Afrikansk svinpestvirus
Afrikansk svinpest
Iridoviridae
Svinfebervirus
Svinfeber
Svin
Vero-celler
Asfaviridae
Ornithodoros
Cercopithecus aethiops
Hemadsorption
Virala strukturella proteiner
Virusproteiner
Polyproteiner
Molekylsekvensdata
Virusgener
Sus scrofa
Open Reading Frames
Solid Waste
Argasidae
Aminosyrasekvens
Fästingar
Virussammansättning
Virusförökning
Bassekvens
Sjukdomsalstrande förmåga
Malawi
Virusantikroppar
Virion
Cytopatogen effekt, viral
Makrofager
Fästinginfestationer
Q-feber
Djur, vilda
Cellinje
"Afrikansk svinpestvirus" (ASFV) är ett DNA-virus som orsakar afrikansk svinpest, en allvarlig och dödlig sjukdom hos grisar och vildsvin. Viruset kan spridas via direkt kontakt mellan infekterade djur eller indirekt genom förorenad mat, vatten eller utrustning. Det finns inget vaccin eller specifikt behandlingssätt mot sjukdomen, och den kan leda till höga dödlighetsnivåer hos drabbade populationer av grisar och vildsvin. ASFV är endemiskt i Afrika men har under de senaste åren spridits till andra delar av världen, inklusive Europa och Asien, vilket orsakat allvarliga ekonomiska konsekvenser för den globala svinproduktionen.
"Afrikansk svinpest" är en virussjukdom som drabbar vilda och domesticerade svin. Sjukdomen orsakas av ASF-virus (African swine fever virus) som tillhör familjen Asfarviridae. Viruset är mycket smittsamt och kan spridas via direkt kontakt mellan infekterade djur, men även genom föda, vatten, mark och kontaminerat redskap. Sjukdomen kan ha hög dödlighet hos drabbade svin, upp till 100% i vissa fall. Det finns inget vaccin eller specifikt behandlingssätt mot afrikansk svinpest och därför är biosekuritet och biosäkerhet mycket viktiga för att förhindra spridning av sjukdomen.
Iridoviridae är en familj av dubbelsträngat DNA-virus som infekterar både vertebrater, invertebrater och vissa typer av svampar. Virusen i denna familj har en icosahedral (kubisk) kapsid med en diameter på cirka 120-200 nm och innehåller ett stort centralt område fyllt med DNA. Iridovirusinfektioner kan orsaka allvarliga sjukdomar hos både vilda djur och domesticerade djurslag, inklusive amfibier, fiskar och reptiler.
Svinfebervirus, eller Porcine Reproductive and Respiratory Syndrome Virus (PRRSV), är ett virus som orsakar svinfeber, en infektionssjukdom hos grisar. Det tillhör arten *Arterivirus suinus* inom familjen Arteriviridae och ordningen Nidovirales.
Viruset är relativt små, med en diameter på cirka 50-65 nanometer, och har ett enkelstreckat RNA-genom som kodar för olika virusproteiner. Det finns två huvudtyper av PRRSV: den europeiska typen (PRRSV-1) och den nordamerikanska typen (PRRSV-2), båda med sin egen genetiska och antigena makeup.
Svinfebervirus infekterar främst celler i grisarnas respirationssystem och reproduktiva organ, vilket orsakar symptom som andningssvårigheter, feber, abort och fetusdöd. Viruset sprids vanligtvis via direkt kontakt mellan infekterade djur eller indirekt via kontaminerad utrustning, föda eller luft.
Det finns idag inget botemedel mot svinfeber, men vacciner och bättre managementprinciper hjälper till att minska spridningen av viruset och mildra sjukdomens symptom.
Svinfeber, även känt som svindfluss eller hoggskota, är en infektionssjukdom orsakad av humana metapneumovirus. Sjukdomen är vanligast hos barn under 5 år, men kan drabba personer av alla åldrar.
Typiska symtom på svinfeber inkluderar hosta, snuva näsa, feber, irritabilitet, torr hals och trötthet. I vissa fall kan sjukdomen leda till komplikationer som öroninflammation, bronkit eller lungpneumoni.
Svinfeber sprids främst via droppinfektion när en smittad person hostar eller nyser, men kan också spridas via kontaminerade ytor och händerna. För att undvika infektion rekommenderas god handhygien och att undvika nära kontakt med sjuka individer.
Det finns inga specifika behandlingar för svinfeber, men symtomen kan lindras med vanlig febersänkande medicin och väljda läkemedel mot hosta. De flesta personer som drabbas av svinfeber tillfrisknar inom 1-2 veckor.
'Svin' er ikke en medisinsk term. I medisinsk sammenhengg brukes ordet oftest for å referere til svinfluensa, som er en type influensavirus som normalt infekterer svin, men som kan overføres til andre dyr og mennesker. Svininfluenza-viruset deles vanligvis ikke mellom mennesker, men det kan skje under specielle omstendigheter, som f.eks. når en person kommer i nær kontakt med infisjonspersoner eller smittebærende svin.
'Vero-celler' är en typ av celllinje som används inom biomedicinsk forskning. Den är utvecklad från celler som isolerats från grön monkey kidney-celler (ur African green monkeys). "Vero" är en akronym för "vervet monkey kidney" (grön monkeys njurar).
Dessa celler har en hög förmåga att replikera och odlas upp i laboratoriemiljö, vilket gör dem användbara inom olika områden som till exempel vaccintillverkning. Vero-celler är ett av de vanligaste valet när det gäller att producera virusbaserade vacciner, eftersom de kan produceras i stora mängder och har en stabil genetisk bakgrund.
Vero-celler används också inom andra områden som till exempel toxikologi, farmakologi och cancerforskning.
