'Bröst' kan i medicinsk kontext referera till både bröstkorgen som helhet, inklusive benen, musklerna och skelettet, samt de två överkroppskörten som kallas brösten eller mjölkenhörn (mammala). Brösten är en del av det reproduktiva systemet hos kvinnor och producerar näringsriktig mjölk under och efter graviditet. De består av glandulärt vävnad, fettvävnad, bindevävnad och kärl. Bröstkorgen skyddar också de viktiga organen i thoraxregionen, inklusive hjärtat, lungorna och stora blodkärlen.

Duktal carcinoma i bröstet (DCIS) är en typ av bröstcancer som utgår från det glandulära vävnadslaget i brösten, kallat bröstductus. DCIS betecknar cancerceller som är begränsade till duktusvävnaden och inte har spritt sig till omgivande vävnad eller lymfkörtlar. Detta är en icke-invasiv form av bröstcancer, men den kan i vissa fall utvecklas till en invasiv form av bröstcancer om den inte behandlas. Symptomen på DCIS kan vara ospecificerade och upptäckas ofta vid mammografi som en klump eller densitet i brösten, eller kalciumavlagringar som ses som vita prickar på mammografibilden. Behandlingen för DCIS innefattar vanligtvis operation, radioterapi och möjligen hormonbehandling.

"Bröstsjukdomar" är ett mycket brett begrepp inom medicinen som kan omfatta allt från infektioner, till inflammatoriska tillstånd, till cancer. Några exempel på vanliga bröstsjukdomar är:

1. Mjölkdrumma (mastitis): Detta är en infektion i brösten som orsakas av bakterier och är vanligare hos ammande kvinnor. Symptomen inkluderar rodnad, värme, smärta och svullnad i bröstet.
2. Bröstcancer: Detta är en form av cancer som utgår från brösten och är en av de vanligaste formerna av cancer hos kvinnor. Symptomen kan inkludera en knöl i bröstet, ändringar i bröstvårtan eller utflödet från den, rodnad, värme eller smärta i bröstet.
3. Gynekomasti: Detta är ett tillstånd där brösten hos en man blir överbetygade eller känns ömma. Det kan orsakas av hormonförändringar, viktökning eller vissa mediciner.
4. BröstabsCESS: Detta är en inflammatorisk sjukdom som orsakas av en infektion i brösten. Symptomen inkluderar rodnad, smärta, svullnad och varmt tilltänkande i bröstet.
5. Bröstcystor: Detta är små vätskefyllda säckar som kan bildas i brösten. De är oftast ofarliga men kan orsaka obehag eller värka.

Det är viktigt att notera att denna lista inte är uttömmande och att det finns många andra tillstånd och sjukdomar som kan drabba brösten. Om du upplever några ovanliga symptom eller är orolig för ditt brösthälsa bör du alltid söka vård hos en läkare.

'Amning' refererar till den process där ett spädbarn suger sig fast vid moderns bröst och dricker modersmjölk. Detta är en naturlig och normal företeelse som stärker bindningen mellan moder och barn, samtidigt som det ger barnet näring och immunförsvar. Amning kan också hjälpa till att reglera moderns menstruationscykel och minska risken för vissa sjukdomar, såsom bröstcancer.

"Brösttumörer hos män" refererar till abnorma tillväxten av celler i bröstvävnaden hos en man. Detta är ovanligt, men kan fortfarande inträffa. De flesta brösttumörerna hos män är godartade, men i vissa fall kan de vara elakartade eller cancerösa.

En typ av godartad brösttumör som ofta drabbar män kallas gynekomasti, vilket orsakas av en ökning av östrogenhormonnivåerna i kroppen. Andra typer av godartade brösttumörer hos män inkluderar fibroadenom och intraductala papillom.

Elakartade brösttumörer hos män är ovanliga, men de kan fortfarande förekomma. De flesta elakartade bröstcancerhos män är av typen infiltrerande duktal carcinom (IDC). Andra typer av elakartade brösttumörer hos män inkluderar inflammatorisk bröstcancer, lobulär carcinom och Paget's disease of the nipple.

Symptomen på en brösttumör hos en man kan inkludera en knöl eller en lösa massa i bröstet, smärta eller värk i bröstet, rodnad eller värme i bröstet, utbuktningar under armen, nysten, trötthet och viktminskning. Om du upplever några av dessa symtom rekommenderas du att söka medicinsk hjälp omedelbart.

Estrogenreceptorer (ER) är proteiner som finns inne i eller på cellens yta och binder specifikt till östrogener, vilket är en typ av sexuell hormon. När ett estrogennukleotid binder till ER aktiveras receptorn, vilket leder till att genuttryck och celldifferentiering påverkas. Detta process är viktig för regleringen av celltillväxt, apoptos (programmerad celldöd) och homeostas i reproduktiva organ, men även i andra typer av vävnader som ben, hjärta och hjärna.

Det finns två huvudsakliga typer av estrogenreceptorer: ERα och ERβ, båda tillhör superfamiljen av nukleära receptorer. ERα och ERβ har olika funktioner och förekommer i olika proportioner i olika vävnader. ERα är vanligare i reproduktiva organ, medan ERβ är vanligare i andra typer av vävnader som lever, lungor och prostatakörtel.

Estrogenreceptorer spelar en viktig roll i patofysiologiska processer såsom cancerutveckling, där östrogenreceptorpositiv bröstcancer är den vanligaste formen av bröstcancer hos kvinnor. Behandling med antiöstrogener är ett vanligt behandlingsalternativ för ER-positiv bröstcancer.

Mammografi är en typ av röntgenundersökning som används för att screena och diagnostisera bröstcancer hos kvinnor. Under en mammografi kommer dina bröst att placeras på en platt skiva medan en andra skiva trycker lätt mot dem från ovan för att flata ut brösten och ge en klarare bild.

Denna procedur tar vanligtvis några minuter att slutföra och används ofta som en del av screeningprogram där kvinnor i vissa åldersgrupper bjuds in till regelbundna mammografier för att upptäcka eventuell bröstcancer i ett tidigt skede. Mammografin kan också användas för att undersöka specifika symptom eller tecken på sjukdom, såsom en knöl i brösten eller någon annan förändring.

Det är värt att notera att mammografiundersökningar kan leda till falska positiva resultat, vilket innebär att en icke-cancerous nodel eller förändring kan uppfattas som cancer. Detta kan leda till onödiga biopsier och återbesök hos läkaren. Dessutom kan mammografiundersökningar ha en viss strålningsrisk, men denna risk är mycket liten jämfört med potentiala fördelarna av tidig detektering och behandling av bröstcancer.

Fibrocystisk bröstsjukdom (FBC), även känd som fibroadenomatös mastopati, är en vanlig benign (godartad) bröstförändring hos kvinnor. Den karaktäriseras av bildningar av bindväv och cystor (flüssighetsfyllda säckar) i brösten. FBC kan påverka båda brösten, men oftast är det ena bröstet mer drabbat än det andra.

Följande kriterier används vanligtvis för att ställa diagnosen fibrocystisk bröstsjukdom:

1. Bröstsmärta (mastalgi) eller smärta i samband med menstruationen (cyklisk mastalgi).
2. Ökad känslighet och/eller ömmhet i brösten.
3. Flera knölar i brösten, som kan variera i storlek under olika delar av menstruationscykeln.
4. Cystor (flüssighetsfyllda säckar) i brösten.
5. Förändringar i bröstvävnaden, inklusive ökat fibros (bindvävsutveckling).

Det är värt att notera att FBC kan vara associerad med en ökad risk för att utveckla bröstcancer, särskilt hos kvinnor med en genetisk predisposition eller familjhistoria av bröstcancer. Därför är regelbundna mammografier och kliniska bröstundersökningar viktiga för att övervaka eventuella förändringar och tidigt upptäcka cancer, om det uppstår.

En tumörcellinje är en population av cancerceller som delar gemensamma genetiska mutationer och karaktäristika, och som har potentialen att växa, sprida sig och forma nya tumörer. När en cancercell delar sig och bildar nya celler kan dessa celler ärva de genetiska mutationerna från den ursprungliga cellen. Om en av dessa celler utvecklar ytterligare mutationer och börjar växa oberoende av den ursprungliga tumörcelllinjen, kan detta leda till en ny tumörcelllinje med nya karaktäristika och potentialen att respondera olikartat på behandlingar.

Tumörcelllinjer kan studeras i laboratorier för att undersöka cancercellers biologi, respons på behandlingar och möjliga terapeutiska mål. Genom att jämföra skillnader mellan olika tumörcelllinjer kan forskare få insikt i de genetiska och epigenetiska förändringarna som leder till cancerutveckling och progression.

Ett bröstimplantat är en medicinsk produkt som används vid bröstförstoring eller rekonstruktion. Det består vanligtvis av ett skal, oftast gjort av silikon, fyllt med en vätska som kan vara saltlösning eller silikongel. Implantaten finns i olika former, storlekar och hårdheter för att möta de individuella behoven hos patienten. De placeras under bröstvävnaden eller bröstmuskeln under kontrollerad kirurgisk behandling.

ErbB-2, även känt som HER2/neu, är ett typ II transmembrant receptorprotein med tyrosinkinasaktivitet. Det tillhör den familjen receptorproteiner som kallas erbB-receptorer och är involverade i cellsignalering relaterad till celldelning, differentiering, apoptos (programmerad celldöd) och cellyttväxt.

ErbB-2 saknar en egen ligand och fungerar som en icke-diskriminerande partner för andra erbB-receptorer. När ErbB-2 binder till en ligand som binder till en annan erbB-receptor, leder det till dimerisering av receptorerna och aktivering av deras tyrosinkinaseaktivitet. Detta utlöser en kaskad av intracellulära signaltransduktionsvägar som reglerar cellcykeln, överlevnad och cellyttväxt.

Överuttryck eller mutationer i ErbB-2 kan leda till onkogenesis och cancer, särskilt bröstcancer. Cirka 20-30% av alla bröstcancertumörer har överuttryck av ErbB-2, vilket korrelerar med en mer aggressiv tumörtyp och sämre prognos. Trastuzumab (Herceptin) är ett monoklonalt antikroppsmedel som används för behandling av bröstcancer med överuttryck av ErbB-2.

Självundersökningen av brösten är en metod för att tidigt upptäcka tecken på bröstcancer. Den innebär att du själv undersöker dina bröst och axelhålor regelbundet, vanligen en gång i månaden, för att känna igen eventuella förändringar.

Under self-examinationen letar du efter ovanliga knölar, lumps eller utbuktningar, rödhet, värme, små rynkor på huden, någon form av utflöde från en bröstvårta eller förändringar i storlek, form eller orientering av dina bröst.

Det är viktigt att notera att självundersökningen av brösten inte ersätter regelbundna mammografier eller andra former av medicinska undersökningar som rekommenderas av din läkare, men den kan vara en komplementär metod för att hjälpa till tidigt att upptäcka tecken på bröstcancer.

Progesteronreceptorer är proteiner som förekommer naturligt i celler, särskilt i reproduktiva organ såsom livmodern och brösten. När progesteron, ett steroidhormon, binder till dessa receptorer aktiveras de och påverkar celldelningen, vävnadens tillväxt och olika metaboliska processer. Progesteronreceptorerna spelar en viktig roll i menstruationscykeln, underhåll av graviditeten och utvecklingen av brösten. Dessutom kan abnormala nivåer eller funktioner av progesteronreceptorer vara associerade med olika gynecologiska tillstånd såsom endometrios, bröstcancer och äggstockscancer.

Tamoxifen är ett selektivt estrogenreceptormodulator (SERM) som används inom medicinen för behandling och prevention av bröstcancer hos kvinnor och män. Preparatet fungerar genom att binda till estrogenreceptorer i cancerceller, vilket förhindrar att estrogenet självt binder till receptorerna och stimulerar celldelning och tillväxt. På så sätt minskar Tamoxifen risken för cancerspridning och nyskapande av tumörer. Preparatet kan användas som adjuvant behandling efter kirurgi, strålbehandling eller kemoterapi, samt som preventiv behandling hos kvinnor med högt risk för att utveckla bröstcancer.

"Reglering av genuttryck, cancer" refererer til prosessen där cellers vækst, deling og død kontrolleres for å forebygge uregulær vekst som kan føre til kraftige, abnormale vækster av celler, kalt tumører. Når reguleringen av genuttrykk fungerer feil eller blir størt, kan det føre til u kontrollert cellevækst og eventuell cancers utvikling.

I en celles livscyklus spiller gener en viktig rolle i å bestemme hvordan cellen fungerer og oppfører seg. Genuttrykk refererer til når gener aktiveres eller deaktiveres for å produsere proteiner som påvirker cellens funksjon. I en healthy cell er denne prosessen strikt regulert av komplekse molekylære mekanismer.

I tillegg til å kontrollere cellens vekst og deling, spiller reguleringen av genuttrykk også en viktig rolle i å sikre at celler dør når de skal, et prosess kalt apoptose. Dersom denne prosessen ikke fungerer korrekt kan det føre til u kontrollert cellevækst og eventuell cancers utvikling.

Tumører kan være godartede eller maligne. Godartede tumører vokser langsomt, er lokaliserte og har en lav risiko for å spre seg til andre deler av kroppen. Maligne tumører, eller cancers, vokser raskt, kan invadere andre deler av kroppen og metastasere til andre organer.

Feilregulering av genuttrykk kan føre til u kontrollert cellevækst og eventuell cancers utvikling ved å påvirke flere aspekter av cellens funksjon, inkludert vekstfaktorer, apoptose, angiogenese og DNA-reparasjon. For eksempel kan overaktivering av onkogener eller undertrykkelse av tumorsuppressorgener føre til u kontrollert cellevækst og cancers utvikling.

I tillegg kan feilregulering av genuttrykk også føre til resistens mot kjemoterapi og strålebehandling. For eksempel kan overaktivering av onkogener som aktiverer DNA-reparasjon eller undertrykkelse av tumorsuppressorgener som hindrer celledød føre til resistens mot kjemoterapi og strålebehandling.

I tillegg kan feilregulering av genuttrykk også føre til økt angiogenese, eller blodkjedsdannelse, som er nødvendig for cancers vekst og spredning. For eksempel kan overaktivering av vækstfaktorer som stimulerer angiogenesen føre til økt blodkjedsdannelse og cancers vekst og spredning.

I tillegg kan feilregulering av genuttrykk også føre til økt invasivitet og metastase, som er ansvarlig for mange dødsfall relatert til cancer. For eksempel kan undertrykkelse av tumorsuppressorgener som hindrer celledeling og migrasjon føre til økt invasivitet og metastase.

I tillegg kan feilregulering av genuttrykk også føre til økt inflammasjon, som er relatert til cancers utvikling og progressjon. For eksempel kan overaktivering av proinflammatoriske signalveier som NF-kB føre til økt inflammasjon og cancers vekst og spredning.

I tillegg kan feilregulering av genuttrykk også føre til økt stresse respons, som er relatert til cancers utvikling og progressjon. For eksempel kan undertrykkelse av tumorsuppressorgener som regulerer stresse respons føre til økt stresse respons og cancers vekst og spredning.

I tillegg kan feilregulering av genuttrykk også føre til økt apoptose resistans, som er relatert til cancers utvikling og progressjon. For eksempel kan undertrykkelse av tumorsuppressorgener som regulerer apoptose føre til økt apoptose resistans og cancers vekst og spredning.

I tillegg kan feilregulering av genuttrykk også føre til økt angiogenese, som er relatert til cancers utvikling og progressjon. For eksempel kan overaktivering av vækstfaktorer som stimulerer angiogenesen føre til økt blodkjedsdannelse og cancers vekst og spredning.

I tillegg kan feilregulering av genuttrykk også føre til økt invasivitet, som er relatert til cancers utvikling og progressjon. For eksempel kan undertrykkelse av tumorsuppressorgener som regulerer invasivitet føre til økt invasivitet og cancers vekst og spredning.

I tillegg kan feilregulering av genuttrykk også føre til økt metastase, som er relatert til cancers utvikling og progressjon. For eksempel kan overaktivering av metastasefaktorer føre til økt metastase og cancers vekst og spredning.

I tillegg kan feilregulering av genuttrykk også føre til økt resistens mot kjemoterapi, som er relatert til cancers utvikling og progressjon. For eksempel kan undertrykkelse av tumorsuppressorgener som regulerer apoptose føre til økt resistens mot kjemoterapi og cancers vekst og spredning.

I tillegg kan feilregulering av genuttrykk også føre til økt resistens mot stråleterapi, som er relatert til cancers utvikling og progressjon. For eksempel kan overaktivering av DNA-reparasjonsfaktorer føre til økt resistens mot stråleterapi og cancers vekst og spredning.

I tillegg kan feilregulering av genuttrykk også føre til økt resistens mot immunterapi, som er relatert til cancers utvikling og progressjon. For eksempel kan undertrykkelse av immunfaktorer føre til økt resistens mot immunterapi og cancers vekst og spredning.

I tillegg kan feilregulering av genuttrykk også føre til økt angiogenese, som er relatert til cancers utvikling og progressjon. For eksempel kan overaktivering av vækstfaktorer føre til økt angiogenese og cancers vekst og spredning.

I tillegg kan feilregulering av genuttrykk også føre til økt invasivitet, som er relatert til cancers utvikling og progressjon. For eksempel kan overaktivering av matrixmetalloproteinaser føre til økt invasivitet og cancers vekst og spredning.

I tillegg kan feilregulering av genuttrykk også føre til økt metastase, som er relatert til cancers utvikling og progressjon. For eksempel kan undertrykkelse av tumorsuppressorgener føre til økt metastase og cancers vekst og spredning.

I tillegg kan feilregulering av genuttrykk også føre til økt apoptose, som er relatert til cancers utvikling og progressjon. For eksempel kan overaktivering av apoptoseregulatorer føre til økt apoptose og

"Ductal carcinoma in situ (DCIS)" är en medicinsk term som refererar till en typ av bröstcancer som inte har spritt sig utanför bröstduktens väggar. Detta betyder att cancercellerna fortfarande befinner sig inne i de små rörleden (ductus) som transporterar mjölk från brösten till bröstvinet under amningstiden. DCIS är en icke-invasiv form av bröstcancer, vilket innebär att cancercellerna inte har penetrerat through den omgivande bröstvävnaden eller spritt sig till andra kroppsdelar.

DCIS kan vara olika stor och kan påverka en enda duktus eller flera. Det finns också olika typer av DCIS, beroende på hur cellerna ser ut under mikroskopi och hur snabbt de växer. I allmänhet behandlas DCIS för att förebygga att den utvecklas till en invasiv form av bröstcancer. Behandlingen kan innebära kirurgi, strålbehandling och/eller hormonterapi.

Mastektomi är en typ av kirurgiskt ingrepp där bröstet tas bort. Det kan vara ett behandlingsalternativ vid bröstcancer eller för att förebygga cancer hos personer med högt risk. Det finns olika typer av mastektomier, inklusive enkel mastektomi (där endast bröstkörteln tas bort) och dubbel mastektomi (där båda brösten tas bort). I vissa fall kan även lymfkörtlar i armhålan behöva tas bort.

Lobular carcinoma, eller lobulära karcinometastaser, är en typ av bröstcancer som utgår från det glandulaära vävnadsmaterialet i brösten, specifikt från de små körtlarna (lobuli) som producerar mjölk. Det finns två huvudtyper av lobular carcinoma: in situ-carcinom och invasivt lobulärt carcinom.

In situ-carcinomet är en tidig form av cancer där cellerna har börjat att växa oregelbundet men inte brutit igenom bröstkörtelväggen till det omgivande vävnadsmaterialet. Denna typ kallas ofta lobulär carcinoma in situ (LCIS).

Invasivt lobulärt carcinom (ILC), även kallat invasiv lobulär bröstcancer, är en allvarligare form av cancer där cellerna har brutit igenom bröstkörtelväggen och kan spridas till omgivande vävnad eller andra kroppsdelar. ILC utgör cirka 5-15% av alla bröstcancerfall och tenderar att vara svårare att upptäcka genom rutinmässiga mammografier på grund av dess diffusa spridning i bröstvävnaden.

Symtom på lobular carcinoma kan inkludera en känsla av tunga, ömmande eller värkande bröst, förändringar i brösten eller underarmsregionen samt eventuellt utflöde från bröstvinet. Dessa symtom är dock inte specifika för lobular carcinoma och kan förekomma vid andra former av bröstcancer eller icke cancerrelaterade tillstånd också.

'Prognose' er et begreb indenfor medicin, der refererer til forudsigelsen af sygdommens udvikling og slutresultat for en patient. Det er en vurdering af, hvordan sygdommen muligvis vil udvikle sig i fremtiden, herunder sandsynligheden for komplikationer, tilbageslag eller genopretning, og potentialet for livslængdeforventning. Prognosen kan blive påvirket af mange variable faktorer, såsom patientens alder, sundhedstilstand, behandlingsmuligheder og sygdommens art og sværhedsgrad. Den kan hjælpe læger og andre sundhedspersonale med at planlægge den bedste behandling og pleje for patienten, samt hjælpe patienter og deres familier med at forstå og forberede sig på det mulige sygdomsforløb.

Tumörmarkörer är substance som kan användas för att hjälpa till att diagnosticera, behandla eller övervaka cancer. Biologiska tumörmarkörer är substance som produceras av cancerceller själva eller av kroppen i respons på cancercellerna. De kan mätas i blod, urin, vävnad eller andra kroppsfluidor. Exempel på biologiska tumörmarkörer inkluderar proteiner, hormoner, virus och DNA-sekvenser. Vissa tumörmarkörer är specifika för en viss typ av cancer medan andra kan påträffas i flera olika sorters cancer. Nivåerna av tumörmarkörer kan variera beroende på cancertyp, stadiet och graden av cancern, samt patientens ålder, kön och hälsostatus.

Tumörinvasion är när cancerceller invaderar och skadar vävnaden runt omkring en tumör. Detta kan leda till spridning av cancern till andra delar av kroppen, vilket kallas metastas. Tumörinvasion sker genom att cancercellerna penetrerar och förstör de normala cellstrukturerna och blod- eller lymfkärl i omgivande vävnad. Denna process underlättas av en rad olika mekanismer, inklusive celldelning, migration och angiogenes (bildning av nya blodkärl). Tumörinvasion är ett viktigt aspekt av cancerprogressionen och påverkar prognosen för patienter med cancer.

'Ultraljudsmammografi' är ett begrepp som ofta förväxlas med ultraljudsundersökningar av brösten, men de två är inte samma sak. Mammografi är en typ av röntgenundersökning som används för att screena och diagnostisera bröstcancer, medan ultraljud är en icke-joniserande bildmodellingsmetod som använder sig av högfrekventa ljudvågor.

Det finns ingen etablerad medicinsk definition på "ultraljudsmammografi", eftersom det inte är en erkänd metod inom medicinen. Det kan dock finnas förvirring kring begreppet, eftersom ultraljudsundersökningar av brösten ibland kan användas som ett komplement till mammografier i vissa fall.

I vissa situationer kan ultraljud användas när en mammografi inte ger tillräckligt klara bilder, till exempel hos unga kvinnor med täta bröstvävnader eller gravida kvinnor. Ultraljud är också ett vanligt komplement vid biopsier av brösten, då det kan användas för att guida behandlaren till den rätta platsen för att ta en provtagning.

I summa, 'ultraljudsmammografi' är ingen etablerad medicinsk term och refererar inte till en specifik undersökningsmetod. Ultraljud kan dock användas som ett komplement till mammografier i vissa fall för att ge mer information om bröstvävnaden.

'Metastase' är ett medicinskt begrepp som refererar till spridning av cancer från den ursprungliga tumören till andra delar av kroppen. Detta sker genom att cancercellerna lossnar från den primära tumören, färdas genom blod- eller lymfkretsloppet och slutligen etablerar sig i en ny plats där de kan bilda sekundära tumörer. Metastaser är ett komplicerat tillstånd som ofta är svårt att behandla och kan vara livshotande beroende på vilka organ som drabbats.

BRCA1 är ett tumörsuppressorgen, vilket innebär att det hjälper till att reglera celltillväxten och skyddar mot oregelbunden celldelning som kan leda till cancer. Genet har lokaliserats på kromosom 17q21 och består av 22 exoner som tillsammans kodar för ett protein med en längd av 1863 aminosyror.

En mutation i BRCA1-genet kan öka risken för att utveckla cancer, särskilt bröstcancer och äggstockscancer hos kvinnor. Det är värt att notera att endast en liten andel av alla bröstcancerfall orsakas av BRCA1-mutationer. Risken för att utveckla cancer beror på vilken typ av mutation som föreligger och hur den påverkar proteinet.

BRCA1-genet spelar en viktig roll i reparationen av DNA-skador, särskilt skador som orsakas av dubbelsträngsbrytningar. När ett DNA-molekyl bryts itu i två delar kan BRCA1 hjälpa till att reparera skadan genom en process som kallas homolog rekombination. Om BRCA1 inte fungerar korrekt kan DNA-skador stanna kvar och öka risken för mutationer och cancer.

Det är värt att notera att det finns också andra gener som är associerade med ett ökat risk för bröstcancer, såsom BRCA2, TP53, ATM, CHEK2 och PALB2. Om en person har en mutation i någon av dessa gener kan de ha en högre risk än genomsnittet att utveckla cancer.

"Hormone-secreting cell tumor" er en medisinsk betegnelse for en type godartet (godartet) eller ondartet (ongodartet) tumor som utvikler seg i endokrine kirteler eller celler, og som produserer og sekreterer hormoner. Disse typer av tumorer kan forstyrre normal hormonbalanse og føre til ulike symptomer etterhvert som de uønskede hormonene akkumulerer seg i kroppen.

Et eksempel på en hormon-producerende godartet tumor er en insulinom, som produserer for meget insulin og kan føre til lavt blodsukker (hypoglykemi). Et eksempel på en hormon-producerende ondartet tumor er en skjevmetabol fermion, som kan produsere og sekretere forskjellige typer hormoner som gastrin, serotonin og cortisol, og føre til mange ulike symptomer som mage-tarmbetingede klagesyndromer, diaré, hjerteflimmer og Cushings syndrom.

Lymfmetastas är när cancerceller sprider sig från sin ursprungliga plats i kroppen till lymfkörtlar. När cancerceller växer och delar de sig kan de ibland bryta loss från den ursprungliga tumören och färdas via blod- eller lymfsystemet till andra delar av kroppen. Om cancercellerna fastnar i en lymfkörtel och börjar växa där bildas ett nytt cancerförekomende, ett så kallat lymfmetastas.

Lymfkörtlarna är små, bönformade strukturer som finns över hela kroppen, främst i halsen, armhålorna och ljumskarna. Deras huvudsakliga funktion är att filtrera smittämnen och avfall från kroppen och producera vita blodkroppar, som hjälper till att bekämpa infektioner. När cancerceller sprider sig till lymfkörtlarna kan de störa denna funktion och leda till komplikationer såsom svullnad och smärta i de drabbade områdena.

Riskfaktorer är enligt medicinsk terminologi några egenskaper, faktorer eller expositioner som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, det vill säga de kan påverkas genom livsstilsförändringar och preventiva åtgärder, eller icke-modifierbara, som är oberoende av individens val och omständigheter. Exempel på modifierbara riskfaktorer inkluderar tobaksrökning, fysisk inaktivitet, ohälsosam kost och alkoholmissbruk. Icke-modifierbara riskfaktorer kan vara exempelvis genetiska predispositioner, ålder och kön. Det är värt att notera att närvaro av en riskfaktor inte garanterar att en person kommer att utveckla en viss sjukdom, men ökar bara sannolikheten.

Tumörstadieindelning, eller tumörgradering, är ett system för att bedöma hur aggressivt en tumör växer och om den sprider sig snabbt eller inte. Det hjälper läkare att bestämma prognosen och behandling för cancerpatienter. Det finns olika typer av tumörstadieindelningar, men de flesta använder sig av några gemensamma principer:

1. Cellulär differentiering: Här bedöms hur lika de cancersatta cellerna är jämfört med normala celler i samma typ av vävnad. Om cellerna ser mycket lika ut, betyder det att tumören har en högre differentiering och är mindre aggressiv. Om cellerna istället ser mycket olika ut jämfört med normala celler, betyder det att tumören har en lägre differentiering och är mer aggressiv.
2. Mitos (celldelning): Här räknas antalet mitoser per tio högkraftsmikroskopiska fält (HPF). En högre frekvens av mitoser visar på en snabbväxande tumör och en högre grad av malignitet.
3. Cellynukleär atypi: Här bedöms storleken, formen och läget på cellkärnan. Om cellkärnorna är oregelbundna i storlek och form, och om de är placerade nära cellytan, visar det på en högre grad av malignitet.
4. Nekros (död vävnad): Här letas efter nekrotisk vävnad inuti tumören. Om det finns nekros, visar det på en snabbväxande tumör och en högre grad av malignitet.

Dessa faktorer tas alla samman för att ge en tumör ett stadium och en grad. Det är viktigt att notera att olika cancertyper kan ha olika system för tumörstaging och -gradering, så det är alltid viktigt att konsultera en läkare eller specialist för att få rätt information om en specifik cancertyp.

"Fall-kontrollstudie" är en epidemiologisk studietyp där syftet är att undersöka samband mellan en utsatthet (exempelvis en viss beteendefaktor eller exponering) och ett sjukdomsfall. Studien jämför personer med sjukdomen (kallade "fall") med personer som inte har sjukdomen (kallade "kontroller"). Genom att jämföra dessa två grupper kan man se om det finns några skillnader mellan dem vad gäller utsattheten.

Det är viktigt att kontrollgruppen är så lik fallgruppen som möjligt, förutom sjukdomen, för att studien ska ge tillförlitliga resultat. Kontrollerna väljs ofta från samma population som fallen och matchas efter demografiska faktorer som ålder, kön och socioekonomisk status.

Fall-kontrollstudier är användbara när det är svårt att identifiera en representativ grupp av icke-sjuka personer i förväg, till exempel vid sällsynta sjukdomar eller då sjukdomen har lång inkubationstid. Dessa studier kan ge ett snabbt och kostnadseffektivt svar på frågor om orsakssamband mellan en utsatthet och ett sjukdomsfall.

Postmenopause är ett medicinskt tillstånd hos kvinnor som inträffar efter att de har upplevt 12 månader i rad utan menstruation, vilket indikerar att deras äggstockar har slutat producera ägg och hormonnivåerna av östrogen och progesteron har minskat kraftigt. Detta oftast inträffar naturligt vid ungefär 51 års ålder, men kan också orsakas av en operation eller annan medicinsk behandling som innebär borttagande av äggstockarna.

Symptomen på postmenopaus kan variera mellan olika kvinnor, men de vanligaste är heta flashes, nattsvett, sömnproblem, humörsvängningar, torrhet i slidan och urinblåsan samt ökad risken för benstarkhetsbrott (osteoporos). Dessa symptom kan vara milda till måttliga hos de flesta kvinnor, men kan ibland vara allvarligare och påverka deras vardagliga liv.

Det är viktigt för kvinnor i postmenopaus att ha regelbundna kontroller hos en läkare för att övervaka deras hälsotillstånd, särskilt med avseende på risken för benstarkhetsbrott och hjärt-kärlsjukdomar. En läkare kan också diskutera möjligheterna till behandlingar som kan lindra symptomen och minska riskerna för komplikationer.

Immunohistochemistry (IHC) är en teknik inom patologi och histologi som kombinerar immunologiska metoder med mikroskopisk observation för att visualisera specifika proteiner eller antigener i celler eller vävnader. Denna teknik använder sig av specifika antikroppar som är markerade med en fluorescerande markör eller en enzymatisk reaktion, vilket gör det möjligt att lokalisera och identifiera olika typer av celler och strukturer inuti ett vävnadsprov. IHC används ofta som en diagnosmetod inom klinisk medicin för att ställa diagnoser på olika slags cancersjukdomar och andra sjukdomar som är relaterade till specifika proteiner eller antigener.

"Breast-conserving surgery" är en medicinsk term som refererar till en typ av operation där endast den cancerosiska delen av bröstet tas bort, istället för att ta bort hela bröstet (total mastektomi). Detta kallas också partiell mastektomi eller lumpectomi.

Cellen eller tumör som tas bort under operationen inkluderar en säker marginal av frisk, omgivande vävnad. Syftet med denna typ av operation är att behålla så mycket som möjligt av det normala bröstvävnätet medan cancercellerna ändå tas bort.

Efter operationen kan strålbehandling och/eller kemoterapi behövas för att reducera risken för återfall (recurrent cancer).

'Bröstmjölk' är det näringsrika sekret som produceras i brösten hos kvinnor under och efter graviditet, för att ge näring till ett spädbarn. Den består av vatten, kolhydrater, protein, fett, vitaminer och mineraler, samt antikroppar och celler som hjälper till att stärka barnets immunförsvar. Bröstmjölken produceras i bröstkörtlarna och transporteras genom mjölkgångar till brösten, där den kan tas upp av barnet under amning.

Bröstrekonstruktion är en medicinsk procedur där bröstvävnaden återskapas, ofta efter att det har tagits bort som behandling för cancer. Det kan involvera användning av implantat eller vävnad från andra kroppsdelar för att skapa en ny bröstform och storlek. Målet är att återställa bröstens utseende och funktion så nära normalt som möjligt, samt att förbättra patientens kvalitet av liv och psykiska välbefinnande.

'Tumörceller, odlade' refererar till när cancerceller har bildat en massa eller tumör genom att dela sig och växa oregelbundet. Tumör i sig själv är inte alltid cancer, eftersom det finns både godartade (benigna) och elakartade (maligna) tumörer.

Godartade tumörer växer långsamt, har väldefinierade gränser och tenderar att vara mindre aggressiva än elakartade tumörer. De kan ofta tas bort genom kirurgi och är sällan livshotande.

Elakartade tumörer däremot, som också består av odlade tumörceller, växer snabbare, infiltrerar omgivande vävnad och kan sprida sig (metastasera) till andra delar av kroppen via blod- eller lymfkärlen. Dessa tumörer är mer aggressiva än godartade och kan vara livshotande beroende på storlek, placering och omfattning av spridningen.

En bröstcysta är en fluidfylld encapsulär formation i bröstvävnaden. Den kan vara av olika storlekar och kan kännas som en smälig nod under palpation. De flesta bröstcystorna är ofarliga, men de bör ändå undersökas av en läkare för att utesluta allvarliga orsaker såsom cancer. Diagnos ställs vanligtvis genom ultraljud och aspiration (evakuering) av cystan.

Karcinom är en typ av cancer som utgår från epitelceller, det vill säga celler som bildar ytskiktet hos olika typer av vävnader i kroppen. Exempel på sådana vävnader är huden och de slemhinnor som tappar in organ i andnings- och matspjälkningssystemen.

Karcinomer kan vara mycket olika när det gäller deras utseende, beteende och svar på behandling. De kan vara långsamt växande eller snabbt växande, de kan sprida sig till andra delar av kroppen (metastaser) eller inte.

Exempel på olika typer av karcinom inkluderar lungcancer (bronkialcancer), bröstcancer, prostata cancer, tarmsjukdom (kolorektal cancer) och hudcancer (basalcellscancer och plattcellscancer).

Tumörproteiner är proteiner som produceras av cancerceller och kan användas som markörer för att identifiera olika typer av cancersjukdomar. Dessa proteiner kan variera beroende på vilken typ av cancer som finns, dess aggressivitet och huruvida den har spridit sig till andra delar av kroppen. Tumörproteiner kan mätas i blodet eller andra kroppsfluidor och användas för att ställa en diagnos, övervaka behandlingseffekter och förutsäga prognosen hos cancerpatienter. Exempel på tumörproteiner inkluderar PSA (prostataspecifikt antigen) för prostatacancer, CA-125 för äggstockscancer och CEA (karcinoembryonalt antigen) för kolorektalcancer.

Medicinsk definition:

"Läkemedelsterapi, understödjande" refererar till användandet av läkemedel som komplement till andra behandlingsformer, med syfte att stödja den övergripande behandlingsplanen och förbättra patientens kvalitet på livet. Detta kan innebära användning av läkemedel som lindrar symtom, förhindrar komplikationer eller minskar biverkningar av andra behandlingar. Ofta är syftet med understödjande läkemedelsterapi att förbättra patientens livskvalitet och funktionsnivå, istället för att direkt påverka sjukdomens progression.

MCF-7 cells are a type of human breast cancer cell line that is commonly used in scientific research. The name "MCF-7" stands for Michigan Cancer Foundation-7, which reflects the origin of the cell line at the Michigan Cancer Foundation.

These cells are estrogen receptor (ER) and progesterone receptor (PR) positive, which means they have receptors that can bind to the hormones estrogen and progesterone, respectively. This characteristic makes MCF-7 cells a useful model for studying hormone-dependent breast cancer.

MCF-7 cells are also known to express certain other proteins that are often found in breast cancer tumors, such as HER2/neu and EGFR. They can form colonies in culture and are capable of producing structures similar to glands when grown in three-dimensional cultures.

