förståelse av hälsoproblem och förebyggande åtgärder.
3. Social status: Individers sociala status kan påverka deras självkänsla, stressnivåer och tillgång till socialt stöd, vilket alla kan ha en inverkan på deras hälsa.
4. Arbetsförhållanden: Otrygga, fysiskt krävande eller psykiskt belastande arbetsförhållanden kan öka risken för stressrelaterade sjukdomar och skador.
5. Samhällsförhållanden: Socialt utanförskap, diskriminering och andra negativa sociala faktorer kan påverka individers psykiska hälsa och välbefinnande.
6. Bostadsförhållanden: Otrygga, överfyllda eller förorenade bostäder kan öka risken för hälsoproblem som andningsbesvär, astma och mentala ohälsa.
7. Livsstilsfaktorer: Faktorer som tobaksrökning, alkoholmissbruk, brist på motion och oäten av frukt och grönsaker kan vara vanligare bland personer med lägre socioekonomisk status och öka risken för kroniska sjukdomar.
Socioekonomiska faktorer kan ha en kumulativ effekt på hälsan, vilket innebär att personer som utsätts för flera negativa socioekonomiska faktorer tenderar att ha sämre hälsa än personer som inte utsätts för dessa faktorer.
"Graviditet" är ett medicinskt begrepp som refererar till den period då en befruktad äggcell har implanterats i livmodern och utvecklas till ett foster. Denna process innebär att en kvinnas kropp genomgår en rad fysiologiska förändringar för att underhålla fostrets tillväxt och utveckling. Graviditeten räknas vanligtvis från den dag då den sista menstruationen började, och varar i ungefär 40 veckor, delad in i tre trimestrar.
Neurotiska störningar är en kategori inom psykiatrisk diagnos som har blivit föråldrad i senare upplagor av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM). I DSM-IV, publicerat 1994, definierades neurotiska störningar som en grupp psykiska tillstånd karaktäriserade av frekventa och upprepade symtom på ångest, oro eller depression.
Till neurotiska störningar hörde bland annat:
* Ångeststörningar (till exempel panikattacker, social fobi)
* Angst- och depressiva tillstånd
* Kronisk oro
* Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
* Reaktioner på allvarlig stress
* Somatoforma störningar (till exempel kroppslig oro utan organiska orsaker)
* Dissoziativa störningar (till exempel dissociativ amnesi, dissociativ fugue)
* Personlighetsförändringar som följd av allvarliga psykiska sjukdomar
I den senaste upplagan av DSM, DSM-5 från 2013, har neurotiska störningar ersatts med andra kategorier och diagnoser. Många av de tillstånd som tidigare ingick i kategorin neurotiska störningar ingår numera i kategorierna ångeststörningar, trauma- och stressrelaterade störningar samt somatoforma och dissoziativa störningar.
'Hjärnans kartläggning' (eng. 'Brain mapping') är ett samlingsbegrepp för olika tekniker och metoder som används för att undersöka, visualisera och förstå hjärnans struktur, funktion och aktivitet. Det kan innefatta bland annat:
1. Morfologisk kartläggning: Användning av olika bildgivande tekniker som magnetresonanstomografi (MRT), diffusionsviktad MRT (DWI) och funktionell MRT (fMRI) för att undersöka hjärnans struktur, vitmarksarkitektur och blodflöde.
2. Funktionell kartläggning: Användning av tekniker som elektroencefalografi (EEG), magnetoencefalografi (MEG) och funktionell MRT (fMRI) för att mäta hjärnans aktivitet under olika mentala tillstånd eller svar på stimuli.
3. Konnektomisk kartläggning: Användning av diffusionstensorimaging (DTI) och andra tekniker för att undersöka de anatomiska förbindelserna mellan olika hjärnregioner och deras roll i olika kognitiva processer.
4. Kemisk kartläggning: Användning av spektroskopi och andra tekniker för att undersöka den biokemiska sammansättningen hos olika hjärnregioner, inklusive neurotransmittor-nivåer och metabolism.