Asfarviridae är en familj av stora, dubbelsträngat DNA-virus som orsakar sjukdomar hos djur. Familjen innehåller ett enda släkte, Asfivirus, med det enda kända medlemmet, Afrikansk svinfebersvirus (ASFV). ASFV är den orsaken till afrikansk svinf influensa, en allvarlig och ofta dödlig sjukdom hos grisar och vildsvin. Viruset kan överföras mellan djur via direkt kontakt med infekterade djur eller indirekt genom kontaminerad mat, vatten eller jord. Det finns inget vaccin eller specifika behandlingar tillgängliga för afrikansk svinf influensa och sjukdomen kan ha en hög dödlighet hos infekterade grisar. Asfarviridae är uppkallad efter det franska akronymet ASF (afrikansk svinfebers).
Ornithodoros är ett släkte i insektsfamiljen långhalsbockflugor (Argasidae). Dessa är ektoparasiter, vilket betyder att de livnär sig på blod från varmblodiga djur, inklusive människor. De flesta arterna av Ornithodoros är aktiva på natten och gömmer sig i grynnor eller boplatsen under dagen.
Ornithodoros-arterna är kända för att vara vektorer, det vill säga de kan överföra sjukdomsalstrare när de suger blod från värddjuret. Exempel på sjukdomar som kan överföras av Ornithodoros-arter inkluderar relapsing fever (spiroketos), Q-feber, och vissa typer av encefalit.
Det är viktigt att notera att inte alla arter av Ornithodoros är skadliga för människor eller djur, men det kan ändå vara viktigt att undvika kontakt med dem om man vill minimera risken för sjukdomar som överförs via bett.
'Cercopithecus aethiops' er en art innen slætten primater (Primates) og familien markattrer (Cercopithecidae). Den kjennes også under fremdeles navnet husabariabeeste, og er også kallen for grøn markatt. Denne aben er oprinnelig hjemmehørende i subsaharisk Afrika, og lever i en variert bredde av skogsområder, fra regnskog til savanner med trær.
'Cercopithecus aethiops' har en slank kroppsbygning og er kjent for sine svelge lange lemmer og svans. Den kan bli mellom 40 til 70 cm lang, med en svans som kan være like lang eller lenge som kroppen. Den veier mellom 3,9 til 7,7 kg. Pelsen er grønnegrå eller brun på ryggen og hvit på buken. Ansiktet er sort med en hvit skjegg rundt munnene.
Denne aben lever i grupper som kan inneholde opp til 30 individer, deriblant flere hanar og hunar. Den er allikevel merkет av en matriarkal struktur, med de ældre hunnene som dominerer over de yngre. Føden består av frukt, frø, blader, bark, insekter og små dyr.
'Cercopithecus aethiops' er kjent for sin evne til å springe langt og høyt fra gren til gren i skogen. Den har også en unik metode for å vaskes selv, ved å bruke sine hænder for å fjerne parasitter og skjedde med pelsen.
Denne aben er ikke direkte truet av utdøing, men populationen er i tilbakegang på grunn av økende jordbruksområder, skogsavverkning og illegal handel med viltlevende dyr. Derfor er det viktig å ta stilling for å beskytte denne abens levevilkår og sikre at den kan overleve og trives i fremtiden.
Hemadsorption är en medicinsk term som refererar till adsorption (bindning) av blodbeståndsdelar, såsom celler eller proteiner, till en yta. Detta kan ske under vissa sjukdomszustater, såsom sepsis, där toxiner från infektionskällan kan orsaka skada på olika organ genom att binde till deras ytor.
I klinisk praktik används ofta speciella läkemedel, kallade adsorbentia, för att eliminera toxiner och andra skadliga substanser från blodet genom hemadsorption. Ett exempel på ett sådant medel är det kolbaserade materialet CytoSorb, som används för behandling av svår sepsis och systemisk inflammation.
'Virala structurälla protein' är ett begrepp inom virologi och molekylärbiologi. Det refererar till de proteiner som utgör den strukturella komponenten hos ett virus, och som har en viktig roll i virusets livscykel. Dessa proteiner kan vara uppdelade i två huvudgrupper:
1. Kapsidproteiner: Dessa proteiner bildar kapsiden, det yttre skyddande skalet som omger viruset och skyddar dess genetiska material. Kapsidproteinerna är ofta arrangerade i en specifik geometrisk form som ger viruspartikeln en viss form och storlek.
2. Membranproteiner: Vissa virus har ytterligare ett lipidmembran, som de har införlivat från den värdcell de infekterar. I dessa membran sitter membranproteiner, vilka kan ha en roll i virusetattachmenten till nya värdceller eller i sammansmältningen mellan viruset och värdcellen.
Det är viktigt att notera att strukturella proteiner inte inkluderar de enzymproteiner som viruset kan använda sig av under sin livscykel, till exempel revers transkriptas eller proteaser. Dessa kallas inte 'strukturella protein', utan snarare 'nicht-strukturella protein'.
"Svinsjukdomar" refererer til en række forskellige sygdomme, der kan inficere svin. Disse sygdomme kan være bakterielle, virale, parasitære eller fungiske og kan have en varierende grad af patogenitet og overførselsemuligheder. Nogle almindelige typer af svinsjukdomme omfatter:
1. Klassisk Svinepest (CSF): En virussygdom som kan føre til høj dødelighed blandt svin.
2. Pestivirus-infektioner, herunder Diarrhoe virus hos svin (SVV) og Porcine Circovirus type 2 (PCV2): Disse virale sygdomme kan føre til diarré, vægt tab og øget dødelighed.
3. Streptococcus suis-infektioner: En bakteriel infektion som kan forårsage sepsis, meningitis og andre alvorlige sygdomme hos svin.