These cells have been widely used in a variety of research applications, including studies on the mechanisms of hormone-dependent breast cancer growth, drug development and testing, and investigations into the genetic changes that occur in breast cancer cells.

Bröstkörtlarna, eller mammakörtlarna, hos människan är ett par glandulära organ som primärt utvecklas hos kvinnor för att producera och sekretera modersmjölk till spädbarn. De består av körtelvävnad innesluten i fett- och bindväv, omgiven av bröstmuskulatur. Hos män kan bröstkörtlarna vara underutvecklade eller saknas helt, men de innehåller fortfarande körtelvävnad som kan reagera på hormonella förändringar och orsaka till exempel ömmhet eller utslag.

'Fibroadenom' är en typ av godartad (ickecancerös) bröstknöl som är vanligast hos unga kvinnor, men kan förekomma vid alla åldrar. Det består av bindväv och glandulärt vävnad och kännetecknas vanligtvis av en smidig, rörlig massa i bröstet. Fibroadenom är oftast små, mellan 1-3 cm i diameter, men kan variera i storlek. De tenderar att växa långsamt och kan ibland öka i storlek under hormonella variationer, till exempel under menstruationscykeln.

Fibroadenom är vanligtvis smärtlösa, men vissa kvinnor kan uppleva en lätt smärta eller tryck i bröstet. Diagnosen ställs oftast genom en kombination av fysiskt undersök och bilddiagnostik som ultraljud eller mammografi. Ibland kan en biopsi behövas för att bekräfta diagnosen. Fibroadenom är i allmänhet ofarligt, men om det växer mycket snabbt eller ändrar form och storlek kan det vara nödvändigt att övervaka det regelbundet eller ta bort det chirurgiskt.

Estrogen Receptor Alpha (ERα) är en typ av estrogenreceptor, som är en typ av protein som binder till kvävebasen estradiol, en form av östrogen, i cellkärnan. När ERα binder till estradiol aktiveras det och fungerar som en transkriptionsfaktor, vilket innebär att det reglerar genuttrycket av specifika gener i cellen. ERα spelar en viktig roll i regleringen av celltillväxt, differentiering och apoptos (programmerad celldöd) i bland annat bröst- och reproduktionssystemet hos däggdjur.

Abnormala nivåer eller funktioner av ERα har visats vara relaterade till flera patologiska tillstånd, inklusive bröstcancer. Många behandlingar och läkemedel för bröstcancer riktas mot ERα, inklusive aromatashämmare som blockerar produktionen av estradiol och selektiva östrogenreceptormodulatorer (SERMs) som binder till ERα och förhindrar att det aktiveras av estradiol.

"Bröstvårtor" (areolae mammae) är de pigmenterade områdena runt de kvinnliga (och i vissa fall manliga) brösten. De består av talgkörtlar, svettkörtlar och muskulatur som hjälper till att dränka barn under amning. Bröstvårtorna kan variera mycket mellan individer i storlek, form och färg, och deras utseende kan ändras över tiden på grund av hormonella förändringar eller åldrande.

Estrogen är ett samlingsnamn för en grupp steroidhormoner som är vitala för reproduktivt hälsa och homeostas hos kvinnor. De produceras naturligt i kroppen, främst i äggstockarna, men även i mindre utsträckning i fettvävnad, bröstkörtlar och binjurarna. Estrogen har en rad betydelsefulla funktioner i kroppen, däribland att reglera menstruationscykeln, underhålla skelettet, påverka kardiovaskulärt systemet och stödja reproduktiv hälsa.

Det finns tre huvudsakliga typer av estrogen som förekommer naturligt i människokroppen:

1. Estradiol (E2): Det dominerande estrogenet under kvinnors fertila år och produceras huvudsakligen i äggstockarna.
2. Estron (E1): Produceras i både äggstockar och fettvävnad, och är det huvudsakliga estrogenet hos postmenopausala kvinnor.
3. Estriol (E3): Produceras främst under graviditeten av placentan.

Estrogenets roll inkluderar att:

* Reglera menstruationscykeln och underhålla reproduktiv hälsa
* Stimulera tillväxten och utvecklingen av kvinnliga sekundära könsdrag
* Skydda skelettet genom att förhindra benmassans nedbrytning och främja benneuuppbyggnaden
* Verka som antiinflammatoriskt medel
* Skydda hjärtat och kärlen genom att öka HDL-kolestrol (det "goda" kolestrol) och minska LDL-kolestrol (det "dåliga" kolestrol)
* Stödja kognitiv funktion och minneskapacitet

I medicinsk kontext kan syntetiska former av estrogen användas för att behandla symtom relaterade till menopaus, hormonbrist, osteoporos och vissa typer av cancer.

"Cellular engraftment" refers to the process by which cells or tissues are transplanted into a patient's body and establish themselves within the recipient's tissue. This is an important concept in regenerative medicine, where cells such as stem cells may be used to replace or repair damaged or diseased tissues.

During cellular engraftment, the donor cells must migrate to the site of injury or damage, adhere to the extracellular matrix, and differentiate into the appropriate cell type. They must also establish a blood supply to receive nutrients and oxygen, and evade the recipient's immune system to avoid rejection.

The success of cellular engraftment depends on various factors, including the type and quality of the donor cells, the method of delivery, and the condition of the recipient's tissue. Efficient and safe cellular engraftment is a critical challenge in regenerative medicine, as it can have significant implications for the treatment of various diseases and conditions, such as cancer, diabetes, heart disease, and neurological disorders.

Premenopause är den period i en kvinna's liv då hon närmar sig menopaus. Under den här tiden kan kvinnan uppleva oregelbunda menstruationscykler och hormonförändringar, även om hon fortfarande har reguljära menstruationer. Detta kan pågå under flera år innan kvinnan når menopaus, som officiellt definieras som den tidpunkt då en kvinna inte har haft menstruation under 12 månader i rad, utan medicinsk orsak.

Under premenopausen kan kvinnor uppleva en rad symptom, inklusive heta flashes, nattliga svettningar, sömnsnår, humörsvängningar och förändringar i minnesförmågan. Dessa symptom orsakas av fluktuationer i kvinnans hormonnivåer, särskilt östrogen och progesteron.

Det är viktigt för kvinnor att prata med sin läkare om vilka symtom de upplever under premenopausen, eftersom det finns behandlingar som kan hjälpa att lindra dem. Kvinnor bör också prata med sin läkare om hur de kan hantera sina hälsovanor under den här tiden för att minska risken för relaterade hälsoproblem, såsom hjärt-kärlsjukdomar och benstarka sjukdomar.

"Experimentell brösttumör" är inte en etablerad medicinsk diagnos. Begreppet kan dock avse forskning relaterad till att skapa eller manipulera tumörer i brösten för att undersöka deras beteende, svar på behandling och andra aspekter av cancerbiologin. Detta görs ofta genom att använda djurmodeller, cellkulturer eller andra prekliniska modeller.

Experimentell forskning inom området bröstcancer kan handla om att undersöka olika typer av behandlingar, såsom cellterapi, immunterapi, targeted therapies och andra innovativa behandlingsmetoder. Forskningen kan även fokusera på att försöka förstå cancerutvecklingen, tillväxten och spridningen av tumörer i brösten, samt på att undersöka riskfaktorer och skyddsfaktorer för bröstcancer.

Det är viktigt att notera att experimentell forskning inte direkt appliceras på människor och att det krävs ytterligare studier och kliniska prövningar innan nya behandlingsmetoder kan användas i klinisk praxis.

Bröstimplantation är en typ av kirurgisk procedur där ett implantat placeras under bröstvävnaden eller muskulaturen för att förändra storleken, formen eller utseendet på brösten. Detta kan göras av rekonstruktiva skäl, till exempel efter en tumöroperation, eller estetiska skäl.

Det vanligaste slaget av bröstimplantat är fyllda med saltvatten (fysiologisk koksaltlösning) eller silikongelé. Implantaten kan också variera i form, storlek och yttextur. Under operationen skapar kirurgen en incision, skär av en liten tasm i bröstvävnaden eller muskulaturen och skapar en plats där implantatet kan placeras. Sedan fäster kirurgen implantatet till den omgivande vävnaden med hjälp av suturer.

Det är viktigt att notera att alla operationer innebär risker och komplikationer, och bröstimplantation är inte en undantag. Några exempel på komplikationer kan vara infektion, blödning, förändringar i känsel, skiftande asymmetri och problem med implantatet självt, såsom deflation eller rörelse. Därför är det viktigt att diskutera både fördelarna och riskerna med din läkare innan du bestämmer dig för en bröstimplantation.

BRCA2 (BReast CAncer gene 2) är ett protein som kodas för av BRCA2-genen. Detta protein spelar en viktig roll i reparationen av DNA-skador, särskilt dubbelsträngsbrytningar, och hjälper till att säkerställa stabiliteten hos kromosomerna under celldelningen. Mutationer i BRCA2-genen kan öka risken för att utveckla cancer, framför allt bröstcancer och äggstockscancer hos kvinnor, men även prostatacancer och pankreascancer hos både män och kvinnor.

Medicinskt sett definieras menopaus som den sista naturliga menstruationen hos en kvinna. Det är ett tillstånd som markerar slutet på hennes reproduktiva livscykel. För att ställa medicinsk diagnos av menopaus behöver det ha gått minst 12 månader sedan den sista menstruationen, och kvinnan får inte ha några andra medicinska orsaker till ausblevande menstruationer.

Under menopausen sjunker kvinnans könshormonnivåer, särskilt östrogenet, vilket kan leda till en rad symtom som varierar mellan olika kvinnor. Några vanliga symtom inkluderar heta flashes, nattsvett, sömnsvårigheter, humörsvängningar, torrhet i slidan och urinvägen samt minnes- och koncentrationssvårigheter.

Det är värt att notera att menopaus kan också orsakas av kirurgiska ingrepp eller medicinska behandlingar, till exempel när båda äggstockarna tas bort eller när hormonbehandlingen avbryts efter en cancerbehandling. I dessa fall talar man om "konstgjord menopaus".

BRCA1-proteinet er en viktig tumorsuppressorprotein som spiller en sentral rolle i reparasjonen av DNA-skader og vedholte celldeling. Det er kodet av BRCA1-genet, som ligger på kromosom 17. Mutasjoner i BRCA1-genet kan føre til ufunksjonalitet hos proteinet og øke risikoen for å utvikle visse typer av kreft, særlig brystkreft og ovarialkreft, hos personer som har arvet disse mutasjonene fra foreldrene sine.

'Armhåla' (latin: Axilla) är en anatomisk term för den region som befinner sig under överarmsen och ovanför mellankroppen. Den inkluderar pannikulus carnosus, axillarlakarna, axillärlymfkörtlar, nervändar, blodkärl och det subkutana fettet. Armhålan är en kritisk region för medicinsk diagnostik eftersom den innehåller ett stort antal lymfkörtlar som kan drabbas av inflammation eller cancer, särskilt i samband med bröstcancer hos kvinnor.

BRCA2 (BReast CAncer gene 2) er ein gen som normalt regulerer celles dividering og reparasjon av DNA-skader. Det finst studier som viser at mutasjoner i BRCA2-genet kan øke risikoen for å utvikle bestemte typer av kreft, særlig brystkreft og eierovnskreft hos kvinner. Menn med BRCA2-mutasjoner kan også ha økt risiko for å utvikle prostatakreft og andre typer av kreft. Det er viktig å merke seg at det ikke er alle som har en BRCA2-mutasjon som vil utvikle kreft, men risikoen er høyere enn i gjennomsnittet.

BRCA2-genet består av om lag 70 kilobasepar (kb) DNA og inneholder 26 eksoner som koder for et protein på 3418 aminosyrer. Mutasjoner i BRCA2-genet kan føre til produksjon av en feilfungerende proteinkopi eller ingen proteinkopi alls, noe som kan påvirke cellens evne til å reparere DNA-skader og kontrollere celledivisjon.

Det er viktig å understreke at det ikke er alle BRCA2-mutasjoner som har en sammenheng med kreftutvikling, og at andre faktorer som livsstil, miljø og arvelige faktorer også kan spille en rolle. Testing for BRCA2-mutasjoner bør foretas av en lisensiert lege etter å ha diskutert mulige konsekvenser og betydning med pasienten.

Cell proliferation refers to the process by which cells divide and increase in number. In medicine, cell proliferation is a fundamental biological process that is tightly regulated in the body. However, uncontrolled cell proliferation can lead to the development of various diseases, including cancer. Therefore, understanding the mechanisms that regulate cell proliferation is crucial for developing effective treatments for these conditions.

The process of cell proliferation involves several stages, including:

1. Cell growth and preparation for division (G1 phase)
2. DNA replication (S phase)
3. Preparation for cell division (G2 phase)
4. Cell division (M phase), which includes mitosis (nuclear division) and cytokinesis (cytoplasmic division)

These stages are tightly regulated by various intracellular signaling pathways, as well as external factors such as growth factors and hormones. Dysregulation of these pathways can lead to abnormal cell proliferation and the development of diseases such as cancer.

In summary, cell proliferation is a critical biological process that is tightly regulated in the body. Understanding the mechanisms that control cell proliferation is essential for developing effective treatments for various medical conditions, including cancer.

Hormonberoende tumörer är en typ av cancer som växer och sprider sig snabbare i närvaro av specifika hormoner i kroppen. De flesta hormonberoende tumörerna är godartade, men vissa kan bli elakartade över tid.

Hormonberoende tumörer kan påverkas av hormoner som produceras naturligt i kroppen, såsom östrogen, progesteron och testosteron. Dessa hormoner binder till receptorer på cancercellerna och stimulerar celldelning och tillväxt.

Exempel på hormonberoende tumörer inkluderar bröstcancer hos kvinnor (i synnerhet äkta hereditära cancerformen kallad BRCA1/2-relaterad cancer), prostatacancer hos män och sköldkörtelcancer.

Behandlingen för hormonberoende tumörer innebär ofta att blockera produktionen av de hormoner som driver tillväxten eller hindra dem från att binda till receptorerna på cancercellerna. Exempel på behandlingsmetoder är mediciner som blockerar östrogenproduktionen hos kvinnor med bröstcancer, såsom aromatashämmare och tamoxifen, samt antiandrogener som blockerar testosteronverkan hos män med prostatacancer.

Triple negativt bröstcancer, eller "Triple Negative Breast Neoplasms" på engelska, refererar till en specifik typ av bröstcancer som saknar tre vanliga karakteristiska markörer: estrogenreceptor (ER), progesteronreceptor (PR) och HER2/neu överexpression eller amplifikation. Detta innebär att cancercellerna inte har receptorer för hormonerna östrogen och progesteron, och också saknar överaktivitet av onkogenen HER2/neu.

Triple negativ bröstcancer tenderar att ha en högre grad av malignitet, är ofta aggressiva och kan metastasera snabbare jämfört med andra typer av bröstcancer. På grund av sin speciella biologi svarar den inte på de vanliga behandlingsalternativen som hormonterapi eller HER2-targeterad terapi. Istället behandlas den ofta med kemoterapi och ibland med immunterapi.

Det är viktigt att poängtera att även om en triple negativ bröstcancer kan vara mer aggressiv, så har många patienter ändå goda prognoser, särskilt om cancercellerna inte har spridit sig till andra delar av kroppen vid diagnos.

Inflammatory Breast Neoplasm (IBN) är en sällsynt och aggressiv form av bröstcancer. Istället för att bilda en tumörknut eller nod som vanligtvis kännetecknar bröstcancer, infiltrerar cancercellerna i IBN de små blodkärlen och lymfkärlen i brösten, orsakande ett inflammatoriskt svar. Detta ger upphov till symptom som rodnad, ödem, varmhet och svullnad i bröstet, vilket kan likna en infektion eller inflammation.

IBN utvecklas ofta snabbt och tenderar att ha spridit sig till lymfkärlen under axeln (i axillarl regionen) vid diagnos. På grund av dess aggressiva natur och tendensen att spridas snabbt, behandlas IBN vanligtvis med kombinationer av kirurgi, strålbehandling och systemisk behandling som kemoterapi och/eller hormonterapi.

Det är viktigt att notera att IBN kan vara svår att diagnostisera korrekt på grund av dess ovanliga symptom, som kan förväxlas med andra tillstånd, såsom mastit (bröstinflammation). Rätt tidsdiagnos och behandling är av stor betydelse för att öka chanserna till ett gott utfall.

ErbB-2, även känt som HER2/neu, är ett onkogen som kodas för av en gen på kromosom 17. Det är en typ av receptor för tillväxtfaktorer, vilket betyder att det binder till specifika proteiner utanpå cellen och signalerar in i cellen för celldelning och tillväxt.

När ErbB-2-genen är överaktiv eller när det finns för många kopior av genen i en cells DNA, kan det leda till onkogenisk transformation och cancer. Överaktivering av ErbB-2 har visat sig vara särskilt vanligt förekommande i bröstcancer, där det är associerat med aggressiv tumörväxt och sämre prognos. Cirka 20-30% av alla bröstcancertumörer har överaktivering av ErbB-2.

Det finns behandlingar som riktar in sig på ErbB-2, såsom monoklonala antikroppar och tyrosinkinashämmare, som kan minska tumörväxten och förlänga patientens överlevnad.

Duktal karcinom är en typ av bröstcancer som utgår från det glandulära vävnadsmaterialet i brösten, kallat "drüsig" vävnad. Ordet "duktal" refererar till de specifika cellerna där cancern har sin ursprung, nämligen de celler som bildar de så kallade "gångarna" (ductus) i bröstet som transporterar mjölk under amningstiden.

Duktal karcinom är den vanligaste formen av bröstcancer och kan vara olika aggressiva beroende på hur djupt cancern har penetrerat bröstvävnaden och om det har spritt till andra delar av kroppen. I de flesta fall upptäcks den i ett tidigt stadium, vilket gör att behandlingen ofta kan vara framgångsrik.

Aromatase inhibitors (AIs) are a class of drugs that are used to treat certain types of breast cancer in postmenopausal women. They work by blocking the enzyme aromatase, which is responsible for converting other hormones into estrogen. By inhibiting this enzyme, the amount of estrogen in the body is reduced, which can slow or stop the growth of certain types of breast cancer cells that need estrogen to grow.

Aromatase inhibitors are often used as a treatment for hormone receptor-positive breast cancer, which is a type of breast cancer that grows in response to the hormones estrogen and/or progesterone. These drugs are typically given after surgery, radiation therapy, or chemotherapy, and are taken daily as a pill.

There are three aromatase inhibitors that are currently approved for use in the United States: letrozole (Femara), anastrozole (Arimidex), and exemestane (Aromasin). These drugs have been shown to be effective at reducing the risk of breast cancer recurrence and improving survival in postmenopausal women with hormone receptor-positive breast cancer.

It is important to note that aromatase inhibitors are not suitable for all women with breast cancer, and they may cause side effects such as hot flashes, joint pain, and bone loss. As with any medication, it is important to discuss the potential benefits and risks of aromatase inhibitors with a healthcare provider.

Estrogen antagonists, also known as anti-estrogens, are a class of drugs that block the effects of estrogen in the body. They work by binding to estrogen receptors and preventing the natural estrogen hormone from attaching to them. This results in the inhibition of estrogen-mediated activities in various tissues, including breast and uterine tissue.

There are two main types of estrogen antagonists: selective estrogen receptor modulators (SERMs) and pure estrogen receptor antagonists (PERAs). SERMs can act as both estrogen agonists and antagonists, depending on the target tissue. For example, tamoxifen is a SERM that acts as an estrogen antagonist in breast tissue but as an estrogen agonist in bone tissue, helping to maintain bone density. In contrast, PERAs are pure estrogen receptor antagonists and block estrogen activity in all tissues.

Estrogen antagonists are used in the treatment of various medical conditions, including hormone-sensitive breast cancer, infertility, and osteoporosis. They can also be used to alleviate symptoms of menopause, such as hot flashes and vaginal dryness. However, long-term use of estrogen antagonists may have adverse effects, including an increased risk of endometrial cancer, blood clots, and stroke. Therefore, the benefits and risks of using these drugs must be carefully considered before starting treatment.

'Karcinom i situ' (CIS) är en term inom patologi och onkologi som betecknar en tidig form av cancer, där cancercellerna ännu inte har spritt sig utan begränsar sig till det ursprungliga vävnadsområdet. CIS innebär att cellerna har förändringar som är karakteristiska för cancer, men de har inte penetrerat basalmembranet och spridit sig till omgivande vävnad eller till andra delar av kroppen.

CIS kan ses som en precancerös tillstånd, eftersom det finns en risk att den kommer att utvecklas till en invasiv cancer om den inte behandlas. Det är viktigt att notera att CIS inte alltid kommer att leda till cancer, men det är ett tecken på att cellerna har förändrats och kan vara ett indikation på ökad risk.

Exempel på platser där karcinom i situ kan uppstå inkluderar:

* Bröstcancer (DCIS - duktal carcinoma in situ)
* Skvamös cellcancer i lungorna (SCCIS - squamous cell carcinoma in situ)
* Högt gradig cellytisk skivepitelcancer i cervix (CGIN - cervical glandular intraepithelial neoplasia, grade 3)

Behandlingen av CIS kan bestå av kirurgi, strålbehandling eller observation beroende på typen och placeringen av tillståndet samt andra faktorer som ålder, allmäntillstånd och personliga preferenser.

'Genetiska sjukdomsanlag' refererar till en persons predisposition eller benägenhet att utveckla vissa sjukdomar orsakade av avvikelser i deras genetisk make-up. Detta innebär att de har ärvt specifika gener från sina föräldrar som ökar risken för att utveckla en viss sjukdom, även om det inte garanterar att personen kommer att utveckla sjukdomen.

Det finns olika typer av genetiska sjukdomsanlag, beroende på hur många gener som är involverade och hur stor roll de spelar i sjukdomens uppkomst. Några exempel på genetiska sjukdomsanlag inkluderar:

1. Monogenetiska sjukdomsanlag: Orsakas av en enda gen som är defekt eller muterad. Exempel på monogenetiska sjukdomsanlag är cystisk fibros, Huntingtons sjukdom och sjukdomen Marfan.

2. Multifaktoriella sjukdomsanlag: Orsakas av en kombination av genetiska och miljömässiga faktorer. Exempel på multifaktoriella sjukdomsanlag är diabetes, cancer, hjärt-kärlsjukdomar och psykiatriska störningar som schizofreni och depression.

3. Mitochondriella sjukdomsanlag: Orsakas av mutationer i mitokondrie-DNA, som är den del av DNA som finns utanför cellkärnan och som ärvs från modern. Exempel på mitokondriella sjukdomsanlag är Leigh syndrom, Kearns-Sayre syndrom och MELAS (mitochondriell encefalopati, läkemedelskänslig epilepsi, svårigheter att äta, huvudvärk och svimningar).

Det är viktigt att notera att genetisk predisposition för en viss sjukdom inte alltid leder till utveckling av sjukdomen. Miljömässiga faktorer som livsstil, näringsintag och exponering för skadliga ämnen kan också spela en roll i utvecklingen av en sjukdom.

'Tumörrecidiv, lokalt' refererer til at en tidligere behandlet cancer vendrer tilbage i nærheden af den oprindelige tumorlokalisation. Dette sker som regel indenfor to år efter den oprindelige behandling, og det er et tegn på at cancerbehandlingen ikke har været fuldstændigt effektivt i at fjerne alle cancercellerne.

Lokale recidiver kan ofte behandles lokalt med kirurgi, stråleterapi eller andre former for lokal behandling, afhængig af cancertypen og hvorvidt patienten har haft en tidligere behandling. Men selvom en lokal recidiv kan behandles, øger det stadig risikoen for at canceren spredes til andre dele af kroppen (metastaser). Derfor er det vigtigt at have regelmæssige kontroller efter en kræftbehandling for at opdage og behandle eventuelle recidiver tidligt.

Medicinskt kan man definiera 'sjukdomsfri överlevnad' som den perioden när en person som har haft en viss sjukdom eller behandling förblir frisk och inte uppvisar några symtom eller tecken på återfall eller rekurrens av sjukdomen under en specificerad tidsperiod. Under denna tid måste individen också uppfylla vissa kliniska kriterier för att vara klassificerad som sjukdomsfri.

Sjukdomsfri överlevnad används ofta i klinisk forskning och på behandlingscentrum för att bedöma effektiviteten hos olika terapier eller behandlingar, samt för att förutsäga prognoser och livslängd för patienter med olika sjukdomar.

Exempelvis kan sjukdomsfri överlevnad användas för att beskriva hur länge en cancerpatient är fri från cancersjukdom efter behandling, eller hur länge en person som har haft en hjärtinfarkt förblir frisk och inte uppvisar några tecken på ytterligare hjärtskador.

Det är värt att notera att sjukdomsfri överlevnad kan variera beroende på typ av sjukdom, behandling, individuella skillnader och andra faktorer.

"Genetiskt uttrycks mönster" refererar till hur och när gener i ett individuellt genomi expressar sig, det vill säga hur de producerar specifika proteiner eller RNA-molekyler. Detta kan variera mellan olika celltyper, till exempel leverceller jämfört med hjärnceller, och under olika livscykel-faserna, som fostertillstånd jämfört med vuxen ålder. Genuttrycksmönster kan påverkas av både genetiska och miljömässiga faktorer.

Det är värt att notera att termen 'genetiskt uttrycks mönster' ofta används i samband med studier av epigenetik, som undersöker hur miljöfaktorer kan påverka genuttryck genom mekanismer som DNA-metylering och histonmodifiering. Dessa förändringar kan vara reversibla och är ofta specifika för en viss celltyp eller tillstånd, vilket leder till unika genuttrycks mönster.

'Survival analysis' är en statistisk metod som används för att analysera tid till händelse, ofta för att undersöka tiden till ett specifikt utfall, såsom dödlighet eller misslyckande av en behandling. Den inkluderar tekniker för att beräkna sannolikheten för olika typer av överlevnad, som total överlevnad (tiden till att den första händelsen inträffar), ömsesidig överlevnad (sannolikheten för att båda två i en grupp överlever till en viss tidpunkt) och begränsad överlevnad (sannolikheten för att överleva en viss tidsperiod). Survival analysis används ofta inom medicinsk forskning, men kan också användas inom andra områden som kräver analys av tid till händelse, såsom ingenjörsvetenskap och sociologi.

Den medicinska termen "nakna möss" (nude mice) används för att beskriva en typ av genetiskt modifierade laboratoriedjur som saknar ett fungerande immunsystem. Detta uppnås genom att avla bort gener som kodar för viktiga komponenter i djurets immunsvar, till exempel T-celler och B-celler.

Nakna möss används ofta inom forskning eftersom de är immunbristiga och inte kommer att avvisa främmande celler eller substanser som annars skulle ske om de hade ett normalt fungerande immunsvar. Det gör dem till en idealisk plattform för att studera sjukdomar som cancer, infektionssjukdomar och autoimmuna sjukdomar, där forskare kan transplantera humanceller eller patogener in i djuren utan att behöva oroa sig för immunreaktioner.

Det är värt att notera att termen "nakna" inte refererar till hudens utseende, utan snarare till det faktum att de saknar ett fungerande immunsvar. Dessa möss kan ha normalt utseende och beteende annars.

En massundersökning är en systematisk undersökning av en stor grupp människor i en viss population med avsikt att upptäcka eller förhindra sjukdomar, bevara hälsa eller samla information om hälsan inom populationen. Detta kan involvera screening-test som undersöker individerna för specifika sjukdomar eller riskfaktorer, ofta utan att det finns några symptom eller tecken på sjukdom. Exempel på massundersökningar inkluderar mammografi för att upptäcka bröstcancer hos äldre kvinnor och kolonoskopiering för att upptäcka tarmsjukdomar hos vuxna. Massundersökningar kan också involvera en mer omfattande undersökning av hela populationen för att samla information om deras hälsostatus, livsstil och andra faktorer som kan påverka deras hälsorisken.

I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:

1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.

I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.

Läkemedelsresistens hos cancer eller tumör innebär att cancerceller blir mindre känsliga för behandling med läkemedel som tidigare fungerat. Detta kan inträffa på grund av genetiska mutationer eller andra mekanismer i cancercellerna, vilket gör att de inte längre svarar på läkemedlet som förväntat.

Det finns olika typer av läkemedelsresistens hos tumörer, beroende på vilken typ av behandling som används. Till exempel kan resistens mot kemoterapi orsakas av en ökad förmåga hos cancercellerna att reparera skada på DNA eller att pumpa ut läkemedlet från cellen. Resistens mot målriktad terapi, som monoklonala antikroppar eller tyrosinkinashämmare, kan bero på mutationer i de molekyler som behandlingen riktar in sig på.

Läkemedelsresistens hos tumörer är en utmaning inom cancerbehandling och forskning kring hur man kan förhindra eller överbrygga resistens är därför ett viktigt område.

"Uppföljningsstudier" (engelska: "follow-up studies") är en typ av longitudinell forskningsdesign inom medicinen där man studerar en grupp individer under en längre tidsperiod. Dessa studier kan vara observationella eller interventionsbaserade, och syftet är ofta att undersöka hur olika faktorer påverkar hälsan, sjukdomsutvecklingen eller behandlingsresultaten över tid.

I en uppföljningsstudie kan forskarna exempelvis samla in data om deltagarnas levnadsvanor, miljöfaktorer och medicinska historik, och sedan följa upp dem regelbundet för att se hur de utvecklas. Detta kan ge värdefull information om riskfaktorer, skyddsfaktorer och möjliga orsaker till olika hälsotillstånd.

Uppföljningsstudier kan vara av olika slag, beroende på hur länge de pågår och hur ofta data samlas in. De kan vara kohortstudier, där en grupp individer följs över tid, eller fallföljningsstudier, där man följer upp en specifik diagnos eller behandling hos en grupp patienter.

Kombinationstherapie mit Zelltherapeutika bezieht sich auf die Anwendung von zwei oder mehr Arten von Zelltherapeutika, die zusammen verwendet werden, um eine Krankheit oder Erkrankung zu behandeln. Zelltherapeutika sind medizinische Produkte, die lebende Zellen enthalten und dazu bestimmt sind, bei, in oder mit dem menschlichen Körper angewendet zu werden, um eine therapeutische Wirkung zu erzielen.

Die Kombinationstherapie mit Zelltherapeutika kann auf verschiedene Arten durchgeführt werden, wie zum Beispiel:

* Die Kombination von Stammzellen und genetisch modifizierten Zellen, um eine spezifische therapeutische Wirkung zu erzielen.
* Die Kombination von zwei oder mehr Arten von Stammzellen, um die Vorteile jeder Art von Stammzelle zu nutzen und eine verbesserte therapeutische Wirkung zu erzielen.
* Die Kombination von Zelltherapeutika mit anderen Arten von Therapien, wie zum Beispiel Chemotherapie oder Strahlentherapie, um die Wirksamkeit der Behandlung zu erhöhen und gleichzeitig Nebenwirkungen zu minimieren.

Die Kombinationstherapie mit Zelltherapeutika ist ein aktives Forschungsgebiet in der Medizin, insbesondere in Bereichen wie Onkologie, Neurologie und degenerative Erkrankungen. Es gibt bereits einige zugelassene Produkte, die auf dieser Art von Therapie basieren, und es wird erwartet, dass in den kommenden Jahren weitere Produkte auf den Markt kommen werden.

"Behandlingsresultat" er en betegnelse for hvordan en pasient reagerer på en behandling. Det kan inkludere forbedringer i symptomer, funksjon og kvalitet av liv, men også potentiale bivirkninger eller komplikasjoner til behandlingen. Behandlingsresultatet må ofte evalueres over tid for å kunne avgjøre om behandlingen er effektiv og om det er behov for justeringer i terapeutisk strategi.

'Incidens' er en begrep i epidemiologi som refererer til antallet af nye tilfælde af en sygdom, skade eller anden helbredsrelateret hændelse, der opstår inden for en bestemt periode i en given befolkningsgruppe. Incidensen beregnes som det antal nye tilfælde divideret med den gennemsnitlige persontid i befolkningsgruppen under observation, og udtrykkes ofte som et antal tilfælde per 1000 personer pr. år.

Denne måling er vigtig for at forstå hyppigheden af en sygdom eller hændelse i en befolkning og kan anvendes til at sammenligne risici over tid, steder eller mellem forskellige grupper.

Kohortstudie är en epidemiologisk studietyp där en grupp individer (kohorten) följs över tid för att undersöka samband mellan exponeringar och hälsa. Kohortstudien kan vara antingen prospektiv, där deltagarna rekryteras i förväg och studien följer dem framåt i tiden, eller retrospektiv, där man undersöker en kohort som redan har exponerats för ett visst fenomen i det förflutna.

I en prospektiv kohortstudie identifieras deltagarna baserat på en viss exponering och jämförs sedan med en kontrollgrupp som inte är exponerad. Deltagarna följs sedan över tid för att se om de utvecklar en viss hälsotillstånd eller komplikationer.

Retrospektiva kohortstudier använder sig av redan befintliga data, till exempel sjukvårdsregister eller folkräkningar, för att undersöka samband mellan en tidigare exponering och senare hälsoutfall.

Kohortstudier ger ofta starka belägg för orsakssamband eftersom man kan följa deltagarna över lång tid och kontrollera för potentiala störvariabler.

Estradiol, ofta förkortat E2, är den mest prevalenta och aktiva formen av östrogen, ett viktigt sexhormon hos däggdjur. Det produceras naturligt i äggstockarna, men kan också syntetiseras konstgjordt för medicinska ändamål.

Estradiol spelar en central roll i kvinnors reproduktiva system genom att stödja utvecklingen och underhållet av sekundära könsorgan, men det har också andra viktiga funktioner i kroppen som hjälper till att reglera bland annat kalciumomsättning, hjärt-kärlsystemet, huden och centrala nervsystemet.

Nivåerna av estradiol varierar under livet och är högst under fertil ålder, men sjunker kraftigt efter menopaus. Lägre nivåer kan leda till symptom som heta flusher, nattsvett, sömnproblem, humörförändringar och ökad risktagare för vissa sjukdomar som osteoporos och hjärt-kärlsjukdomar.

I medicinska sammanhang används estradiol ofta för att behandla symtom relaterade till menopaus, infertilitet, bristande könsmognad, prostatacancer och vissa typer av könsdysfori.

RNA (Ribonucleic acid) är ett samlingsnamn för en grupp molekyler som spelar en central roll i cellens proteinsyntes och genuttryck. Det finns olika typer av RNA, men en specifik typ kallas just budbärarrNA (mRNA, messenger RNA). BudbärarrNA har till uppgift att transportera genetisk information från cellkärnan till ribosomen i cytoplasman, där den används för att bygga upp proteiner enligt instruktionerna i genomet. På så sätt fungerar budbärarrNA som ett slags "budbärare" av genetisk information mellan cellkärnan och ribosomen.

I medicinen refererer 'risiko' til sandsynligheden for at en given begivenhed, typisk en negativ hændelse eller et uønsket resultat, vil opstå. Risikoen udtrykkes ofte som sandsynligheden for at en given begivenhed vil indtræffe indenfor en given tidsperiode, og kan beregnes på flere måder, alt efter konteksten.

For eksempel kan risikoen for at udvikle et hjerteproblem i løbet af de næste 10 år beregnes som det antal personer ud af 100, der forventes at udvikle et hjerteproblem indenfor de næste 10 år. Risikoen kan også udtrykkes som en oddsratio, hvor sandsynligheden for at en begivenhed vil indtræffe i en gruppe sammenlignes med sandsynligheden for at den samme begivenhed vil indtræffe i en anden gruppe.

Risikovurderinger anvendes ofte i medicinsk beslutningstagen, hvor de kan hjælpe læger og patienter med at vurdere fordelene og ulemperne ved forskellige behandlingsmuligheder. Risikovurderinger bør altid ses i sammenhæng med andre faktorer, såsom alder, køn, medicinsk historie og livsstil, da disse faktorer kan have en betydelig indflydelse på den individuelle risiko for en given negativ hændelse eller et uønsket resultat.

En nålbiopsi är en medicinsk undersökningsmetod där en tunn, hålformad behandlingsnål används för att ta ett vävnadsprov från ett organ eller en lymfkörtel. Provet används sedan för att diagnostisera olika sjukdomar, som till exempel cancer. Under proceduren guidas nålen med hjälp av ultraljud, röntgenstrålar eller datorstyrning till den specifika platsen där vävnaden ska tas ut. Nålbiopsin är en relativt smärtfri procedur och kräver ofta endast lokalbedövning.

"Age factors" in a medical context refers to the various changes and conditions that occur as a result of aging, which can affect an individual's health and susceptibility to disease. These factors may include:

* Physical changes associated with aging, such as decreased muscle mass, bone density, and lung function
* Increased risk for certain chronic diseases, such as heart disease, stroke, diabetes, and cancer
* Changes in sensory perception, including vision and hearing loss
* Cognitive decline, including an increased risk of dementia and Alzheimer's disease
* Increased susceptibility to infections due to a weakened immune system
* Greater likelihood of experiencing multiple chronic conditions simultaneously (multimorbidity)

These age-related factors can impact the diagnosis, treatment, and management of medical conditions, and must be taken into account when providing care for older adults.