5. Klinisk kartläggning: Användning av ovan nämnda tekniker för att diagnostisera och behandla neurologiska sjukdomar och skador, såsom epilepsi, stroke, hjärntumörer och neurodegenerativa sjukdomar.
Sammantaget syftar 'hjärnans kartläggning' till att förbättra vår förståelse av hjärnans struktur, funktion och anatomi samt hur de påverkas under olika tillstånd och sjukdomar. Detta kan leda till utvecklingen av nya behandlingsmetoder och möjliggöra en mer personifierad medicin.
Smärta är en ubehaglig sensorisk och emosional erfarenhet som kan variera i intensitet från mild till stark, och som vanligtvis är associated med skada eller sjukdom. Smärtan är ett varningssystem som hjälper kroppen att reagera på skador och hot. Den kan också vara ett tecken på en underliggande sjukdom eller skada. Smärtan kan beskrivas i termer av dess kvalitet, intensitet, varaktighet och lokalisation. Det finns två huvudsakliga typer av smärta: akut smärta och kronisk smärta. Akut smärta är en plötslig smärta som oftast uppstår i samband med en skada eller sjukdom, och som normalt förväntas vara tillfällig. Kronisk smärta däremot är en smärta som varar över en längre period av tid, vanligen mer än tre månader, och som kan påverka individens vardagliga liv och mentala hälsa.
Ketamin är ett potent psykoaktivt dissociativt anestetiskt läkemedel som primärt används inom medicinen för kortvarig, djup och smärtlindring vid kirurgiska ingrepp. Det kan också användas för att behandla smärta hos patienter med svår kronisk smärta som inte svarat på andra behandlingsformer.
I lägre doser kan ketamin orsaka dissociativa effekter, som en känsla av detachment från sin omgivning och sin egen kropp, förändrade perceptioner av tid och rum, hallucinationer och förhöjd känslighet för sensoriska stimuli. Dessa effekter gör att ketamin också har blivit ett populärt illegalt drog bland vissa grupper.
Läkemedlet verkar genom att blockera NMDA-receptorer i hjärnan, vilket påverkar signalöverföringen mellan nervceller och kan leda till smärtlindring, sedering och dissociativa effekter. Ketamin har också visat lovande resultat som ett snabbt verksamt antidepressivt läkemedel hos patienter med behandlingsresistent depression.
Medicinskt sett definieras våld ofta som den aktiva handlingen att skada eller utsätta någon för skada, fysiskt eller psykiskt, oavsett om det är med avsikt eller inte. Det kan inkludera allt från slag och sparkar till verbalt trakasseri och psykisk misshandel. Våld kan också vara förknippat med andra brott som sexualbrott, misshandel och mord.
Det är värt att notera att det finns olika typer av våld, till exempel:
1. Fysiskt våld: innebär att en person använder sin kropp eller ett föremål för att skada eller hota att skada någon annan.
2. Psykiskt våld: innebär att en person använder sig av ord, blickar, gestikulerande eller andra medel för att kontrollera, skrämma, trakassera eller på annat sätt skada någon psykiskt.
3. Sexuellt våld: innebär att en person tvingar eller övertalar någon annan att delta i sexuella handlingar mot deras vilja.
4. Strukturellt våld: innebär att sociala, ekonomiska och politiska strukturer orsakar skada eller underordning för en grupp eller individ.
Våld kan ha allvarliga konsekvenser för offrets fysiska och mentala hälsa och är därför ett viktigt samhällsproblem som kräver uppmärksamhet och åtgärder.
'Hjärnkemi' är inte en etablerad medicinsk term, men det kan vara ett slanguttryck eller ett begrepp som används inom neurovetenskap och psykiatri för att beskriva den biokemiska aktiviteten i hjärnan. Detta kan inkludera studiet av hur olika kemikalier, såsom neurotransmittorer och hormoner, påverkar hjärnans funktion och beteende.