4. Mycoplasma hyopneumoniae-infektioner: En bakteriel sygdom som kan føre til lungesygdomme og vægt tab hos svin.
5. Salmonella-infektioner: Bakterielle infektioner som kan overføres til mennesker og forårsage alvorlige sygdomme.
6. Parasitiske infektioner, herunder Ascaris suum (svineorm) og Trichuris suis-infektioner: Disse parasitiske infektioner kan forårsage diarré, vægt tab og andre tegn på sygdom hos svin.
7. Diverse svampeinfektioner, herunder Aspergillus-infektioner og Mucormykose: Disse infektioner kan forårsage lunge- og andre organinfektioner hos svin.
Feber, eller febril reaktion, är en förhöjd kroppstemperatur över 38°C (100.4°F) som orsakas av ett aktiverat immunsystem som svar på en infektion eller annan form av inflammation i kroppen. Febern är egentligen inte en sjukdom i sig, utan snarare ett tecken på att kroppen försöker bekämpa en infektion. Vid feber uppregleras också immunförsvaret och det ökas produktionen av vita blodkroppar som hjälper till att bekämpa de främmande ämnen som orsakat febern.
'Virusproteiner' refererer til proteiner som produceres af et virus for å fullføre sin replikasjonsprosess og forårsage infeksjon i værtsorganismen. Disse proteinet kan inkludere strukturelle proteiner, som utgjør kapsiden eller membranen til viruset, og ikke-strukturelle proteiner, som involveres i regulering av virusets replikasjon og infeksjonsprosess.
Strukturelle proteiner kan inkludere:
* Kapsidproteiner: disse er proteiner som utgjør den proteinhylle som omger viruses genetiske materiale. De kan være formet som en helix, som hos bakteriofager, eller som en ikosaeder, som hos mange arter av RNA- og DNA-viruser.
* Membranproteiner: disse proteinet er inkorporert i lipidmembranen til de enkle- eller doppelstrands RNA-viruser som koronavirus og flavivirus. Disse proteinet kan være involvert i sammensetningen av membranen, infeksjonen av værtscellen, og/eller frigjøringen av nyproducerte virusher.
Ikke-strukturelle proteiner kan inkludere:
* Replikasjonsproteiner: disse er nødvendige for replikasjonen av virusets genetiske materiale og kan være enzymer som revers transkriptase, RNA-polymerase eller ligase.
* Regulatoriske proteiner: disse proteinet kan regulere aktiviteten til andre virusproteiner eller værtsorganismens celler for å øke viruses evne til å replikere seg og spre seg.
I allmennhet er virusproteinene spesifikke for hvert individuelt virus og kan være mål for antivirale terapier eller vaccineutvikling.
En polyprotein är ett långt, sammanhängande protein som bildas genom translationen av ett enda mRNA-molekyl. Polyproteinet klipps sedan itu i mindre proteiner med hjälp av specifika proteaser. Detta förekommer exempelvis vid virusreplikationen hos vissa virus, till exempel humana immunodeficiencysvirus (HIV) och hepatitisc virus typ 1 (HCV), där polyproteinet innehåller olika virala proteiner som behövs för virusets överlevnad och replikation.
En DNA-virus är ett virus som innehåller dubbelsträngat DNA (dsDNA) eller enkelsträngat DNA (ssDNA) som sitt genetiska material. Det finns flera olika familjer av DNA-virus, och de kan infektera både prokaryota och eukaryota celler. Exempel på DNA-virus inkluderar herpesviruses, adenovirus, och papillomavirus. När ett DNA-virus infekterar en cell, använder det sig av värdcellens replikationsmaskineri för att producera fler viruspartiklar.
Molekylsekvensdata (molecular sequencing data) refererer til de resultater som bliver genereret når man secvenserer DNA, RNA eller proteiner i molekylærbiologien. Det innebærer typisk en række af nukleotider (i DNA- og RNA-sekvensering) eller aminosyrer (i proteinsekvensering), der repræsenterer den specifikke sekvens af gener, genetiske varianter eller andre molekyler i et biologisk prøve.
DNA-sekvensdata kan f.eks. anvendes til at identificere genetiske varianter, undersøge evolutionæ forhold og designe PCR-primerer. RNA-sekvensdata kan bruges til at studere genudtryk, splicevarianter og andre transkriptionelle reguleringsmekanismer. Proteinsekvensdata er vigtige for at forstå proteinstruktur, funktion og interaktioner.
Molekylsekvensdata kan genereres ved hjælp af forskellige metoder, herunder Sanger-sekvensering, pyrosekvensering (454), ion torrent-teknikker, single molecule real-time (SMRT) sekvensering og nanopore-sekvensering. Hver metode har sine styrker og svagheder, og valget af metode afhænger ofte af forskningens specifikke behov og ønskede udbytte.
'Virusgener' är ett begrepp inom virologi och refererar till den del av ett virusgenom som kodar för de proteiner som behövs för att producera nya viruspartiklar. Det kan bestå av en eller flera gener, beroende på vilken typ av virus det är. Virusgener innehåller allt väsentligt genetisk information som krävs för att en virusinfektion ska kunna fortgå och nya viruspartiklar ska kunna bildas.
'Sus scrofa' er en latinuttrykkelse som betegner den wildsvin-art, også kendt som vildsvin eller eurasisk vildsvin. Det er en art af selvstændige svin, der lever i store dele av Eurasia og Nordafrika. De er kendt for deres størrelse, stærke bygning og intelligens.
Vildsvinet er et allesøgende dyr som spiser alt fra planter til mindre dyr, inklusive mus, rotter og reptiler. De lever typisk i skove, fugtige enge og andre områder med tæt vegetation.
I noen regioner er vildsvinet blevet en invasiv art som konkurrerer med lokal fauna og forårsager skader på landbrugsarealer. I andre områder, såsom Storbritannien, er de blevet en del af den naturlige fauna etter at vært udsatt i flere hundre år siden.