Den omvända transkriptaspolymeraskedjereaktionen (RT-PCR) är en laboratorieteknik som används för att kopiera RNA till komplementär DNA (cDNA). Denna metod bygger på två olika enzymatiska reaktioner: transkription och PCR.

Transkriptionen är en process där en specifik typ av enzym, kallad revers transkriptas, används för att konvertera RNA till komplementärt DNA. Detta sker genom att revers transkriptasen läser av sekvensen i RNA-molekylen och bygger upp en komplementär DNA-sträng.

PCR (polymeraskedjereaktion) är en metod för att amplifiera specifika DNA-sekvenser genom att kopiera dem upprepade gånger med hjälp av enzym, temperaturcykling och specifika primare. I RT-PCR används den cDNA som skapats under transkriptionen som matris för PCR-reaktionen.

RT-PCR är en känslig metod som ofta används inom molekylärbiologi och medicinsk forskning för att detektera och kvantifiera specifika RNA-molekyler i ett prov, till exempel virus-RNA eller cellulärt RNA.

"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning. Den innebär att data insamlas prospektivt, det vill säga efter ett bestämt datum och framåt, medan deltagarna fortfarande är i livet och studeras över en viss tidsperiod. Detta står i kontrast till retrospektiva studier, där data insamlas genom att granska redan existerande data eller dokument från tidigare händelser.

Prospektiva studier kan vara antingen kohortstudier eller longitudinella studier. I en kohortstudie följs två eller flera grupper med deltagare som har olika exponeringar för en viss riskfaktor över tid, och man jämför huruvida de utvecklar en viss sjukdom eller inte. I en longitudinell studie följs en population under en längre tidsperiod för att undersöka hur förändringar i olika variabler relaterar till hälsoutfall eller andra utgångar.

Prospektiva studier anses ofta ge starkare bevis som stöd för orsakssamband än retrospektiva studier, eftersom de minskar risken för återblickars bias och ger möjlighet att kontrollera för konfoundingare. Dock kan de vara tidskrävande och dyra att genomföra.

Retrospective studies, på svenska retroaktiva studier, är en typ av observational study där forskare analyserar data som har samlats in före studiens början. Dessa studier undersöker ofta associationer mellan utsatta faktorer och utfall i en population under en given tidsperiod.

Retrospektiva studier kan vara antingen fall-kontrollstudier eller kohortstudier. I en fall-kontrollstudie väljer forskaren ut individer med ett specifikt utfall (fall) och jämför dem med en kontrollgrupp som inte har detta utfall. I en kohortstudie följs två eller flera grupper av individer över tid, där den ena gruppen är exponerad för en viss riskfaktor och den andra inte är det.

Retrospektiva studier kan vara användbara när det finns redan tillgängliga data som kan användas för att besvara ett forskningsfrågor, men de har också nackdelar. Dessa studier kan vara såriga för bias eftersom de är beroende av att data har samlats in på ett korrekt och konsistent sätt före studiens början. Det kan också vara svårt att etablera orsakssamband mellan exponeringar och utfall i retroaktiva studier eftersom det kan finnas okända eller outtalade variabler som påverkar resultaten.

'Sensitivitet' (sensitivity) och 'specificitet' (specificity) är två centrala begrepp inom diagnostisk forskning och utvärdering av medicinska tester.

- Sensitivitet definieras ofta som sannolikheten för ett positivt testresultat givet att individen faktiskt har sjukdomen (den 'sanna' positiva andelen). En hög sensitivitet innebär att det flertalet av de sjuka individer som testas kommer att få ett positivt resultat. Detta är viktigt när man vill undvika falska negativa resultat.

- Specificitet definieras ofta som sannolikheten för ett negativt testresultat givet att individen faktiskt inte har sjukdomen (den 'sanna' negativa andelen). En hög specificitet innebär att det flertalet av de friska individer som testas kommer att få ett negativt resultat. Detta är viktigt när man vill undvika falska positiva resultat.

Sensitivitet och specificitet används ofta tillsammans för att beräkna positivt prediktivt värde (PPV) och negativt prediktivt värde (NPV), som ger en uppfattning om sannolikheten för sjukdom eller friskhet givet ett specifikt testresultat. Dessa beräknas vanligtvis med hjälp av 2x2-tabeller där antalet sanna positiva, falska positiva, sanna negativa och falsa negativa resultat redovisas.

Riskbedömning (eng. risk assessment) är en systematisk och strukturerad process för att uppskatta sannolikheten och potentiala skadeverkningar av olika händelser eller utvecklingar. Den innebär en analys av risker relaterade till specifika situationer, aktiviteter, produkter eller system, med syfte att underlätta beslutsfattande och implementering av lämpliga åtgärder för att minska eller hantera riskerna.

I medicinskt sammanhang kan en riskbedömning involvera uppskattning av individuella patienters exponeringar, sårbarheter och potentiala skadliga effekter av behandlingar, terapeutiska interventioner eller preventiva åtgärder. Detta hjälper till att fastställa rimliga förhållningssätt och skyddsåtgärder för att minimera riskerna och maximera patienternas välbefinnande. Exempel på riskbedömningar inom medicinen kan vara att bedöma risken för thromboemboli (blodpropp) vid användning av kombinerad hormonbehandling hos postmenopausala kvinnor eller att uppskatta risken för biverkningar av läkemedel vid behandling av en viss sjukdom.

Modified radical mastectomy is a surgical procedure to remove the whole breast tissue along with the level I and II axillary lymph nodes. This type of surgery is often recommended for the treatment of breast cancer, when the tumor is large or there are multiple tumors in different quadrants of the breast. The procedure may also include the removal of the lining over the chest muscles (partial removal of the chest wall lining) and/or the small muscles that lie under the breast (the pectoralis minor muscle). However, the major chest muscle (the pectoralis major muscle) is left intact. Compared to a radical mastectomy, this procedure is less disfiguring and has similar cancer outcomes for early-stage breast cancers.

I medicinen kan "signalomvandling" definieras som den process där celler eller molekyler omvandlar inkommande signaler till en biologisk respons. Detta sker ofta genom en kaskad av reaktioner, där en initial signal aktiverar en receptor, som sedan aktiverar andra molekyler i en signalkedja. Den slutliga responsen kan vara en genetisk aktivering eller enzymatisk aktivitet, beroende på vilken typ av cell och signal som är inblandad. Signalomvandling är en central mekanism för cellkommunikation och koordinering av cellulära processer som tillväxt, differentiering och apoptos (programmerad celldöd).

Tumör-DNA (tidligere også kendt som "circulating tumour DNA" eller ctDNA) refererer til fragmenteret DNA, der frigives fra døende eller nekrotisk cancerceller i blodet. Disse fragmenter af DNA bærer mutationer og andre genetiske ændringer, der er specifikke for den individuelle cancers type og kan findes i blodplasmaet hos patienter med cancer.

Tumør-DNA analyser kan anvendes til at diagnosticere, overvåge og forudsige responsen til cancerbehandling samt det potentiale tilbagefald af sygdommen. Dette gøres ved at undersøge blodprøver for ændringer i tumør-DNA, hvilket kan give en hurtigere og mindre invasiv metode end traditionelle biopsi-teknikker.

Det er vigtigt at understrege, at tumør-DNA kun udgør en lille del af det totale cellfri DNA i blodet, så derfor kræves hypersensitive metoder for at kunne identificere og måle disse små mængder.

'Survival rate' er en begrep i medisin som refererer til den prosentuelle andel av patienter som overlever en bestemt type sykdom eller behandling et gitt tidspunkt. Det kan beregnes på forskjellige måter, men en vanlig måte er å se på fem-års-overlevelsen, som er prosenten av patienter som lever minst fem år etter diagnosen. Survival rate kan være en viktig informasjon for å forstå prospektivet for en sykdom og hvor effektive behandlinger kan være.

Selektive estrogens receptor modulatorer (SERMs) är en grupp av läkemedel som binder till estrogenreceptorer och har förmågan att agera som agonist eller antagonist beroende på vilket vävnadssystem de används i. I vissa vävnader, såsom ben och lever, fungerar SERMs som agonister och efterliknar estrogens effekter, medan de i andra vävnader, till exempel bröst- och endometriumvävnad, fungerar som antagonister och blockerar estrogens effekter.

SERMs används inom medicinen för att behandla och förebygga olika sjukdomstillstånd, framför allt hos kvinnor. Till exempel kan tamoxifen, ett vanligt SERM, användas för att behandla bröstcancer eftersom det blockerar estrogens effekter i bröstvävnaden och på så sätt hindrar cancercellernas tillväxt. Andra SERMs, som raloxifen och bazedoxifen, används för att förebygga osteoporos eftersom de mimerar estrogens benstimulerande effekter.

I allmänhet är SERMs väl tolererade, men de kan orsaka vissa biverkningar, till exempel hotbild och ökad risk för blodproppar (tamoxifen). Dessa biverkningar måste vägas upp mot deras potentiala fördelar när de används som läkemedel.

Neoadjuvant behandling är en form av medicinsk behandling som ges före (pre) en kirurgisk behandling, med syfte att minska tumörstorleken och underlätta den kirurgiska operationen. Den kan bestå av olika typer av terapi beroende på diagnosen, till exempel neoadjuvant kemoterapi eller neoadjuvant strålbehandling. Syftet är ofta att öka chansen för full tumörframgång (komplett tumörborttagning) och förbättra prognosen för patienten.

I'm happy to help! However, I noticed that your question is in Swedish and asks for a medical definition of "oddsquot." To provide an accurate answer, I want to confirm that you are asking for the definition of "odds ratio," which is a term commonly used in medical research and epidemiology.

An odds ratio (OR) is a statistical measure used to compare the strength of association or relative risk between two groups for a specific outcome or event. It represents the ratio of the odds of an event occurring in one group to the odds of the same event occurring in another group, while controlling for other variables that could affect the outcome.

For example, if we want to investigate the relationship between smoking and lung cancer, we can compare the odds of developing lung cancer among smokers to those who have never smoked. If the OR is 5, it means that smokers are five times more likely to develop lung cancer than non-smokers, after controlling for other factors such as age, gender, and family history.

It's important to note that an odds ratio is not the same as a relative risk or risk ratio, although they are sometimes used interchangeably in popular media. While both measures estimate the strength of association between two variables, they differ in their calculation and interpretation. Therefore, it's crucial to understand the specific statistical methods used in medical research to accurately interpret the results.

Apoptosis är en form av programmerad celldöd som sker under normala fysiologiska förhållanden, såväl som i samband med sjukdomar och skada. Det är en aktiv process där cellen genomgår en serie specifik morfologiska och biokemiska förändringar, inklusive kondensation av kromatin, fragmentering av DNA, membranbubblor och celldelning till apoptotiska kroppar som sedan fagocyteras av omgivande celler utan att orsaka någon inflammatorisk respons. Apoptos kan initieras genom en mängd olika signaltransduktionsvägar, inklusive extracellulära signalsubstanser, intracellulära stressfaktorer och mitokondriella störningar. Dessutom är apoptos en viktig mekanism för att eliminera celler som är skadade eller muterade, för att underhålla homeostasen i flertalet organismers vävnader och för att modulera immunresponsen.

Cyklofosfamid är ett cellgift som används för att behandla olika slags cancer och autoimmuna sjukdomar. Det är en typ av alkylerande medel, vilket betyder att det fungerar genom att skada DNA i cancerceller så att de inte kan dela sig och växa.

Cyklofosfamid ges vanligen som intravenös infusion (dropp) eller som tablett. Några av de vanligaste biverkningarna av cyklofosfamid inkluderar illamående, kräkningar, diarré, mukosit (irriterad och smärtsam slemhinna i munnen och tarmen), håravfall och ökad risk för infektion. Cyklofosfamid kan också ha skada på de vita blodkropparna, röda blodkropparna och blodplättarna, vilket kan leda till en förhöjd risk för blödningar, anemi och infektioner.

Liksom med alla cellgifter bör cyklofosfamid ges under noggrann medicinsk övervakning för att minimera risken för biverkningar och komplikationer.

'Ovarian neoplasms' refererar till abnorma tillväxtor i äggstockarna som kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna). De kan också vara av oklar natur (gränsövergående). Ovarian neoplasms delas vanligen in i epiteliella, germcell-relaterade och stromala neoplasmer beroende på vilken celltyp de utvecklas från. Symptomen kan vara vagt och kan omfatta buksmärta, magsmärta, svullnad eller trycksensation i buken samt trötthet. Behandlingen beror på typen av tumör, dess storlek och om den har spridit sig till andra delar av kroppen. Vanligen innebär det kirurgiskt ingrepp för att ta bort tumören och ibland även cellgiftsbehandling (chemotherapi) eller strålbehandling (radioterapi).

Epirubicin är en typ av läkemedel som kallas antineoplastiska medel och mer specifikt en antitumörantibiotikum. Det är en variant av doxorubicin, som även kallas hydroxydaunorubicin, och har använts för behandling av olika typer av cancer, såsom bröstcancer, lungcancer, levercancer och andra.

Epirubicin fungerar genom att störa DNA-syntesen i cancerceller, vilket stoppar celldelningen och kan leda till cellsdöd. Det ges vanligtvis som intravenös infusion under kontrollerade förhållanden på en sjukhusavdelning eller specialistklinik.

Sidan side effecter av epirubicin kan variera, men de vanligaste inkluderar illamående, kräkningar, håravfall och minskad röda blodkroppar (anemimi). Epirubicin kan också orsaka allvarliga biverkningar som hjärtsvikt och leukemi, särskilt vid högre doser eller längre behandlingstider.

Läkemedelsverket i Sverige (Läkemedelsregistret) har en detaljerad produktinformation för Epirubicin som kan hittas på deras webbplats. Det är viktigt att prata med din läkare om alla risker och fördelar av behandlingen med epirubicin, inklusive möjliga biverkningar och interaktioner med andra mediciner du kan ta.

Sjukdomsförlopp definieras inom medicinen som den kliniska utvecklingen och tiden från att en sjukdom uppstår till dess att den har löpt sitt fulla skepp, det vill säga från sjukdomens början via diagnostisering, behandling och eventuell komplikation till slutet när individen är återställd eller avlidit. Sjukdomsförloppet kan delas in i tre faser: akut, subakut och kronisk. Under akutfasen uppstår sjukdomen plötsligt och symtomen är ofta allvarliga. I subakuta fasen minskar symtomen men sjukdomen är fortfarande pågående, medan i kroniska fasen kan symtomen vara konstanta under en längre tidsperiod eller återkommande.

Medicinskt sett kan en overlevare (survivor) definieras som en person som har överlevt en viss typ av sjukdom, trauma eller livshotande händelse. Exempelvis kan man tala om canceroverlevare, holocaust-overlevare eller överlevare av ett allvarligt trauma. Ibland kan termen också användas för att beskriva personer som klarat sig undan en fara eller katastrof.

Specifika kriterier för vad som krävs för att räknas som en överlevare kan variera beroende på kontexten och vilken sjukdom eller händelse det handlar om. I allmänhet innebär det dock att personen har mottagit behandling och/eller rehabilitering, och att de nu lever med en acceptabel grad av funktionalitet och välbefinnande.

Skelettumörer är abnorma tillväxt eller förändring av ben- och ledceller som leder till att oönskade vävnader bildas i skelettet. Dessa tumörer kan vara godartade ( icke cancertumörer) eller elakartade (cancertumörer). Godartade skelettumörer är vanligtvis mindre allvarliga och tenderar att växa långsamt, medan elakartade skelettumörer kan vara aggressiva, invadera omgivande vävnader och sprida sig till andra delar av kroppen.

Skelettumörer kan uppstå som en följd av genetiska mutationer eller på grund av exponering för cancerframkallande substanser. Symptomen på skelettumörer kan variera beroende på tumörtyp, storlek och plats, men de vanligaste symptomen inkluderar smärta, svullnad, rörelsebegränsning och benstelhet.

Det finns många olika typer av skelettumörer, bland annat:

* Osteosarkom: En elakartad tumör som vanligtvis drabbar unga personer och bildas i långbenen eller bäckenet.
* Chondrosarkom: En elakartad tumör som bildas i broskvävnaden och ofta upptäcks i ben, skallen eller revbenen.
* Ewing's sarcoma: En elakartad tumör som vanligtvis drabbar barn och unga vuxna och bildas i långbenen, bäckenet eller kraniet.
* Giant cell tumor of bone: En godartad till elakartad tumör som ofta upptäcks i lårbenet eller överarmsbenet hos yngre vuxna.
* Osteochondroma: Den vanligaste ben- och ledtumören, den är godartad och tenderar att växa långsamt över tid.

Diagnosen av skelettumörer ställs ofta genom röntgen, magnetresonanstomografi (MRT) eller datortomografi (CT). Biopsi kan också användas för att fastställa tumörtyp och grad. Behandlingen inkluderar vanligtvis kirurgi, strålbehandling och kemoterapi.

"Adenofibrom" er en sammensatt betegnelse for en type godartet (non-kancerøs) vævsvækst i kroppen. Det består af to typer celler:

1. Adeno-delen refererer til epitelceller, som danner skinnende lag eller glanduler i kroppen.
2. Fibrom-delen refererer til fibroblaster, som er typen af celler som producerer støttetissuer i kroppen.

Adenofibromer kan forekomme overalt i kroppen, men de er særlig almindelige i brystvævet hos kvinder. I brystet vil en adenofibrom være en blanding af glandulær- og fibrotisk væv.

Det er viktig å understreke at dette er en medisinsk definisjon av en begrep, og at det kan være nødvendig med ytterligere undersøkelser for å fastslå en diagnose. Hvis du har bekymringer eller spørsmål om din helse bør du alltid kontakte en læge eller annen sundhetsfagperson.

Multivariabelanalys (MVA) är ett samlingsbegrepp för statistiska metoder som används när man studerar relationen mellan två eller flera variabler samtidigt. MVA används ofta inom epidemiologi, klinisk forskning och biostatistik för att undersöka hur olika faktorer påverkar ett visst utfall, till exempel en sjukdom. Genom att ta hänsyn till flera variabler samtidigt kan man få en mer komplex bild av de faktorer som påverkar utgången och hur de relaterar till varandra.

Exempel på metoder inom MVA är logistisk regression, Cox-regression, linjär diskriminantanalys och faktorellanalyser. Dessa metoder kan användas för att undersöka samband mellan variabler, förutsäga risker och utfall samt gruppera observationer baserat på deras gemensamma egenskaper.

Det är viktigt att vara medveten om att MVA-metoder kan vara känsliga för felkällor som multikollinearitet, interaktion mellan variabler och överanpassning. Dessa aspekter bör tas hänsyn till vid analysen för att säkerställa att resultaten är robusta och reproducerbara.

"Proportional hazards modeler" er en statistisk metode som oftest brukes i overvåkingsstudier for å undersøke sammenhengen mellom en eller flere uavhengige variable (som kan være kontinuerlig, binær eller kategorial) og tid til et bestemt hendelse, som regel et negativt utfall, for eksempel død eller rekuranse av en sykdom. Cox-regresjon er den mest brukte proportional hazards modellen.

I en Cox-proportional hazards model beskriver de uavhengige variablene hvor stor effekten er på sannsynligheten for at hendelsen skjer i et lite tidsinterval, holdene konstant for alle tidspunkter. Dette gjør det mulig å sammenligne risikoen mellom ulike grupper eller nivåer av en uavhengig variable over tid.

Det viktigste antagelsen i en Cox-proportional hazards model er at hazardfunksjonen for alle observasjonene har en konstant faktor som multipliserer hverandre, noe som kaller vi proportionalitet av hazarder. Dette betyr at sannsynligheten for at hendelsen skjer i et lite tidsinterval er alltid like store for to individ som har like verdier på de uavhengige variablene, selv om tidspunktet er forskjellig.

I tillegg antar vi at ingen av de uavhengige variablene har en non-linear effekt på hazardfunksjonen og at det ikke forekommer multikolinearitet mellom de uavhengige variableene. Disse antagelsene bør kontrolleres før modellen brukes til å trille konklusjoner.

I tillegg kan en Cox-proportional hazards model inneholde tidvaryende variable, som kan endre seg over tid, og stratifisering, noe som gjør at modellen ikke lenger antar proportionalitet av hazarder for alle observasjonene. Disse tilnærmingene kan være nyttige når antagelsen om proportionalitet av hazarder ikke holder.

Lymfkörtlar, även kända som lymfnoder, är små, bönformade strukturer som finns i vår kropp, främst koncentrerade till halsen, armhålorna, ljumskarna och underarmarna. Deras huvudsakliga funktion är att hjälpa till med immunförsvaret genom att filtrera det interstitella vätskan (lymf fluid) från olika kroppsdelar för infektionskällor, främmande partiklar och celler som inte tillhör oss, såsom cancerceller.

Lymfkörtlarna innehåller speciella vita blodkroppar, kallade lymfocyter, som är en del av vårt adaptiva immunsystem. När lymffluiden passerar genom lymfkörteln, undersöker lymfocyterna den för eventuella skadliga ämnen. Om de upptäcker någonting farligt, blir lymfocyterna aktiverade och börjar producera specifika antikroppar eller andra signalproteiner för att hjälpa till att eliminera hotet.

Dessutom har lymfkörtlarna en viktig roll i dräneringen av vätskor från olika kroppsdelar och hjälper till att underhålla balansen mellan vätskan i det interstitella utrymmet och blodomloppet.

I samband med infektioner eller andra immunreaktioner kan lymfkörtlarna bli ömmare, svullna och kännas uppvärmda, vilket är ett tecken på att de är aktiva i kampen mot det inträngande hotet.

"Resultatens reproducerbarhet" är ett begrepp inom forskning och medicin som refererar till förmågan att upprepa en experimentell studie eller ett försök och få liknande eller identiska resultat. Detta är viktigt eftersom det stärker den vetenskapliga evidensen för ett visst fynd eller en viss slutsats.

En studie som har hög reproducerbarhet innebär att andra forskare kan upprepa experimentet och få samma resultat, även om de använder olika metoder eller prover. Detta är ett fundamentalt koncept inom vetenskapen eftersom det understryker vikten av objektivitet och pålitlighet i forskningsprocessen.

I medicinsk forskning kan reproducerbarhet vara särskilt viktig när det gäller studier som undersöker effekterna av olika behandlingsmetoder eller läkemedel. Om en studie inte har hög reproducerbarhet, kan det ifrågasättas hur tillförlitliga dess resultat är och om de verkligen kan appliceras i klinisk praktik.

"Western blotting" är en laboratorieteknik som används för att detektera och identifiera specifika proteiner i en biologisk prov. Denna metod kombinerar elektrofores, immunoblotting och immunokemi.

I korthet innebär tekniken följande steg:

1. Elektrofores: Proteiner i ett extrakt av en cell eller vävnad separeras beroende på deras molekylära vikt genom elektrisk potentialskillnad i en gel.
2. Transfer: De separerade proteinkomplexen överförs sedan från gelen till en membran (vanligtvis nitrocellulosa eller PVDF) där de fastnar i ett ordnat mönster.
3. Blockering: Membranet blockeras med ett protein som inte binder till den primära antikroppen, för att undvika nonspecifika bindningar.
4. Immunoblotting: Membranet exponeras för en specifik primär antikropp som binder till det sökta proteinets epitop.
5. Avläsning: Andra sekundära antikroppar, konjugerade med ett enzym eller fluorescenta markörer, införs för att binda till primärantikroppen och avslöja positionen och mängden av det sökta proteinet.

Denna teknik används ofta inom forskning och klinisk diagnostik för att upptäcka specifika proteiner som är associerade med sjukdomar, funktionella störningar eller förändringar i cellulär aktivitet.

Monoclonal antibodies are laboratory-produced proteins that mimic the immune system's ability to fight off harmful antigens such as viruses and cancer cells. In the case of humanized monoclonal antibodies, the antibody is derived from a mouse source but has had its constant regions replaced with human ones, making it less likely to be rejected by the human immune system. This results in a hybrid molecule that combines the specificity of the original mouse antibody with the reduced immunogenicity of a human antibody. These types of antibodies are often used in targeted therapies for various diseases, including cancer and autoimmune disorders.

Ki-67 är ett antigen som förekommer i cellkärnan hos prolifererande celler, det vill säga celler som delar sig och växer. Det används som en markör för celldelning och kan hittas i alla aktiva delningsfaserna under celldelningen (G1, S, G2 och M-fasen).

Ki-67-antigenet är ett proteinkomplex som består av flera olika underenheter. Det förekommer inte alls eller i mycket liten mängd i cellkärnan hos vilaande celler (i G0-fasen). Därför används det ofta som en indikator för celldelning och tillväxt i forskning och klinisk diagnostik, särskilt inom patologin.

I kliniska sammanhang kan immunhistokemisk färgning med antiboder mot Ki-67 användas för att bedöma proliferationsaktiviteten i olika typer av tumörer, vilket kan vara viktigt för att fastställa prognos och välja behandlingsmetoder.

Cell deling (celldeling på engelska) är ett centralt koncept inom cellbiologi och refererar till processen därbyggnadselementen i en cell, såsom kromosomer och organeller, fördelas mellan två identiska dotterceller under celldelningens olika faser. Det finns två huvudsakliga typer av celldelning hos eukaryota celler: mitos och meios.

Mitos är den typ av celldelning som sker under växande och differentiering av celler i en organism. Under mitosen separeras kromosomerna till två identiska uppsättningar, varefter cytoplasman delas upp så att varje dottercell får en komplett uppsättning kromosomer och organeller.

Meiosen är en speciell typ av celldelning som sker under bildandet av könsceller (gameter) hos sexuellt reproducerande organismer. Under meiosen sker två raka celldelningar efter varandra utan mellanliggande celldelning och celldelningen innefattar en särskild process där kromosomantalet halveras, så att könscellerna får hälften så många kromosomer som de ursprungliga cellerna. Detta är nödvändigt för att undvika att antalet kromosomer dubbleras vid befruktning, då två könsceller slås samman och bildar en zygot (en fertiliserad äggcell).

I båda fallen är celldelningen en noga reglerad process som innefattar flera olika faser där cellens struktur och innehåll förändras systematiskt. Celldelning är en nödvändig del av livscykeln hos de flesta levande organismer, och fel i celldelningen kan leda till sjukdomar såsom cancer.

En germinalcellsmutation är en genetisk mutation som sker i en germinell cell, det vill säga en könscell (spermie eller äggcell). Dessa mutationer kan resultera i förändringar i arvsmassan och kan därför bli ärftliga. Om en individ har en germinalcellsmutation så kan den potentiellt överföras till deras avkomma, även om den inte orsakar några symptom hos den som bär mutationen. Germinalcellsmutationer kan vara orsaken till ärftliga sjukdomar och genetiska defekter.

'Nitriler' är inom kemi en grupp av organiska föreningar som innehåller en eller flera nitrilgrupper (–CN). En nitrilgrupp består av en kolatom (C) bundet till en kväveatom (N) genom en trippelbindning. Exempel på vanliga nitriler är acetonitril (CH3CN), benzonitril (C6H5CN) och cyanogena klormetan (CNCl).

Inom medicinsk kontext kan nitriler ingå i läkemedelsmolekyler, där de ofta bidrar till den farmakologiska aktiviteten. Exempel på läkemedel som innehåller en nitrilgrupp är penicillin och flossina. Dessa läkemedel kan ha antibakteriella, antiinflammatoriska eller smärtstillande effekter.

"Taxoid" er ein klasse av kjemisk compounder som fungerar som anti-kreftmidler. De fleste taxoids kommer fra barken eller nådene av trær i slikken som Stefanskt jerntrær (*Taxus baccata*) og japansk yew (*Taxus cuspidata*). Taxoids virker ved å støyte med tubulin-proteinet i kreftcellane, forstyrrende deres deling og voksten. Det mest kjente taxoidet er paklitaxel (handelsnavn: Taxol), som brukes i behandlinga av flere typer av kreft, inkludert livmoderhalskreft, lungkreft og brystkreft.

Genamplifiering (engelska: Gene amplification) är en molekylärbiologisk teknik där man kopierar specifika DNA- eller RNA-sekvenser i flera steg för att öka deras mängd. Detta kan användas för att öka sensitiviteten i genetiska analysmetoder såsom PCR (polymeraskedjereaktion) och in situ hybridisering. Genamplifiering kan också inträffa naturligt, till exempel vid vissa typer av cancer, där celler kan ha en förändring i deras genetiska material som leder till överproduktion av specifika gener. Detta kan bidra till cancerns onkogenes och tumörers tillväxt.

Tissue microarray (TMA) analysis är en teknik inom patologi och forskningsmedicin som möjliggör simultan analys av gener eller proteinuttryck i hundratals olika vävnadsprover. Denna metod innebär att små cylindriska prover tas från formellainbalsamerade, paraffinembedda vävnader och placeras i en enda mottagarblock. Därefter skärs tunna sektioner av detta block och används för immunhistokemisk eller fluorescensin situhybridisering (FISH) färgning, för att sedan analyseras med hjälp av ett mikroskop.

TMA-analys är användbar inom cancerforskning och personifierad medicin, då den möjliggör jämförelse av gener eller proteinuttryck mellan olika individers tumörer och normala vävnader. Den kan också användas för att undersöka samband mellan molekylära markörer och kliniska utfall, såsom överlevnad eller respons på behandling.

En tumör är en abnorm och oftast ocontrollerad tillväxt av celler i eller på kroppen. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna). Godartade tumörer växer lokalt och tenderar att inte sprida sig till andra delar av kroppen, medan elakartade tumörer kan infiltrera omgivande vävnad och metastasera, det vill säga sprida sig via blod- eller lymfkärlen till andra delar av kroppen.

Elakartade tumörer kan vara cancer i olika former, såsom carcinom, sarcom, leukemi och lymfom. Dessa typer av tumörer har olika orsaker, behandlingsmetoder och prognoser beroende på vilken typ av cell som är involverad och hur aggressivt tumören växer.

Det är viktigt att upptäcka och behandla elakartade tumörer i tid för att öka chanserna till fullständig bot eller förlängt överlevnad.

Prediktivt värde av tester (PDV) är ett mått på hur väl en given test kan förutsäga ett specifikt utfall eller en sjukdom hos en individ. PDV uttrycks vanligtvis som sannolikheten för att ett visst utfall ska inträffa baserat på resultatet av en given test.

PDV kan beräknas genom att jämföra sannolikheterna för att ett specifikt utfall ska inträffa med eller utan testresultatet. Denna jämförelse ger en odds ratio, som kan användas för att beräkna PDV.

PDV är viktigt inom klinisk praktik eftersom det kan hjälpa läkare att bedöma riskerna och möjligheterna för olika behandlingsalternativ. Det kan även användas för att screena populationer för högriskpatienter, vilket kan leda till tidigare identifiering och behandling av sjukdomar.

Det är viktigt att notera att PDV inte alltid är statiskt och kan variera beroende på populationen som testas och andra faktorer som prevalensen av sjukdomen, sensitiviteten och specificiteten hos testet. Därför bör PDV alltid tolkas i kontext och tillsammans med andra kliniska informationer.

DNA-mikroarrayanalyser, även känd som DNA-chip eller genexpressionsprofilering, är en teknik inom genomik och proteomik som används för att simultant undersöka aktiviteten hos tusentals gener i ett enda experiment. Denna metod bygger på hybridisering av fluorescentmärkta DNA-prover till komplementära DNA-prober som är fysiskt fäst på en glasslid eller en silikonplatta.

I en DNA-mikroarrayanalys används ofta prover från två olika biologiska tillstånd, exempelvis frisk och sjuk, för att jämföra deras genuttrycksmönster. Genom att mäta intensiteten av fluorescensen på varje punkt i arrayet kan forskaren fastställa relativa nivåer av genaktivitet för varje gener i de två proverna. Detta kan hjälpa till att identifiera olikheter i genuttryck som kan vara associerade med en viss sjukdom eller biologisk process.

DNA-mikroarrayanalys är ett kraftfullt verktyg inom forskning och har använts för att studera allt från cancer till neurovetenskap, immunologi och utvecklingsbiologi. Den kan också användas för att undersöka genuttrycket hos patogener såsom bakterier och virus, vilket kan hjälpa till att identifiera nya mål för läkemedelutveckling.

En mutation är ett tillfälligt eller permanet genetiskt förändring i DNA-sekvensen som kan resultera i en förändring i strukturen eller funktionen hos ett protein eller en genprodukt. Mutationer kan uppstå spontant under celldelning, eller orsakas av externa faktorer såsom strålning, kemikalier eller virus. Mutationer kan vara skadliga, neutrala eller till och med fördelaktiga beroende på vilken del av genomet de påverkar och hur de påverkar genens funktion.

"Strålbehandling, understödjande" (palliativ strålbehandling) är en typ av cancerbehandling som används för att lindra symtom och förbättra kvaliteten på livet för patienter med obotlig cancer. Denna behandlingsform har inte till syfte att bota cancern eller förlänga patientens liv, utan istället att minska smärta, andningssvårigheter, blödningar och andra besvär som kan uppstå när cancern spridit sig.

Understödjande strålbehandling kan ges antingen externt, där strålar riktas mot tumören från utsidan, eller intern, där en radioaktiv substans placeras nära tumören. Behandlingens längd och intensitet varierar beroende på patientens individuella behov och cancertyp.

Det är viktigt att notera att understödjande strålbehandling inte är samma sak som kurativ strålbehandling, där syftet istället är att eliminera cancerceller och bota sjukdomen.

I medicinsk kontext refererar "paritet" till att någonting är jämnt eller likadant på båda sidor. Det används ofta för att beskriva symmetri i anatomin, men kan även användas inom neurologi för att beskriva muskelsymmetrin hos en person. I psykiatrin kan paritet användas för att beskriva ett tillstånd där en persons tankar och perception är välordnade och logiska, utan tecken på psykotisk störning som exempelvis tankestörning eller hallucinationer.

Xenotransplantation är en medicinsk term som refererar till överföringen av celler, vävnader eller organ från ett individuellt djur till en människa. Detta är en aktivt undersökt behandlingsmetod för att möjliggöra organdonation när det saknas lämpliga organ donerade av människor.

De flesta xenotransplantationsexperiment har använt sig av grisorgan, eftersom deras storlek och funktion är relativt lika mänskliga organ. Men det finns också andra djur som har använts i forskning, såsom apor, fåror och kaniner.

Xenotransplantation är ett mycket komplext område inom transplantationsmedicin på grund av den starka immunreaktionen som uppstår när en människokropp tar emot celler, vävnader eller organ från ett annat djur. För att försöka undvika detta använder forskare tekniker såsom genmodifiering och immunsuppressiva behandlingar.

Även om det har genomförts några framgångsrika xenotransplantationsexperiment på djur, finns det fortfarande inga etablerade behandlingsmetoder för människor. Forskningen fortsätter att utvecklas och det är möjligt att xenotransplantation kommer att bli en viktig del av transplantationsmedicinen i framtiden.

'Monoklonala antikroppar' är en typ av antikroppar som produceras av en enda klon av B-celler och har därför alla samma specifika antigenbindningsplats. De används inom medicinen för att behandla olika sjukdomar, framför allt cancer och autoimmuna sjukdomar. Exempel på monoklonala antikroppar som används terapeutiskt är Rituximab, Trastuzumab och Infliximab.

"Cell movement" or "cell motion" refers to the ability of cells to change their location within an organism. This process is essential for various biological functions, including embryonic development, wound healing, and immune responses. There are several types of cell movements, such as:

1. **Random motility:** Also known as chemokinesis, this type of movement occurs when cells move randomly in response to changes in their environment, such as temperature or pH.
2. **Directed motility:** This type of movement is directional and occurs when cells respond to chemical gradients, a process called chemotaxis. For example, immune cells can migrate towards the site of an infection in response to chemicals released by bacteria.
3. **Cytokinesis:** This is the process by which a cell divides into two daughter cells during mitosis or meiosis. The cell membrane constricts and eventually pinches off, separating the two cells.
4. **Amoeboid movement:** This type of movement is characterized by the extension and retraction of pseudopodia (false feet), allowing the cell to move through its environment. This is common in certain types of white blood cells and single-celled organisms like amoebas.
5. **Actin-based motility:** Many types of cells use actin filaments, a type of protein, to generate forces for movement. The polymerization and depolymerization of actin filaments can push or pull the cell membrane, leading to cell movement.

These are just a few examples of cell movements with their own unique mechanisms and functions.

Enzyme-linked immunosorbent assay (ELISA) and Western blotting are two common enzyme-immunological methods used in the medical field.

ELISA is a plate-based assay that uses antibodies to detect the presence of a specific protein or antigen in a sample. The sample is added to a microplate well that has been coated with a capture antibody specific to the target antigen. After washing, a detection antibody labeled with an enzyme is added, which binds to the captured antigen. A substrate is then added, and the enzyme catalyzes a reaction that produces a detectable signal, such as a color change, indicating the presence and quantity of the target antigen in the sample.