Neurotransmittorerna är kemiska signalsubstanser som överför signaler mellan neuron (hjärnbildande celler) i centrala nervsystemet. Dessa signalsubstanser kan ha effekter på olika mentala processer, såsom sinnesstämning, minne, inlärning och kognition. Exempel på neurotransmittorer är serotonin, dopamin, noradrenalin och GABA (gamma-aminobutyriska syra).
Hormoner är också kemiska signalsubstanser som kan påverka hjärnans funktion. De frisätts ofta från endokrina körtlar och cirkulerar i blodet innan de når målceller, inklusive neuron. Hormoner kan ha effekter på sinnesstämning, kognition, minne och andra mentala processer. Exempel på hormoner som påverkar hjärnans funktion är östrogen, testosteron, kortisol och insulin.
I en bredare betydelse kan 'Hjärnkemi' också syfta på den biokemiska grunden för mentala tillstånd och sjukdomar, inklusive neuropsykiatriska störningar som depression, ångest, schizofreni och autism. Denna forskningsområde undersöker hur genetiska faktorer, livsförhållanden och miljöfaktorer påverkar hjärnans biokemi och hur detta kan leda till olika mentala tillstånd.
Raphe nuclei är en samling av serotonerga (5-HT) neuron i hjärnstammen som sträcker sig från förlängda märgen till mitthjärnan. Dessa neuron projicerar sina axoner över stora delar av centrala nervösa systemet och är involverade i regleringen av en rad olika funktioner, inklusive sömns-vaknets cykel, smärta, humör, aptit och aggression. Raphe nuklei delas vanligtvis upp i ett dorsalt och ventralt område, där dorsala raphe nuklei primärt är involverade i regleringen av smärta och humör, medan ventrala raphe nuklei främst är involverade i regleringen av sömns-vaknets cykel. Dysfunktion i raphe nuklei har associerats med en rad olika neurologiska och psykiatriska tillstånd, inklusive depression, ångest, kronisk smärta och neurodegenerativa sjukdomar som Parkinson's.
Citalopram är ett selektivt serotoninåterupptagshämmare (SSRI) som används för behandling av depression och olika ångeststörningar, såsom panikångest, social fobi och posttraumatisk stressrubbning. Preparatet verkar genom att öka mängden serotonin i hjärnan, vilket kan förbättra humöret och lindra rädsla och oro.
Citalopram bör ges under medicinsk övervakning på grund av möjliga biverkningar och interaktioner med andra läkemedel. Vanliga biverkningar inkluderar yrsel, trötthet, torr mun, förändrade smaksinne, illamående, diarré, förstoppning, ökad svettning och sömnsvårigheter. I sällsynta fall kan det förekomma allvarligare biverkningar som exempelvis störningar i hjärtfunktionen, epileptiska anfall eller ökad självmordsrisk.
Innan du börjar med citalopram ska du informera din läkare om alla andra läkemedel, närings- och kosttillskott samt eventuella sjukdomar du har, särskilt hjärt- eller leverproblem, epilepsi, diabetes eller ökad självmordsrisk. Under behandlingen bör du regelbundet besöka din läkare för att övervaka effekterna och eventuella biverkningar.
'Outpatient' er en betegnelse, der bruges inden for medicin og sundhedspleje om en patient, der modtager behandling eller oplever en undersøgelse på et hospital eller lægepraksis, men ikke bliver indlagt og overnatter der. Outpatients er ofte i stand til at rejse hjem igen efter deres behandling eller undersøgelse. Det kan for eksempel være en patient, der kommer for en kontrolundersøgelse, får en infusion eller lignende.
Sömnbrist definieras som en subjektiv upplevelse av otillräcklig sömn eller sömnysselighet, ofta i kombination med en minskad prestationsförmåga under dagtime. Det kan bero på olika orsaker, såsom sömnstörningar, stress, depression, vissa mediciner eller droger, eller fysiska sjukdomar. I allvarliga fall kan det leda till sömnapné, trötthet, koncentrationssvårigheter och sänkt immunförsvar.
