Alopecia areata är en autoimmun sjukdom som orsakar håravfall. Det sker när kroppens immunsystem angriper hårsäckarna, vilket stoppar hårets tillväxt. Alopecia areata kan leda till olika grader av håravfall. Några personer med alopecia areata förlorar endast små områden av håret, medan andra kan förlora allt hår på huvudet och kroppen.

Typiska tecken och symptom på alopecia areata inkluderar:

* Plötsligt uppträdande av en eller flera runda, glatta, helt skalade områden på huvudet eller kroppen där håret har fallit ut.
* Förlust av ögonbryn eller ögonlashes.
* Små "isig" kännetecken (vita, smala strimlor) på nagelarna.
* Klumpiga, suddiga eller splittrade naglar.

Alopecia areata kan drabba personer av alla åldrar och etniciteter. Det är dock vanligare hos barn och unga vuxna. Alopecia areata tenderar att vara mer allvarlig om den uppstår i barndomen.

Det finns ingen botemedel för alopecia areata, men behandling kan hjälpa till att stimulera hårsäckarna och främja hårtillväxten igen. Behandlingar som ofta används inkluderar kortisonpreparat, immunmodulerande läkemedel och minoxidil. I vissa fall kan fotografiövervakning och psykologiskt stöd vara till hjälp för att hantera de emotionella aspekterna av sjukdomen.

Håravfall, eller alopecia som det också kan kallas, är ett tillstånd där man förlorar hår i större utsträckning än vad som är normalt. Det kan drabba både män och kvinnor, och orsakas av en rad olika faktorer, såsom genetik, hormonförändringar, stress, sjukdomar eller skada på hårsäckarna.

Det vanligaste typerna av håravfall är androgenetisk alopeci, även känt som mönsterbaldness, som orsakas av en kombination av genetiska och hormonella faktorer. Detta leder till att hårsäckarna successivt försvagas och dör, vilket resulterar i en gradvis förtunning och förlust av hår på skallen, ofta i ett specifikt mönster.

Andra typer av håravfall kan bero på till exempel infektioner, autoimmuna sjukdomar, näringsbrist eller läkemedelsbiverkningar. I vissa fall kan håravfallet vara temporärt och i andra fall permanent.

Det är viktigt att söka medicinsk expertis om man upplever onormalt mycket håravfall, för att fastställa orsaken och få rätt behandling.

'Hårbotten' refererar till den del av huvudet där håret utgår ifrån. Den medicinska termen för hårbotten är "vertex" eller "scalp vertex". Det kan också användas för att beskriva det område på en kroppsdel, som i fallet med en man, ofta är det första området där mönsterbart skäggväxt minskar eller upphör. Vidare kan termen 'hårbotten' användas för att beskriva den punkt på huvudet som har lägst höjd och som ligger närmast nacken.

En hårsäck, även känd som hair follicle på engelska, är en liten säckformad struktur i huden där ett hårstrå växer. Hårsäcken innehåller celler som producerar hårtånghåret och den omgivande huden runt håret. Dessutom har hårsäcken särskilda talgkörtlar, sebaceous glands, som producerar ett oljigt sebum som hjälper till att hålla håret och huden fuktiga och skyddade. Hårsäckarna är fördelade över hela kroppen, förutom på svalgköttet, handflatan och planta sidan av fötterna.

Minoxidil är ett läkemedel som används för att behandla hårtinning och skallbottensbrytning hos både män och kvinnor. Det tillhör en grupp av läkemedel som kallas vasodilatatorer, vilka verkar genom att vidga blodkärlen och förbättra blodflödet till skalpen.

Minoxidil finns i form av topiska lösning eller spray som appliceras direkt på skallen. Det fungerar genom att stimulera hårsäckarnas tillväxtfas och förlänga den, vilket kan leda till ökad tjocklek och längd på håret.

Det är värt att notera att minoxidil inte är ett botemedel för hårtinning, utan en behandling som kan bromsa eller försena fortsatt håravfall. Effekterna av minoxidil kan variera mellan individer och det kan ta några månader innan man ser resultat.