Western blotting is a laboratory technique used to detect specific proteins in a mixture of proteins. The protein mixture is first separated by size using gel electrophoresis, then transferred to a membrane where it can be probed with antibodies specific to the target protein. A detection system such as a chemiluminescent or colorimetric substrate is used to visualize the location and quantity of the target protein on the membrane.

These enzyme-immunological methods are widely used in clinical laboratories for various diagnostic tests, including the detection of infectious diseases, allergies, and cancer markers. They offer high sensitivity, specificity, and reproducibility, making them valuable tools in medical diagnostics and research.

Small interfering RNA (siRNA) är en typ av RNA-molekyler som består av 20-25 nukleotider. De bildas genom en process som kallas RNAi (RNA-interference), där dubbelsträngat RNA (dsRNA) klipps itu till små, enkelsträngade fragment av siRNA av ett enzym kallat Dicer.

siRNA binder till ett protein komplex som kallas RISC (RNA-induced silencing complex), vilket leder till att den komplementära delen av siRNA-molekylen hybridiserar med mRNA i cellen. Detta resulterar i enzymatisk nedbrytning av mRNA, vilket stoppar translationen och produktionen av det proteinet som kodas för av mRNA.

siRNA används ofta som ett forskningsverktyg för att studera genfunktioner genom att blockera specifika gener i celler eller djurmodeller. Dessutom har siRNA potentialen att utvecklas till terapeutiska behandlingar för olika sjukdomar, inklusive cancer och virussjukdomar.

Fluorouracil är ett cancerläkemedel som tillhör gruppen antimetaboliter. Det används vanligen för att behandla carcinom, en typ av cancer som bildas i skinn- eller slemhinnesceller. Fluorouracil fungerar genom att hämta cellernas förmåga att dela och växa, vilket stoppar cancerns tillväxt.

Läkemedlet ges vanligen som intravenös infusion eller som en salva som appliceras direkt på huden. Några av de vanliga biverkningarna av fluorouracil inkluderar illamående, kräkningar, diarré, hudirritation och munulcerationer.

Det är viktigt att notera att fluorouracil kan vara toxiskt i höga doser och bör endast användas under en läkares övervakning.

Epitelceller, eller epitelceller, är en typ av cell som täcker ytor och organ i kroppen. De bildar en barriär mellan olika kroppsdelar och skyddar dem mot skador, infektioner och vätskedrän. Epitelceller kan vara platta, kubiska eller cylindriska beroende på deras funktion och placering i kroppen. De kan också vara stillasittande eller cilierade, vilket innebär att de har små hår som hjälper till med rörelse av vätskor och partiklar över cellerna. Epitelceller deltar också i absorption, utsöndring och sekretion av substanser.

Mucin-1, även känt som MUC1, är ett transmembrant glykoprotein som uttrycks i epitelceller i många olika typer av vävnader. Det består av en extracellulär domän med hög sackaridhalt, en transmembranregion och en cytoplasmisk domän. Mucin-1 har flera funktioner, inklusive att agera som en barriär mot patogener och att hjälpa till att fuktbevara och skydda epitelcellerna. Det kan också spela en roll i cellsignalering och celldelning. I cancer kan Mucin-1 överföras till en abnormalt hög nivå, vilket kan bidra till tumörväxt och metastaser.

RNA (Ribonucleic acid) i forbindelse med cancer (tumør) refererer oftest til RNA som produceres af cancerceller under transskriptionen af genetisk information fra DNA. Det kan være relateret til specielle typer RNA, såsom messenger RNA (mRNA), ribosomalt RNA (rRNA) og ikke-kodende RNA (ncRNA), herunder microRNA (miRNA), piwi-interagerende RNA (piRNA) og lange ikke-kodende RNA (lincRNA). Disse forskellige typer RNA spiller en vigtig rolle i reguleringen af cellulær funktion, inklusive cellevækst, differentiering og apoptose.

I cancer kan abnorme ændringer i RNA-produktion og -regulering resultere i ubalancer i cellulær homeostase, hvilket kan føre til u kontrolleret cellevækst og dannelsen af tumører. For eksempel kan overudtryk eller underudtryk af visse miRNA-molekyler være forbundet med cancerens udvikling, progression og prognose.

Undersøgelse af RNA i cancer har potentiale til at afsløre nye diagnosemåder, prognostiske markører og terapeutiske mål for cancerbehandling.

Tumörtransplantation refererar till en teknik inom forskning där tumörceller från en individ transplanteras till en annan individ, ofta en mus eller annat djur, med syfte att studera cancerutvecklingen och testa olika behandlingsstrategier. Den mottagande individen är vanligtvis immunbristig, det vill säga har ett undertryckt immunförsvar, för att förhindra avstötning av de transplanterade tumörcellerna. Detta metod kan användas för att skapa en standardiserad modell för cancerforskning och utveckling av nya terapier.

CD24-antigen, också känt som heat stable antigen (HSA), är ett transmembrant glykoprotein som består av cirka 27 aminosyror och har en molekylvikt på 25-30 kDa. Det uttrycks på ytan hos många olika celltyper, inklusive B-celler, T-celler, granulocyter, monocyter och neuroblaster. CD24 har visat sig spela en roll i cellytansignalering, celladhesion och immunresponser. Det kan också vara involverat i cancerutveckling och progression, eftersom det är överfört expressat på vissa cancerceller, inklusive leukemi- och carcinomceller. CD24-antigenets funktion och kliniska relevans fortsätter att undersökas av forskare inom områdena immunologi och onkologi.

"Sekundära primära tumörer" är ett begrepp inom onkologi som refererar till nya, separata primära cancerer som utvecklas i en individ som redan har haft en tidigare cancer. Dessa tumörer uppstår ofta som metastaser från den ursprungliga cancern, men kan dock uppträda oberoende av varandra och ha olika histologi och biologiskt beteende.

Det är viktigt att skilja mellan å ena sidan recidiv (återfall) av den ursprungliga cancern och å andra sidan utvecklingen av en ny, separat primärtumör. Sekundära primära tumörer är ovanliga, men kan förekomma, särskilt hos patienter som har en historia av cancer och som har varit utsatta för cancerbehandlingar som kan öka risken för nya cancerutvecklingar.

Exempel på behandlingsmetoder som kan öka risken för sekundära primära tumörer innefattar kemoterapi, radioterapi och immunterapi. Även vissa ärftliga genetiska faktorer kan öka risken för att utveckla flera primära cancerer under livstiden.

'Sentinel node-biopsi' är en metod för att undersöka spridningen av cancer i lymfkörtlarna. Den innebär att man identifierar den (eller de) sentinellnode(r), det vill säga den (de) första lymfkörtlorna som cancerceller normalt sett sprider sig till, och tar biopsi på dem för further histologisk analys. Om sentinelnoden är cancerfri kan det vara ett tecken på att cancern ännu inte spridit sig till andra lymfkörtlor eller kroppsdelar. Metoden används ofta inom bröstcancer- och melanombehandling, men kan också användas vid andra typer av cancer.

Xenograft models are a type of animal model used in preclinical research, particularly in cancer studies. In a xenograft model, human tumor cells or tissues are implanted into an immunodeficient mouse, which allows the tumor to grow and be studied in a living organism.

Xenograft model antitumor assays refer to experiments that use xenograft models to evaluate the effectiveness of potential anti-cancer therapies. In these assays, the implanted tumor cells are allowed to establish and grow for a period of time before treatment with the experimental therapy is initiated. The response of the tumor to the therapy is then monitored over time, and various parameters such as tumor size, survival, and metastasis can be measured to assess the efficacy of the treatment.

Xenograft model antitumor assays can provide valuable information about the safety and effectiveness of new anti-cancer therapies before they are tested in human clinical trials. However, it is important to note that xenograft models have limitations, such as differences in tumor biology between mice and humans, and the absence of an intact immune system in immunodeficient mice, which can affect the translatability of the results to human patients.

En vävnadsprov är en typ av medicinskt prover där ett litet fragment av kroppens vävnad tas bort för att undersöka och analysera. Det kan användas för att ställa en diagnos, bedöma effekterna av en behandling eller forska. Vävnadsproven kan tas från olika delar av kroppen, beroende på vad som behöver undersökas, och metoderna för att ta provet varierar beroende på vilken typ av vävnad som ska tas. Exempel på olika slag av vävnadsprover är exempelvis biopsi, aspirationscytologi och finnmönstring.

Det finns ingen enstaka "medicinsk definition" av "Förenta Staterna", eftersom Förenta Staterna i sig självt inte är ett medicinskt begrepp. Förenta Staterna är ett land, bestående av 50 delstater och ett federal distrikt (Washington, D.C.).

I vissa medicinska sammanhang kan referensen till "Förenta Staterna" vara relevant när det gäller att beskriva en population eller ett forskningsområde. I sådana fall kan definitionen vara lika med den geografiska och politiska betydelsen av begreppet, dvs. de områden som utgör Förenta Staterna.

I andra fall kan "Förenta Staterna" i ett medicinskt sammanhang hänvisa till det specifika hälsosystemet eller den typen av vård som finns i landet, men det finns inga enhetliga definitioner på detta område. Det är viktigt att tolka begreppet "Förenta Staterna" i medicinska sammanhang beroende på kontexten och den specifika användningen av termen.

'Logistiske modeller' er en type statistisk model som oftest brukes til å forutsi sannsynligheten for et binært utfall, det vil si et utfall med to mulige verdier, typisk "suksess" eller "mislykket". Disse modellene er basert på logistisk regresjon, en statistisk metode som beskriver sambandet mellom en binær avhengig variabel og en eller flere uavhengige variable.

Logistiske modeller brukes ofte innen om helse- og medisinsk forskning for å undersøke samband mellom forskjellige faktorer og et binært utfall, som kan være noe som "syk/sunn", "død/levende" eller "reagerer på behandling/ikke reagerer på behandling". Disse modellene kan hjelpe forskere å identifisere risikofaktorer, forutsi prognoser og evaluere effektiviteten av forskjellige behandlingsstrategier.

Eksempler på bruksområder for logistiske modeller innenfor medisin kan være å forutsi sannsynligheten for at en pasient vil utvikle diabetes basert på faktorer som alder, kjønn, BMI og blodsukkerverdier, eller å evaluere effekten av en bestemt behandling på overlevnaden hos pasienter med kræft.

Radikal mastektomi är en typ av operation som innebär att bortopereras bröstet tillsammans med en omfattande muskulatur och lymfkörtlar i armhålan. Denna typ av operation används vanligen vid behandling av aggressivt växande bröstcancer, ofta i kombination med strålbehandling, hormonterapi och/eller cellgiftsbehandling. Målet är att ta bort så mycket cancerceller som möjligt för att minska risken för återfall och förbättra patientens prognos.

Triazoler är en grupp organiska föreningar som innehåller en treledad ring, bestående av två kolatomer och tre kväveatomer. Triazolringen kan vara antingen konjugerad med andra cykler eller existera som en separat enhet.

Triazoler delas vanligen upp i två huvudklasser: 1,2,3-triazoler och 1,2,4-triazoler, beroende på positionerna av kväveatomerna i ringen. Dessa föreningar har visat sig vara mycket användbara inom olika områden, däribland läkemedelsindustrin, pesticidtillverkningen och materialvetenskapen.

Vissa triazoler har antimykotiska (svampdödande) egenskaper och används som läkemedel för behandling av svampsjukdomar hos människor, till exempel fluconazol och itrakonazol. Andra triazoler har använts som herbicider för att kontrollera ogräs i jordbruket, såsom triallat och metribuzin.

I materialvetenskapen har triazoler visat sig vara intressanta binderingsmedel för kompositmaterial, samt använts som kemiska länkar vid framställning av polymerer med speciella egenskaper.

SEER-programmet (Surveillance, Epidemiology, and End Results Program) är ett nationellt cancerregister i USA, etablerat 1973 av National Cancer Institute (NCI). Syftet med programmet är att samla in, analysera och rapportera information om cancerhäufighet, överlevnad och behandling på nationell nivå. SEER-programmet täcker cirka 28 procent av den amerikanska befolkningen och inkluderar information från olika populationsegement, såsom etniska och regionala grupper.

Programmet samlar in data om cancerpatienters diagnoser, behandlingar och överlevnad genom att samarbeta med regionala cancerregistret i delstaterna. Dessa data används sedan för att bedöma cancertrends, identifiera riskfaktorer och utvärdera cancerprevention- och kontrollprogram. SEER-programmet är en viktig resurs för forskare, hälsovårdspersonal och beslutsfattare när det gäller att förstå, förebygga och behandla cancer.

Neoplastic cell transformation refers to the process by which a normal cell undergoes genetic and epigenetic changes that lead to its conversion into a cancerous or malignant cell. This process involves the accumulation of multiple mutations in genes that regulate cell growth, division, and death, leading to uncontrolled cell proliferation and the formation of a neoplasm or tumor.

The genetic changes that occur during neoplastic cell transformation can include point mutations, chromosomal translocations, gene amplifications, and epigenetic modifications such as DNA methylation and histone modification. These changes can affect genes that are involved in various cellular processes, including signal transduction, cell cycle regulation, apoptosis, and DNA repair.

Neoplastic cell transformation is a complex and multistep process that can take place over a period of many years. It often involves the activation of oncogenes and the inactivation of tumor suppressor genes, which can lead to the development of malignant characteristics such as invasiveness and metastasis. Understanding the molecular mechanisms underlying neoplastic cell transformation is critical for the development of effective cancer prevention and treatment strategies.

Gynekomastia är ett medicinskt tillstånd där det sker en överskottig tillväxt av bröstvävnad hos män eller pojkar som kan resultera i att de utvecklar bröst, liknande kvinnors. Detta orsakas vanligtvis av ett hormonell oväld där nivåerna av östrogen är för höga och/eller nivåerna av testosteron är för låga. Gynekomasti kan vara smärtsam eller obehaglig, men det är i allmänhet inte ett allvarligt tillstånd. I vissa fall kan det dock behöva behandlas med mediciner eller kirurgi om det orsakar stora psykiska problem eller om det finns en underliggande sjukdom som behöver behandlas.

"Enkät" er en medisinsk betegnelse. En enkät er en undersøkelsesmetode hvor man samler data gjennom spørsmål som stilles til en gruppe på forhånd valgte personer. Enkater kan være anonyme eller ikke-anonyme, og de kan gennemføres gjennom forskjellige medier, for eksempel skriftlige spørreskjemaer, telefonintervju, intervju ansikt til ansikt eller onlineundersøkelser.

I medisinsk sammenheng kan en enkät være brukt til å samle informasjon om pasienters symptomer, sykdomshistorie, livsstil, psykisk helse og andre faktorer som kan ha betydning for deres helse og behandling. Dataene fra en enkät kan hjelpe lege og helsepersonell i å diagnostisere, planlegge behandling og evaluere pasienters helse.

Basalcellsk tumörer, även kända som basaliom eller basalcellscancer, är en typ av hudcancer som utgår från de basala cellerna i överhuden. Detta är den vanligaste formen av hudcancer och tenderar att växa långsamt under en period av månader eller år.

Basalcellstumörer tenderar att vara lokaliserade till ansiktet, öronen, halsen, händerna och armar, men kan förekomma över hela kroppen. De flesta basalcellstumörer ser ut som en rosa, röd eller köttfärgad knöl, platt vårt eller ett sår som inte vill läka sig. Andra symtom kan inkludera:
- En smal, blodfylld kant
- En indränkt yta med krustighet eller skorpor
- En central ulcus (ett hål i huden)
- En nästan genomskinlig, translucent knöl
- En rosa, röd eller köttfärgad platta med blodfyllda kapillärer just under ytan

Basalcellstumörer tenderar att vara lokaliserade till överhuden och sprider sällan till andra delar av kroppen. Men om de inte behandlas kan de fortfarande förstöra vävnad i närheten och leda till allvarliga komplikationer, såsom förlamning eller missbildning.

Det är viktigt att söka medicinsk behandling om du misstänker att du har en basalcellstumör. Din läkare kan diagnostisera din tillstånd genom att undersöka huden och eventuellt ta en liten prov (biopsi) för mikroskopisk analys. Behandlingen av basalcellstumörer inkluderar ofta kirurgi, strålbehandling eller topiska behandlingar beroende på storleken och placeringen av tumören.

Tumörsuppressorproteiner är proteiner som hjälper till att reglera celldelningen och förhindra oregelbunden celldelning eller överdriven cellexpansion, vilket kan leda till cancersjukdomar. Dessa proteiner fungerar genom att hämma cellcykeln, reparera DNA-skador eller initiera programmerad celldöd (apoptos) när celldelningen är skadad eller cancergenetisk information upptäcks. När tumörsuppressorproteinerna är defekta eller fungerar fel kan det leda till oregelbunden celldelning och cancersjukdomar. Exempel på välkända tumörsuppressorgener är TP53, RB1 och BRCA1/2.

I medicinsk kontext betyder "nedreglering" ofta att något som reglerar en fysiologisk process, till exempel ett hormon eller en nervimpuls, minskar i aktivitet eller verkan. Det kan leda till olika symptom beroende på vilken process som påverkas. Exempelvis kan nedreglering av det signalsubstanser som styr hungerkänslan leda till viktminskning, medan nedreglering av andningsregleringen kan orsaka andnöd.

Tumörbörda (tumor burden) refererar till den totala mängden eller storleken på cancer som påträffats hos en individ. Det kan användas för att beskriva både lokal tumörväxt och spridning av cancern till andra delar av kroppen (metastaser). Tumörbördan kan mätas med olika metoder, exempelvis genom att räkna antalet tumörer eller deras volymer, eller genom att mäta mängden cancerceller i blodet eller andra kroppsvätskor.

En hög tumörbörda kan leda till allvarliga komplikationer och försämrad livskvalitet, samt öka risken för dödlig utgång av sjukdomen. Behandlingen av cancer kan också påverkas av tumörbördan, eftersom högre tumörbörda ofta kräver aggressivare behandlingsmetoder.

I den medicinska kontexten kan "register" definieras som ett systematiskt sammanställt register över vissa typer av information, till exempel:

1. Ett patientsregister: En databas eller en lista över patienter som är under vård och behandling på en viss klinik, institution eller i en viss region. Det kan innehålla personliga uppgifter, diagnoser, behandlingshistorik och andra relevanta medicinska data.
2. Ett sjukdomsregister: En databas över personer som har diagnostiserats med en viss sjukdom eller tillstånd. Det kan användas för forsknings- och statistiska syften, samt för att följa upp patienter och utvärdera behandlingsresultat.
3. Ett läkemedelsregister: En databas över alla godkända läkemedel i en viss region eller land. Det kan innehålla information om varje läkemedels aktiva substanser, biverkningar, kontraindikationer och användningsområden.
4. Ett operationsregister: En databas över alla genomförda operationer på en viss klinik eller institution. Det kan innehålla information om varje operationens typ, komplikationsfrekvens, resultat och efterföljande behandlingar.

I allmänhet är ett register ett verktyg för att samla, organisera och analysera data på ett systematiskt sätt, vilket kan underlätta beslutsfattande, forskning och kvalitetssäkring inom sjukvården.

Tumörsuppressorproteinet p53 är ett protein som spelar en viktig roll i cellcykeln och DNA-reparationer. Det kallas även "vaktmannen" eftersom det hjälper till att reglera celldelningen och förhindra oregelbunden celldelning och cancertillväxt. När p53 detekterar skada på DNA eller andra cellskador aktiveras det och styr cellcykeln in i en fas där cellen kan reparera skadan. Om skadan inte kan repareras, inducerar p53 apoptos, en form av programmerad celldöd, för att undvika cancertillväxt. Mutationer i TP53-genen som kodar för p53-proteinet är vanliga i många olika cancertyper och leder till att proteinet inte fungerar korrekt, vilket kan leda till obegränsad celldelning och cancertillväxt.

Estrogen Replacement Therapy (ERT) är en behandlingsform där syntetiskt eller bioidentiskt estrogen ges till en person med syfte att ersätta den estrogen som normalt produceras naturligt i kroppen. Behandlingen används vanligtvis för att lindra symtom relaterade till menopaus, såsom heta flashes, nattsvett, sömnproblem och vulvovaginala symptom. ERT kan också användas för att behandla osteoporos hos kvinnor efter klimakteriet. Behandlingen ges vanligen som tablett, patch eller gel. Även om ERT är effektivt för att lindra menopausrelaterade symtom, kan det även vara associerat med vissa risker, till exempel ökat risktagande för cancer i bröst och endometrium, beroende på vilken typ av estrogenpreparat som används och hur länge behandlingen pågår. Därför bör potentiala risker och fördelar diskuteras med en läkare innan behandlingen inleds.

Neoplasm grading er en klassifisering av hvor ulike cellene i en neoplasme (en abnormal vokst eller svulst) ser ut under mikroskopi. Graden gir en ide om hvor aggressivt en tumor kan være og hvor stor sannsynligheten er for at den vil vokse, invadere omkringende veskel og sprede seg (metastaserer) til andre deler av kroppen.

Grading skjer vanligvis ved å analysere cellene i en biopsi- eller operasjonsprøve i et laboratorium. Graderingsskalaen varierer mellom forskjellige typer av neoplasmer, men de fleste systemer inkluderer følgende kriterier:

1. Cellevisning (pleiomorfi): Hvor meget forskjellig ser cellene ut fra hverandre? Hvor mange forskjellige typer celler er tilstede?
2. Celldeling (mitoser): Hvor mange celldelinger kan observeres under mikroskopet? Hvor mange av cellene deler seg aktivt?
3. Kjerneforandringer: Er kjernene forstore eller forvredne? Er der noen abnormiteter i kjernens struktur, som kan vise på skade eller mutasjon?
4. Nekrose (død cellemasse): Er det noen områder der celler dør og brytes ned? Hvor stor er arealet som er berørt av nekrose?

Grading-skalaene kan variere mellom en skala på 1 til 3 eller 1 til 4, hvor lavere grader indikerer mindre aggressivitet og høyere grader indikerer større aggressivitet. I noen systemer kan det være annerledes, så det er viktig å lese opp om grading-skalaen som er brukt for den spesifikke type kraftfullt kreft.

Grading av kravtumorer kan hjelpe med å forutsi hvor aggressiv en tumor vil være og hvilken behandling som vil være mest effektiv. Høyere grader kan indikere at en tumor er mer sannsynlig å spre seg (metastaserer) og kan kreve en mer aggressiv behandling, for eksempel kirurgi, strålebehandling eller kjemoterapi. Lavere grader kan være mindre aggressive og kunne behandles med mindre invasive metoder, som fjerning av tumoren alene.

Grading er et viktig verktøy for å forstå hvor aggressiv en kravtumor er og hvilken type behandling som vil være mest effektiv. Det kan også hjelpe med å forutsi prognosen for pasienten, selv om det ikke alltid er en perfekt forutsigelse. Grading bør aldri brukes alene for å stille diagnosen på en kravtumor og skal kombineres med andre undersøkelser som f.eks. histopatologi, bildediagnostikk og klinisk evaluering.

In genetics, a promoter region is a section of DNA that initiates the transcription of a gene. This region typically contains specific sequences of bases (the building blocks of DNA) that serve as binding sites for proteins called transcription factors. When these transcription factors bind to the promoter region, they recruit RNA polymerase, the enzyme that carries out the process of transcription and creates a complementary RNA copy of the gene.

Promoter regions are crucial for the regulation of gene expression, as they help determine when and where a particular gene is turned on or off. The specific sequence of the promoter region can influence its strength, or the level of transcription it drives. Additionally, various factors such as chemical modifications to the DNA and proteins associated with the chromosome can also affect the activity of the promoter region and thus the expression of the gene.

It's worth noting that there are different types of promoters, including constitutive promoters that are always active and tissue-specific promoters that are only active in certain cell types. There are also inducible promoters that can be turned on or off in response to specific signals or environmental conditions. Understanding the properties and regulation of promoter regions is an important area of research in genetics and molecular biology, as it can provide insights into the underlying mechanisms of gene expression and how they contribute to health and disease.

'Genotyp' är ett begrepp inom genetiken som refererar till den unika kombinationen av gener och arvsmassa som en individ har. Det är den del av vår arvedel som bestämmer de egenskaper som är ärftliga, det vill säga de drag som vi fysiskt eller kemiskt har ärvt från våra föräldrar. Genotypen kan variera mellan individer och påverkar ofta individens fenotyp, det vill säga den synliga utformningen av en organism, inklusive dess morfologi, fysiologi och beteende.

I'm sorry for the confusion, but "cell gifter" and "natural medicine" are not medical terms that are widely recognized or have a specific definition in the field of medicine. It is important to use precise and established medical terminology when discussing medical topics.

If you are referring to "cellular gift," it is a term used in regenerative medicine to describe the process of transferring healthy cells from one person to another to replace damaged or diseased cells. This can be done through various methods, such as stem cell transplantation or tissue grafting.

On the other hand, "natural medicine" refers to medical treatments and practices that use natural remedies, such as herbs, plants, and other natural substances, to prevent, diagnose, and treat various health conditions. However, it is important to note that not all natural remedies are safe or effective, and they should be used with caution and under the guidance of a healthcare professional.

Kaplan-Meier-skattningen är en statistisk metod för att uppskatta överlevnadsfunktionen hos en population eller en grupp individer i en klinisk studie. Metoden utvecklades av de amerikanska statisticianerna Edward L. Kaplan och Paul Meier 1958.

Kaplan-Meier-skattningen är en nonparametrisk metod, vilket innebär att den inte gör några antaganden om populationsfördelningens form. Den beräknas genom att iterativt uppdatera överlevnadsfunktionen efter varje händelse (till exempel död eller censurering) i tidsordning.

Den Kaplan-Meier-skattade överlevnadsfunktionen ges ofta som en produkt av ett antal faktorer, där varje faktor motsvarar en händelse:

S(t) = ∏[1 - d(ti)/n(ti)]

där S(t) är överlevnadsfunktionen vid tidpunkten t, d(ti) är antalet händelser (till exempel dödsfall) vid tidpunkten ti och n(ti) är det totala antalet icke-censurerade individer kvar i studien vid tidpunkten ti.

Kaplan-Meier-skattningen används ofta inom medicinsk forskning för att bedöma effekterna av olika behandlingsalternativ på patienters överlevnad och kan användas för att jämföra överlevnaden mellan två eller flera grupper.

En polymerase chain reaction (PCR) är en laboratorieteknik som används för att kopiera DNA-strängar. Den bygger på en process där DNA-molekyler replikeras med hjälp av ett enzym som kallas DNA-polymeras. Genom att upprepa denna process i flera steg kan man skapa miljontals kopior av det ursprungliga DNA-segmentet på relativt kort tid.

PCR är en mycket känslig teknik som kan användas för att detektera mycket små mängder av DNA, till exempel från en enda cell. Den används inom flera områden, till exempel i diagnostiskt syfte inom medicinen, i forensisk vetenskap och i forskning.

Enkel nucleotid polymorfism (SNP, Single Nucleotide Polymorphism) är den vanligaste formen av genetisk variation hos människor. Det handlar om en permanent ändring av en enda nucleotid (en building block av DNA:t) i vår arvsmassa. Denna ändring kan leda till en förändring av ett aminosyra i ett protein eller att det bildas en ny splicingssida, vilket kan påverka proteinet och dess funktion. SNP:er kan användas som markörer för att spåra genetiska drag och är viktiga i forskningen kring ärftliga sjukdomar och individens svar på läkemedel.

Genetic testing er en type med test som analyserer DNA, RNA eller proteiner i en persons kropp for å finne ut om de har bestemte arvelige endringer (variasjoner) eller mutasjoner i gener som kan gi informasjon om risikoen for å utvikle bestemte medisinske tilstander eller sykdommer. Testene kan også avdekke genetiske egenskaper som kan ha betydning for behandling og pleie av en eksisterende sykdom. Genetic testing innebærer vanligvis å ta et DNA-prøve fra blod, spyt eller hår, men det kan også gjøres ved hjelp av prøver fra andre kroppsfluider eller væv. Resultatene av genetiske tester kan ha betydning for både den enkelte personen og hans/hens familiede med hensyn til risikoen for arvelige sykdommer og behandlingsmuligheter.

Transfektion är en process där DNA, RNA eller andra molekyler överförs till celler i syfte att förändra deras genetiska makeup. Detta kan uppnås genom olika metoder, såsom elektroporering, kemisk transfektion eller viraltransduktion. Transfektion används ofta inom forskning för att studera geneffekter och proteinexpression, men den kan även användas i terapeutiska syften för att behandla genetiska sjukdomar.

Epidermal Growth Factor Receptor (EGFR) är en typ av transmembranprotein som fungerar som receptor för tillväxtfaktorn epidermal growth factor (EGF). Denna receptor spelar en viktig roll i celltillväxten, celldelningen och cellsignalering. När EGF binder till EGFR aktiveras receptorns tyrosinkinashävstång vilket leder till en kaskad av intracellulära signaleringsvägar som styr cellcykeln, cellmotiliteten och celldifferentieringen.

Mutationer eller överaktiveringar av EGFR har visats korrelera med flera olika cancertyper, inklusive lungcancer, bröstcancer och coloncancer. Dessa abnormaliteter kan leda till onkogenesis och tumörprogression. Förekomsten av dessa mutationer används ofta som prognostisk markör och som mål för behandling med tyrosinkinas inhibitorer eller monoklonala antikroppar.

Adenocarcinom är en typ av cancer som utvecklas i körtlar (glandulära celler), vilket innebär att den oftast uppstår i epitelvävnad, det yttre skiktet av celler som täcker huden och de flesta av kroppens ytor. Adenocarcinom är en underkategori till carcinom och kan drabba olika organ, såsom bröst, prostata, tarmsystem, lungor, sköldkörtel och livmoder. Karaktäristiskt för adenocarcinom är att tumörcellerna bildar klumpar eller tubulära strukturer som liknar körtlar. Dessa tumörer kan vara lokaliserade till den drabbade strukturen, men har också potentialen att metastasera (spridas) till andra delar av kroppen.

"Bröstkörtlar hos djur" refererar till det komplexa system som producerar, transporterar och sekreterar mjölk vid lägre däggdjurs diande. Även om termen ofta förknippas med kor och andra boskap, förekommer bröstkörtlarna hos flera arter av däggdjur, inklusive människor. Bröstkörtelns anatomiska struktur består av gångar och körtelceller som producerar näringsrika sekreter som transporteras till en central håla, därav det alternativa namnet "mjölkkörtel". Under dräktighet och diandet expanderar bröstkörtlarna under inflytande av hormoner som prolaktin och östrogen, vilket möjliggör mjölkproduktionen och -transporten till ungdjuret.

Celltillväxtprocesser (cell growth processes) refererar till de mekanismer och processer som reglerar cellens storlek, form och funktion genom att kontrollera celldelning, cellytaexpansion och celldöd. Dessa processer inkluderar:

1. Celldelning (Cell division): Den process där en cell delas upp i två identiska dotterceller. Det sker genom mitos eller meios.
2. Cellytaexpansion (Cell size expansion): Den process där cellen expanderar i storlek för att nå sin fulla storlek och funktion.
3. Celldifferentiering (Cell differentiation): Den process där en stamcell eller en icke-specialized cell utvecklas till en specifik celltyp med en specifik funktion.
4. Celldöd (Cell death): Den process där en cell dör på ett kontrollerat sätt, antingen genom apoptos eller nekros.
5. Cellekvilibrium (Cell equilibrium): Balansen mellan celldelning och celldöd för att upprätthålla en konstant cellpopulation i en given tid.

Alla dessa processer är nödvändiga för att hålla livscykeln hos en cell i balans och för att säkerställa att cellen fungerar korrekt. Avvikelser i celltillväxtprocesserna kan leda till sjukdomar som cancer, degenerativa sjukdomar och åldrande.

"Aromatase" er en enzymkompleks som konverterer androgener steroidhormoner til østrogenhormoner. Dette skjer ved å omdanne androgener like testosteron og androstendion til østrodiol og estrone, henholdsvis. Aromatasen finnes i mange forskjellige typer celler i kroppen, inkludert fedtceller, muskelceller, bindevevsceller, hjerteceller og hjerneceller.

I medisinsk sammenheng kan abnormaliteter i aromatase-aktiviteten være forbundet med forskjellige sykdommer og tilstander. For eksempel kan økt aromatase-aktivitet føre til økt produksjon av østrogen, som kan være forbundet med økt risiko for brystkreft hos kvinner. Til gjengen kan nedsatt aromatase-aktivitet føre til nedsatt produksjon av østrogen, som kan være forbundet med svekket kognisjon og muskelmasse hos eldre menn.

Lægefaglige ressurser:

1. "Aromatase" GeneCards-vesen. (n.d.). Hentet fra
2. "Aromatase inhibitors". Mayo Clinic. (2021, 13. februar). Hentet fra
3. "Aromatase overexpression in breast cancer". National Center for Biotechnology Information. (n.d.). Hentet fra

Tumørantigener är proteiner eller andra molekyler som endast förekommer på eller i cancerceller och inte på normalt differentierade celler. De kan uppstå som ett resultat av genetiska mutationer, virusinfektioner eller förändringar i den epigenetiska modifieringen av DNA. Tumörantigenerna kan identifieras och attackeras av immunsystemet, vilket utlöser en immunrespons mot cancercellerna. Dessa antigener används också som mål för cancerimmunterapi, där patientens eget immunsystem stimuleras att attackera cancercellerna med hjälp av tumörantigener.

'Lymfödem' är ett medicinskt tillstånd där en eller flera kroppsdelar svullnar upp på grund av ödem (vätskeansamling) i det lymfatiska systemet. Det lymfatiska systemet är ansvarigt för att transportera vätska, näringsämnen och avfall från celler tillbaka till blodomloppet. Om systemet inte fungerar korrekt kan vätskan buildas upp ivävnaderna och orsaka svullnad.

Lymfödem kan drabba alla åldrar och båda könen, men det är vanligare hos kvinnor än män. Det kan vara primärt, vilket betyder att det är ett medfött tillstånd orsakat av abnormaliteter i det lymfatiska systemet, eller sekundärt, vilket betyder att det orsakas av en skada eller sjukdom som påverkar systemet.

Sekundära lymfödem kan vara ett resultat av cancerbehandlingar som kirurgi, strålbehandling eller läkemedelsbehandling. Det kan också orsakas av infektioner, trauma, inflammation eller avsaknad av extremiteter (till exempel efter en amputation).

Lymfödem kan vara ett kroniskt tillstånd som kan påverka kvaliteten på livet och orsaka smärta, stelhet och funktionsnedsättning. Behandlingen inkluderar kompressionstextilier, övningar, massage och manuell lymfdränage för att hjälpa till att reducera svullnaden och underlätta lymfflödet. I vissa fall kan kirurgi vara en behandlingsoption.

'Lymfkörtelexcision' är en medicinsk term som refererar till en kirurgisk procedur där en lymfkörtel tas bort. Lymfkörtlarna är små, avlånga strukturer som finns runt om i kroppen och som hjälper till att skydda oss från infektioner genom att filtrera lymfan (den klara vätskan som transporterar vita blodkroppar) och ta bort skadliga substanser, såsom virus och bakterier.

En lymfkörtelexcision kan utföras av olika anledningar, till exempel om en lymfkörtel är inflammerad, infekterad eller om det finns misstankar om cancer i lymfkörteln. Genom att ta bort lymfkörteln kan läkaren undersöka den och få viktig information som hjälper till att ställa en diagnos och planera behandlingen. I vissa fall, till exempel om cancer har spridits till lymfkörtlarna, kan en lymfkörtelexcision också vara en del av behandlingen för att försöka ta bort all cancer och minska risken för att cancer återkommer.

Genetisk polymorfism är när det finns fler än ett vanligt förekommande varianter (allaso kända som alleler) av ett specifikt gen i en population. Dessa varianter resulterar från små förändringar i DNA-sekvensen, såsom en enda nukleotidsubstitution eller en insertion eller deletion av ett fåtal nukleotider.

Genetisk polymorfism är vanlig och förekommer naturligt i alla levande organismer. De flesta genetiska polymorfa varianter har ingen påverkan alls på individens fenotyp (det observerbara kroppsliga uttrycket av ett gen) eller funktion, men vissa kan associeras med en ökad risk för vissa sjukdomar eller andra medicinska tillstånd.

En typ av genetisk polymorfism som har fått mycket uppmärksamhet inom forskningen kring personlig medicin och genetisk predisposition är singel-nukleotidpolymorfier (SNP). SNPs är enkla nukleotidbyten i DNA-sekvensen som kan användas för att spåra arvet av vissa gener och för att undersöka samband mellan genetiska varianter och sjukdomar eller andra medicinska tillstånd.