Factor analysis is a statistical method used to identify patterns or structures in a dataset by explaining the correlations between variables. It is a technique that allows researchers to reduce the complexity of large datasets and to uncover underlying factors that may explain the relationships among multiple variables.
In factor analysis, a set of observed variables are assumed to be influenced by a smaller number of underlying factors. These factors are not directly observable but are inferred from the patterns of correlations among the observed variables. The goal is to identify these factors and to determine how they relate to the observed variables.
The process involves several steps, including data preparation, factor extraction, and factor rotation. In the factor extraction step, the researcher identifies the underlying factors that explain the most variance in the data. In the factor rotation step, the researcher rotates the factors to achieve a simpler and more interpretable solution.
Factor analysis is commonly used in many fields, including psychology, sociology, education, and business. It can be used to identify underlying dimensions of attitudes, abilities, or behaviors, or to uncover patterns in large datasets with many variables.
Kohortstudie är en epidemiologisk studietyp där en grupp individer (kohorten) följs över tid för att undersöka samband mellan exponeringar och hälsa. Kohortstudien kan vara antingen prospektiv, där deltagarna rekryteras i förväg och studien följer dem framåt i tiden, eller retrospektiv, där man undersöker en kohort som redan har exponerats för ett visst fenomen i det förflutna.
I en prospektiv kohortstudie identifieras deltagarna baserat på en viss exponering och jämförs sedan med en kontrollgrupp som inte är exponerad. Deltagarna följs sedan över tid för att se om de utvecklar en viss hälsotillstånd eller komplikationer.
Retrospektiva kohortstudier använder sig av redan befintliga data, till exempel sjukvårdsregister eller folkräkningar, för att undersöka samband mellan en tidigare exponering och senare hälsoutfall.
Kohortstudier ger ofta starka belägg för orsakssamband eftersom man kan följa deltagarna över lång tid och kontrollera för potentiala störvariabler.
"Antikonvulsiva medel" är en benämning på läkemedel som används för att behandla och förebygga epileptiska krampanfall. Dessa mediciner fungerar genom att stabilisera elektrisk aktivitet i hjärnan och minska excitationen av nervceller, vilket hjälper att förhindra oförutsägbara och oönskade konvulsioner eller krampanfall.
Exempel på vanliga antikonvulsiva medel inkluderar:
1. Karbamazepin
2. Fenobarbital
3. Valproinsyra
4. Lamotrigin
5. Levetiracetam
6. Topiramat
7. Phenytoin
8. Gabapentin
Varje antikonvulsivum har sina unika mekanismer och biverkningar, så läkare väljer ofta ut ett specifikt medel eller en kombination av medel baserat på patientens typ av epilepsi, ålder, andra mediciner de tar och deras individuella respons på behandlingen.
Myeloproliferativa sjukdomar (MPD) är en grupp sällsyna blodsjukdomar som karaktäriseras av överdriven produktion och nedsatt differentiering av stamceller i benmärgen. Detta leder till en ökning av vissa typer av blodceller, såsom vita blodkroppar (leukocyter), röda blodkroppar (erytrocyter) eller trombocyter (blodplättar).
Det finns sex huvudsakliga former av myeloproliferativa sjukdomar:
1. Kronisk myeloisk leukemi (CML): Karaktäriseras av en överdriven produktion av vissa vita blodkroppar, kallade granulocyter.
2. Polycytemi vera (PV): Karaktäriseras av en överdriven produktion av röda blodkroppar och ofta även vita blodkroppar och trombocyter.
3. Essentiell trombocytemi (ET): Karaktäriseras av en överdriven produktion av trombocyter.
4. Primär myelofibros (PMF): Karaktäriseras av en förändring i benmärgen som leder till att den blir hård och skleros (myelofibros), vilket orsakar nedsatt produktion av alla typer av blodceller.
5. Övriga myeloproliferativa neoplasm: Inkluderar sjukdomar som inte passar in i de övriga kategorierna, såsom chronic neutrophilic leukemia (CNL) och chronic eosinophilic leukemia (CEL).