'Open Reading Frames' (ORF) refererar till genetiska sekvenssegment som har potentialen att koda för proteiner. De definieras vanligtvis som en sekvens av minst 300 nukleotider som börjar med en startkod (ATG) och fortsätter till en stoppkod (TAA, TAG eller TGA). ORF:er hittas ofta i delar av DNA eller RNA som kallas icke-kodande, eftersom de inte direkt koder för proteiner. Genom att identifiera ORF:er kan forskare förutsäga potentiala proteinsekvenser och undersöka deras funktioner. Det är värt att notera att inte alla ORF:er leder till produktion av ett fullständigt protein, eftersom det finns olika mekanismer som kan påverka den genetiska informationens överföring från DNA till protein.
Det finns ingen officiell medicinsk definition specifikt för "Afroamerikaner". Begreppet används vanligtvis i socio-demografiska sammanhang och refererar till personer som identifierar sig själva som svarta eller afrikanska amerikaner, eller har ursprung från Afrika eller dess omgivande öar.
I medicinska studier kan begreppet användas för att undersöka hälsopatroner och hälsorisker hos denna specifika population. Men det är viktigt att notera att alla afrikanska amerikaner inte har samma erfarenheter, kultur, genetik eller hälsorisker. Därför kan det vara begränsningar i att generalisera forskningsresultat till alla individer som identifierar sig som afroamerikaner.
'Solid waste' er en medicinsk betegnelse, der dækker over affaldsmateriale, der ikke er væskeformet og ofte dannes som et biprodukt fra menneskelige aktiviteter, herunder husholdningsaffald, industrielt affald, sundhedsfaciliteterens affald osv. Det kan inkludere en bred vifte af materialer, såsom papir, plast, metal, glas, organisk affald og andre former for skrald. Nogle typer solid waste kan indeholde patogener, tungmetaller eller andre skadelige stoffer, der kan have negativ påvirkning på miljøet og menneskers sundhed, hvis de ikke behandles korrekt. Derfor er det vigtigt at have effektive systemer for indsamling, transport, behandling og bortskaffelse af solid waste for at minimere negative konsekvenserne for miljøet og menneskers sundhed.
Argasidae är en familj inom underordningen Anoplura i ordningen fladdermuslöss (Phthiraptera). Argasidae kallas även för hårda fästingar på grund av deras tuffa exoskelett. Familjen består av cirka 170 arter och förekommer över hela världen, främst i varmare klimat. De lever som ektoparasiter på fåglar och däggdjur, inklusive människor.
Argasidae-arter är ofta specialiserade på att suga blod från specifika värddjur och kan överleva länge utan att äta. De har en unik metod för att slicka upp blod, där de skapar ett hudflöde genom att injicera saliv som innehåller blodtunnlarbildande ämnen. Detta gör det möjligt för dem att suga upp stora mängder blod under en kort tid.
Några exempel på Argasidae-arter är:
* Argas reflexus, som parasiterar på höns och andra fåglar
* Ornithodoros moubata, som förekommer i Afrika och kan överföra sjukdomen afrikansk sömnsjuka till människor
* Otobius megnini, som parasiterar på kor och kan orsaka hudirritationer och infektioner hos djuren.
Även om Argasidae-arter inte är lika vanliga som Ixodida-arter (hårda fästingar) i vardagen, kan de fortfarande vara en betydande hälsorisk för människor och djur, särskilt när de överför sjukdomar.
Artiodactyla är en ordning inom djurklassen däggdjur som bland annat innefattar evenhuvar (Cervidae), slidhornsdjur (Bovidae) och valar (Cetacea). Artiodactylas gemensamma nämnare är att de har en jämnt delad fot, det vill säga att deras två mittben ben är placerade symmetriskt i förhållande till varandra.
De flesta arter inom Artiodactyla är växtätare och lever i olika typer av habitat över hela världen, från skogar till gräsmarker och vatten. Många artiodactylar har en viktig ekologisk roll som betesdjur och bidrar till att hålla vegetationen kort och öppen.
Exempel på vanliga artiodactyler är hästar, kor, får, getter, renar, svin, giraffer, zebror, flodhästar och delfiner.
En aminosyrasekvens är en rad av sammanfogade aminosyror som bildar ett protein. Varje protein har sin unika aminosyrasekvens, som bestäms av genetisk information i DNA-molekylen. Den genetiska koden specificerar exakt vilka aminosyror som ska ingå i sekvensen och i vilken ordning de ska vara placerade.
Aminosyrorna i en sekvens är sammanbundna med peptidbindningar, vilket bildar en polymer som kallas ett peptid. När antalet aminosyror i en peptid överstiger cirka 50-100 talar man istället om ett protein.
Aminosyrasekvensen innehåller information om proteinet och dess funktion, eftersom den bestämmer proteins tertiärstruktur (hur aminosyrorna är hopfogade i rymden) och kvartärstruktur (hur olika peptidkedjor är sammansatta till ett komplext protein). Dessa strukturer påverkar proteinet funktion, eftersom de avgör hur proteinet interagerar med andra molekyler i cellen.
En fästing är ett smådjur som tillhör klassen Arachnida, samma klass som spindlar. De är parasiter som suger blod från däggdjur och fåglar. Fästingarna har en tvåfaslivscykel med ett larvstadium, ett nymfstadium och ett vuxen stadium. De flesta fästingar är mycket små, ofta mindre än 2 mm, men de kan vara större beroende på art och livsstadium.
Fästingarna är kända för att sprida sjukdomar till människor och djur, bland annat Lyme-borrelios och Kyasanur Forest-feber. De hittas ofta i gräsmarker, skogar och buskage där de väntar på ett värddjur att klänga sig fast på. Fästingarna är aktiva under våren och sommaren, men de kan vara aktiva under andra årstider beroende på klimatet.