'In situ-hybridisering, fluorescerande' (FISH) är en molekylärbiologisk teknik som används för att detektera och lokalisera specifika DNA- eller RNA-sekvenser i celler eller vävnader. Denna teknik kombinerar två metoder: in situ-hybridisering, där en specifik prob (vanligtvis en DNA- eller RNA-sekvens) hybridiseras med komplementär sekvens i en cell, och fluorescensmikroskopi, där man använder fluorescerande markörer för att visualisera platsen för hybridiseringen.

I FISH-tekniken etiketteras proben med en eller flera fluorescerande molekyler, vanligtvis fluoroforer som absorberar ljus av ett visst våglängde och emitterar ljus av ett annat våglängde. När proben hybridiserar med komplementär sekvens i cellen eller vävnaden kan man använda ett fluorescensmikroskop för att avbilda den plats där hybridiseringen har skett, och därmed lokalisera specifika DNA- eller RNA-sekvenser in situ.

FISH är en känslig och specificerad teknik som används inom flera områden av biomedicinsk forskning och diagnostik, till exempel för att undersöka kromosomstruktur och -avvikelser, identifiera genetiska mutationer och avvikande genuttryck, och studera interaktioner mellan DNA-sekvenser.

Transkriptionsfaktorer är proteiner som binder till DNA-sekvenser och hjälper till att initiera transkriptionen av gener till mRNA. De aktiverar eller stänger av genuttryck genom att interagera med cis-regulatoriska element i promotorregionerna eller enhancerregionerna av gener. Transkriptionsfaktorer kan också hjälpa till att koordinera och integrera signaler från olika cellulära signaltransduktionsvägar för att kontrollera genuttrycket i olika typer av celler under olika fysiologiska eller patologiska tillstånd.

Ett konfidensintervall är ett statistiskt intervalle som används för att uppskatta sannolikheten för att en okänd populationparameter faller inom ett visst intervall. Det är ett sätt att ange osäkerheten i en uppskattning av en parameter, såsom medelvärde eller procentandel. Konfidensintervallet beräknas från data i en stichprobef och är beroende av större eller mindre incertitud om stichproben representerar populationen korrekt.

Ett (1 - α) konfidensintervall för en parameter betyder att om vi upprepar ett experiment med samma storlek på stichproben och beräknar ett konfidensintervall för varje experiment, så kommer (1 - α) % av dessa intervall att innehålla den verkliga populationparametern. Till exempel om vi väljer ett 95% konfidensintervall, kommer 95 av 100 konfidensintervall att innehålla den verkliga populationparametern.

Konfidensintervallet består ofta av två delar: en punktuppskattning (till exempel ett medelvärde) och ett intervall som anger intervallets bredd (till exempel ett intervall på +/- 2 standardavvikelser från medelvärdet). Det är viktigt att notera att konfidensintervallet inte ger en sannolikhetsförklaring för var den verkliga populationparametern befinner sig, utan anger snarare ett intervall där vi kan ha förvänta oss att finna den verkliga populationparametern med en given sannolikhet.

Mastitis är en infektion eller inflammation i bröstkörteln, vanligtvis hos kvinnor som ammar barn. Den kan orsakas av bakterier som tränger in genom ett krackat eller inflammerat bröstvarb, och kan leda till symptom som rodnad, värme, smärta och svullnad i det drabbade området. I allvarliga fall kan mastit behandlas med antibiotika för att eliminera infektionen.

"Genuttryck" (engelska: "genetic imprinting") är ett fenomen där arvsmassan i en viss del av en kromosom eller ett visst genområde är "märkt" beroende på om det är den könsbestämda kromosomen som givits vid från modern eller fadern. Detta leder till att antingen moderns eller faderns version av genen är aktiv, medan den andra är inaktiv i cellen. Detta kan ha konsekvenser för uttrycket av genen och därmed på individens fenotyp (kroppslig utveckling och funktion). Ett exempel på ett sådant fall är Prader-Willi syndromet, som orsakas av en deletion eller avstängning av paternellt tillförda gener i kromosom 15.

'Röntgenbildsförstärkning' (eng. 'Image Intensification') är en teknik som används inom röntgidiagnostik för att öka kontrasten och skärpan på ett röntgenbild, särskilt vid fluoroskopi, det vill säga när man studerar rörliga strukturer i realtid.

Den grundläggande principen bakom tekniken är att en fotokatod ger ifrån sig elektroner när den exponeras för röntgenstrålning. Dessa elektroner accelereras sedan mot en skärm som kallas en fluorescensskärm, där de får i sin tur ifrån sig ljus när de träffar skärmen. Detta ljus kan sedan omvandlas till ett elektroniskt signal som visas på en bildskärm eller som sparas som en digital bild.

Den första förstärkningsprocessen sker genom att accelerera elektronerna, vilket ökar deras energi och därmed också deras förmåga att producera ljus när de träffar fluorescensskärmen. Den andra förstärkningsprocessen sker genom att använda en så kallad microkanalplatta (MCP), som är en typ av elektronmultiplikator som kan öka signalstyrkan ytterligare.

Genom att använda sig av röntgenbildsförstärkning kan man få till stånd en mycket snabb bilduppdatering, vilket är viktigt när man studerar rörliga strukturer. Det gör också att man kan reducera stråldosen som patienten utsätts för, eftersom man kan använda lägre strålnivåer och ändå få till stånd en acceptabel bildkvalitet.

Det finns ingen allmänt accepterad medicinsk definition av "urbefolkningen i Europa", eftersom begreppet kan uppfattas som kontroversiellt och är bunden till ideologiska, politiska och kulturella kontext. I medicinsk forskning används ofta termer som "förhistorisk befolkning" eller "tidiga jägar-samlare" för att beskriva de första människorna som bosatte sig i Europa, men dessa termer är inte synonyma med "urbefolkning".

Det är viktigt att notera att begreppet "urbefolkning" kan användas på ett essentialistiskt sätt för att hävda en biologisk eller kulturell överlägsenhet hos en grupp människor, vilket är oacceptabelt i vetenskaplig forskning. I stället fokuserar modern medicinsk och antropologisk forskning på att förstå hur människor har interagerat och påverkat varandra kulturellt, socialt och biologiskt över tid.

'Uppreglering' är ett medicinskt begrepp som refererar till en process där nivåerna eller aktiviteten hos en viss molekyl, cell, vävnad eller funktion ökar i kroppen. Det kan ske naturligt eller orsakas av läkemedel eller andra behandlingsformer. Uppreglering kan ske på olika nivåer, inklusive genetisk (överaktivering av en gen), proteinsnivå (ökad produktion av ett protein) eller signalsubstansnivå (förhöjd aktivitet hos en signalsubstans). Det kan vara en önskvärd effekt vid behandling av vissa sjukdomar, men i andra fall kan det leda till negativa konsekvenser och biverkningar.

DNA-metylering är en process där kemiska grupper, vanligtvis metylgrupper (–CH3), adderas till DNA-strängar. Denna process påverkar ofta genuttrycket genom att förhindra eller underlätta transkriptionen av gener, utan att ändra den underliggande DNA-sekvensen.

Det vanligaste typerna av DNA-metylering är:

1. N5-metylering av cytosin (5mC), som främst hittas i kropps cellsamma vävnader och är involverad i cellulär differentiering, celldelning och cancerutveckling.
2. N6-metylering av adenin (6mA), som främst hittas i encelliga organismer och vissa virus, men även har påträffats i kropps cellsamma vävnader. Denna typ av metylering är involverad i transkriptionell regulering och DNA-reparation.
3. Hydroxymetylering av 5mC till 5-hydroximetyldesoxycytosin (5hmC), som främst hittas i nervceller och är involverad i epigenetiska processer, såsom cellulär differentiering och neuroplasticitet.

DNA-metylering kan styras av en grupp enzymer kända som DNA-metyltransferaser (DNMT) och demetylaser (TET). Dysreglering av dessa enzymer kan leda till abnormalt genuttryck och är associerat med olika sjukdomar, inklusive cancer.

Tumörstamceller, också kända som cancer stem cells (CSCs), är en särskild population av celler inom en tumör som har förmågan till självförnyelse och differensiering. Dessa celler anses vara ansvariga för initieringen och underhållet av cancern, samt kan spela en viktig roll i cancerrelapsen och resistans mot behandlingar som strålbehandling och kemoterapi. Tumörstamceller har potentialen att skapa en ny tumör om de transplanteras till en immunosupprimering individ, och deras existens förklarar möjligen varför cancer ofta återvänder efter behandling.

'Tumörer' är allmän beteckning på en abnormt växande massa av celler i kroppen. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna).

'Duktala tumörer' är ett slags godartad bröstcancer som utgår från bröstsjukdomarnas glandulära celler, även kända som duktala celler. De kan vara oskadliga och växa långsamt, men i vissa fall kan de bli elakartade och sprida sig till andra delar av kroppen.

'Lobulära tumörer' är ett slags godartad bröstcancer som utgår från bröstsjukdomarnas glandulära celler, även kända som lobulära celler. De kan vara oskadliga och växa långsamt, men i vissa fall kan de bli elakartade och sprida sig till andra delar av kroppen.

'Medullära tumörer' är ett slags elakartad bröstcancer som utgår från bröstsjukdomarnas glandulära celler. De tenderar att växa snabbare än duktala och lobulära tumörer och har en högre risk att sprida sig till andra delar av kroppen. Medullära tumörer har också ofta ett bättre prognos än andra typer av elakartad bröstcancer.

Enkel mastektomi är en typ av kirurgisk behandling där hela bröstet tas bort, men icke de muskler som ligger under bröstet. Även lymfkörtlar under armen kan ibland tas bort beroende på sjukdomsfall. Denna typ av operation används ofta vid behandlingen av bröstcancer.

'Hyperplasi' är inom medicinen ett tillstånd där det förekommer ökat celltal i en viss vävnad eller organ. Detta orsakas vanligtvis av en förhöjd stimulans på celldelning, ofta som svar på en patologisk process eller en endokrin störning. Hyperplasi kan vara reversibel om orsaken till den tar borts, men i vissa fall kan det leda till onormal vävnads- eller organsväxt och öka risken för cancerutveckling.

RNA-interferens (RNAi) är ett naturligt förekommande cellulärt försvarssystem hos eukaryota celler som skyddar mot främmande genetisk material, till exempel virus. Det bygger på att korta dubbelsträngade RNA-molekyler (siRNA) binder till och leder till degradering av komplementära mRNA-molekyler, vilket resulterar i nedreglering av specifika geners syntes på proteinnivå. RNAi kan också användas som en teknik inom molekylärbiologi för att studera genfunktioner och utveckla terapeutiska strategier.

"Circulating tumor cells" (CTCs) refer to cancer cells that have shed from a solid tumor and are found circulating in the peripheral blood of cancer patients. These cells can provide valuable information about the presence, type, and characteristics of the original tumor and any metastases, as well as insight into the patient's prognosis and response to treatment. The detection and analysis of CTCs is an active area of research in oncology, with potential applications in personalized medicine and cancer diagnostics.

"Multiple primary tumors" refererar till när en individ har två eller flera primära cancers i olika områden av kroppen, som inte är metastaserade (spridda) från en enda ursprungstumör. Detta skiljer sig från situationen då en patient har en enda primär tumör med metastaser till andra delar av kroppen.

Det kan finnas olika orsaker till uppkomsten av multipel primär cancer, såsom genetiska faktorer, miljöfaktorer eller kombinationen av båda. Ibland kan vissa behandlingar för en cancer öka risken för att utveckla en annan cancer senare i livet.

Exempel på multipel primär cancer inkluderar när en patient har både bröstcancer och äggstockscancer, eller när en patient har två olika typer av hudcancer, som basalcellscancer och melanom.

The cell cycle is the process by which a cell grows, replicates its DNA, and divides into two daughter cells. It consists of four distinct phases: G1 phase, S phase, G2 phase, and M phase.

* G1 phase: This is the first gap phase, where the cell grows in size and synthesizes mRNA and proteins needed for DNA replication.
* S phase: This is the synthesis phase, where the cell replicates its DNA to ensure that each daughter cell will have a complete set of chromosomes.
* G2 phase: This is the second gap phase, where the cell continues to grow and prepares for division by checking for any errors in the DNA and producing more proteins and organelles needed for mitosis.
* M phase: This is the mitosis phase, where the cell divides into two daughter cells through a process called cytokinesis. M phase is further divided into prophase, prometaphase, metaphase, anaphase, and telophase, which are the stages of mitosis.

The cell cycle is regulated by various checkpoints that ensure the accurate replication and segregation of DNA, as well as the proper division of the cytoplasm. If any errors are detected during the cell cycle, the cell may undergo apoptosis or programmed cell death to prevent the propagation of abnormal cells.

'Progestin' er en betegnelse for syntetiske eller semi-syntetiske hormoner som har en liknende effekt som det naturlige progesteronhormonet i kroppen. Progestinerne brukes typisk i hormonbehandling, fødselkontrollemedler og ved behandling av visse typer av kræft. De hjelper til å regulere menstruasjonen, styrke svangerskapet og forebygge abort. Progestiner kan også ha en krefthemmende effekt på visse typer av hormonresponsivt kræft, som brystkræft og endometriokræft.

En dos-respons kurva är en grafisk representation av hur effekten av ett läkemedel varierar beroende på dosen. Kurvan visar den önskvärda effekten som ökar med ökande dos, tills en toppnivå nås där ytterligare ökning av dosen inte ger någon extra effekt. Vid högre doser kan läkemedlet bli skadligt och orsaka biverkningar, vilket resulterar i att kurvan börjar dalande.

Den optimala dosen av ett läkemedel är ofta den lägsta effektiva dosen som ger önskad terapeutisk effekt med minsta möjliga risk för biverkningar. Dos-respons kurvor används ofta vid utformning och planering av kliniska prövningar för att fastställa läkemedels säkerhet, effektivitet och optimal dosering.

En lungtumör är en abnorm odling (tumör) av celler i lungorna. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna). Maliga lungtumörer kallas ofta för lungcancer och de kan delas in i två huvudgrupper: småcelliga lungcancerytter och icke-småcelliga lungcancerytter. Lungcancer är en av de vanligaste formerna av cancer och orsakas ofta av rökning. Symptomen på lungcancer kan inkludera hosta, bröstsmärtor, andningssvårigheter och viktminskning. Behandlingen beror på typen och utbredningen av cancertypen, men kan omfatta kirurgi, strålbehandling och/eller cellgiftsbehandling (chemotherapi).

'Fenotyp' är ett begrepp inom genetiken och betecknar de observerbara egenskaper, drag eller karaktärer hos en individ som resulterar från den specifika kombinationen av arv (genotyp) och miljöpåverkan. Fenotypen kan vara fysiska egenskaper såsom ögonfärg, storlek och form, men även beteendemässiga drag som intelligens och personlighet. Fenotypen uttrycks genom interaktionen mellan genotypen och olika miljöfaktorer som livsstil, näringsintag, sjukdomar med mera.

"Bassekvens" er en medisinsk betegnelse for en abnorm, gentagen sekvens eller mønster i et individ's DNA-sekvens. Disse baseparsekvenser består typisk av fire nukleotider: adenin (A), timin (T), guanin (G) og cytosin (C). En bassekvens kan være arvelig eller opstå som en mutation under individets liv.

En abnormal bassekvens kan føre til genetiske sygdomme, fejlutviklinger eller forhøjet risiko for bestemte sykdommer. For eksempel kan en bassekvens, der koder for en defekt protein, føre til en arvelig sykdom som cystisk fibrose eller muskeldystrofi.

Det er viktig å understreke at en abnormal bassekvens ikke alltid vil resultere i en sykdom eller fejlutvikling. I mange tilfeller kan individet være asymptomatisk og leve et normalt liv.

En tumörsuppressorgen är ett gen som kodar för en protein som hjälper till att reglera celldelningen och skydda mot oregelbunden celldelning eller celldöd, vilket kan leda till cancertillväxt om dess funktion störs. Dessa gener saknar ofta mutationer i normala celler, men de kan bli inaktiverade genom mutationer eller nedreglering av genuttrycket i cancerceller. Exempel på tumörsuppressorgener är TP53, RB1 och BRCA1/2.

SCID (Severe Combined Immunodeficiency) hos möss är en genetisk recessiv sjukdom som orsakas av mutationer i olika gener och leder till ett totalt eller nästan totalt utebliven fungerande immunsystem. SCID hos möss innebär ofta en kraftig nedsättning av T-celler, B-celler och i vissa fall NK-celler (naturligt mördande celler).

Den vanligaste formen av SCID hos möss är den som orsakas av mutationer i genen IL2RG (interleukin-2 receptor gamma chain), vilket leder till en brist på fungerande cytokinreceptorer på T-celler och NK-celler. Detta resulterar i ett uteblivet utveckling av dessa celltyper och en kraftig nedsättning av immunförsvaret.

Möss med SCID är mycket känsliga för infektioner, eftersom de saknar effektiva skyddsmekanismer mot patogener som bakterier, virus och svampar. De kan dö av en infektion redan under det tidiga livet om de inte behandlas. SCID hos möss är ett viktigt forskningsmodell för att studera immunologi, genetik och sjukdomsprocesser samt utveckling av terapeutiska strategier för SCID och andra immunbristsjukdomar.

I en genetisk kontext, betyder "heterozygot" att en individ har två olika alleler (varianter av samma gen) på ett visst locus (plats) på ett par homologt kromosom. Ett enklare sätt att uttrycka det kan vara att personen har en kopia av en viss gen från modern och en annan kopia av samma gen från fadern.

Detta kontrasterar med att vara homozygot, där individen har två identiska alleler på samma locus, vilket kan vara två kopior av samma normala allel eller två kopior av en muterad allel.

Heterozygota tillstånd kan ha olika effekter beroende på hur de två olika allelerna interagerar, och detta kallas för genetisk dominans. I vissa fall kan en allel vara dominant över den andra, medan i andra fall kan de två allelerna uttryckas samtidigt, vilket kallas för kodominans. I vissa fall kan en allel också vara partiell dominerande eller recessivt, beroende på hur mycket den bidrar till det fenotypiska (observbara) uttrycket av genen.

Mammaglobin A är ett protein som finns i bröstvävnaden hos kvinnor. Det används som en tumörmarkör för att hjälpa till att fastställa om en bröstcancer har spridit sig till andra delar av kroppen. En ökning av Mammaglobin A-nivåer i blodet kan indikera på närvaro av metastaserad bröstcancer. Det bör dock noteras att även andra typer av cancer och vissa icke-cancerrelaterade tillstånd kan orsaka en ökning av Mammaglobin A, så det är viktigt att tolka resultaten i kombination med andra diagnostiska tester och kliniska data.

Patologisk kärlnybildning (eng. "Vascular proliferation") är en abnormt tillväxt eller förökning av blodkärl, vanligtvis som ett resultat av sjukdomar eller skador i kroppen. Det kan förekomma i olika typer av tumörer, såsom cancer och benigna tumörer, där nya blodkärl bildas för att försörja tumören med näringsämnen och syre. Patologisk kärlnybildning kan även förekomma i samband med sjukdomar som diabetes och åldrande. I vissa fall kan överdriven patologisk kärlnybildning leda till allvarliga komplikationer, såsom blödningar eller skador på omgivande vävnader.

Molekylsekvensdata (molecular sequencing data) refererer til de resultater som bliver genereret når man secvenserer DNA, RNA eller proteiner i molekylærbiologien. Det innebærer typisk en række af nukleotider (i DNA- og RNA-sekvensering) eller aminosyrer (i proteinsekvensering), der repræsenterer den specifikke sekvens af gener, genetiske varianter eller andre molekyler i et biologisk prøve.

DNA-sekvensdata kan f.eks. anvendes til at identificere genetiske varianter, undersøge evolutionæ forhold og designe PCR-primerer. RNA-sekvensdata kan bruges til at studere genudtryk, splicevarianter og andre transkriptionelle reguleringsmekanismer. Proteinsekvensdata er vigtige for at forstå proteinstruktur, funktion og interaktioner.

Molekylsekvensdata kan genereres ved hjælp af forskellige metoder, herunder Sanger-sekvensering, pyrosekvensering (454), ion torrent-teknikker, single molecule real-time (SMRT) sekvensering og nanopore-sekvensering. Hver metode har sine styrker og svagheder, og valget af metode afhænger ofte af forskningens specifikke behov og ønskede udbytte.

Strålbehandling, även känd som radioterapi, är en behandlingsform inom medicinen där man använder joniserande strålning för att eliminera cancerceller eller hämma deras tillväxt. Strålningen kan komma från en exteriell källa, där patienten placeras i en strålningsmaskin, eller från en interna källa, där radioaktiva substance placeras inuti patientens kropp.

Strålningens energi är tillräckligt hög för att skada cellernas DNA och förhindra celldelningen, vilket leder till död av cancerceller eller fördröjt växt. Strålbehandling kan användas som enbart behandlingsmetod eller i kombination med andra behandlingsformer, såsom kirurgi och/eller medicinsk behandling.

Det är viktigt att notera att strålbehandling inte bara påverkar cancerceller, utan kan också skada normalt vävnad runt området där strålningen ges. Modern teknologi och teknik har dock möjliggjort att strålning levereras med högre precision, vilket minskar skadan på normalt vävnad.

Keratin-5 är ett protein som tillhör typ I keratinfamiljen och är en huvudbeståndsdel i de intermediära filamenten hos epitelceller. Keratin-5 bildar komplex tillsammans med keratin-14 och de två proteinkomplexen utgör basalmembranet i flera typer av epitel, till exempel hudens yttre lagret och slemhinnor. Keratin-5 är viktigt för cellernas mekaniska styrka och skyddar dem mot mekanisk påfrestning och skada. Vid defekter i keratin-5 kan sjukdomar som exempelvis epidermolysis bullosa simplex uppstå.

"Genomslutande genavstängning" eller "komplett genomsluten genavstängning" (engelska: "complete genetic isolation") är ett medicinskt och genetiskt begrepp som avser en situation där två populationer av en art inte kan para sig och reproducera sig med varandra alls, på grund av genetiska skillnader. Detta innebär att det saknas genflöde mellan de två populationerna, vilket leder till att de utvecklas olika över tiden och eventuellt blir skilda arter.

Det kan exempelvis bero på geografiska barriärer som bergen, floder eller havsområden som förhindrar att populationerna kommer i kontakt med varandra, men det kan också bero på beteendemässiga eller fysiologiska skillnader som gör att de inte attraheras till varandra eller inte kan para sig när de möts.

I vissa fall kan genavstängning ske artificiellt, genom mänsklig inblandning i form av avelsprogram eller selektiv reproduktion som syftar till att skapa populationer med specifika egenskaper eller förhindra vissa gener från att spridas.

Antibiotika används ofta som en preventiv behandling under cancerterapi, då patienten ofta har ett särskilt utsatt immunförsvar på grund av sjukdomen och/eller behandlingen. Syftet är att förhindra infektioner som kan uppstå som en komplikation till cancerbehandlingen, såsom kemoterapi eller strålbehandling.

Antibiotika är en grupp av läkemedel som används för att behandla bakterieinfektioner. De fungerar genom att döda eller hämma tillväxten hos bakterier. Det finns många olika typer av antibiotika, och de väljs ut beroende på vilken typ av bakterie som orsakar infektionen.

I samband med cancerterapi kan antibiotika ges prophylaktiskt (förebehandling) för att förhindra infektioner, eller som behandling om en infektion uppstår. Det är viktigt att använda antibiotika på rätt sätt och inte överanvända dem, eftersom det kan leda till resistens hos bakterier.

I medicinsk terminologi kan "antibiotika vid cancerterapi" definieras som:

"Användning av antibiotika som en del av behandlingen av cancerpatienter under kemoterapi eller strålbehandling, för att förebygga eller behandla bakterieinfektioner."

Keratin-6 är ett protein som tillhör keratinfamiljen och är huvudsakligen beläget i vår hud och naglar. Det finns i flera varianter, bland annat Keratin-6a, Keratin-6b och Keratin-6c. Dessa proteiner produceras av olika sorters keratinocyter i huden och spelar en viktig roll vid till exempel sårvävning och ämnesomsättningen i huden.

Keratin-6a och Keratin-6b produceras huvudsakligen av keratinocyter i basalcellskiktet, det vill säga den innersta celllagen i epidermis (hudens yttre lag). Dessa varianter är involverade i att stödja celldelningen och tillväxten hos keratinocyterna.

Keratin-6c produceras istället av keratinocyter i spinnskiktet, det vill säga den yttre celllagen i epidermis. Detta protein är involverat i att stödja ämnesomsättningen och försvara huden mot skada.

I allmänhet bidrar keratin-6 till att ge mekanisk styrka, elasticitet och integritet till huden och naglarna.

Graviditetskomplikationer med cancer eller tumörer är ovanliga, men kan förekomma. I allmänhet delas graviditetskomplikationer av cancertumörer in i tre kategorier:

1. Komplikationer som orsakas av cancer själv (till exempel andningssvårigheter, blödningar eller infektioner)
2. Komplikationer som kan uppstå under cancerbehandling (till exempel försämrad fosterväxt eller födelsesvårigheter)
3. Komplikationer som orsakas av interaktionen mellan cancer och graviditet (till exempel tumörväxt på grund av hormonella förändringar under graviditeten)

Det är viktigt att notera att behandlingen av cancertumörer under graviditet måste vägas upp mot riskerna för fostrets utveckling och hälsa. I allmänhet undviks strålbehandling och kemoterapi under de första tre månaderna (försttrimestern) av graviditeten på grund av risken för missfall eller missbildningar hos fostret.

I samband med graviditetskomplikationer av cancertumörer kan det vara nödvändigt att avbryta graviditeten (genom en abort) för att kunna ge effektiv cancerbehandling. I vissa fall kan det vara möjligt att fortsätta med graviditeten och behandla cancern efter födseln, men detta måste bedömas på individuell basis av läkare specialiserade på både onkologi och obstetrik.

Apokrina körtlar är en typ av exokrin körtel som finns i huden och vissa slemhinnor, till exempel i brösten. Dessa körtlar producerar ett sekret som innehåller proteiner, lipider och elektrolyter. När cellerna i apokrina körteln utsöndrar sitt sekret, avges en del av cellens cytoplasma tillsammans med sekretet. Detta kallas för apokrin sekretion.

Apokrina körtlar är vanligt förekommande i huden runt svettkörtlarna och i brösten, där de hjälper till att producera smärtorna som utsöndras vid exempelvis sveda eller amning. Dessa körtlar kan också spela en roll i försvaret mot infektioner genom att producera substanser som dödar bakterier.

'Fosforylering' er en biokjemisk prosess hvor et fosfatgruppe (PO4-) blir lagt til ein molekyll, ofte ein protein eller en enzym. Dette skjer når ATP (Adenosintrifosfat) deler seg i ADP (Adenosindifosfat) og frigir ein energirik fosfatgruppe som kan bli lagt til et anna molekyll for å endre dets egenskaper eller aktivere det. Fosforylering er en viktig reguleringsmekanisme innenfor cellegjenforening og signalveiledning i levande organismer.

Estrone är en steroidhormon och en typ av östrogen som produceras naturligt i kroppen. Det är ett sekundärt könshormon som främst produceras i fettvävnad, men kan också produceras i mindre utsträckning i äggstockarna och testiklarna. Estrone är en av de tre huvudsakliga naturliga östrogenerna hos människor, tillsammans med estradiol och estriol.

Estrone spelar en viktig roll i regleringen av kvinnors menstruationscykler och under graviditeten. Det kan också ha effekter på skelettet, hjärtat, blodkärlen och hjärnan. Nivåerna av estrone tenderar att öka under menopausen när äggstockarnas funktion minskar och produktionen av estradiol minskar kraftigt.

I medicinskt bruk kan syntetiska former av estrone användas för att behandla symtom relaterade till lägre nivåer av östrogen, såsom heta flashes och sömnproblem under menopausen. Dessa behandlingar bör dock endast användas under övervakning av en läkare på grund av potentiala risker och biverkningar.

Hormonersättningsbehandling (HER) är en form av behandling där man intar hormoner som ersätter de hormoner som kroppen normalt producerar men inte producerar tillräckligt mycket av. Detta kan vara fallet vid vissa medicinska tillstånd, till exempel när äggstockarna eller testiklarna har tagits bort eller inte längre fungerar korrekt.

HER är vanligast känd för att användas i behandlingen av könsstyrka-relaterade sjukdomar, såsom könskromosomala störningar och klimakterium. Vid könskromosomal störningar, som Klinefelters syndrom hos män eller Turners syndrom hos kvinnor, kan patienterna ha onormalt låga nivåer av könshormoner. Genom att ge dem hormonersättningsbehandling kan man hjälpa till att utveckla och underhålla sekundära könskaraktärsdrag, förbättra könslivet och öka muskelmassan.

Vid klimakteriet, som inträffar när kvinnans äggstockar slutar producera ägg och hormonnivåerna sjunker, kan HER användas för att lindra symptomen som är relaterade till den lägre nivån av könshormoner. Dessa symptom kan inkludera heta flashes, nattliga svettningar, sömnproblem, irritabilitet och könsrelaterad torrhet.

Det är viktigt att notera att HER bör endast skrivas ut av en läkare efter en noggrann undersökning och under tätt medicinskt övervakande, då det finns risker relaterade till behandlingen som ska övervägas.

Epithelial-Mesenchymal Transition (EMT) är en biologisk process där epitelceller, som normalt har en fast förankring till ett basalmembran och en polär cellstruktur, transformeras till en mer rörlig mesenchymal celltyp. Denna process innebär att epitelcellerna förlorar sina intercellulära kontakter, nedbryter basalmembranet och uttrycker nya proteiner som gör dem mer motståndskraftiga mot apoptos (programmerad celldöd). EMT är en viktig mekanism i embryonal utveckling, men den kan även inträffa under sjukliga tillstånd såsom cancer, där tumörceller kan använda sig av EMT för att invadera omgivande vävnader och bilda metastaser.

Cyclin D1 är ett protein som spelar en viktig roll i cellcykeln, särskilt under G1-fasen. Det reglerar progressionen genom cellcykeln genom att aktivera kinaset CDK4/6, vilket leder till fosforylering av retinoblastomproteinet (pRb) och frigörning av transkriptionsfaktorer som E2F, vilka aktiverar uttrycket av gener som behövs för cellcykelns fortsatta framskridande. Cyclin D1 kan också påverka celldelningen genom att interagera med andra signaltransduktionsvägar, till exempel Wnt- och MAPK-signalering. Överaktivering av cyclin D1 har visats korrelera med onkogenes och cancerutveckling i olika typer av tumörer.

Clinical trials are research studies that involve human participants and are designed to answer specific questions about new or existing interventions, such as drugs, vaccines, devices, or procedures. The main principles of clinical trials include:

1. Voluntary Informed Consent: Participants must be informed about the purpose, risks, benefits, and alternatives of the trial before giving their consent to participate. They should also have the right to withdraw from the study at any time without penalty.
2. Scientific Design: Clinical trials should be designed based on sound scientific principles and should address specific research questions or hypotheses. The design should include appropriate controls, randomization, and blinding to minimize bias and ensure valid results.
3. Ethical Conduct: Clinical trials must be conducted in accordance with ethical principles, such as those outlined in the Declaration of Helsinki and the Belmont Report. This includes respecting participants' autonomy, protecting their privacy and confidentiality, and ensuring that they are not exposed to undue risks or harms.
4. Independent Review: Clinical trials should be reviewed and approved by independent ethics committees or institutional review boards to ensure that they meet ethical and scientific standards.
5. Transparency and Data Sharing: The results of clinical trials should be reported transparently, regardless of whether the findings are positive, negative, or inconclusive. This includes publishing trial protocols, methods, and results in peer-reviewed journals and sharing data with other researchers.
6. Risk Management: Clinical trials should have a risk management plan to identify and mitigate potential risks to participants, including adverse events, serious adverse events, and unexpected serious adverse reactions.
7. Monitoring and Oversight: Clinical trials should be monitored and overseen by qualified personnel to ensure that they are conducted in accordance with the protocol, regulatory requirements, and ethical principles. This includes conducting regular audits and inspections of trial sites and data.
8. Post-Trial Follow-Up: Clinical trials should include a plan for post-trial follow-up to monitor the long-term safety and efficacy of interventions and to provide participants with relevant information about their health status.

Läkemedelstillförsel, även kallat medicineringsschema eller medicinsk behandling, är en individuell plan för intaget av läkemedel. Det inkluderar information om vilka läkemedel som ska tas, doseringen, taktdelningen (hur ofta per dag), varaktigheten och eventuella speciella instruktioner eller varningar.

Läkemedelstillförselscheman är viktiga för att säkerställa att patienten får rätt läkemedel i rätt dos och till rätt tid, för att uppnå den terapeutiska effekten och undvika biverkningar eller komplikationer. De kan vara skrivna av läkare, apotekare eller sjuksköterskor och delas ut till patienten tillsammans med ett recept eller vid en kontrollbesök.

Det är viktigt att följa läkemedelstillförselschemat noga och inte avvika från instruktionerna utan att först diskutera det med vården, eftersom det kan ha allvarliga konsekvenser för patientens hälsa.

DNA-bindande proteiner är proteiner som har förmågan att binda sig till DNA. Dessa proteiner spelar en viktig roll inom cellens regulatoriska processer, såsom genuttryck och replikation. De kan vara strukturella proteiner som hjälper till att organisera DNA:t i kromosomer eller regulativa proteiner, som transkriptionsfaktorer, som binder till specifika sekvenser av DNA och påverkar genuttrycket. DNA-bindande proteiner innehåller ofta strukturella domäner, såsom zinkfingerdomäner eller helix-loop-helix-domäner, som är involverade i DNA-bindningen.

"Röntgenfantom" är ett begrepp inom radiologi och refererar till den skugga eller silhuetten av ett objekt som visas på en röntgenbild. Detta fenomen uppstår när röntgenstrålning passerar genom ett objekt och delvis absorberas av olika delar av det, beroende på deras densitet och tjocklek. De mer täta och tjockare delarna av objektet absorberar mer strålning och visas därför som ljusare partier på bilden, medan de mindre täta och tunnare delarna ger ifrån sig mindre absorption och därmed syns som mörkare partier. På så sätt skapas en kontrast mellan olika delar av objektet, vilket gör att det blir möjligt att urskilja strukturer och detaljer på röntgenbilden.

Röntgenfantomen är därför ett viktigt verktyg för diagnostik inom radiologi, eftersom den kan användas för att upptäcka och undersöka skador, sjukdomar eller avvikelser i olika kroppsdelar.

Metotrexat är ett immunsupressivt läkemedel som används för att behandla en rad olika sjukdomar, bland annat vissa former av cancer, autoimmuna sjukdomar och inflammatoriska sjukdomar. Det fungerar genom att hämma celltillväxten och delningen, vilket gör att det kan hjälpa att minska överaktivitet i immunsystemet och på så sätt reducera symtom som inflammation och smärta.

Metotrexat är ett analog av folsyra, en vitamin som behövs för celltillväxten. Det fungerar genom att hämma enzymet dihydrofolatreduktas, vilket blockerar produktionen av tetrahydrofolat, en molekyl som behövs för syntesen av DNA och RNA i cellerna.

Läkemedlet ges vanligen via oral tablettform eller injektion och används ofta i kombination med andra läkemedel beroende på sjukdomsbilden. Det är viktigt att följa din läkares instruktioner när du tar metotrexat, eftersom det kan ha allvarliga biverkningar om det används felaktigt eller i för höga doser.

"Antikarcinogena medel" refererar till substanser eller behandlingsmetoder som har förmågan att hindra, fördröja eller skydda mot utvecklingen av cancer. De kan verka genom att minska exponeringen för cancerframkallande ämnen, stödja cellers återställning och reparation, reducera inflammation eller modifiera signaltransduktionsvägar som är involverade i cancerns uppkomst och utveckling. Exempel på antikarcinogena medel inkluderar vissa näringsämnen, kosttillskrivningar, läkemedel och livsstilsförändringar som har visat sig minska risken för cancer eller förhindra cancersjukdomars progression.

En falskt negativ reaktion inträffar när en persons testsvar är negativt, men deras verkliga hälsotillstånd är positivt. Detta kan hända när ett test saknar tillräcklig känslighet och missar att upptäcka en faktisk sjukdom eller tillstånd hos en person. Falskt negativa reaktioner kan leda till försenad diagnos och behandling, vilket kan ha allvarliga konsekvenser beroende på vilken typ av sjukdom eller tillstånd det rör sig om.

"Graviditet" är ett medicinskt begrepp som refererar till den period då en befruktad äggcell har implanterats i livmodern och utvecklas till ett foster. Denna process innebär att en kvinnas kropp genomgår en rad fysiologiska förändringar för att underhålla fostrets tillväxt och utveckling. Graviditeten räknas vanligtvis från den dag då den sista menstruationen började, och varar i ungefär 40 veckor, delad in i tre trimestrar.