Myeloproliferativa sjukdomar kan leda till komplikationer som blodproppar, blödningar och transformation till akut leukemi. Behandlingen beror på typen av MPD och dess allvarlighetsgrad, men kan inkludera mediciner, kirurgi eller stamcellstransplantation.
Familjens hälsa (Family Health) är ett samlingsbegrepp som innefattar alla familjemedlemmarnas fysiska, mentala och sociala välbefinnande. Det handlar också om de stöd- och resurser som finns tillgängliga för familjen, deras relationer till varandra och till samhället i stort. Familjens hälsa kan påverkas av en mängd olika faktorer, såsom arbets- och levnadsförhållanden, ekonomisk situation, socialt nätverk och individuella hälsofaktorer som näringsintag och motion.
Det är värt att notera att familjens hälsa kan variera över tid och att det inte finns en enskild definition som alla anammar. Men i allmänhet så handlar det om ett holistiskt perspektiv på hälsan där alla aspekter av familjen tas i beaktande.
'Nervbanor' refererar till de fiberrika strukturer som utgör en del av det perifera nervsystemet och som transporterar nervimpulser mellan centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) och resten av kroppen. Nervbanor består av axoner, som är långa utskott från nervceller (neuroner) som överför elektriska signaler, och de är omgivna av myelin, ett fettrikt skikt som hjälper till att skydda och isolera axonen så att nervimpulser kan ledas effektivt. Nervbanor kan vara myeliniserade (omgivna av myelin) eller amyeliniserade (utan myelin). De kan också vara grupperade tillsammans med andra strukturer i perifera nerver.
Enligt American Psychiatric Association (APA) i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 5th Edition (DSM-5), är en personlighetsstörning en inflexibel och bestående mönster av uppfattningar, känslor och beteenden, som avviker markant från de förväntade i den kulturella kontexten. Dessa mönster är så pass omfattande att de orsakar kliniskt signifikanta problem och nedsättningar i sociala, yrkesmässiga eller andra viktiga funktioner.
Personlighetsstörningar tenderar att vara stabila över tid och kan påverka individens förmåga att hantera stress, upprätthålla relationer och ta sig an nya erfarenheter. För att ställa diagnosen måste personliga problem eller beteendemönster vara närvarande i minst ett år.
DSM-5 delar in personlighetsstörningarna i tre kategorier:
1. Cluster A (den udda gruppen): Paranoid, skizoid och schizotyp störningar.
2. Cluster B (den dramatiska, emotionala eller impulsiva gruppen): Antisocial, borderline, histrionisk och narcissistisk störningar.
3. Cluster C (den rädda eller ångestfyllda gruppen): Avhängig, undvikande och obsessiv-kompulsiv störningar.
Det är viktigt att notera att personlighetsstörningar inte är samma sak som utvecklingsstörningar eller intellektuella funktionsnedsättningar, och de ska inte förväxlas med tillfälliga reaktioner på livets svårigheter.
Serotoninreceptorer är proteiner i cellmembranet som binder till signalsubstansen serotonin (5-hydroxytryptamin, 5-HT) och utlöser en biokemisk respons inne i cellen. Serotoninreceptorerna spelar en viktig roll i regleringen av flera fysiologiska processer som sinnesstimulans, aptit, sömn, smärta, minnesbildning och humör.
Det finns flera olika typer av serotoninreceptorer (5-HT1 till 5-HT7) som varierar i struktur och funktion. Varje typ av serotoninreceptor är kopplad till specifika signaltransduktionsvägar som utlöser olika cellulära svar när de aktiveras.
Förändringar i serotoninsystemet, inklusive serotoninreceptorerna, har visats vara involverade i flera sjukdomstillstånd såsom depression, ångest, migrän och neurologiska störningar som Parkinson's sjukdom. Därför är serotoninreceptorer ett viktigt mål för läkemedelsbehandling av dessa tillstånd.