För att undvika fästingbett rekommenderas det att bära skyddande kläder, använda repellent och undersöka sig själv och djuren efter fästningar efter utomhusaktiviteter.
"Virussammansättning" refererar till den genetiska makeup och sammansättningen av ett specifikt virus. Det inkluderar vanligtvis information om virusets gener, strukturella proteiner och eventuella andra viktiga molekyler som är unika för det aktuella viruset. Virussammansättning kan vara viktig att känna till när man studerar virus för att förstå deras egenskaper, beteende och sårbarheter mot olika behandlingsformer. Det kan också hjälpa till vid utvecklingen av vacciner och andra terapeutiska strategier.
'Virus-DNA' refererer til det genetiske materiale i form av DNA (deoxyribonucleic acid) som findes i visse typer virus. Virus er små infektiøse partikler som ikke kan reproducere seg selv, men har brug for en værtscell for å formere seg.
Virus-DNA kan være enten enkeltstreget eller dobbeltstreget, og den kan være lineær eller cirkulær. Nogle viruser har DNA som det primære genetiske materialet, mens andre har RNA (ribonucleic acid).
DNA-viruses inneholder ofte en begranset mengde genetisk informasjon og er avhengige av værttens cellulære mekanismer for å syntetisere proteiner og replikere seg. Eksempler på DNA-viruses inkluder herpesvirus, papillomavirus og adenovirus.
Medicinskt sett definieras virusförökning som processen där en värdkälla, till exempel en cell, infekteras av ett virus och tvingas producera fler virioner (viruspartiklar). Detta sker genom att virusets genetiskt material integreras eller replikeras inom värddjuret och tvingar den till att producera nya viruspartiklar som sedan friges och kan infektera andra celler.
Virusförökningen är en central del i viruspatogenes, det vill säga sjukdomsprocessen orsakad av ett virus. Förståelsen av denna process har varit viktig för utvecklingen av antivirala läkemedel och vacciner som används för att behandla och förebygga virussjukdomar.
"Bassekvens" er en medisinsk betegnelse for en abnorm, gentagen sekvens eller mønster i et individ's DNA-sekvens. Disse baseparsekvenser består typisk av fire nukleotider: adenin (A), timin (T), guanin (G) og cytosin (C). En bassekvens kan være arvelig eller opstå som en mutation under individets liv.
En abnormal bassekvens kan føre til genetiske sygdomme, fejlutviklinger eller forhøjet risiko for bestemte sykdommer. For eksempel kan en bassekvens, der koder for en defekt protein, føre til en arvelig sykdom som cystisk fibrose eller muskeldystrofi.
Det er viktig å understreke at en abnormal bassekvens ikke alltid vil resultere i en sykdom eller fejlutvikling. I mange tilfeller kan individet være asymptomatisk og leve et normalt liv.
Medicinskt tal är 'sjukdomsalstrande förmåga' eller 'patogenetisk potential' ett mått på hur väl en given mikrob (bakterie, virus, svamp, etc.) orsakar sjukdom hos en värd. Detta beror på en kombination av mikrobenns egna karaktäristika och värdens immunförsvar. En hög sjukdomsalstrande förmåga innebär att en mikrob orsakar sjukdom hos de flesta individer den infekterar, medan en lägre sjukdomsalstrande förmåga betyder att en mikrob kan kolonisera eller bosätta sig hos en värd utan att orsaka några tydliga symtom.
Det är viktigt att notera att sjukdomsalstrande förmåga inte är ett stelt begrepp, utan kan variera beroende på olika faktorer som till exempel värdens ålder, hälsa och immunförsvar. Vissa mikrober kan också ha en högre sjukdomsalstrande förmåga under speciella omständigheter, till exempel när de utvecklar resistens mot vanliga behandlingsmetoder som antibiotika.
'Malawi' är inte en medicinsk term. Det är istället ett geografiskt begrepp som refererar till en republik i södra Afrika, gränsande till Tanzania, Mozambique och Zambia. Malawi är känt för sin stor andel sjöar, inklusive den fjärde största sjön i Afrika, Malawisjön. Det finns inga medicinska associationer med namnet 'Malawi'.
'Virusantikroppar' (eller 'virusantistoffer') är immunologiska proteiner som produceras av B-celler i kroppen som svar på en infektion med ett virus. Dessa antikroppar binder till ytor på viruset, vilket gör det möjligt för kroppens immunsystem att identifiera och eliminera viruset från kroppen.
Det finns olika typer av virusantikroppar, men de flesta tillhör en grupp som kallas IgG-antikroppar. När en person har haft en infektion med ett visst virus och sedan har blivit immun mot det, kommer de att ha höga nivåer av specifika IgG-antikroppar i sin blodomlopp som kan mätas för att fastställa om personen har haft en tidigare infektion.
Det är värt att notera att det finns också andra typer av immunologiska respons på virusinfektioner, såsom T-celler och interferoner, men virusantikroppar är ett viktigt sätt för kroppen att identifiera och bekämpa viruset.
'Virion' är ett begrepp inom virologi och refererar till ett fullt samlat, infektionsberett viruspartikel utanför ett värddjurs cell. Det inkluderar alltså viruskapsid (proteinhölje) och eventuellt också virushylster (lipidhaltigt membran). Ibland kan viruset även innehålla en del av värdcellens membran som en del av sitt yttre skal, beroende på hur viruset sprider sig från den infekterade cellen. Virionen innehåller dessutom genetiskt material i form av RNA eller DNA.