Läkemedlet kan ha biverkningar, såsom irritation eller klåda på skallen, hudutslag, hjärtklappning eller yrsel. I sällsynta fall kan allvarligare biverkningar förekomma, så det är viktigt att prata med en läkare innan man börjar använda minoxidil och under behandlingen för att övervaka eventuella biverkningar.

Dermoskopi, även känt som dermatoskopi eller epiluminescensmikroskopi, är en icke-invasiv metod för att undersöka huden med hjälp av ett speciellt instrument som kallas dermatoskop. Dermatoskopet används för att klart se strukturer och mönster i huden, särskilt i hudvävnader som är svåra att uppskatta med blotta ögat, såsom pigmentmängd, blodkärl och andra strukturer i hudens översta lagret.

Den vanligaste användningen av dermoskopi är för att undersöka möjliga melanomer eller andra former av hudcancer. Genom att titta på de specifika mönstren och strukturerna i en hudmole kan en läkare få ett bättre förståelse för om den är cancerös eller inte, vilket kan underlätta tidig detektering och behandling av hudcancer.

Dermoskopi är en viktig del av dermatologisk undersökning och diagnostik och används ofta i kombination med andra metoder, såsom klinisk bedömning och histopatologi (mikroskopisk undersökning av vävnadsprover).

'Hår' är en biologisk struktur som består av ett proteinkit, keratin, och fibrer som växer från huden hos de flesta djur. Hårsystemet inkluderar också en rot som sitter i huden och förser håret med näring och blod. Hårets funktion är huvudsakligen termoreglering, men det kan också ha en skyddande funktion mot skada från solljus och andra yttre faktorer. Håret på människans huvud växer i genomsnitt cirka 0,3 mm per dag.

"C3H mice" refer to a strain of laboratory mice that have been inbred for research purposes. The "C3H" designation stands for "Cooperative Colony-Harwell," indicating that the strain was developed through collaboration between the Cooperative Research Program and the Oak Ridge National Laboratory in Harwell, England.

These mice are known to have a number of genetic characteristics that make them useful for studying various biological phenomena. For example, they are prone to developing certain types of tumors, including mammary and lymphomas, which can be useful for cancer research. They also have a robust immune response, making them useful for studies of immunology and infectious diseases.

It is important to note that while "C3H mice" refers to a specific strain of laboratory mice, there may be variations within the strain depending on the specific breeding line or stock. Therefore, it is always important to consult the relevant literature and seek guidance from experienced researchers when working with these animals.

Hårryckningsmani, även känt som trichotillomanii (TTM), är en impuls-kontrollstörning och en form av självskada. Det innebär att en person upprepade gånger drar ut sina egna hårstrån, ofta från skalen på huvudet, men även ögonbryn, mustascher, skägg, öron, näsa eller andra kroppsställen. Personer med hårryckningsmani gör detta när de känner en ökande spänning eller angest, och upplever en nedgående känsla av tillfredsställelse, lugn eller glädje efteråt.

Det är vanligt att personer med hårryckningsmani försöker dölja sina handlingar och kan bli mycket stressade över det sociala stigma som finns kring detta beteende. Det kan också leda till fysiska skador, såsom infektioner eller hudskador, samt psykiska besvär som självmords tankar och depression.

Hårryckningsmani är en relativt sällsynt störning, men kan förekomma i alla åldrar och bland båda könen. Den kan vara associerad med andra psykiatriska tillstånd, såsom ångeststörningar, depressioner eller personlighetsstörningar. Behandlingen av hårryckningsmani kan innebära kognitiv beteendeterapi (KBT), medicineringsbehandling och stödgrupper.

Autoimmune diseases are a group of medical conditions where the body's own immune system mistakenly attacks and destroys healthy tissues in the body. Under normal circumstances, the immune system helps protect the body against harmful substances such as bacteria, viruses, and toxins. However, in autoimmune diseases, the immune system identifies healthy cells and tissues as threats and produces antibodies that attack them.

This leads to inflammation and damage to various organs and tissues in the body, resulting in a wide range of symptoms depending on the specific autoimmune disease. Some common examples of autoimmune diseases include rheumatoid arthritis, lupus, multiple sclerosis, type 1 diabetes, Hashimoto's thyroiditis, and psoriasis, among others.