"Dissociative disorders" är en kategori av psykiatriska störningar som kännetecknas av en upplösning eller påverkan av minne, identitet, perception, medvetande och/eller motorisk kontroll. Dessa symptom kan uppstå som ett svar på extrema stress- eller traumaexponeringar.
Det finns flera olika typer av dissociativa störningar, inklusive:
1. Dissociativ amnesi: Detta är när en person har problem med att minnas information personlig betydelse, ofta som ett resultat av ett traumatiskt eller stressfullt evenemang.
2. Dissociativ fugue: Detta är när en person plötsligt och oväntat reser från sitt hem eller arbete, ofta under en period av förvirring om sin identitet eller minnen.
3. Dissociativ identitetsstörning: Detta är när en person har två eller flera distinkta identiteter eller personligheter som tar kontroll över deras tankar, känslor och handlingar.
4. Depersonaliseringsstörning: Detta är när en person upplever sig själv eller sina omgivningar på ett avlägset, drömlikt eller mekaniskt sätt.
5. Dissociativ störning orsakad av ett medicinskt tillstånd: Detta är när dissociativa symptom uppstår som en direkt följd av ett medicinskt tillstånd, såsom en hjärnskada eller en neurologisk sjukdom.
6. Annan specifik dissociativ störning: Detta är när en person upplever dissociativa symptom som inte faller under någon av de övriga kategorierna.
Dissociativa störningar kan vara tillfälliga eller varaktiga och kan variera i svårighetsgrad från milda till allvarliga. De kan också ha en betydande påverkan på en persons vardagliga liv och funktion.
'Fruktan' är ett naturligt sockerart som finns i vissa matvaror, särskilt i grönsaker och frukter. Det är en polysackarid, vilket betyder att det består av flera enkla sockermolekyler som är kopplade samman. Fruktan är egentligen en kedja av fructoserester, och den kan vara lång eller kort beroende på hur många fructoserester den innehåller.
Fruktan är inte samma sak som fruktose, som är en enkel sockermolekyl som också finns i vissa livsmedel. Även om fruktan och fruktose båda innehåller fructos, så skiljer de sig åt när det kommer till deras kemiska struktur och hur kroppen behandlar dem.
Fruktan är långsammare att absorberas i tarmen än vad fruktose är, och därför orsakar den ofta inte samma blodsockerökning som fruktose gör. Däremot kan vissa människor ha problem med att metabolisera stora mängder fruktan, vilket kan leda till symptom som diarré och magont.
'Recurrence' refererar till att en sjukdom eller ett symptom återvänder efter en period av förbättring eller remission. Det kan användas i olika medicinska sammanhang, men ofta talar man om recurrens när cancer återvänder efter behandling. I sådana fall betyder det att cancerceller har överlevt initialbehandlingen och börjat växa igen. Recurrens kan vara lokal (i samma plats som tidigare), regional (i omgivande vävnader eller lymfkörtlar) eller systemisk (i kroppen som helhet, inklusive avlägsna organ).
Narkotikamissbruk är användandet av narkotiska substance på ett ogillande sätt, som kan leda till fysisk eller psykisk beroende och skada individens hälsa, sociala relationer och livsvillkor. Detta inkluderar olaglig användning av kontrollerade substanser såsom heroin, kokain och metamfetamin, men även missbruk av legitima läkemedel som opioidanalgetika (exempelvis morfin, oxycodon och vicodin) eller bensodiazepiner (exempelvis Xanax och Valium).
Missbruket kan yttra sig i flera olika sätt, såsom att ta högre doser än vad som är rekommenderat, ta medicinen oftare än vad som är nödvändigt för behandlingen eller använda dem utan läkares recept. Andra tecken på narkotikamissbruk kan vara toleransutveckling (kräver allt högre doser för att uppnå samma effekt), abstinensbesvär (symtom som uppstår när man slutar använda substansen), försummande av personliga skyldigheter, fortsatt användning trots påtagliga skador och misslyckade försök att sluta använda.