DNA-mutationsanalys (også kalt genetisk testing eller genetisk sekvensanalyse) er en laboratoriemetode der anvendes til at identificere og analysere ændringer (mutationer) i DNA-sekvensen i et bestemt gen eller i hele genomet. Metoden involverer isolering af DNA fra en prøve, typisk taget fra blod, spyt, hår eller andre kropsvævsprøver. Isoleret DNA klippes derefter op i små stykker og kopieres mange gange over for at skabe mange kopier af det specifikke gen eller område der ønskes analyseret. Disse kopier behandles derefter med en kemisk reaktion, der får de forskellige baser i DNA-sekvensen (A, T, C og G) til at lyse under forskellige bølgelængder af ultraviolet lys. Dette gør det muligt at identificere enhver mutation eller variation i DNA-sekvensen ved at se hvilke baser der lyser under de forskellige bølgelængder.

DNA-mutationsanalys anvendes ofte til at diagnosticere genetiske sygdomme, forudse risikoen for at udvikle visse sygdomme, fastslå arvemåde og forældrekontrol, og i retssager om paternitet. Den kan også anvendes til at undersøge respons på behandling og forebyggelse af genetisk betingede sygdomme.

'Breast milk expression' refers to the process of manually or mechanically extracting breast milk from the breast. This is often done by mothers who are unable to breastfeed directly, either because they are separated from their infant, the infant is unable to latch on properly, or for other reasons such as building a milk supply or relieving engorgement. There are various methods for expressing breast milk, including hand expression and using a breast pump. The expressed breast milk can then be stored and given to the infant later.

Raloxifen är ett selectivt estrogenreceptormodulator (SERM) som används för prevention och behandling av osteoporos hos postmenopausala kvinnor. Det fungerar genom att binda till estrogenreceptorer i kroppen och mimetisera vissa effekter av estrogen, såsom ökad benstyrka, medan det blockerar andra effekter, såsom ökad risk för bröstcancer. Raloxifen kan också användas för att reducera risken för invasiv bröstcancer hos postmenopausala kvinnor med högt risk.

Computer-aided radiologic diagnosis (CAD) är en teknik där datorprogram används för att hjälpa radiodiagnostiker i tolkningen av medicinska bilder, såsom röntgen, CT, MRI och ultraljud. CAD-systemen är utformade för att identifiera potentiala skadliga eller abnorma formationer, som till exempel tumörer, bristningar eller andra patologiska förändringar i kroppen.

Genom att använda avancerade algoritmer och maskininlärningsmetoder kan CAD-system automatiskt analysera bilddata och markera områden som kan behöva ytterligare undersökning eller behandling. Dessa system ger ofta underlag i form av färgkodade markeringar, kurvor eller andra visuella indikatorer direkt på bilderna, så att radiodiagnostikern kan se var potentiala skador finns och vilka strukturer som är involverade.

Det är viktigt att notera att CAD-system inte ersätter mänskliga tolkare, utan snarare fungerar som ett komplement till deras arbete. Radiodiagnostikern granskar fortfarande alla bilder och fattar slutsatser baserat på både sitt kliniska omdöme och de informationer som ges av CAD-systemet. Genom att kombinera mänsklig kompetens med datorstöd kan man uppnå högre noggrannhet och tillförlitlighet i diagnosprocessen.

En Phyllodes tumör är en sällsynt typ av fibroepitelial tumör i bröstet som karaktäriseras av ett snabbt växtmönster och en potential till lokal aggressivitet. Tumören består av både epitel- och stromkomponenter, där stromkomponenten dominerar och har en utmärkande myxoid eller överväxlande hypo- och hypercellulär struktur. Phyllodes tumörer delas in i tre grader baserat på deras histologiska differentiering och aggressivitet: benigna, borderline och maligna. De flesta fall av Phyllodes tumörer är av den benigna typen, men alla typer kan återkomma lokalt efter behandling. I sällsynta fall kan de även metastasera till andra delar av kroppen, främst till lungor och lever. Behandlingen består ofta av kirurgisk excision med bred marginal för att minska risken för återkomst.

Genetisk rådgivning är en process där en individ eller ett par får information och rådgivning om genetiska faktorer som kan ha betydelse för deras hälsa eller den av deras nuvarande eller framtida barn. Det inkluderar ofta en analys av familjemedlemmarnas medicinska och genetiska historik, samt en diskussion om arvsformer, riskfaktorer, preventiva strategier och möjliga genetiska tester. Syftet är att hjälpa den sökande att ta ett beslut om reproduktion, screeningsprogram, livsstilsförändringar eller andra preventiva åtgärder baserat på deras unika situation och preferenser. Genetisk rådgivning ska ges av en certifierad genetisk rådgivare, som är en läkare eller annan hälsovårdspersonal med specialutbildning inom genetik och genetisk rådgivning.

Randomized clinical trials (RCTs) are a type of study design used in medical research to evaluate the safety and efficacy of new treatments or interventions. The principle of randomization is a key element that distinguishes RCTs from other types of studies. It involves randomly assigning participants to either the experimental group, which receives the new treatment or intervention, or the control group, which receives the current standard of care or a placebo.

The goal of randomization is to minimize bias and ensure that the two groups are comparable in terms of their baseline characteristics. This allows researchers to more confidently attribute any differences in outcomes between the two groups to the treatment or intervention being tested, rather than other factors.

There are several types of randomization methods used in RCTs, including simple randomization, block randomization, and stratified randomization. Simple randomization involves randomly assigning participants to either the experimental or control group using a random number generator. Block randomization involves randomly assigning participants to groups within blocks of a fixed size, which helps ensure that the number of participants in each group is balanced over time. Stratified randomization involves first dividing participants into strata based on important prognostic factors, and then randomly assigning participants within each stratum to either the experimental or control group.

RCTs are considered the gold standard for evaluating new treatments or interventions because they provide a high level of evidence regarding their safety and efficacy. However, they can be complex and expensive to conduct, and there are potential limitations and challenges associated with their design and implementation. Therefore, it is important for researchers to carefully consider the principles of randomization and other study design elements when planning and conducting RCTs.

"Age of onset" is a medical term that refers to the age at which a person first develops or shows symptoms of a particular disease, disorder, or condition. It can be an important factor in understanding the course and prognosis of a condition, as well as in identifying potential genetic or environmental risk factors.

For example, if a person is diagnosed with type 1 diabetes at the age of 5, then the age of onset for that individual would be 5 years old. Similarly, if someone begins experiencing symptoms of Alzheimer's disease at the age of 60, then the age of onset for that individual would be 60 years old.

It is worth noting that some conditions may have a wide range of ages of onset, while others may have a more specific age range. Additionally, some individuals may experience early or late-onset forms of a condition, which can have different implications for treatment and management.

'Genes' and 'neoplasm' are two distinct concepts in the field of medicine. I will provide a definition for each term and then explain how they can be connected.

1. Genes: Genes are segments of DNA (deoxyribonucleic acid) that contain the instructions for the development, functioning, and reproduction of all known organisms and many viruses. They pass on hereditary information from parents to offspring and determine many of an individual's physical traits. Additionally, genes play crucial roles in regulating cellular processes, such as DNA repair, metabolism, and programmed cell death (apoptosis).
2. Neoplasm: A neoplasm is an abnormal growth of cells that forms a mass or tumor. Neoplasms can be benign (non-cancerous) or malignant (cancerous). Benign neoplasms usually grow slowly, do not invade surrounding tissues, and typically do not spread to other parts of the body. Malignant neoplasms, on the other hand, are cancerous and can invade nearby tissues and organs, as well as metastasize (spread) to distant sites through the bloodstream or lymphatic system.

Connection between genes and neoplasm:

Genetic alterations can contribute to the development of neoplasms. Mutations in specific genes can lead to uncontrolled cell growth, impaired apoptosis, and genomic instability, which are all hallmarks of cancer. These genetic changes can be inherited (germline mutations) or acquired during an individual's lifetime (somatic mutations).

There are several types of genes that, when mutated, can increase the risk of neoplasm formation:

1. Oncogenes: Normal genes that help regulate cell growth and division can become oncogenic due to mutations or chromosomal rearrangements. Activation of oncogenes can lead to uncontrolled cell proliferation, a key step in neoplasm formation.
2. Tumor suppressor genes: These genes help prevent excessive cell growth and division by regulating the cell cycle and initiating apoptosis when necessary. Mutations in tumor suppressor genes can result in loss of function, allowing cells to grow and divide uncontrollably.
3. DNA repair genes: Proper functioning of these genes is essential for maintaining genomic stability. Mutations in DNA repair genes can lead to an accumulation of genetic alterations, increasing the likelihood of neoplasm development.
4. Genes involved in chromosomal stability: Abnormalities in genes that regulate chromosomal segregation and structure can contribute to neoplasm formation by promoting genomic instability and aneuploidy (abnormal number of chromosomes).

In summary, genetic alterations in specific genes can increase the risk of neoplasm development. Identifying these genetic changes can provide valuable insights into cancer biology and inform the development of targeted therapies for cancer treatment.

'Gene knockdown techniques' refer to a group of molecular biology methods used to reduce the expression or function of specific genes in order to study their role in biological processes. These techniques typically involve the use of small RNA molecules, such as short interfering RNAs (siRNAs) or short hairpin RNAs (shRNAs), to induce degradation or translational repression of target mRNAs.

The most commonly used gene knockdown technique is RNA interference (RNAi), which involves the introduction of double-stranded RNA (dsRNA) molecules that are processed into siRNAs by an enzyme called Dicer. The siRNAs then bind to and direct the degradation of complementary mRNAs, thereby reducing gene expression.

Another gene knockdown technique is the use of antisense oligonucleotides (ASOs), which are single-stranded DNA or RNA molecules that bind to and inhibit the translation or stability of target mRNAs.

Gene knockdown techniques have become valuable tools in functional genomics, drug discovery, and gene therapy research, as they allow researchers to investigate the effects of loss of function of specific genes in a controlled manner. However, it is important to note that these methods are not always specific or complete, and off-target effects can occur, leading to potential artifacts and limitations in their interpretation.

Medicinskt kan 'screening av antitumörmedel' definieras som ett systematisk och standardiserat sätt att undersöka verkan av olika läkemedel eller kombinationer av läkemedel mot cancer. Syftet är att hitta de mest effektiva behandlingarna med minsta möjliga biverkningar för en viss typ av cancer eller en specifik patientgrupp.

I ett screeningprogram för antitumörmedel kan olika metoder användas, till exempel:

1. In vitro-tester: Dessa är laboratorietester som utförs på celler i provrör. De kan användas för att undersöka hur väl cancerceller tål olika läkemedel och vilka doser som behövs för att döda dem.
2. Djurmodeller: Dessa är studier där man ger djur med cancer olika läkemedel för att se effekten på tumörväxten och överlevnaden.
3. Kliniska prövningar: Detta är studier som utförs hos människor. De kan vara fas I, II eller III-prövningar där man testar läkemedlets säkerhet, verkan och biverkningar hos allt fler patienter.

Screening av antitumörmedel är en viktig del i cancerforskningen och utvecklingen av nya behandlingsalternativ för cancerpatienter.

Det finns ingen officiell medicinsk definition specifikt för "Afroamerikaner". Begreppet används vanligtvis i socio-demografiska sammanhang och refererar till personer som identifierar sig själva som svarta eller afrikanska amerikaner, eller har ursprung från Afrika eller dess omgivande öar.

I medicinska studier kan begreppet användas för att undersöka hälsopatroner och hälsorisker hos denna specifika population. Men det är viktigt att notera att alla afrikanska amerikaner inte har samma erfarenheter, kultur, genetik eller hälsorisker. Därför kan det vara begränsningar i att generalisera forskningsresultat till alla individer som identifierar sig som afroamerikaner.

Hereditary Breast and Ovarian Cancer Syndrome (HBOC) är ett autosomalt dominant arvsmassa, som orsakas av mutationer i gener som kodar för tumörsuppressorproteiner. De två mest kända generna som är associerade med HBOC är BRCA1 och BRCA2. Personen med en mutation i dessa gener har en ökad risk att utveckla cancer i bröst, äggstockar, prostata, endometrium, och andra delar av kroppen jämfört med allmänbefolkningen. Risken för cancer varierar beroende på vilken gen som är muterad och vilken typ av cancer det är.

Det är värt att notera att inte alla personer med en BRCA1 eller BRCA2-mutation kommer att utveckla cancer, men de har en högre risk än genomsnittet. Genetisk rådgivning och genetisk testning kan hjälpa till att identifiera personer med hög risk för HBOC, vilket kan leda till tidigare upptäckt och behandling av cancer.

Estrogen Receptor beta (ERβ) är ett protein som fungerar som en nukleär receptor och binder specifikt till östrogener, en typ av sex hormon. När ERβ binds till östrogen aktiveras det och fungerar som en transkriptionsfaktor, vilket innebär att det reglerar genuttrycket i cellen. ERβ finns naturligt i många olika typer av vävnader, inklusive reproduktiva, urinvägs- och hjärnvävnader. Det har visat sig ha en roll i att reglera celldelning, apoptos (programmerad celldöd) och cellväxt, och är involverat i ett flertal fysiologiska processer, såsom reproduktion, benomsättning och kognitiv funktion. ERβ har också visat sig ha en potential roll i att behandla vissa typer av cancer, särskilt bröstcancer, genom att hämma celldelningen och främja apoptos i cancerceller som uttrycker ERβ.

'Livskvalitet' (eng. 'quality of life') är ett begrepp som används inom olika medicinska sammanhang och refererar till det subjektiva välbefinnandet och den personsamma nöjdheten med sitt liv. Livskvalitet mäts vanligen genom att undersöka olika aspekter av en persons fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Det kan handla om sådant som fysiskt hälsa och funktion, smärta, sömn, kognitiva förmågor, känslomässiga tillstånd, sociala relationer, personlig utveckling och andlighet. Livskvaliteten kan påverkas av sjukdomar, skador, funktionsnedsättningar eller andra livsupplevelser. Mätningar av livskvalitet används ofta inom forskning och vård för att bedöma effekterna av behandlingar och interventioner samt för att stödja beslut om individuell vård och stöd.

'Fortplantningsanamnes' er en samling av medisinske opplysninger om en persons tidligere graviditeter, fødselshistorie og andre relaterte hendelser. Den kan inneholde informasjon om antall graviditeter, fødsler, aborter, spontane abortus, ektopiske graviditeter, komplikasjoner under graviditeten eller fødselen, medisinske forhold hos barnet og moren, samt bruk av fødeslenekke midler. Denne informasjonen kan være viktig for å planlegge en svangerskap, forebygge komplikasjoner under graviditeten og fødselen, eller for å stille en diagnose og behandle eventuelle medisinske problemer relatert til fortiden.

'Menarche' är den medicinska termen för den första menstruationen hos en ung flicka eller ett barn som utvecklar sig till en kvinna. Det markerar början på en flickas fertila liv och inträffar vanligtvis någon gång mellan 10 och 15 års ålder, även om det kan variera betydligt från person till person. Menarchen är ett viktigt tecken på puberteten och är ofta föregånget av andra förändringar i kroppen, såsom bröstutveckling och tillväxt av kroppslängd.

En pilotstudie är en förstudie som genomförs innan en fullskalig klinisk prövning. Syftet med en pilotstudie är att testa och utvärdera olika aspekter av studiens design, procedurer och metoder för insamling av data. Det kan handla om att testa rekryteringsprocesser, frågeformulär, interventionsprogram eller annan typ av datainsamling.

Pilotstudier är ofta mindre i storlek än fullskaliga kliniska prövningar och inkluderar vanligen ett begränsat antal deltagare. Resultaten från en pilotstudie används för att refinerade studiens design och metoder innan man går vidare till en större, mer omfattande studie.

Det är värt att notera att en pilotstudie inte är samma sak som en preliminär studie eller en forskningsrapport som ännu inte har publicerats i en vetenskaplig tidskrift. En pilotstudie är en formell del av den vetenskapliga processen och följer ofta samma etiska riktlinjer och metodologiska principer som en fullskalig klinisk prövning.

Alleler är i genetisk terminologi de varianter av ett specifikt gen som kan finnas hos en individ. Varje individ har två kopior av varje gen, en från vardera förälder, och dessa två kopior kan variera från varandra. Dessa varianter kallas just alleler.

Ett exempel: För det gen som styr ögonfärgen kan vi ha två olika alleler, en som ger upphov till grön ögonfärg och en annan som ger upphov till blå ögonfärg. Om en individ har två kopior av genen med grön ögonfärgsallelen (homozygot), kommer den att ha gröna ögon. Om en individ har en kopia av genen med grön ögonfärgsallel och en kopia med blå ögonfärgsallel (heterozygot), kan individens ögonfärg variera mellan grön och blå beroende på vilka andra genetiska faktorer som också är involverade.

Katepsin D är ett enzym som tillhör en grupp kallade aspartylproteaser. Det finns naturligt i vår kropp och har en viktig roll inom celldegradationen, särskilt vid nedbrytningen av proteiner i lysosomer (cellens soptunnor). Katepsin D kan också vara involverat i cellers apoptos (programmerad celldöd) och cancerutveckling. I medicinsk kontext kan förhöjda nivåer av katepsin D vara associerade med vissa sjukdomstillstånd, till exempel cancer och neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom och Parkinson.

En algoritm är en serie steg eller instruktioner som tas för att lösa ett problem eller utföra en viss uppgift inom medicinen, liksom i andra sammanhang. Algoritmer används ofta inom klinisk praxis för att standardisera vården och förbättra patientresultaten.

Exempel på algoritmer inom medicin kan vara:

* En algoritm för att diagnostisera och behandla en specifik sjukdom, till exempel en algoritm för att hantera sepsis eller akut koronarsyndrom.
* En algoritm för att utvärdera och hantera smärta, som innehåller steg för att bedöma smärtintensiteten, identifiera orsaken till smärtan och välja lämplig behandling.
* En algoritm för att besluta om en patient ska opereras eller inte, som tar hänsyn till faktorer som allvarligheten av sjukdomen, patientens preferenser och komorbiditeter.

Algoritmer kan variera i komplexitet från enkla listor över steg att följa till mer sofistikerade system som innehåller avancerad matematik och artificiell intelligens. Viktigt är att algoritmer utformas med omsorg och testas noggrant för att säkerställa att de ger korrekta och säkra resultat i alla tillämpningar.

Estetisk medicin, også kjent som skjønnhetsmedisin, er en gren av medisinen som fokuserer på å forbedre eller restituere individets ytre tilstand for å øke personens subjektive velbefindelse og selvverddighet. Dette inkluderer behandlinger som fjerning av fine linjer og rynker, forbedring av hudkvaliteten, kroppscontouring og vektreduksjon, behandling av vener og arter, og andre behandlinger som er relatert til ytre skjenmerke. Estetisk medisin inneholder både ikke-kirurgiske behandlinger som skinnbehandlinger, kjemiske peelings, muskelavslappende behandlinger og fyllstoffbehandlinger, samt kirurgiske proseder som lyftinger og formingsoperasjoner.

Estetisk medicin er forskjellig fra plastisk kirurgi, selv om de to ofte overlapper hverandre. Plastisk kirurgi fokuserer mer på å reparere defekter i kroppen eller å forbedre funksjonen, mens estetisk medicin fokuserer mer på å forbedre ytten av en persons kropp for å øke deres selvuttrykk og personlig tilfredshet. Estetisk medisin er valgfri for de fleste mennesker, og det er viktig at man velger en kvalifisert læge og diskuterer realistiske forventninger før man går videre med noen behandlinger.

Heterozygota förlust är ett medicinskt begrepp som refererar till när en individ som initialt var heterozygot för en given gen, det vill säga hade två olika alleler på ett visst locus, blir homozygot för den ena av de ursprungliga allelerna. Detta kan inträffa genom diverse mekanismer, till exempel som en följd av mutationer eller kromosomavvikelser.

I vissa fall kan heterozygota förlust leda till negativa hälsokonsekvenser, särskilt om den kvarvarande allelen är defekt och inte kan kompensera för den förlorade allelen. Detta kan orsaka en recessiv sjukdom eller öka risken för att utveckla vissa sjukdomar. Emellertid kan heterozygota förlust i andra fall vara asymptomatisk och inte ha någon påverkan alls på individens hälsostatus.

Apolipoprotein D (ApoD) er en type apolipoprotein som transporterer lipider i kroppen. Det er en liten, lavmolekylær proteinklasse som binder seg til lipoproteiner og hjeler med å transportere lipider som kolesterol og andre fedtstoffer i blodet. ApoD forekommer naturligvis i hjernen og er involvert i transporten av lipider i centralnervøst systemet. Det kan også påvise seg i høye kontraksjoner i områder med neurodegenerative lidelser, som Alzheimers sykdom og flere sklerose. ApoD har også vist sig å ha antioxidant egenskaper og kan være involvert i beskyttelsen av nervesystemet mot skade.

Kvinnohälsa är ett bredare begrepp som innefattar alla aspekter av kvinnors fysiska, mentala och sociala hälsa under olika livsfaser. Det omfattar specifika ämnen såsom reproduktiv hälsa, men även allmän hälsa, sjukdomsprevention, behandling och rehabilitering av sjukdomar som drabbar både kvinnor och män. Kvinnohälsan inkluderar också att ta hänsyn till de speciella utmaningarna och förhållanden som är unika för kvinnor på grund av deras biologiska och sociala roller, såsom menopaus, graviditet, mammografi, reproduktiv rättighet, våldtäkt, könsbaserad diskriminering och andra former av könsrelaterat våld.

I medicinsk kontext kan "vakuum" referera till ett tillstånd där ett område i kroppen saknar normalt fluidtryck eller är under excesivt negativt tryck. Detta kan orsaka en sammanpressning av vävnader runt området, vilket kan leda till skador på celler och vävnader. Ett exempel på detta är en hisningsskada (engelska: *vacuum extraction*) under förlossning, där en vakuumpump används för att hjälpa till vid en svårare utlösning av barnet genom att skapa ett undertryck runt barnets huvud.

Kadheriner är en typ av celladhesionsmolekyler (CAM) som spelar en viktig roll i cellextraktoriska processer, såsom celldelning och cellytaformation. De är transmembrana proteiner som hjälper till att koppla samman cytoskelettet hos två intilliggande celler genom att binda till varandra. Kadherinerna delas in i flera olika klasser baserat på struktur och funktion, men de flesta kadheriner är kalciumberoende och kallas därför för klassiska kadheriner. De klassiska kadherinerna har en extracellulär domän som består av fem utskott (EC1-EC5), en transmembrandomän och en cytoplasmisk domän. Cytoplasmiska domänen interagerar med cytoskelettproteiner, såsom aktinfilament och alfa-aktininer, vilket hjälper till att stabilisera cell-cellkontakten. Kadheriner spelar också en viktig roll i signaltransduktion och kan påverka celldifferentiering, apoptos och cellytorsdifferentiering.

"BALB/c mus" är en typ av möss som används i forskning. Denna musstam har blivit inavlad under många generationer för att få en relativt sett jämn genetisk bakgrund och beteende, vilket gör dem till ett populärt val för experimentell forskning. BALB/c är en av de vanligaste musstammarna som används inom biomedicinsk forskning.

Specifikt står "BALB" för det engelska National Institutes of Health (NIH) beteckningssystemet för möss, och "c" står för den specifika understammen som har utvecklats genom inavel. BALB/c musen är känd för att ha en starkt responsiv immunreaktion, vilket gör dem användbara i studier av immunologi och infektionssjukdomar. De har också en relativt låg aggressionsnivå jämfört med andra musstammar.

Det är värt att notera att även om BALB/c musen är en mycket använd modellorganism inom forskning, så kan resultaten som erhålls från studier på mus inte alltid direkt tillämpas på människor på grund av skillnader i genetik och fysiologi.

Genetisk transkription är ett biologiskt process inom cellen där DNA-sekvensen i en gen kopieras till en mRNA-molekyl (meddelande RNA). Detta är den första stegen i uttrycket av genen, och sker i cellkärnan hos eukaryota celler eller direkt i cytoplasman hos prokaryota celler.

Under transkriptionen öppnas dubbelspiralen av DNA-molekylen upp vid en specifik position, känd som promotor, och RNA-polymeras enzymet fäster sig vid DNA-sekvensen och börjar bygga upp en komplementär mRNA-sträng genom att läsa av DNA-sekvensen. När transkriptionen är klar klipps mRNA-molekylen loss från DNA:t och förbereds för translationen, där informationen i mRNA-molekylen används för att bygga upp en polypeptidkedja under ledning av ribosomer.

"Cell line" er en betegnelse for en population av levende celler som deler seg selvstandig og ubestemt i laboratoriet. Disse cellene har typisk samme karyotype (sammensetningen av deres kromosomer) og genetiske egenskaper, og de kan replikeres over en lang periode av tid. De kan brukes i forskning for å studere cellebiologi, molekylær biologi, farmakologi, virologi og andre områder innen biovitenskapen. Eksempler på velkjente cellinjer inkluderer HeLa-cellinjen (som er tatt fra en livstrukturløs kvinne i 1951) og Vero-cellinjen (som er vanlig å bruke i studier av virusinfeksjoner).

P53-genen, även känd som TP53, är en tumörsuppressorgen som kodar för proteinp53. Proteinet p53 spelar en central roll i cellcykelregleringen och DNA-reparationen. Det fungerar som en transkriptionsfaktor och aktiveras i respons på celldamage, såsom DNA-skador eller onkogena signaler. När p53 är aktiverat, kan det either orsaka cellcykelarrest, initiera reparation av DNA-skadan eller inducera apoptos (programmerad celldöd) för att förhindra reproduktion av skadade celler och potentiella cancerutveckling. P53-genen är en av de mest frekventa muterade generna i cancer, och dess inaktivering eller mutation kan leda till onkogen transformation och tumörutveckling.

'Kina' er en betegnelse for en type av små, hvidlige, krystallinske partikler som kan dannes i galden og ledvæsken hos visse personer. De dannes som en slags afføring fra de celler, der udskiller fedtstoffer (kaldet 'cholesterol') i kroppen. Når disse partikler akkumuleres i større mængder, kan de danne små klumper eller forklumpninger, der kan ses under et mikroskop.

Kines forekommer hyppigst hos ældre personer og er ofte associeret med visse sygdomme, såsom gigt, leddegfejl og visse lever- og galdesygdomme. I visse tilfælde kan kines være et tegn på en mere alvorlig underliggende sygdom, men ofte er de har ingen specielle symptomer eller konsekvenser for sundheden.

Det er vigtigt at bemærke, at 'Kina' ikke skal forveksles med det østasiatiske land Kina. De to begreber har intet med hinanden at gøre og betegner helt forskellige ting.

Familjens hälsa (Family Health) är ett samlingsbegrepp som innefattar alla familjemedlemmarnas fysiska, mentala och sociala välbefinnande. Det handlar också om de stöd- och resurser som finns tillgängliga för familjen, deras relationer till varandra och till samhället i stort. Familjens hälsa kan påverkas av en mängd olika faktorer, såsom arbets- och levnadsförhållanden, ekonomisk situation, socialt nätverk och individuella hälsofaktorer som näringsintag och motion.

Det är värt att notera att familjens hälsa kan variera över tid och att det inte finns en enskild definition som alla anammar. Men i allmänhet så handlar det om ett holistiskt perspektiv på hälsan där alla aspekter av familjen tas i beaktande.

Medicinskt talat, kallas en "mjölkbildning" eller "galaktcele" för en avflödesstörning i en kvinnas (ibland även mannens) bröst, där det ansamlas mjölk som inte kan tas ut på naturlig väg. Detta kan orsakas av olika faktorer, exempelvis hormonella förändringar under graviditet eller äldre ålder, men kan även uppstå till följd av bröstcancer eller andra sjukdomar i brösten. I vissa fall kan en mjölkbildning vara smärtsam och behöva behandlas med mediciner eller kirurgi för att förebygga infektioner eller andra komplikationer.

ACOG (Amerikanska Collegiet för Obstetrik och Gynekologi) definierar 'protonkogenproteiner c-akt' som ett protein som är involverat i celldelning, cellcykeln, cellmotilitet, metabolism, apoptos och överlevnad. Det aktiveras av signalsubstanser utanför cellen och är också en nedvärmare för flera andra proteiner som påverkar celldelningen. c-Akt är ett medlem i AGC-kinasfamiljen, vilket innebär att det är en serin/treoninkinas. Dess aktivering är kopplad till flera olika cancertyper, såsom bröstcancer, livmoderhalscancer och prostatacancer.

I medicinsk kontext, avses "hornämne" ofta ett ämne som kan ansamlas i kroppen och bilda stenar eller avlagringar. Exempel på hornämnen inkluderar kalciumoxalat och kalciumphosphat, som kan leda till nedsatta njurfunktioner om de ansamlas i njurtarmarna och bildar kidneysten (nyckelbarnssten). Andra exempel på hornämnen är kolesterol och kolinhaltiga föreningar, som kan ansamlas i blodkärlen och leda till atherosclerotis (kranskärlssjukdom).

MikroRNA (miRNA) är korta, enkelsträngade RNA-molekyler som spelar en viktig roll i genregleringen av eukaryota celler. De är normalt 18-25 nukleotider långa och transkriberas från egna gener eller intronerna hos protein kodande gener. MiRNAs binder till komplementära sekvenser i 3'-utanpårsregionen av mål-mRNA, vilket orsakar nedbrytning eller translationsinhibering av mRNA och därmed minskar syntesen av det proteinet. MiRNAs är involverade i en rad cellulära processer, inklusive celldelning, differentiering, apoptos och immunresponser. Dysregleringar av miRNA-funktion har visats vara associerade med olika sjukdomstillstånd, till exempel cancer, diabetes och kardiovaskulära sjukdomar.

Molecular targeted therapy är en form av cancerbehandling som utnyttjar information om den genetiska och molekylära makeupen hos cancerceller för att utveckla behandlingsmedel som riktar sig direkt mot dessa specifika mål, eller molekyler, som är involverade i cancerutvecklingen och tillväxten.

Detta kontrasterar med traditionell cellgift (cytotoxisk) behandling, som ofta är mindre selektiv och kan orsaka skada på både cancer- och normalkroppsceller. Molekylärt riktad terapi har potentialen att vara mer effektivt och ha färre biverkningar än traditionell cellgiftbehandling, eftersom det är designat för att påverka en specifik molekylär väg som är avvikande hos cancerceller.

Exempel på molekylära mål inkluderar onkogener (genetiska mutationer som orsakar oreglerad celldelning), signalsubstanser och receptorer som styr celltillväxt och överlevnad, angiogenesfaktorer som bidrar till blodkärlsutveckling i tumörer, och metaboliska enzymer som är överaktiva hos cancerceller.

Behandlingsmedel för molekylärt riktad terapi kan vara små molekyler, såsom kinaser inhibitorer eller monoklonala antikroppar, som binder till och blockerar målmolekylen, vilket stoppar dess onkogena funktion. Andra typer av molekylärt riktad terapi inkluderar RNA-interferens, immunterapier och cellterapi.

'Kost' refererer til de næringsstoffer, som ernæringsmæssigt set er vigtige for mennesker og dyrs sundhed og vækst. Kosten består af en række forskellige næringsstoffer, herunder:

1. Kulhydrater (saccharider): De er den primære kilde til energi for kroppen. De findes i fødevarer som sukker, stivelse og celullose.

2. Proteiner (protein): De er nødvendige for at bygge og opretholde muskelmasse, organer, hår, hud og neglært. De findes i fødevarer som kød, fisk, æg, mælk, ost, bønner, nødder og sojabønner.

3. Fedt (lipider): De er en vigtig energikilde for kroppen og hjælper også til at transportere vitaminer og at beskytte organer. De findes i fødevarer som fedtstof, olier, nødder, frø, mælk, ost og kød.

4. Vitaminer: De er organiske forbindelser, der er essentielle for kroppens normale vækst, udvikling og funktion. De findes i mange forskellige fødevarer, herunder frugt, grøntsager, kød, mælk og fisk.

5. Mineraler: Disse er uorganiske stoffer, der er essentielle for kroppens normale vækst, udvikling og funktion. De findes også i mange forskellige fødevarer, herunder grøntsager, frugt, mælk, kød og fisk.

En sund kost består af en balance mellem disse næringsstoffer, samt begrænsning af indtagelsen af fedt, salt, sukker og forarbejdede fødevarer.

Nuclear Receptor Coactivator 3 (NCoA-3), även känt som Amplified in Breast Cancer 1 (AIB1) eller Steroid Receptor Coactivator-3 (SRC-3), är ett protein som fungerar som koaktivator för flera olika steroidhormonreceptorer och andra nukleära receptorer. Detta betyder att NCoA-3 hjälper till att modulera transkriptionsfaktorernas aktivitet genom att interagera med dem och rekrytera ytterligare proteiner som behövs för att initiera transkriptionen av målgener.

NCoA-3 innehåller en LXXLL-motiv, även känd som NR-box, som är viktig för interaktionen med nukleära receptorer. Det innehåller också histonacetyltransferas (HAT) aktivitet, vilket gör att det kan fungera som en brygga mellan nukleära receptorer och histonacetylaser, som är en typ av enzymer som kan modifiera kromatinsstrukturen och på så sätt påverka genuttryck.

NCoA-3 har visats överföras till cellkärnan när nukleära receptorer aktiveras av ligander (hormoner eller andra signalsubstanser). Dess överexpression har kopplats till cancerutveckling, särskilt bröstcancer, och kan korrelera med aggressiv tumörprogression och sämre prognos.

Biological models är matematiska eller datorbaserade representationer av biologiska system, processer eller fenomen. De används inom forskning för att simulera, analysera och förutsäga beteendet hos komplexa biologiska system, som exempelvis celler, organ, populationer eller ekosystem. Biological models kan vara mekanistiska (baserade på förståelse av underliggande mekanismer) eller empiriska (baserade på experimentella observationer och korrelationer). Exempel på biologiska modeller inkluderar systemdynamikmodeller, differentiall equations-modeller, agentbaserade modeller och neuronala nätverksmodeller.

"DNA-primers" är en medicinsk term som refererar till små, syntetiska eller naturliga, ensträngade DNA-molekyler som används för att initiera och stödja DNA-syntesen under processer som PCR (polymeraskedjereaktion), sekvensering och kloning. DNA-primers binder specifikt till en komplementär sekvens i mål-DNA:t och fungerar som en startpunkt för DNA-polymerasen, det enzym som kopierar DNA-sekvensen. Primern är vanligtvis några tiotals baspar lång och är designad för att vara komplementär till den specifika sekvensen i mål-DNA:t där syntesen ska initieras.

CD44 är ett transmembranprotein som uttrycks på många olika celltyper, inklusive vita blodceller som lymfocyter och granulocyter. CD44-antigenet är involverat i cellyttra och cellkommunikationsprocesser, såsom adhesion, migration och signalering. Det binder till olika extracellulära matrisproteiner och cytokiner och spelar en viktig roll i immunförsvaret, inflammation och cancer.

CD44 har flera isoformer som bildas genom alternativ splicing av RNA. Den vanligaste isoformen innehåller en konservativ region som kallas standard (SD)-segmentet, som innehåller bindningsställen för extracellulära matrisproteiner och cytokiner. Andra isoformer innehåller variationella (V)-regioner som ger upphov till större diversitet i CD44-strukturen och funktion.

CD44-antigenets uttryck och aktivitet är kopplat till olika sjukdomszustånd, inklusive cancer, autoimmuna sjukdomar och infektioner. I cancer är CD44-antigenet ofta överfört och korrelerar med högre grad av malignitet, invasivitet och metastasering.

Cellkärneproteiner är proteiner som finns i cellkärnan och utför olika funktioner där. De kan delas in i flera kategorier baserat på deras funktion, såsom strukturella protein som bildar kärnans cytoskelett och lamina, regulatoriska proteiner som kontrollerar genuttryck och replikation, och enzymproteiner som katalyserar reaktioner inne i cellkärnan. Cellkärneproteinerna är viktiga för celldelning, genreglering, signaltransduktion och andra cellulära processer.

I am a helpful assistant and it's important to provide accurate and respectful information. The term 'Judaism' refers to a monotheistic religion, which is one of the oldest practiced faiths in the world. It's based on the teachings of the Torah and the Talmud, and its followers, known as Jews, believe in one God who is present in the lives of his people. Judaism has a strong emphasis on ethics, community, and ritual life.

However, I noticed that you asked for a medical definition related to 'Judaism'. There is no specific medical condition or disease associated with Judaism as religion itself doesn't determine one's health status. If you have any questions about Judaism or medical topics, please feel free to ask!

Människokromosompar 17 består av två identiska kromosomer, som tillsammans innehåller den genetiska informationen för många kroppsfunktioner hos människan. Varje kromosom i paret 17 är en lång, trådlik DNA-molekyl som består av tusentals gener och icke-kodande sekvenser. Dessa gener innehåller instruktionerna för att producera proteiner och reglera andra funktioner i cellen.

Kromosompar 17 är en del av de 23 par som tillsammans utgör den mänskliga karyotypen, och varje individ har två uppsättningar av kromosomer - en från modern och en från fadern. Paret 17 är ett av de autosomala kromosomparen, vilket betyder att det inte är relaterat till kön.