The exact cause of autoimmune diseases is not fully understood, but it is believed to involve a combination of genetic, environmental, and hormonal factors that trigger an abnormal immune response. Treatment for autoimmune diseases typically involves managing symptoms and suppressing the overactive immune system using medications such as corticosteroids, immunosuppressants, and biologics.

Inosinpranobex är ett läkemedel som används vid behandling av virusrelaterade sjukdomar, såsom influensa och vissa former av hjärninflammation. Det verksamma ämnet i Inosinpranobex är en kombination av inosin, pranobex och excipienter.

Inosin är en naturligt förekommande nukleosid som hjälper till att producera energibärande molekyler i kroppen. Pranobex är ett syntetiskt ämne som stärker immunförsvaret och underlättar kroppens förmåga att bekämpa infektioner.

I allmänhet används Inosinpranobex vid behandling av influensa och andra virusinfektioner som orsakas av RNA-virus, såsom vissa former av hjärninflammation och lunginflammation. Det kan också användas för att förebygga infektioner efter exponering för virus.

Läkemedlet ges vanligen i form av tabletter eller kapslar, som tas oralt en till tre gånger per dag beroende på doseringen och läkares rekommendationer. Det är viktigt att följa doseringsrekommendationerna noga för att undvika överdosering och biverkningar.

Biverkningar av Inosinpranobex kan inkludera illamående, kräkningar, diarré, huvudvärk, yrsel och trötthet. I sällsynta fall kan det orsaka allvarligare biverkningar som lever- eller njurskada. Om du upplever några av dessa biverkningar eller har frågor om ditt behandling skall du kontakta din läkare omedelbart.

Cyklobutan är en organisk förening som tillhör gruppen cykliska alifatiska kolväten. Cyklobutan består av en ring med fyra kolatomer och har formeln C4H6. Atomerna i cyklobutanens ring är kopplade till varandra genom enkla kovalenta bindningar, och alla kolatomen har två väteatomer bundna till sig.

Cyklobutan har en särskild geometri där de fyra kolatomerna ligger i en plan och bildar en kvadratisk konfiguration. På grund av denna geometri är bindningsvinklarna mellan kolatomerna mycket små, vilket leder till en hög grad av ringspänning i molekylen. Ringspänningen gör att cyklobutanen tenderar att öppnas upp och undergår reaktioner som leder till att den blir till en öppen kedja med fyra kolatomer istället för en sluten ring.

Cyklobutan är en termodynamisk mindre stabil molekyl på grund av sin höga grad av ringspänning, men den kan syntetiseras och isoleras i laboratoriet. Den har få praktiska tillämpningar, men används ibland som byggsten i organisk syntes för att skapa mer komplexa molekyler.

"Encyclopedias are comprehensive reference works containing information on a wide range of topics. They are typically organized in alphabetical order and provide concise summaries of facts, concepts, and knowledge in various fields such as science, history, literature, philosophy, and arts. The principles behind the creation of encyclopedias include accuracy, objectivity, and authority, with contributions from experts in their respective fields. Encyclopedias serve as a valuable resource for researchers, students, and general readers seeking reliable information on a wide array of subjects."

Medicinskt sett definieras menopaus som den sista naturliga menstruationen hos en kvinna. Det är ett tillstånd som markerar slutet på hennes reproduktiva livscykel. För att ställa medicinsk diagnos av menopaus behöver det ha gått minst 12 månader sedan den sista menstruationen, och kvinnan får inte ha några andra medicinska orsaker till ausblevande menstruationer.

Under menopausen sjunker kvinnans könshormonnivåer, särskilt östrogenet, vilket kan leda till en rad symtom som varierar mellan olika kvinnor. Några vanliga symtom inkluderar heta flashes, nattsvett, sömnsvårigheter, humörsvängningar, torrhet i slidan och urinvägen samt minnes- och koncentrationssvårigheter.

Det är värt att notera att menopaus kan också orsakas av kirurgiska ingrepp eller medicinska behandlingar, till exempel när båda äggstockarna tas bort eller när hormonbehandlingen avbryts efter en cancerbehandling. I dessa fall talar man om "konstgjord menopaus".