Cytopatisk effekt (CPE) är en patologisk förändring av celler som orsakas av ett infekterande virus. CPE kan vara sådant som cellklyvning, cellstorleksförändringar, kärnförändringar och celldöd. Den cytopatiska effekten kan ses under mikroskopi och används ofta för att diagnostisera virusinfektioner i laboratoriemiljö. Vid virala infektioner kan CPE variera beroende på vilket virus som orsakar infektionen, celltyp som är värd för viruset och vilken del av livscykeln viruset befinner sig i.
Macrophages are a type of white blood cell that are important part of the immune system. They are large phagocytic cells, which means they have the ability to engulf and destroy foreign substances, such as bacteria, viruses, parasites, and dead or damaged cells. Macrophages play a crucial role in the innate immune response, which is the body's first line of defense against infection. They also contribute to the adaptive immune response by presenting antigens to T-cells, which helps stimulate an immune response specific to the foreign substance. Additionally, macrophages are involved in tissue repair and wound healing, as well as the regulation of inflammation. They can be found throughout the body, including in the bloodstream, connective tissues, and organs such as the liver and spleen.
En fästinginfestation är när en person eller ett djur har flera fästingar som har fastnat på kroppen. Detta kan leda till irritation, små sår och i värsta fall överföra sjukdomar. Fästingarna livnär sig på att suga blod och kan vara speciellt vanliga under vissa årstider eller i vissa områden med högt gräs eller buskar där deras värddjur, ofta små gnagare, håller till. För att undvika fästinginfestationer rekommenderas bland annat att täcka upp huden så lite som möjligt när man befinner sig ute i naturen, att använda repellent och att undersöka kroppen efter en utomhusaktivitet.
Q-fever, eller Query-fever, är en infektionssjukdom orsakad av bakterien Coxiella burnetii. Denna bakterie förekommer globalt och kan infektera många olika djurarter, inklusive människor. Infektionen sprids vanligen via luften när man andas in små partiklar (aerosoler) som innehåller bakterierna, ofta från kontakt med infekterade djurs avföring eller vid slakt av infekterade djur.
Typiska symtom på Q-feber inkluderar plötslig feber, trötthet, muskelvärk, hosta och huvudvärk. I vissa fall kan sjukdomen leda till allvarliga komplikationer som lunginflammation, hjärtinfektion eller leverpåverkan. Q-feber behandlas vanligen med antibiotika, ofta doxycyklin.
Det är värt att notera att en del människor kan utveckla en asymptomatisk infektion och aldrig upptäcka att de har haft Q-feber. Dessa asymtomatiska fall kan fortfarande sprida bakterierna till andra, även om de själva inte visar några tydliga symtom.
"Wild animals" are defined in the medical field as creatures that are not domesticated or tamed by humans and live in their natural habitats. They can be found in various environments such as forests, oceans, deserts, and grasslands. Wild animals may carry diseases that can be transmitted to humans, known as zoonotic diseases. Examples of wild animals include lions, elephants, giraffes, crocodiles, snakes, bats, and rats. It is important for medical professionals to understand the behavior, ecology, and potential health risks associated with wild animals in order to prevent and control the spread of zoonotic diseases.
'Genom' refererer til det totale sæt af genetisk information, der er indeholdt i et organisme. Det består af DNA-molekyler, der har kodet for alle de gener, proteiner og regulerende sekvenser, der er nødvendige for at danne og opretholde livet hos det pågældende organisme.
'Viralt genom' refererer til den totale genetiske information, der findes i et virus. Et viralt genom kan være lavet af DNA eller RNA og kan variere meget i størrelse alt efter hvilken type virus vi taler om. Virus' genom indeholder instruktionerne for at producere nye viruspartikler, så de kan inficere andre celler og fortsætte med at sprede sig.
"Cell line" er en betegnelse for en population av levende celler som deler seg selvstandig og ubestemt i laboratoriet. Disse cellene har typisk samme karyotype (sammensetningen av deres kromosomer) og genetiske egenskaper, og de kan replikeres over en lang periode av tid. De kan brukes i forskning for å studere cellebiologi, molekylær biologi, farmakologi, virologi og andre områder innen biovitenskapen. Eksempler på velkjente cellinjer inkluderer HeLa-cellinjen (som er tatt fra en livstrukturløs kvinne i 1951) og Vero-cellinjen (som er vanlig å bruke i studier av virusinfeksjoner).
En miniatyrsvin är ett begrepp som saknar en entydig och vedertagen medicinsk definition. Termen används ofta i veterinärmedicinen för att beskriva små grisar som avlas för sällskaps- eller dekorativa syften, istället för för kommersiella ändamål som köttproduktion. Dessa små grisar kan ha en mindre storlek jämfört med vanliga grisar på grund av genetiska faktorer eller speciell uppfödning. Det är viktigt att notera att det finns ingen standardiserad storleksgräns eller specifikationer för vad som kan definieras som ett miniatyrsvin.
Afrikansk svinpest
Virala blödarfebrar
Svinpest
ASF
Gränsen mellan Danmark och Tyskland
Systemet för anmälan av djursjukdomar
Zoonos
DNA-virus
Afrikansk svinpest - Wikipedia
Övervakning av afrikansk svinpest (ASF) - SVA
Om övervakningen av afrikansk svinpest (ASF) - SVA
Afrikansk svinpest
Vi behöver hjälpas åt att hålla afrikansk svinpest borta | Länsstyrelsen Örebro
afrikansk svinpest Archives - Sida 2 av 2 - Jaktjournalen
Så hindrar vi afrikansk svinpest från att sprida sig - Växjö kommun
Afrikansk svinpest i grannlänet - vi följer utvecklingen - Ljusnarsbergs kommun
Centerpartiet kräver nationell uppbackning till de drabbade av utbrottet av afrikansk svinpest - Centerpartiet
Fler stängsel mot afrikansk svinpest - Jakt & Jägare
Tillsammans stoppar vi spridningen av afrikansk svinpest! - Välkommen till Vaggeryds kommuns officiella webbplats ! Här hittar...