Några exempel på genar som finns på människokromosompar 17 inkluderar:

* TP53: en tumörsuppressorgen som hjälper till att förhindra överdriven celldelning och cancerutveckling.
* CFTR: en gen som orsakar cystisk fibros, när den är muterad.
* SOX9: en gen som spelar en roll i könsbildningen under fostertiden.

Varje människas specifika kombination av gener och deras varianter på kromosompar 17 bidrar till att forma den unika genetiska identiteten hos varje individ.

I'm sorry for any confusion, but "Malaysia" is a country located in Southeast Asia and is not a medical term or condition. It is made up of thirteen states and three federal territories, with a population of over 30 million people. The capital city is Kuala Lumpur. Is there something specific you would like to know about Malaysia?

Flaskuppfödning, även känd som in vitro-fertilisering (IVF), är en metod för konstlig befruktning där ägg och spermier kombineras i ett laboratorium till att bilda embryon. Därefter placeras en eller flera embryon i livmodern hos en kvinnlig mottagare, som kan vara den biologiska modern eller en surrogatmamma.

Denna metod används ofta när naturlig befruktning inte är möjlig på grund av fertilitetsproblem hos både män och kvinnor, såsom äggstockscancer, blockerade fallopier tuber eller lågt spermieantal. Flaskuppfödning kan även användas för att välja embryon med specifika genetiska egenskaper, till exempel för att undvika ärftliga sjukdomar.

Flaskuppfödning är en komplex process som innebär flera steg, inklusive stimulering av äggstockarna hos kvinnan för att producera fler ägg än vanligt, extrahering av ägg från äggstockarna, kombinering av ägg och spermier i ett laboratorium, kultivering av embryon till en viss utvecklingsstad och slutligen överföring av embryon till livmodern.

Protonpumpproteiner, också kända som protonkogenproteiner, är proteiner som aktivt transporterar protoner (H+) över cellyttmembranet. Denna transport process skapar ett koncentrationsgradient för H+ joner och genererar en protonsjö i specifika kompartment inom cellen, vilket är en viktig del av cellens energiproduktion.

Ett exempel på ett protonpumpprotein är ATPas, som hittas i mitokondriernas inner membran och i cellytan hos epitelceller i mag-tarmkanalen. I mag-tarmkanalen är detta viktigt för att möjliggöra en kontrollerad frisättning av H+ joner till magsäcken, vilket skapar den låga pH som krävs för att bryta ned matspillror. I mitokondrien är ATPas-proteinet en viktig del av oxidativ fosforylering och produktionen av ATP, det viktigaste energibärande molekylen i cellen.

Protonpumpproteiner kan också hittas i andra kompartment inom cellen, såsom i endosomer och golgiapparaten, där de hjälper till att underhålla ett specifikt pH-värde som krävs för korrekt proteintransport och -förädling.

Radiation-induced tumors refer to abnormal growths of cells that are caused by exposure to ionizing radiation. This can include both benign and malignant tumors, which can develop in any part of the body. The risk of developing a radiation-induced tumor depends on several factors, including the dose and duration of radiation exposure, as well as the individual's genetic susceptibility.

Radiation therapy, which is a common treatment for many types of cancer, uses high-energy radiation to kill cancer cells and shrink tumors. While radiation therapy is an effective treatment for many patients, it can also increase the risk of developing radiation-induced tumors in the future. This risk is generally low, but it is important for patients to be aware of this potential long-term complication of radiation therapy.

In addition to radiation therapy, other sources of ionizing radiation, such as medical imaging tests and environmental exposures, can also contribute to the risk of developing radiation-induced tumors over time. It is important to minimize unnecessary exposure to ionizing radiation and to follow safe practices when using or undergoing medical imaging tests.

Neuregulin-1 (NRG-1) är ett protein som spelar en viktig roll i nervsystemet. Det är involverat i cellernas tillväxt, överlevnad och differentiering, samt i signalering mellan nervceller (neuroner). NRG-1 finns i flera olika former, beroende på vilket genprodukt det uttrycks från. Det kan binda till receptorer på cellytemembranet och aktivera intracellulära signaltransduktionsvägar, vilket leder till ändringar i celldelningen, cellytan och celldifferentiering.

I nervsystemet är NRG-1 speciellt viktigt för utvecklingen av hjärnan och ryggmärgen, samt för underhållet och funktionen av de etablerade neuronala nätverken. Det har visat sig vara involverat i flera olika neurologiska sjukdomar, såsom schizofreni, bipolär sjukdom och epilepsi.

Medicinsk onkologi definieras som en gren inom medicinen som fokuserar på prevention, diagnostisering, behandling och eftervård av cancer. En läkare som specialiserat sig inom detta område kallas för en onkolog. De använder sig av olika typer av behandlingsmetoder såsom kirurgi, strålbehandling och systemiska behandlingar som kan bestå av cellgift (kemoterapi), målgerichtet terapi, immunterapi eller hormonterapi. Onkologer arbetar ofta i multidisciplinära team tillsammans med andra hälsovårdspersonal för att ge de bästa möjliga vården och stöd till patienter med cancer.

Protein-serin-treonin kinaser (PST-kinaser) är en grupp enzymer som har förmågan att katalysera överföringen av en fosfatgrupp från ATP till serin eller treonin aminosyror i proteiner. Denna process kallas fosforylering och den reglerar ofta proteinaktivitet, lokalisation och interaktion med andra molekyler inom cellen. PST-kinaserna spelar därför en viktig roll i cellsignalering, celldelning, apoptos och metabolism. Dereglering av dessa kinaser kan leda till olika sjukdomszustånd, exempelvis cancer.

"Blodvällningar" är ett medicinskt begrepp som refererar till att blodet koagulerar eller stelnar. Detta kan ske på grund av olika skäl, till exempel på grund av en skada eller sjukdom som får blodet att koagulera eller på grund av användning av blodförtunnande mediciner som förhindrar blodets förmåga att koagulera. I vardagligt tal kan "blodvällningar" även användas för att beskriva blödningar under huden orsakade av små kapillärkärl som bursts, vilket ger upphov till röda eller svarta prickar på huden.

I medicinen kan 'sannolikhet' definieras som graden av överensstämmelse mellan ett visst antal observationer och det förväntade resultatet baserat på en hypotes eller teori. Sannolikheten uttrycks ofta som ett värde mellan 0 och 1, där 0 betyder att det är osannolikt och 1 betyder att det är säkert.

Sannolikheter används ofta i medicinska studier för att bedöma huruvida ett visst resultat är kausalt relaterat till en viss behandling eller exponering, och kan hjälpa till att uppskatta risker och fördelar med olika behandlingsalternativ.

Exempel: Om en studie visar att 50 av 100 personer som använder en viss medicin får en biverkning, så är sannolikheten för att få denna biverkning 0,5 eller 50%.

'Klusteranalys' är en typ av statistisk analys som används för att identifiera grupper (kluster) med hög similaritet inom en datauppsättning. Syftet är att hitta naturliga grupperingar eller mönster i data utan att ha några förutfattade idéer om vilka de skulle vara. Varje grupp består av observationer som är mer lika varandra än de är till observationer i andra grupper.

I en medicinsk kontext kan klusteranalys användas för att undersöka olika typer av data, såsom demografiska data, kliniska data eller genetiska data. Exempel på användningsområden inom medicinen är:

1. Identifiering av subtyper av en sjukdom baserat på symptom, genetisk information eller andra relevanta variabler.
2. Studier av epidemiologi och spridning av infektionssjukdomar genom att klustra tillsammans fall med liknande spridningsmönster.
3. Utveckling av personligat vård baserat på individuella patientegenskaper och behandlingsrespons.
4. Farmakogenetik, för att undersöka genetiska variationer som kan påverka effekten eller biverkningarna av läkemedel.
5. Utveckling av riskmodeller för att förutse sjukdomsutveckling, respons på behandling eller andra relevanta utfall.

I allmänhet är klusteranalys ett kraftfullt verktyg inom medicinsk forskning och praktisk vård, då det möjliggör en djupare förståelse av komplexa mönster och relationer i stora datamängder.

'Bryggade föreningar' är inget etablerat medicinskt begrepp på svenska. Det kan dock tolkas som en direkt översättning av den engelska termen "bridging associations", vilket i neurovetenskapliga sammanhang kan syfta på de förbindelser (associationer) mellan olika hjärnregioner som möjliggör kommunikation och integration av information.

Ibland används begreppet "bryggade föreningar" i betydelsen "kompensatoriska förbindelser", vilket innebär att hjärnan bildar alternativa neurala nätverk eller vägar för att kompensera för skador eller funktionsnedsättningar i vissa områden.

Det är viktigt att notera att användningen av "bryggade föreningar" som medicinskt begrepp kan variera, och det rekommenderas därför att konsultera relevanta vetenskapliga artiklar eller läromedel för en mer precis definition inom specifika kontexter.

ErbB-3, også kjent som HER3, er en type reseptor for epidermal vekstfaktorer (EGF) som er involvert i cellulær signalering relatert til cellevoksisjon, cellevanen, og celledeling. ErbB-3 har tyrosinkinase aktivitet og interagerer med andre ErbB reseptorer for å forme homo- eller heterodimere. Når et ligand binder seg til ErbB-3, fører dette til autofosforylasjon av tyrosiner i intracellulært domene og aktivering av downstream signalingveier, inkludert PI3K/AKT-stien. Dette er viktig for normal cellulær funksjon, men feilregulering av ErbB-3 kan også være involvert i ugunstige hendelser som kreftutvikling og progresjon.

Läkemedelssamverkan (Drug-Drug Interaction, DDI) definieras som ett samspel mellan två eller fler läkemedel där effekten på farmakologiska, kemiska eller fysiologiska sätt är avvikande jämfört med den enskilda effekten av var och en av de ingående substanserna. Det kan resultera i ökat eller försämrade läkemedelsverkan, biverkningar eller skada för patienten.

Läkemedelssamverkan kan delas in i farmakodynamiska (interaktioner som påverkar läkemedlets mekanism av verkan) och farmakokinetiska (interaktioner som påverkar läkemedlets upptagande, fördelning, metabolism eller exkretering) samverkan.

Det är viktigt att identifiera, undvika eller hantera potentiella läkemedelssamverkan genom att utvärdera patientens medicinska historia, farmakoterapi och laboratoriemedicinska data för att minimera risker och maximera terapeutiska effekter.

Stroma cells are a type of cell that are found in various tissues throughout the body. They are often referred to as "connective tissue cells" because they play a supportive role in the tissues where they are found. Stroma cells produce and maintain the extracellular matrix, which is the network of proteins and other molecules that provides structural support to cells and helps to regulate cell behavior.

There are several different types of stroma cells, including fibroblasts, adipocytes (fat cells), and myofibroblasts. Fibroblasts are the most common type of stroma cell, and they produce collagen and other proteins that make up the extracellular matrix. Adipocytes are specialized stroma cells that store energy in the form of fat, while myofibroblasts are stroma cells that have contractile properties and help to regulate tissue tension and repair.

Stroma cells can also play a role in the immune system by producing cytokines and other signaling molecules that help to coordinate the immune response. In some cases, stroma cells may also contribute to the development of diseases such as cancer, fibrosis, and autoimmune disorders.

Magnetisk Resonansstomografi (MRI), även kallat Kärnmagnetisk Resonans (NMR) är en icke-invasiv diagnostisk bildgebande teknik som använder starka magnetiska fält och radiovågor för att producera detaljerade bilder av inre strukturer och funktioner i kroppen.

Under en MRI-undersökning placeras patienten i en tunn, rörlig bädd som glider in i en tunnelformad magnetisk resonansscanner. Scannern genererar ett starkt magnetfält som får protonerna (atomkärnor) i kroppens vätskor att orientera sig parallellt med magnetfältet. Radiovågor används sedan för att störa denna orientering, och när radiovågorna stängs av återgår protonerna till sin ursprungliga position. Detta ger upphov till en svagt elektromagnetiskt fält som detektorer i scannern kan uppfatta och tolka för att skapa två- eller tredimensionella bilder av kroppens inre.

MRI används vanligtvis för att undersöka mjuka vävnader, såsom hjärnan, ryggraden, muskler, ligament och inre organ, och är speciellt användbar för att upptäcka skador, inflammationer, tumörer och andra avvikelser.

En falskt positiv reaktion är ett fall där en medicinsk test visar ett positivt resultat, men det saknas verifierbara tecken eller bevis på att den personen faktiskt har sjukdomen eller tillståndet som testet mäter. Det kan orsakas av en rad olika faktorer, beroende på vilket slags test som används och hur det utförs.

För att ge ett exempel, om vi tar ett tester för droger, kan en falskt positiv reaktion inträffa om den person som testas har intagit någon annan substans som innehåller samma kemiska struktur som den aktiva ingrediensen i drogen man letar efter. Detta kan leda till ett felaktigt positivt resultat, även om personen aldrig har använt den specifika drogen.

Falskt positiva reaktioner är allvarliga problem när det gäller medicinsk diagnostik, eftersom de kan leda till onödiga behandlingar, överdriven oro och kostnader. Därför är det viktigt att alla medicinska tester utvärderas i kontexten av den persons symptom, historia och andra faktorer som kan påverka resultatet. I allmänhet rekommenderas det att bekräfta ett positivt testresultat med ett annat typ av test eller metod för att minimera risken för falskt positiva reaktioner.

I'm sorry for any confusion, but "California" is a proper noun and refers to a state located on the west coast of the United States. It is not a medical term or concept. If you have any questions related to medicine or health, I would be happy to try and help answer those for you!

"Paraffininbäddning" är en metod inom medicinen som används för att lindra smärta och styva upp ledband eller muskler. Den innebär att man doppar den drabbade kroppsdelen i varmt, flytande paraffin (vaselin) ett antal gånger, varefter den svalnar något och sedan tas bort. Paraffinet skapar en isolerande barriär som hjälper till att hålla kroppsdelen varm och minskar smärtan. Behandlingen upprepas ofta flera gånger i samband med massage eller andra former av fysisk terapi för att få maximal effekt.

En finnålsbiopsi är en medicinsk undersökningsmetod där en tunn, böjlig tub (finnål) införs genom huden och under vägledning av ultraljud eller röntgenledning placeras i en av de små lymfkörtlarna som finns i halsen, armhålan eller ljumsken. Biopsian får sedan tas för att undersöka om det finns cancer- eller annan sjukdomsaktivitet i lymfkörteln. Finnålsbiopsi är en mindre invasiv metod jämfört med en öppen kirurgisk biopsi och ger ofta tillräcklig information för att ställa en diagnos.

Cancerförstadier, eller "precancerous changes", är cellförändringar som kan utvecklas till cancer om de inte behandlas. Dessa förändringar sker gradvis över tid och kan vara reversibla under vissa omständigheter. Det finns olika typer av cancerförstadier beroende på vilken typ av cancer de kan leda till. Exempel på vanliga former av cancerförstadier inkluderar dysplasi, metaplasia och atypisk hyperplasi. Dysplasi är en förändring där cellerna i ett vävnadslager börjar se annorlunda ut än normalt och kan vara onormala i storlek, form eller antal. Metaplasia är en förändring där en typ av cell konverterar till en annan typ av cell som inte vanligtvis finns på den platsen. Atypiska hyperplasier är en ökning av cellantalet tillsammans med onormala cellförändringar.

Det är viktigt att notera att cancerförstadier inte alltid kommer att leda till cancer, men det finns en ökad risk för att de utvecklas till cancer jämfört med normala vävnader. Om cancerförstadier upptäcks kan läkare ofta behandla dem genom att avlägsna den onormala vävnaden eller använda andra metoder som kirurgi, strålbehandling eller mediciner för att minska risken för cancerutveckling.

En prostatatumör är en abnormell tillväxt eller förändring av prostata-glanden hos mannen. Det kan vara av olika typer, men den vanligaste formen är prostatacancer. Prostatacancern utgör ungefär 70-80% av alla prostatatumörer och uppstår när cancerceller bildas i prostata-glanden och börjar växa obehindrat. Andra typer av prostatatumörer inkluderar bland annat prostatabalken, som är en icke-cancerös tillväxt av prostatan, samt andra sällsynta sorter av cancer såsom småcellig prostatacancer och neuroendokrin prostatacancer.

Radiofarmaka är en term som används inom medicinen och kärntekniken. Det refererar till preparat som innehåller radioaktiva isotoper, som används i diagnostiska eller terapeutiska syften. I en medicinsk kontext kan radiofarmaka definieras som:

"Preparat av kemiska substance som innehåller en eller flera radioaktiva isotoper, antingen naturligt förekommande eller skapade i en kärnreaktor eller accelerator. De används primärt inom medicinen för att undersöka, diagnostisera och behandla sjukdomar, genom att utnyttja de radioaktiva strålarnas förmåga att interagera med levande vävnad."

Radiofarmaka kan användas på olika sätt inom medicinen. I diagnostiska syften injiceras de till patienten för att följa deras distribution och interaktion med kroppen, ofta med hjälp av bilddiagnostik som SPECT eller PET-scanning. I terapeutiska syften används radiofarmaka för att behandla olika former av cancer genom att rikta in sig på tumörceller och utnyttja strålningens förmåga att skada eller döda dem.

Regressionsanalys är en statistisk metod som används för att undersöka och beskriva samband mellan variabler. Den huvudsakliga användningen av regressionsanalys är att studera hur en dependant variabel (beroende variabel) påverkas av en eller flera oberoende variabler. Metoden ger ett mått på styrkan och riktningen på detta samband, ofta uttryckt som en regressionskoefficient.

Den vanligaste formen av regressionsanalys är linjär regression, där man antar att sambandet mellan variablerna kan beskrivas med en rät linje. Andra former av regressionsanalys inkluderar polynomial regression, logistisk regression och log-log regression, som används när sambandet inte är linjärt.

Regressionsanalys används inom många olika områden, till exempel ekonomi, psykologi, sociologi, medicin och teknik, för att undersöka och förutsäga olika typer av fenomen.

'Tumor Microenvironment' (TME) refererer til den samling af celler, extracellulære matricer, blodkødder og andre strukturer som omgiver og interagerer med cancercellerne i en solid tumor. TME består af både malign (cancer) og ikke-malign (normale) celler, herunder fibroblaster, endotheliale celler, immunceller (som f.eks. lymfocytter, makrofager og neutrofiler), og andre celletyper som kan påvirke tumorens vækst, overlevelse, invasivitet og respons på behandling.

Den extracellulære matrix (ECM) i TME består af forskellige proteiner, kollagener, proteoglykaner og andre molekyler, der bidrager til tumorens struktur, stivhed og integritet. Disse komponenter kan omdannes eller modificeres af cancercellerne og andre celler i TME, hvilket fører til en mere abnorm, pro-tumorøg microenvironment.

Blodkødderne i TME spiller en vigtig rolle ved forsyning af tumoren med næringsrstoffer og ilt, samt ved fjernelse af affaldsstoffer. De kan også fungere som en rute for cancercellers indvandring (invasivitet) og metastase til andre dele af kroppen.

TME er ofte immunosuppressivt, hvilket betyder at det undertrykker den normale immunrespons mod cancerceller. Dette sker delvis gennem immunsuppressive celler som regulatoriske T-celler (Tregs) og myeloid-derived suppressor cells (MDSCs), der kan hæmme aktiviteten af effektive antitumør-immunceller.

I alt er tumor microenvironment en kompleks, dynamisk og heterogen miljø, der påvirker cancerens udvikling, progression, behandlingsrespons og prognose. Forståelsen af TME og dens interaktion med cancerceller kan hjælpe med at identificere nye terapeutiske mål og strategier for at bekæmpe kræft.

I'm sorry for any confusion, but "New York" is a location and not a medical term or condition. It is a state in the United States, and its largest city is also called New York. I'm here to help with medical questions, so if you have a health concern, please feel free to ask!

'P-piller', også kendt som 'pille' eller 'oralsk kontraception', er en type hormonbaseret fødselsbekræftelse. Den består typisk af to typer syntetiske kvindelige kønshormoner: œstrogen og gestagen (progestogen). Der findes forskellige mærker og formerularier, men de fleste p-piller indeholder en kombination af disse to hormoner.

P-pillen virker ved at forhindre ægløsning (ovulation), gøre slimhinden i livmoderen mindre modtagelig for befrugtning og forandre slidtet i livmodermunden, hvilket gør det sværere for sædcellerne at nå frem til ægget. Dette resulterer i en effektiv forebyggelse af uønsket graviditet.

Det er vigtigt at huske at tage p-pillen hver dag, typisk på samme tid for at opretholde dens effektivitet. Derudover kan nogle kvinder opleve bivirkninger som øget svedtendens, hovedpine, kvalme, ændret humør og forandringer i menstruationscyklusen. I sjældne tilfælde kan p-pillen have alvorligere bivirkninger, så det anbefales at tale med en læge eller sundhedsfagperson om de bedste muligheder for individuelle behov og ønsker.

Jag förstår att du är looking for a medical definition of "Sweden" som ett geografiskt område, men det finns inget specifikt medicinskt terminologi för ett land som Sverige. I stället kan vi tala om de olika hälsovårdssystemet och folkhälsan i Sverige.

Sverige är en nordisk nation i Norra Europa, känd för sin välfärdsstat och avancerade hälso- och sjukvården. Det svenska hälso- och sjukvårdssystemet är huvudsakligen statligt finansierat och erbjuder allmän tillgänglighet till vård för alla medborgare. Det finns också en stark fokus på preventiv medicin, folkhälsa och forskning inom områden som cancer, neurovetenskap och genetik.

"Age distribution" is a term used to describe the breakdown of a population or group into categories based on age. It provides information about the number or proportion of people in different age groups within that population or group. This can be expressed using various statistical measures, such as percentages, ratios, or rates.

Age distribution is an important concept in public health and epidemiology because it can provide insights into the demographic structure of a population, as well as the health status and needs of different age groups. It can help inform the planning and delivery of health services, programs, and policies, and can be used to monitor trends and changes in population health over time.

For example, an age distribution of a population might show a higher proportion of older adults, which could indicate a need for more healthcare services and resources to address the needs of this growing population. Similarly, an age distribution of patients with a particular disease might reveal that certain age groups are more affected than others, which could help guide prevention and treatment efforts.

"Chi-tvåfördelning", även känd som Chi-kvadrat-test eller Pearson's chi-square test, är en statistisk hypotesprövningsmetod som används för att undersöka om det finns en signifikant samband eller skillnad mellan två kategoriska variabler. Det är ett icke parametriskt test som inte kräver några antaganden om populationens fördelning.

I en Chi-tvåfördelning jämförs den observerade frekvensfördelningen hos två variabler med den förväntade frekvensfördelningen, som beräknas baserat på hypotesen om att det inte finns någon samband mellan variablerna. Teststatistiken är en Chi-kvadrat-värde som räknas ut genom att summera de observerade och förväntade frekvensernas skillnader i kvadrat, dividerat med den förväntade frekvensen, för varje cell i tabellen.

Teststatistiken följer en Chi-kvadrat-fördelning med (r-1) * (c-1) frihetsgrader, där r är antalet rader och c är antalet kolumner i tabellen. Denna fördelning används sedan för att bestämma sannolikheten för den observerade skillnaden mellan de två variablerna under hypotesen om att det inte finns något samband, och därmed avgöra om den är signifikant eller ej.

I medicinsk forskning kan Chi-tvåfördelningen användas för att undersöka associationer mellan två kategoriska variabler, till exempel kön och förekomsten av en viss sjukdom, eller rökning och mortalitet. Det är ett vanligt använt test inom epidemiologi, klinisk forskning och biostatistik.

Variansanalys (ANOVA) är en statistisk metod som används för att undersöka om det finns några signifikanta skillnader mellan grupper i ett experiment. Den jämför medelvärdena hos två eller fler grupper och beräknar variansen inom varje grupp samt totalvariansen över alla grupper. Sedan använder den en F-test för att avgöra om det finns någon signifikant skillnad mellan grupperna. Metoden bygger på jämförelser av gruppers standardavvikelser och är därför särskilt användbar när man vill undersöka effekter hos flera grupper samtidigt.

Aminoglutetimid är ett medicinskt preparat som används som antiepileptikum och även i viss mån för behandling av bröstcancer. Det fungerar genom att hämma enzymet aromatas, vilket minskar produktionen av östrogener i kroppen. Aminoglutetimid är ett derivat av triazol och har också sedd användning som sömnmedel på grund av sin dämpande effekt på centrala nervsystemet.

I svensk medicinsk terminologi kan preparatet stavas på flera olika sätt, till exempel 'Aminoglutethimid' eller 'Aminogluetimid'. Preparatets generiska namn är dock alltid 'Aminoglutetimid', oavsett hur det stavas.

"Cell-to-cell adhesion" refererar till de molekylära mekanismerna som tillåter celler att hålla fast vid varandra och forma tissuer. Detta uppnås genom interaktioner mellan specifika membranproteiner på cellernas yta, såsom kadherinerna, immunoglobulin-liknande celladhesionsmolekyler (Ig-CAM) och integrinerna. Dessa proteiner bildar komplex med varandra och/eller cytoskelettet för att stabilisera kontakten mellan cellerna. Cell-to-cell adhesion är viktig för embryonal utveckling, celldifferentiering, cellyta hållfasthet, barrierfunktioner samt tumörsuppression och progression.

"Genomförbarhetsstudier", eller "feasibility studies", är en typ av klinisk forskning som utförs för att undersöka hur en kommande större studie kan planeras, koordineras och genomföras på ett effektivt sätt. Dessa studier har ofta som syfte att testa olika aspekter av en framtida klinisk prövning, till exempel rekryteringsprocessen, datainsamlingen, datahanteringen och -analysen, samt deltagarnas tålamod och acceptans för studiens design och genomförande.

Genomförbarhetsstudier är vanligtvis mindre i skala än en fullskalig klinisk prövning och inkluderar ofta ett begränsat antal deltagare. Dessa studier kan hjälpa forskarna att identifiera och lösa eventuella problem eller utmaningar som kan uppstå under en kommande större studie, vilket i sin tur kan leda till en mer effektiv och framgångsrik genomförande av den slutliga kliniska prövningen.

Det finns ingen allmänt accepterad medicinsk definition av "Latinoamericaner" eftersom det inte är en medicinsk term. Latinoamericaner definieras oftast som personer som härstammar från eller har anknytning till Latinamerika, ett geografiskt område i Amerika söder om USA och norr om Kap Horn, inklusive de Karibiska öarna. Detta omfattar en mycket varierad grupp av folk med olika etniska, kulturella, språkliga och sociala bakgrunder.

I vissa medicinska sammanhang kan termen användas för att hänvisa till specifika folkgrupper eller populationer i Latinamerika som kan ha särskilda hälsobeteendemönster, riskfaktorer eller sjukdomsbilder. Men det finns inget gemensamt medicinskt kännetecken eller diagnoskriterier som gäller för alla Latinoamericaner.

Adenocarcinoma, mucinous is a type of cancer that begins in the glandular cells that line the mucous-secreting glands or organs in the body. In this subtype of adenocarcinoma, the tumor cells produce and release large amounts of mucus, which can accumulate within the tumor and give it a gelatinous or "mucinous" appearance. This type of cancer can occur in various organs, including the colon, rectum, lungs, pancreas, and breast. The prognosis and treatment options for mucinous adenocarcinoma depend on several factors, such as the location and stage of the cancer, as well as the patient's overall health.

Kroppsmasseindex (BMI) är ett mått som används för att uppskatta om någon har en hälsosam vikt i relation till sin längd. Det beräknas genom att dividera kroppsvikten i kilogram med längden i meter i kvadrat (kg/m2).

BMI-skalan delas vanligen in i följande kategorier:

* Undervikt: BMI under 18,5
* Normalvikt: BMI mellan 18,5 och 24,9
* Övervikt: BMI mellan 25 och 29,9
* Fetma: BMI 30 eller högre

Det är värt att notera att BMI inte är ett perfekt mått på hälsosam vikt eftersom det inte kan skilja mellan muskelmassa och kroppsfett. Till exempel kan en person med mycket muskler ha en högre BMI än en person med samma längd och vikt som har mer kroppsfett istället för muskler, men fortfarande vara hälsosamt. Därför bör BMI användas tillsammans med andra faktorer såsom blodtryck, kolesterolnivåer och livsstilsfaktorer som diet och motion för att bedöma en persons hälsosamma vikt.

"Cell kärna" är den centrala delen av eukaryota celler (t.ex. djur-, växt- och svampceller) som innehåller det genetiska materialet i form av DNA-molekyler. Cellkärnan är avgränsad från cytoplasman av en dubbelmembranös struktur som kallas kärnmembran. I cellkärnan finns också en struktur som kallas nukleol, där ribosomalt RNA (rRNA) syntetiseras. Cellkärnan har en central roll i celldelningen och reglerar celldifferentiering, cellytgrowth och celldöd.

Phosphatidylinositol 3-Kinases (PI3K) är en grupp enzymer som spelar en viktig roll inom cellsignalering och regulerar celldelning, celldifferentiering, apoptos (programmerad celldöd), cellcykel, cellmotilitet och cellyttuppräkning. PI3Kfamiljen kan delas upp i tre klasser baserat på struktur och funktion. Klass I PI3K är den mest studerade klassen och består av flera isoformer som katalyserar fosforylering av fosfatidylinositol (4,5)-bisfosfat (PIP2) till fosfatidylinositol (3,4,5)-trisfosfat (PIP3). PIP3 fungerar som en andra budbärare i cellsignalering och aktiverar proteiner med pleckstrinhomologidomäner, inklusive Akt/PKB. Aktiviteten hos PI3K regleras av flera olika signaleringsvägar, bland annat via receptor tyrosinkinasers aktivering och G-proteinkopplade receptorer. Dysfunktion i PI3K-signalering har visats vara involverad i många sjukdomar, inklusive cancer och diabetes.

"c-Bcl-2" er ein protein som tilhører Bcl-2-familien, som spiller en viktig rolle i reguleringen av celledød (apoptose). Det ble oppkalt etter det humane B-cell lymphoma 2-generet, og har senere blitt identifisert i mange typer av kreft. c-Bcl-2-proteinet hjelper til å kontrollere celledød ved å nevne en rekke andre proteiner som enten stimulerer eller hemmar apoptose. I kreftceller kan forhøyet uttrykk av c-Bcl-2 forstyrre den normale balansen mellom celledød og celleveksling, førende til u kontrollert cellevoksing og tumørutvikling.

Fytoöstrogener är en typ av komponenter som finns i växter och som kan binda till östrogenreceptorer hos djur, inklusive människor. De har struktur och funktion liknande våra egna hormoner östradiol och östriol, men deras verkan är vanligtvis mycket svagare än de endogena östrogenerna. Fytoöstrogener kan hittas i en mängd livsmedel som sojabönor, linfrö, humle, lök och tomat. De har potential att påverka vår hormonbalans och har blivit föremål för forskning angående deras möjliga roll i hälsa och sjukdom, till exempel vid prevention av cancer och kardiovaskulära sjukdomar.

'Silikoner' är inom medicinen ett samlingsnamn för syntetiska elaster baserade på polymerer av silikondioxid (SiO2), som kombineras med organiska grupper. Dessa material har en unik kombination av fysiska och kemiska egenskaper, såsom hög termisk stabilitet, väderbeständighet, flexibilitet och biokompatibilitet.

Silikoner används inom medicinen på många olika sätt, exempelvis som:

1. Fyllnads- och korrektionsmaterial i plastisk kirurgi (till exempel bröstimplantat)
2. Hud- och slemhinnsersättningar vid förbränningsskador eller andra sår
3. Katetrar och dräneringsrör
4. Lubricanter och sköljmedel inom olika medicinska tillämpningar
5. Tillverkning av kontaktlinser, artificiella linsar och glasögonlinsor

Trots att silikoner i allmänhet anses vara biokompatibla, kan de i vissa fall orsaka allergiska reaktioner eller andra komplikationer. Dessa ämnen bör därför hanteras med försiktighet och endast användas under medicinsk övervakning.

Menstruation är den del av den menstruala cykeln hos en sexuellt mogen kvinna då hon utsöndrar blod och slutprodukter från det inre skiktet i livmodern, endometriet, genom slidan. Detta inträffar vanligtvis varje månad under hennes fertila år och markerar början på en ny cykel. Genomsnittlig längd på en menstruation är mellan tre och sju dagar, även om det kan variera från kvinna till kvinna.

Menstruationsflödet består av blod, slim, celler från livmoderslemhinnan och små mängder andra kroppsvätskor. Det är en naturlig process som förbereder kvinnans kropp på möjlighet att befruktas och bära ett barn. Om en äggcell inte blir befruktad under en cykel kommer livmoderslemhinnan att avlägsnas genom menstruationen.

Musmammals (muskarvar, hamstrar med flera) kan bli smittade av olika typer av tumörvirus, även kallade oncovirus. Dessa virus kan orsaka cancer hos de smittade djuren. Ett exempel på ett musmammalskt tumörvirus är Mus musculus leukemia virus (MuLV), som kan orsaka leukemi och lymfom hos möss. Det finns också andra typer av musmammalska tumörvirus, till exempel gammaretrovirus och betaretrovirus, som alla kan ha potentialen att orsaka cancer hos sina värddjur.

I medicinsk terminologi kan Musmammartumörvirus definieras som: "En grupp av virus som infekterar muslike djur och har förmågan att orsaka cancer i sina värddjur. Dessa virus inkluderar gammaretrovirus, betaretrovirus och andra relaterade retrovirus."

ROC-kurvanalys, eller Receiver Operating Characteristic Curve-analys, är en statistisk metod som används för att utvärdera prestandan hos en binär klassificerare (ett system som avgör om ett objekt tillhör en viss kategori eller inte) genom att jämföra sannolikheten för att korrekt klassificera positiva och negativa exempel. Kurvan visar sambandet mellan sensitiviteten (den sanna positutiva andelen, även kallat recall) och specificiteten (den sanna negativa andelen) för olika tröskelvärden på klassificerarens utdata. Genom att analysera ROC-kurvan kan man avgöra optimala tröskelvärden och jämföra prestandan hos olika klassificerare.

Strålbehandlingsdos definieras som mängden ioniserande strålning som absorberats av ett preparat eller levande vävnad under en given tid. Dosen mäts vanligtvis i Gray (Gy), där 1 Gy är lika med absorptionen av 1 Joule av energi per kilogram. I klinisk medicinsk kontext, används ofta ekvivalentdos som en bättre indikator på biologisk skada, som mäts i Sievert (Sv). Strålbehandlingsdosen är en viktig variabel i strålterapi för cancerbehandling och måste balanseras mot potentialen för skador på normalt vävnad.

Quinazolines är en klass av organiska föreningar som innehåller en heterocyklisk ringstruktur bestående av två kolatomer och två kväveatomer. Denna struktur kallas quinazolin, och kan ses som två bensenringar som är sammanfogade genom två kol-kväve-bindningar.

Quinazoliner har en rad medicinska tillämpningar, framför allt inom onkologi där de används som kemoterapeutika för behandling av olika typer av cancer. Exempel på quinazolin-baserade läkemedel är kinasehämmare som används för att behandla lungcancer, bröstcancer och andra typer av solid tumörer. Quinazoliner kan också ha verkan som antiinflammatoriska, antibakteriella och antivirala medel.

Det är värt att notera att quinazolin-strukturen finns naturligt i vissa växter och djur, och har visat sig ha biologisk aktivitet som kan vara användbar inom medicinen.

Toremifen är ett läkemedel som tillhör en grupp kallad selektiva estrogenreceptormodulatorer (SERM). Det används vanligtvis för att behandla bröstcancer hos kvinnor efter menopaus. Toremifen fungerar genom att binda till estrogenreceptorer i cancercellerna och på så sätt hindra estrogen från att påverka cellernas tillväxt och delning. På det viset kan toremifen hjälpa att minska storleken på tumörer som är beroende av estrogen för att växa.

Det är viktigt att notera att användning och dosering av toremifen bör skötas av en läkare, eftersom det kan ha allvarliga biverkningar och kontraindikationer.

Plastikkirurgi (eller plastisk kirurgi) er en gren av medisinen som fokuserer på å forbedre, restituere eller endre utseende og funksjon ved bruk av kirurgiske metoder. Denne type kirurgi innebaker ofte korrigering av feilutviklinger, skader som følge av en ulykke eller sykdom, eller forandringer som er ønsket av den enkelte selv for å forbedre sin estetiske utseende.

Plastikkirurgi kan deles opp i to hovedkategorier: rekonstruktiv plastikkirurgi og estetisk plastikkirurgi. Rekonstruktiv plastikkirurgi handler om å gjenopprette en normal funksjon eller utseende etter en skade, sykdom eller feilutvikling. Dette kan involvere komplekse teknikker som flaps, grafts og mikrokirurgi for å genoprette strukturer som ansiktet, hånden, brystet eller andre kroppsdeler.