Afrikansk svinpest - Jägareförbundet Skåne
Dalarna | SVT Nyheter
Afrikansk svinpest i norra Italien - SVA
Sju bekräftade fall av svinpest | Göteborgs-Posten
Aktuell information om Afrikansk svinpest - Finspångs kommun
Sju bekräftade fall av afrikansk svinpest - Fagersta-Posten
Fortsatta utbrott av afrikansk svinpest i Ryssland - SVA
Peter Kullgren - Regeringen.se
Värmland | Länsstyrelsen Värmland
Afrikansk svinpest - ingen fara för människor men följ restriktionerna - Region Västmanland
Afrikansk svinpest - skäms dem som tog in grisarna från början!
Ökad smittsäkerhet i svensk grisproduktion med särskilt fokus på afrikansk svinpest - Gård & Djurhälsan
Dalarna - www.trafikverket.se
Cecilia Heikel - svenska.yle.fi
Nyhetsarkiv - Österåkers kommun
Skogsstyrelsen - Skogsstyrelsen
Kategori:Virussjukdomar - Wikipedia
Anders Edström - Bbl/AT
Utbrottet av afrikansk svinpest3
- Det första utbrottet av afrikansk svinpest anses ha skett i Kenya 1907. (wikipedia.org)
- I Fagersta varnas det för att visats i skogarna med anledning av utbrottet av afrikansk svinpest. (sydsvenskan.se)
- Beslutet kommer efter utbrottet av afrikansk svinpest i Sverige. (bt.se)
Fagersta7
- Med anledning av att afrikansk svinpest har konstaterats i Fagersta kommun i Västman-lands län finns det i den smittade zonen regler som ska följas för att hindra smitt-spridning. (sgu.se)
- Sjukdomen afrikansk svinpest har konstaterats i Fagersta kommun i Västmanlands län, vilket är det första fallet av afrikansk svinpest i Sverige. (vaxjo.se)
- Den 6 september påvisades afrikansk svinpest i ett prov från ett dött vildsvin sydost om Fagersta. (centerpartiet.se)
- I Fagersta har flera fall av afrikansk svinpest konstaterats. (regionvastmanland.se)
- Angående Afrikansk svinpest i Fagersta kommun, Västmanlands län. (vorsteh.se)
- Afrikansk svinpest har påvisats i ett prov från ett dött vildsvin som hittats strax sydost om Fagersta. (norberg.se)
- Bekämpningen av afrikansk svinpest pågår fortfarande i Fagersta. (fagersta.se)
Sverige6
- Ta inte med korv, kött och andra charkvaror till Sverige från länder där afrikansk svinpest finns. (vaxjo.se)
- I början av september konstaterades de första fallen av afrikansk svinpest i Sverige. (ljusnarsberg.se)
- Med anledning av upptäckt av afrikansk svinpest i Sverige har vi tagit beslut om förebyggande åtgärder inför besök i Agusa vilthägn. (jagareforbundetskane.se)
- Sverige Totalt sju fall av afrikansk svinpest har bekräftats i Sverige, enligt SVA. (gp.se)
- Den 6 september konstaterades det första fallet av afrikansk svinpest i Sverige. (regeringen.se)
- För första gången har afrikansk svinpest påträffats i Sverige, i Västmanland. (lansstyrelsen.se)
Vildsvin11
- Afrikansk svinpest (ASF, från engelskans African swine fever) är en viral blödarfeber med hög dödlighet hos tamgrisar och vildsvin. (wikipedia.org)
- Afrikansk svinpest är en allvarlig virussjukdom som drabbar tamgrisar och vildsvin. (sva.se)
- Övervakning för afrikansk svinpest (ASF) hos vildsvin baseras på rapporter om upphittade kadaver och undersökning av dessa. (sva.se)
- På kartan kan du se hur många vildsvin från den smittade zonen vi undersökt för afrikansk svinpest på SVA. (sva.se)
- Ta inte med kött eller köttprodukter av tamgris eller vildsvin från länder där svinpest förekommer. (lansstyrelsen.se)
- Italienska myndigheter rapporterade den 7 januari 2022 att afrikansk svinpest (ASF) har bekräftats från ett vildsvin i norra Italien (Piemonte). (umbraco.io)
- Karta över rapporterade fallet av afrikansk svinpest (ASF) hos vildsvin (blå punkter) i norra Italien. (umbraco.io)
- Efter provtagningen av döda vildsvin under lördagen kan SVA nu konstatera att ytterligare fyra positiva fall av afrikansk svinpest påträffats. (gp.se)
- Afrikansk svinpest är en smittsam virussjukdom som drabbar vildsvin och grisar med allvarlig sjukdom som följd och död oftast in om en vecka. (gp.se)
- Under söndagen har ytterligare fyra vildsvin konstaterats smittade med afrikansk svinpest, enligt Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). (fagersta-posten.se)
- Afrikansk svinpest är en mycket smittsam sjukdom och det är av största vikt att mat- och andra produkter från svin och vildsvin inte tas från infekterade områden (Det är förbjudet för privatpersoner att föra in kött eller köttprodukter och mjölk eller mjölkprodukter för egen konsumtion från länder utanför EU och från smittade områden inom EU). (umbraco.io)
Konstaterats3
- Totalt sju fall av afrikansk svinpest har nu konstaterats i Fagerstatrakten, uppger SVA. (fagersta-posten.se)
- Flera fall av afrikansk svinpest har nu konstaterats i Västmanland. (nykvarn.se)
- 14 nya fall av svinpest har konstaterats i helgen och totalt har nu 34 svin konstaterats döda i sjukdomen, enligt Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). (sydsvenskan.se)
Allvarlig1
- Afrikansk svinpest är en högst allvarlig virussjukdom s. (doktorn.com)
Tamgrisar1
- Anmäl omedelbart misstanke om afrikansk svinpest hos tamgrisar till veterinär. (finspang.se)
Djur2
- Undvik om möjligt att föra in grovfoder till alla djur från områden där afrikansk svinpest förekommer. (vaxjo.se)
- Afrikansk svin-pest är en smitt-sam och dödlig sjuk-dom som drabbar vild-svin och grisar men inte människor eller andra djur-slag. (ljusnarsberg.se)
Sprids1
- Afrikansk svinpest (ASF) sprids just nu i Europa. (lansstyrelsen.se)
Klassisk svinpest3
- Sjukdomsbilden hos de drabbade grisarna kan vara mycket lik klassisk svinpest men de båda sjukdomarnas virus är inte alls närbesläktade. (wikipedia.org)
- De kliniska symptomen på afrikansk svinpest kan vara mycket lika klassisk svinpest och kan vanligtvis bara särskiljas genom laboratorieanalyser. (wikipedia.org)
- Symtombilden är densamma som vid klassisk svinpest. (sva.se)
Smittan1
- I de flesta länder med afrikansk svinpest (ASF) har smittan först introducerats i vidsvinsstammen. (sva.se)
Övervakning1
- Övervakning för afrikansk svinpest hos tamgris baseras på klinisk/passiv övervakning (dvs att djurägare reagerar på symptom eller ökad dödlighet och tar kontakt med veterinär). (sva.se)
Fortfarande1
- Foto: Mostphotos Kampen mot afrikansk svinpest fortsätter på kontinenten och instängsling är fortfarande en av de verksammaste metoderna. (jaktojagare.se)
Orsakar1
- Afrikansk svinpest gör inte människor sjuka men orsakar grisnäringen stora förluster. (wikipedia.org)
Viruset1
- Afrikansk svinpest beskrevs 1921 efter att europeiska bosättare fört in tamsvin till områden där viruset förekom, och är därmed ett exempel på en ny infektionssjukdom. (wikipedia.org)
Grisarna1
- Afrikansk svinpest - skäms dem som tog in grisarna från början! (atl.nu)
Landet1
- Jaha, så fick vi med vildsvinen till sist då in afrikansk svinpest i landet. (atl.nu)
Eventuell1
- Utbrottet belyser vikten av god biosäkerhet på gårdsnivå och rengöring av kläder, skor och alla typer av transportfordon för att förhindra eventuell introduktion av afrikansk svinpest till EU. (umbraco.io)
Utbrott av afrikansk svinpest2
- Ett utbrott av afrikansk svinpest kan leda till omfattande konsekvenser för bland annat grisnäring, friluftsliv, jakt och skogsbruk. (lansstyrelsen.se)
- Genom att identifiera vilka åtgärder som är viktigast och mest resurseffektiva både i förebyggande syfte och vid ett eventuellt utbrott av afrikansk svinpest kan en kostnadseffektiv kontrollstrategi utarbetas. (lantbruksforskning.se)
Utbrottet4
- Det första utbrottet av afrikansk svinpest anses ha skett i Kenya 1907. (wikipedia.org)
- Utbrottet på tamgris i Lettland är det första inom EU, med undantag för förekomsten på Sardinien, sedan afrikansk svinpest rapporterades från Georgien 2007 och därefter etablerades i Kaukasusregionen och Ryssland. (sva.se)
- Med anledning av utbrottet av afrikansk svinpest är alla kundaktiviteter tills vidare inställda i det aktuella området med omnejd. (handelsbanken.se)
- Politik Utbrottet av afrikansk svinpest är allvarligt, men inte helt oväntat. (atl.nu)
Fall1
- Kungsbacka (JJ) Fall av Afrikansk svinpest kryper allt närmare Sveriges gränser. (jaktjournalen.se)
Spridningen av afrikansk svinpest2
- Vi behöver alla hjälpas åt att hindra spridningen av afrikansk svinpest genom att följa de restriktioner som gäller. (jordbruksverket.se)
- Statsepizootolog Karl Ståhl varnar för att den positiva utvecklingen gällande att stoppa spridningen av afrikansk svinpest är bruten. (svenskjakt.se)
Grisar1
- hur skyddar vi svenska grisar från afrikansk svinpest? (lantbruksforskning.se)
Restriktioner1
- Afrikansk svinpest - Uppdaterad 231130 Restriktioner tas bort från Smedjebackens kommun. (smedjebacken.se)
Allvarlig virussjukdom1
- Afrikansk svinpest är en högst allvarlig virussjukdom s. (doktorn.com)
Senaste1
- Under det senaste decenniet har afrikansk svinpest haft en dramatisk inverkan på grisuppfödningssektorn i EU och fortsätter att störa lokala och regionala ekonomier. (jakto.se)
Smittsam1
- Afrikansk svinpest är en smittsam, dödlig sjukdom som i dag anses utgöra ett av de största hoten för den europeiska grisnäringen. (lantbruksforskning.se)
Fallen1
- De första fallen av afrikansk svinpest konstaterades i grannlänet för ett tag sedan. (hellefors.se)
Effektiviteten1
- Desinfektion är viktig och tester för att bedöma effektiviteten av kemiska produkter och kommersiella desinfektionsmedel mot afrikansk svinpest pågår. (wikipedia.org)
Europa1
- Afrikansk svinpest, ASF, har funnits i Europa i närmare 15 år. (svenskjakt.se)
Tamgris1
- Övervakning för afrikansk svinpest hos tamgris baseras på klinisk/passiv övervakning (dvs att djurägare reagerar på symptom eller ökad dödlighet och tar kontakt med veterinär). (umbraco.io)