Estetisk plastikkirurgi, også kalt skjønnhetskirurgi, handler om å forbedre en persons utseende ved bruk av kirurgiske metoder. Denne type kirurgi inkluderer ofte procedurer som brystreduksjon, brystforstørrelse, ansiktsløft, øyelokkelyft og bukrefresjering.

Det er viktig å understreke at plastikkirurgi er en seriøs medisinsk behandling som skal utføres av kvalifiserte fagpersoner for å sikre trygghet og godt resultat.

Real-Time Polymerase Chain Reaction (RT-PCR) er en laboratoriemetode som brukes til å amplifisere og detekterer små mengder av bestemte DNA-sekvenser i en prøve. Metoden gjør det mulig å observere denne prosessen i «realtid», noe som betyr at man kan se resultatet etterpå hvert enkelt cyklus av amplifiseringen. RT-PCR er en hypersensitiv teknik som ofte brukes til diagnostisk testing og forskning innen områder som molekylær biologi, infeksjonssjukdomer, genetikk og onkologi.

I tillegg til å være en hypersensitiv metode er RT-PCR også en meget spesifikk teknik, noe som betyr at den kun vil amplifisere og detektere DNA-sekvenser som passer med de specificerte primerne. Dette gjør den til en viktig verktøy for å identifisere og undersøke spesifikke gener, mutasjoner eller patogener i en prøve.

I tillegg til standard-RT-PCR kan den også kombineres med andre teknikker som fluorescensmærkning (f.eks. TaqMan) for å øke spesifisiteten og senstiviteten i detektionen av bestemte DNA-sekvenser. Disse forbedringene gjør RT-PCR til en viktig metode innen diagnostisk testing, for eksempel for å identifisere infeksjonsagenter som bakterier og virus, og for å spore genetiske endringer i kræftceller.

I medicinsk kontext är en stamtavla (även känd som en pedigree) ett diagram eller tabell som visar släktrelationer och ärftliga sjukdomar över flera generationer inom en familj. Den används ofta i genetisk rådgivning och forskning för att spåra mönster av ärftlighet och genetiska mutationer som kan vara relaterade till specifika sjukdomar eller tillstånd.

En stamtavla innehåller vanligen information om individens familjemedlemmar, inklusive deras kön, födelse- och dödsdatum, äktenskapsrelationer och barn. Varje person representeras av en symbol (kvinnlig eller manlig) och är ansluten till sina släktingar med linjer som visar släktskapet mellan dem.

Ibland kan färger eller andra symboler användas för att indikera individers status vad gäller en specifik ärftlig sjukdom eller genetisk mutation, vilket kan hjälpa till att illustrera hur sjukdomen har överförts från generation till generation.

Isoflavoner är en typ av flavonoider, som är en grupp naturligt förekommande organiska föreningar med starka antioxidanta egenskaper. Isoflavoner finns främst i sojabönor och andra members of the legume family. De är kända för sin förmåga att binda till östrogenreceptorer i kroppen, vilket gör dem aktiva i hormonsystemet.

Isoflavoner har blivit ett intresseområde inom forskningen på grund av deras potentiala hälsoeffekter. De kan ha en skyddande effekt mot vissa former av cancer, hjärt-kärlsjukdomar och osteoporos. Dessutom kan isoflavoner ha en lindrande effekt på symtomen vid klimakteriet, eftersom de kan minska svettningar, sömnsvårigheter och humörsvängningar.

Exempel på vanliga isoflavoner är genistein, daidzein och glycitein.

Insulin-like growth factor I (IGF-I) är ett peptidhormon som liknar insulin i sin struktur och funktion. Det produceras huvudsakligen i levern under stimulering av tillväxthormonet (GH) och har en viktig roll i celltillväxt, celldifferentiering, cellproliferation och cellsurvival. IGF-I binder till sin specifika receptor, IGF-1R, och aktiverar intracellulära signaltransduktionsvägar som påverkar cellcykeln, apoptosen och cellytiska funktioner. Det har också visat sig ha anabola effekter på muskel-, ben- och annan vävnadstillväxt. IGF-I kan även ha direkta effekter på hjärnan och kognitiv funktion, samt möjligen skydda mot neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom.

Immunoblot, även känt som Western blotting, är en laboratorieteknik inom molekylärbiologi och immunologi. Den används för att detektera och identifiera specifika proteiner i en proteinblandning, till exempel i cellulär extract eller i ett kroppsvätskeprov som serum eller urin.

Tekniken bygger på elektrofores, där proteiner separeras beroende på deras molekylvikt genom att låta dem vandra genom ett gelatinaliknande material i ett elektriskt fält. Efter separationen överförs proteinerna från gelen till en nitrocellulosa- eller PVDF-membran, där de fastnar och blir tillgängliga för immunologisk detektering.

I nästa steg inkuberas membranet med ett specifikt antikroppar mot det protein som ska detekteras. Antikroppen binder till sitt målprotein på membranet, och efter en avspolningstapp kan ytterligare en sekundär antikropp användas för att binda till de primära antikropparna. Den sekundära antikroppen är konjugerad till ett enzym, som i sin tur katalyserar en kemisk reaktion som leder till bildning av ett synligt band på membranet när ett substrat tillsätts.

Immunoblot används ofta för att bekräfta produktionen och nedbrytningen av proteiner, undersöka protein-proteininteraktioner eller jämföra relativa mängder av specifika proteiner i olika prover.

Mastodynia är ett medicinskt begrepp som refererar till smärta eller obehag i brösten. Det kan vara kroniskt eller återkommande och kan variera i intensitet från mild till stark. Mastodynia kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive hormonella förändringar under menstruationscykeln, graviditet, menopaus, bröstinflammation eller neoplasm. I vissa fall kan smärtan vara relaterad till en brystcysta eller fibroadenom. Det är viktigt att konsultera en läkare om man upplever mastodynia för att fastställa orsaken och få rätt behandling.

Epitel (epithelial tissue) är en typ av vävnad som täcker ytor av kroppen, både inre och yttre. Det finns olika typer av epitel, men de flesta består av en eller flera cellager. Epitel har ofta en skyddande funktion och kan också ha en sekretorisk funktion, det vill säga producera och utsöndra substanser. Exempel på epitel är huden, slemhinnorna i näsa och mun samt de cellager som täcker organens insida.

Enzyminhibitorer, också kända som enzymhämmare, är molekyler som binder till enzym och minskar dess aktivitet. Denna bindning kan vara reversibel eller irreversibel och påverkar ofta den katalytiska funktionen hos enzymet genom att förhindra substratets bindning till aktivt centrum eller att störa den kemiska reaktionen som sker inne i enzymet. Enzyminhibitorer kan vara naturligt förekommande, till exempel i vissa giftiga substanser, eller syntetiskt framställda, och används ofta inom medicinen för att behandla olika sjukdomar.

Tumörstamcellsanalys (TSCA) är en typ av laboratoriediagnostisk test som används för att hjälpa läkare att ta beslut om behandling av cancer. Testet undersöker specifika gener och proteiner i tumörstammceller, vilka är sällsynta celler inom en tumör med potential att sprida cancern och orsaka återfalls sjukdom.

Genom att analysera tumörstammceller kan läkare få information om cancercellens biologi och beteende, inklusive dess sårbarheter mot olika behandlingsalternativ. Detta kan hjälpa till att förutsäga patientens prognos och välja den mest effektiva behandlingen, som exempelvis målgeringerad terapi eller immunterapi.

TSCA kan också användas för att övervaka cancerpatienters respons på behandling och tidigt upptäcka eventuella återfallsjukdomar. Genom att jämföra resultaten från flera test kan läkare se om tumörstammcellerna minskar i antal eller förändras under behandlingen, vilket kan vara ett tecken på att behandlingen är effektiv.

Stråldos definieras som mängden av joniserande strålning som absorberats av ett material och uttrycks i enheten Gray (Gy), där 1 Gy är lika med absorptionen av 1 Joule av energi per kilogram. Detta är en fysikalisk storhet och mäter inte direkt skadan eller effekten på levande vävnad.

För att beskriva den biologiska effekten av en stråldos använder man sig istället av enheten Sievert (Sv), som tar hänsyn till hur känslig olika typer av celler är för joniserande strålning. En Sv är lika med 1 Gy multiplicerat med en kvalitetsfaktor (QF) som beräknas utifrån typen av strålning och energin hos denna. För exempelvis gammastrålning är QF = 1, medan QF för neutronstrålning kan variera mellan 2 och 20 beroende på neutronenergins storlek.

Computer-aided diagnosis (CAD) or computer-aided detection (CAD) är termer som används för att beskriva användandet av datorbaserade verktyg och algoritmer för att stödja läkare och andra medicinska experter i tolkningen av medicinska bilder, såsom röntgen, CT, MRI och ultraljud. CAD-system använder sig av avancerad signalbehandling, maskininlärning och image processing tekniker för att identifiera, markera och klassificera skuggor, formationer eller avvikelser i medicinska bilder som kan vara kliniskt relevanta, såsom tumörer, cystor, skador eller andra patologiska tillstånd.

CAD-system är tänkta att fungera som ett komplement till, inte en ersättning för, den kliniska bedömningen av en läkare. CAD-system kan hjälpa läkare att upptäcka skador eller sjukdomar som de annars kan ha missat, reducera tolkningsvariationer mellan olika läkare och underlätta kommunikationen av resultaten till andra medicinska experter och patienter.

Statistiska modeller är matematiska uttryck eller formler som används för att beskriva och analysera data i en viss kontext. De bygger på antaganden om hur variablerna i studien relaterar till varandra, och syftet är ofta att förutsäga ett utfall baserat på given information.

I statistisk modellering används metoder från sannolikhetsteori och inferensstatistik för att uppskatta parametrar i modellen, som representerar de okända kvantiteter som ska beräknas. Genom att jämföra modeller med olika antaganden kan man välja den bästa modellen baserat på kvaliteten hos passningen till data och enkelheten i tolkningen av resultaten.

Exempel på vanliga statistiska modeller är linjär regression, logistisk regression, Cox-proportionell hazardsmodellen och överlevnadsanalys. Dessa modeller används inom många olika områden som epidemiologi, medicin, ekonomi, psykologi och teknik.

Enzyme-linked immunosorbent assay (ELISA) är en typ av immunologisk analys som använder en enzymmärkt antikropp för att detektera och quantifiera en specifik molekyl, till exempel ett protein eller en peptid, i en biologisk prov.

I ELISA-analysen fästs antigenet (det målprotein som ska detekteras) först till en solid fas, till exempel en mikrotitrerad platta. Sedan adsorberas en primär antikropp som binder till antigenet till plattan. Efter en washing-steg adderas en sekundär antikropp som är konjugerad till ett enzym, såsom horseradish peroxidase (HRP). Den sekundära antikroppen binder till den primära antikroppen och efter ytterligare washing-steg tillsätts ett substrat som reagerar med det enzymmärkta komplexet och genererar ett signal som kan kvantifieras, vanligtvis i form av färgförändring eller fluorescens.

ELISA är en mycket känslig och specifik analysmetod som används inom flera områden, till exempel för att detektera och mäta antikroppar i serum, för att upptäcka patogener såsom virus och bakterier, och för att bestämma koncentrationen av olika hormoner och andra biologiskt aktiva molekyler.

Protein isolerare är en grupp enzymer som bryter ned proteiner till mindre peptider eller enskilda aminosyror. De gör detta genom att klyva specifika bindningar mellan aminosyrorna i proteinmolekylen, vilket orsakar dess nedbrytning. Proteinisoformer är viktiga för cellulärt proteinhomeostasibalans och proteinkatabolism, men de kan också vara skadliga om de överaktiveras eller missregleras, särskilt under sjukdomstillstånd som neurodegenerativa sjukdomar.

Ett etniskt grupp är en social kategori av människor som delar gemensamma aspekter av kollektiv identitet, som exempelvis gemensam historia, kultur, traditioner, språk och gemensamma fysiska karaktäristika. Det kan också inkludera en känsla av samhörighet och tillhörighet till en viss gemenskap.

Det är värt att notera att definitionen av etniska grupper kan variera beroende på kontext och perspektiv, och det finns också en debatt om huruvida etnicitet ska ses som en biologisk eller social konstruktion. Inom medicinen kan etniska grupper användas för att undersöka och förstå skillnader i hälsorisken, sjukdomsförekomst och respons på behandlingar mellan olika populationer. Dessa studier bör dock utföras med försiktighet och respekt för individens autonomi och integritet, och undvika att stigmatisera eller diskriminera grupper på basis av deras etnicitet.

Proteinbindning (ibland även kallat proteininteraktion) refererar till den process där ett protein binder sig till ett annat molekylärt ämne, exempelvis en liten organisk molekyl, ett metalljon, ett DNA- eller RNA-molekyl, eller till ett annat protein. Proteinbindningar är mycket viktiga inom cellbiologi och medicinen, eftersom de ligger till grund för många olika biokemiska processer i kroppen.

Exempel på olika typer av proteinbindningar inkluderar:

* Enzym-substratbindningar, där ett enzym binder till sitt substrat för att katalysera en kemisk reaktion.
* Receptor-ligandbindningar, där en receptor binder till en ligand (exempelvis ett hormon eller en neurotransmittor) för att aktiveras och utlösa en cellsignal.
* Protein-DNA/RNA-bindningar, där proteiner binder till DNA eller RNA-molekyler för att reglera genuttrycket eller för att delta i DNA-replikation eller -reparation.
* Protein-proteinbindningar, där två eller fler proteiner interagerar med varandra för att bilda komplexa eller för att reglera varandras aktivitet.

Proteinbindningar kan styras av en mängd olika faktorer, inklusive den tresdimensionella strukturen hos de involverade molekylerna, deras elektriska laddningar och hydrofila/hydrofoba egenskaper. Många proteinbindningar kan också moduleras av läkemedel eller andra exogena ämnen, vilket gör att de är viktiga mål för farmakologisk intervention.

'Könshormoner, steroid' refererar till en grupp hormoner som inkluderar både androgener (manliga könshormoner) och östrogener (kvinnliga könshormoner). Dessa hormoner är lipidlösliga och syntetiseras från kolesterol. De har en struktur med ett steroidekvivalent kärn som består av fyra ringar, och detta ger upphov till deras benämning som steroidhormoner.

Androgener produceras främst i testiklarna hos män, men även i mindre utsträckning i binjurarna och äggstockarna hos kvinnor. De viktigaste androgena hormonen är testosteron och dihydrotestosteron (DHT). Androgener spelar en central roll för den manliga reproduktiva systemet, men de har också andra funktioner som påverkar muskelmassa, benstyrka, hårväxt, aggressivitet och sexuell drift.

Östrogener produceras främst i äggstockarna hos kvinnor, men även i mindre utsträckning i testiklarna hos män. De viktigaste östrogena hormonen är estradiol, estrone och estriol. Östrogener spelar en central roll för den kvinnliga reproduktiva systemet, men de har också andra funktioner som påverkar benväxthastighet, kognitiv förmåga, hudens elasticitet, kroppsfettfördelning och sexuell respons.

I normala fysiologiska förhållanden är balansen mellan androgener och östrogener viktig för att upprätthålla en hälsosam hormonnivå hos både män och kvinnor. Förändringar i nivåerna av dessa könshormoner kan leda till olika hälsoproblem, som exempelvis könsspecifika cancerformer, menstruationsstörningar, infertilitet, impotens och klimakteriebesvär.

Enligt medicinskt perspektiv är en nyfödd ett barn som har nyligen fötts och fortfarande befinner sig inom sitt första levnadsår. Detta omfattar oftast spädbarn som är yngre än 28 dagar, även kända som "fullborna", men kan fortsätta att gälla under de första 12 månaderna av barnets liv. Under denna tidsperiod genomgår barnet snabba fysiska och utvecklingsmässiga förändringar, vilket gör det viktigt att övervaka dess tillstånd noga för att säkerställa en hälsosam utveckling.

Paget's sjukdom i bröstkörteln, även känd som mjölksäckspagetoid, är en sällsynt cancerform som drabbar bröstkörtlarna. Det karaktäriseras av abnorma tillväxt och förändringar av cellerna i det betrodda bröstets mjölkkörtel.

I de flesta fallen är Paget's sjukdom i bröstkörteln relaterad till en underliggande bröstcancer, ofta inträducerande duktal carcinom in situ (DCIS) eller invasiv duktal carcinom. I ungefär 1-4% av fallen är det dock möjligt att sjukdomen uppträder som en icke-associerad form, utan någon påvisbar underliggande bröstcancer.

Symptomen på Paget's sjukdom i bröstkörteln kan inkludera:

1. Ett rosa, rött eller brunt, ektematös utslag på den betrodda brösten, ofta jämförbart med eksem eller torr hud.
2. Svullnad, värk eller irritation i det drabbade området.
3. Krustighet, små sår eller blödningar på bröstvinet.
4. Förändringar i brösten, såsom förtjockning, deformation eller förstoring.
5. En känsla av ömhet eller smärta i brösten.
6. En liten knöl som kan upplevas under huden.
7. En förändring i areolafärgen (den mörka området runt bröstvinet), från rosa till brun eller svart.
8. En förändring i papillarnas utseende, de små, upphöjda strukturer runt bröstvinet.

Diagnosen ställs vanligtvis genom en kombination av en fysisk undersökning och bilddiagnostik, såsom mammografi eller ultraljud. I vissa fall kan en biopsi vara nödvändig för att bekräfta diagnosen.

"Cell cycle proteins" are a group of proteins that play crucial roles in regulating and controlling the cell cycle - the series of events that take place in a cell leading to its division and duplication. These proteins are involved in various checkpoints during the cell cycle, ensuring that each phase is completed accurately before progressing to the next one. They also help to coordinate the complex biochemical processes that occur during cell division, including DNA replication, chromosome separation, and cytokinesis. Examples of cell cycle proteins include cyclins, cyclin-dependent kinases (CDKs), and various checkpoint proteins.

Non-parametric statistik är en gren inom statistiken som inte kräver några specifika antaganden om dators distributionsform eller parametrar. Detta ställer en kontrast mot parametrisk statistik, där antaganden om distributionsform och parametrar görs för att möjliggöra mer kraftfulla slutsatser.

Non-parametric metoder är särskilt användbara när dators fördelning inte följer en välkänd distribution, till exempel normalfördelning, eller när det finns utbredda avvikelser från den antagna distributionen. Dessa metoder kan också vara mer robusta mot utvärderingar som påverkas av utbildningsformer och andra extrema värden i datan.

Exempel på vanliga non-parametrisk statistiska metoder inkluderar Wilcoxon rank sum test, Mann-Whitney U test, Kruskal-Wallis H test och Friedman test för jämförelser mellan grupper, samt Spearmans rangkorrelation och Kendalls tau för korrelationer mellan variabler.

Det finns ingen enstaka eller allmänt accepterad medicinsk definition av "urbefolkningen i Asien", eftersom begreppet kan tolkas olika beroende på historisk, kulturell och antropologisk kontext. I allmänhet avses med "urbefolkning" ofta de ursprungliga invånare som har bott i ett visst geografiskt område under mycket lång tid, innan andra folk kom dit och etablerade sig.

I medicinsk kontext kan definitionen variera beroende på fokus, men ofta handlar det om att undersöka hur de ursprungliga invånarna i ett geografiskt område har påverkats av modern medicin och hälsovård. I Asien kan detta inkludera populationer som traditionellt har levt i isolerade områden, såsom vissa stammar i djungeln eller i bergsområden, och som kan ha en unik genetisk bakgrund och speciella hälsoproblem.

Exempel på sådana populationer kan vara de olika stammarna i Andra Himalaya, där man funnit en hög förekomst av genetiska sjukdomar som orsakas av inavel. Andra exempel är de ursprungliga folken på Filippinerna, som har en hög prevalens av genetiska sjukdomar och speciella hälsoproblem relaterade till deras isolerade levnadsvanor och livsstilar.

I medicinsk forskning kan det vara viktigt att studera dessa populationer för att förstå hur genetiska faktorer, miljöfaktorer och livsstilsfaktorer påverkar hälsan hos människor i olika delar av världen.

Vinblastin är ett kemoterapeutikum som tillhör gruppen alkaloider och utvinns från växten Rosy Periwinkle (Catharanthus roseus). Det används vanligen i behandling av olika sorters cancer, exempelvis Hodgkins lymfom, testikulär cancer och kancercancer. Vinblastin fungerar genom att störa cellers delningsprocess, vilket är ett viktigt steg i cancers tumörers tillväxt och spridning.

Läkemedlet ges vanligen som intravenös infusion under kontrollerade omständigheter på en sjukhusavdelning eller specialistklinik, eftersom det kan ha allvarliga biverkningar och behöver ständig övervakning. Bland de vanligaste biverkningarna återfinns illamående, kräkningar, förlust av hår, trötthet och neuropati (nervskador).

'Frysta vävnadssnitt' refererar till en histopatologisk preparationsmetod där ett vävnadsprov tas och omedelbart placeras i ett lösningsmedel som fryser ner vävnaden. Det vanligaste lösningsmedlet är Tissue-Tek eller liknande, som innehåller vatten och en freeze-protective kemikalie. När vävnaden är fryst kan den skivas till tunna skivor med en kyla cryostat och placeras på ett glasslid för further staining and examination under a microscope.

Denna metod används ofta när det behövs snabba resultat, till exempel vid onkologiska diagnostiseringar där det är viktigt att snabbt fastställa om en tumör är malign eller benign. Den kan också användas för immunhistokemisk färgning och andra specialfärgningsmetoder som inte går att utföra på formellinfixerad, paraffinembedd vävnad.

Membranproteiner är proteiner som är integrerade i eller associerade med cellmembran, såsom plasma membran, mitokondriella membran och endoplasmatiska retikulums membran. De kan vara inkorporerade i lipidbilagan i membranet eller fäst vid ytan av membranet. Membranproteiner utför en rad viktiga funktioner, såsom transport av molekyler över membranet, signaltransduktion och cellytiska processer som celladhesion och celldelning. Enligt en uppskattning utgör membranproteiner upp till 30% av det proteomika landskapet hos eukaryota celler. Membranproteiner kan delas in i tre kategorier baserat på deras struktur och funktion: transmembrana proteiner, bitmembrana proteiner och GPI-ankrade proteiner.

Socioeconomiska faktorer är samlingen av sociala och ekonomiska faktorer som kan ha en inverkan på individers hälsa och välbefinnande. Dessa faktorer kan omfatta:

1. Inkomst: Låga inkomster kan begränsa tillgången till hälsovården, näringsriktig mat och bostäder i god kvalitet, vilket alla kan påverka hälsan negativt.

2. Utbildning: En lägre utbildningsnivå kan leda till sämre arbetsförhållanden, lägre inkomster och sämre förståelse av hälsoproblem och förebyggande åtgärder.

3. Social status: Individers sociala status kan påverka deras självkänsla, stressnivåer och tillgång till socialt stöd, vilket alla kan ha en inverkan på deras hälsa.

4. Arbetsförhållanden: Otrygga, fysiskt krävande eller psykiskt belastande arbetsförhållanden kan öka risken för stressrelaterade sjukdomar och skador.

5. Samhällsförhållanden: Socialt utanförskap, diskriminering och andra negativa sociala faktorer kan påverka individers psykiska hälsa och välbefinnande.

6. Bostadsförhållanden: Otrygga, överfyllda eller förorenade bostäder kan öka risken för hälsoproblem som andningsbesvär, astma och mentala ohälsa.

7. Livsstilsfaktorer: Faktorer som tobaksrökning, alkoholmissbruk, brist på motion och oäten av frukt och grönsaker kan vara vanligare bland personer med lägre socioekonomisk status och öka risken för kroniska sjukdomar.

Socioekonomiska faktorer kan ha en kumulativ effekt på hälsan, vilket innebär att personer som utsätts för flera negativa socioekonomiska faktorer tenderar att ha sämre hälsa än personer som inte utsätts för dessa faktorer.

Hydroxiestrone är ett steroidhormon som bildas som en nedbrytningsprodukt av östrogenet estradiol i kroppen. Det är ett av de tre huvudsakliga naturliga östrogenen hos kvinnor, tillsammans med estradiol och estriol. Hydroxiestrone har svagare östrogeneffekter än estradiol, men kan fortfarande spela en roll i reguleringen av bland annat menstruationscykeln och benmassan.

Det finns också en syntetisk form av hydroxiestrone som används inom medicinen, kallad tibolon. Tibolon är ett preparat som har både östrogena, gestagena och androgena effekter och används bland annat för behandling av symtom vid klimakteriet, såsom heta flashes och svettningar.

"Three-dimensional image creation" in medical terms refer to the use of technology to create a 3D representation of anatomy, physiological processes, or pathology within the human body. This can be achieved through various imaging techniques such as computed tomography (CT), magnetic resonance imaging (MRI), ultrasound, and confocal microscopy. These images allow medical professionals to visualize and analyze structures and functions in greater detail, providing valuable information for diagnosis, treatment planning, and research.

Three-dimensional image creation can also be used in surgical planning and guidance, allowing surgeons to practice and simulate procedures before performing them on patients. Additionally, 3D printing technology has emerged as a powerful tool for creating physical models of patient anatomy, providing a hands-on tool for surgeons to plan and rehearse complex surgeries. Overall, three-dimensional image creation has revolutionized the field of medicine, improving diagnostic accuracy, surgical outcomes, and patient care.

"En tvärsnittsstudie (engelska: cross-sectional study) är en typ av observationsstudie inom epidemiologi där data samlas in vid en given tidpunkt eller över en kort tidsperiod, till skillnad från longitudinella studier som följer upp deltagarna över en längre tid. I en tvärsnittsstudie undersöks förekomsten av en viss egenskap, sjukdom eller hälsofaktor hos en population vid en given tidpunkt.

Tvärsnittsstudier är användbara för att uppskatta prevalens (den aktuella andelen fall) hos en viss sjukdom eller tillstånd, men de ger sällan information om orsakssamband eftersom de inte kan etablera en tidsföljd mellan exponering och utgång. Därför är det svårt att fastslå om ett samband mellan två variabler är orsakssamband eller bara en slumpmässig korrelation."

'Normalvärden' är ett begrepp inom laboratoriemedicin och diagnostik som refererar till ett normalt intervall eller ett referensintervall för ett visst laboratorieresultat, baserat på populationen som studerats. Normalvärdena representerar de värden som ligger inom det normala omfånget och används som en guide för att tolka patientens laboratorieresultat i förhållande till den genomsnittliga populationen.

Det är viktigt att notera att normalvärden kan variera beroende på ålder, kön, ras, hälsostatus och andra faktorer. Dessa värden fastställs genom att mäta ett laboratorieparametern hos en stor grupp friska individer (referenspopulationen) och sedan beräkna statistiska gränser för det normala intervallet, oftast som medelvärde ± två standardavvikelser.

Det är också viktigt att komma ihåg att ett laboratorieresultat som faller utanför det normala intervall inte alltid innebär sjukdom eller patologi, och tvärt om kan ett resultat som ligger inom det normala intervall inte utesluta en viss diagnos. Laboratorietester används ofta tillsammans med kliniska bedömningar, symptom och andra diagnostiska tester för att ställa en diagnos eller övervaka en patients hälsotillstånd.

Goserelin är ett syntetiskt analog av hormonet releasehinon, som används inom medicinen. Det är en långverkande agonist till gonadotropinfrisättande hormon (GnRH) receptorer i hypofysen. När goserelin administreras kontinuerligt orsakar det en nedreglering av GnRH-receptorerna, vilket leder till en minskad frisättning av gonadotropiner (folikelstimulerande hormon och luteiniserande hormon) från hypofysen.

Som ett resultat av detta minskas produktionen av könshormoner, såsom östrogen hos kvinnor och testosteron hos män. Denna mekanism används terapeutiskt för att behandla olika sjukdomar som beror på överproduktion av könshormoner eller där hormonell modulering kan vara nyttig.

Exempel på medicinska tillämpningar inkluderar behandling av:

* Prostatacancer hos män, genom att minska testosteronnivåerna som stimulerar tumörväxten.
* Endometrios och fibromyeros, två gynekologiska tillstånd hos kvinnor som kan förbättras av minskade östrogennivåer.
* Bröstcancer hos kvinnor, särskilt vid hormonreceptorn positiva former, genom att minska östrogenproduktionen.

Goserelin ges vanligtvis som subkutana injektioner under huden, ofta var 28:e dag, men det finns också formuleringar för långsamt frisättande implantat. Läkemedlet bör preskrivas och övervakas av en läkare, eftersom det kan ha biverkningar och kontraindikationer.

En hälsokontroll är en systematisk undersökning och bedömning av en persons hälsa och välbefinnande. Det inkluderar ofta en kombination av en fysisk examination, medicinska tester och frågor om personens livsstil, medicinsk historia och familjemedicinsk historia. Syftet med en hälsokontroll är att identifiera eventuella sjukdomar eller riskfaktorer för sjukdomar i ett tidigt stadium, så att behandling kan ges så snart som möjligt för att förbättra utgången och minska komplikationer. Hälsokontroller rekommenderas vanligen regelbundet beroende på ålder, kön, medicinsk historia och andra faktorer.

Retinal dehydrogenase, även känt som Aldehyddehydrogenas 1A (ALDH1A), är ett enzym som spelar en viktig roll i retinolmetabolismen. Det katalyserar konverteringen av retinal till retinoic acid, en aktiv form av vitamin A som är involverad i olika cellulära processer såsom celldifferentiering och cellcykeln. Retinoic acid är också viktigt för embryonal utveckling och homeostas i vuxna djur. Det finns tre isoformer av ALDH1A: ALDH1A1, ALDH1A2 och ALDH1A3, som alla har en hög substratspecificitet för retinal. Mutationer i generna som kodar för dessa isoformer kan leda till olika sjukdomstillstånd såsom skador på synen och missbildningar under embryonal utveckling.

Trötthet är ett subjektivt och komplex fenomen som kan variera i svårighetsgrad och kan definieras som en känsla av minskad fysisk och mentalt energi eller kapacitet att utföra vanliga aktiviteter på grund av långvarig eller intensiv aktivitet, stress, sömnbrist, sjukdom eller emotionell ansträngning. Det kan också vara en biverkning till vissa mediciner eller terapier. I allvarliga fall kan trötthet vara ett tecken på underliggande sjukdomar som anemi, diabetes, hjärtsjukdomar, lungsjukdomar, autoimmuna sjukdomar eller cancer.

Genomsatta behandling, också känd som genetisk terapi eller genterapi, är en typ av medicinsk behandling där DNA-sekvensen i en persons celler ändras eller repareras för att behandla eller förebygga en sjukdom. Detta kan involvera införandet av ett korrekt kopia av ett gen som saknas eller är defekt, eller stängning av en gen som orsakar sjukdomen. Genomsatta behandling kan utföras på flera olika sätt, inklusive direkt införande av DNA-sekvensen i celler genom en virusvektor eller med hjälp av tekniker som CRISPR-Cas9.

Det är värt att notera att termen "gendosering" inte används inom den medicinska gemenskapen och kan vara förvirrande. I stället använder man sig av termerna "genomsatta behandling", "genetisk terapi" eller "genterapi".

Uteroglobin, även känt som Clara cell protein eller CC10, är ett protein som primärt produceras i klara celler i luftvägarna hos däggdjur. Det upptäcktes ursprungligen i livmodern (uterus), därav dess namn. Uteroglobin har antiinflammatoriska och immunomodulerande egenskaper, vilket gör att det kan spela en viktig roll i att hålla luftvägarna fria från inflammation och skada. Det är ett litet, lättlösligt protein som tillhör den så kallade lipokalin/uteroglobin familj.

Även om uteroglobin främst produceras i klara celler i luftvägarna, har det också hittats i andra delar av kroppen, inklusive livmodern, äggstockarna och prostata. Det exakta syftet med att producera uteroglobin i dessa olika organ är fortfarande under forskning.

Det finns ingen officiell medicinsk definition av "Amerikaner av asiatisk bakgrund". Begreppet "asian american" används vanligtvis för att hänvisa till personer som har sitt ursprung i Asien och som bor i USA, men det inkluderar en mycket divers grupp människor med olika etniciteter, språk, kulturer och erfarenheter.

Från ett medicinskt perspektiv kan asiatamerikanska populationer ha unika hälsoproblem och hälsobeteendemönster som kan variera beroende på deras specifika etniska gruppering, socioekonomiska status, ålder, kön och andra faktorer. Exempelvis kan vissa asiatamerikanska populationer ha högre risk för vissa sjukdomar som diabetes, lever- och hjärtsjukdomar, cancer och psykiatriska störningar jämfört med andra etniska grupper.

Det är viktigt att notera att när man diskuterar hälsoproblem och behandlingsmetoder för asiatamerikanska populationer bör man vara medveten om den storartade mångfalden inom denna grupp och undvika att generalisera eller stigmatisera.

The term "exonerate" is a legal and forensic term rather than a medical one. To exonerate means to clear someone of blame or suspicion, especially in a criminal case, after new evidence has come to light or after further investigation has been conducted. It can also mean to cancel a punishment or penalty that was previously imposed on someone.

In the context of medicine, the term "exoneration" may be used in relation to medical malpractice cases, where a healthcare provider is accused of negligence or wrongdoing. If an investigation finds that the provider did not commit any errors or violations of standard care, they may be exonerated of any wrongdoing.

However, it's worth noting that "exoneration" is not a term that is commonly used in medical terminology or practice.

"Vaskulär endotelcellstillväxtfaktor A" (Vascular Endothelial Growth Factor A, VEGF-A) är ett protein som fungerar som en signalsubstans och har en viktig roll i angiogenes, det vill säga tillväxten av nya blodkärl. Det produceras främst av celler i näringsbrist, under hypoxi (samtliga eller delvis på grund av syrebrist) och under inflammatoriska förhållanden. VEGF-A binder till receptorer på vaskulära endotelceller och stimulerar därmed deras tillväxt, migration och ökad permeabilitet, vilket leder till angiogenes. Detta gör att det är involverat i en rad fysiologiska processer såsom fostertillväxt, men också i patologiska tillstånd som cancer, diabetisk retinopati och åderförkalkning.

'Cellular spheroids' refer to three-dimensional (3D) aggregates of cells that form a rounded shape. These structures are often used in research and cancer treatment development as they can mimic the structure and behavior of tumors more closely than traditional two-dimensional (2D) cell cultures. Cellular spheroids can be formed through various methods, including hanging drop, liquid overlay, and spinner flask techniques. The cells within spheroids can organize themselves into different regions, such as a proliferating outer layer and a quiescent or necrotic core, which can provide valuable insights into the behavior of cells in a more physiologically relevant environment compared to 2D cultures.

En "Large-Core Needle Biopsy" är en medicinsk term som refererar till en typ av biopsi där en stor kärna behövs för att erhålla ett tillräckligt representativt prov på vävnad. Detta görs vanligen med hjälp av en speciell nål, en så kallad "large-core needle", som är designad för att kunna ta ut en större mängd vävnad än vad en vanlig finnålebiopsin kan göra.

Under proceduren placeras patienten ofta i ett lätt sedativt tillstånd och nålen införs genom huden och in i den misstänkta vävnaden, som kan vara en tumör eller annan avvikelse. Genom att dra tillbaka nålen medan den fortfarande är placerad i vävnaden kan läkaren erhålla ett cylindriskt vävnadsprov, även kallat en "core sample".

Denna typ av biopsi används ofta när det behövs mer vävnad för att kunna göra en korrekt diagnos och kan ge mer information än en finnålebiopsi. Risken för komplikationer är låg, men kan inkludera blödning, infektion eller skada på omgivande vävnader. Efter proceduren behöver patienten ofta ha varierande grad av vila och observation beroende på vilket område som biopsen har tagits ifrån.

Apoptosregulerande proteiner är proteiner som har en roll i kontrollen och regulationen av apoptos, också känt som programmerad celldöd. Apoptos är en normal och nödvändig process där celler elimineras för att underhålla homeostasen i kroppen.

Det finns två huvudsakliga grupper av apoptosregulerande proteiner: pro-apoptotiska proteiner och anti-apoptotiska proteiner. Pro-apoptotiska proteiner stimulerar apoptosprocessen, medan anti-apoptotiska proteiner motverkar eller hämmar den.

Exempel på pro-apoptotiska proteiner inkluderar BAX, BAK och cytochrom c, medan anti-apoptotiska proteiner inkluderar BCL-2, BCL-XL och IAP (inhibitor of apoptosis) proteinfamiljen.

Apoptosregulerande proteiner är involverade i flera cellulära signaltransduktionsvägar som styr celldöd, inklusive mitokondriella signalvägar, death receptor-medierad signalering och endoplasmatisk retikulum-associerad signalering. Dysreglering av apoptosregulerande proteiner kan leda till patologiska tillstånd som cancer, neurodegenerativa sjukdomar och autoimmuna sjukdomar.

"Genetiska markörer" refererar till specifika delar av DNA-sekvensen som är kopplade till ett visst genetiskt trait eller en viss position på ett kromosom. De kan användas i biomedicinsk forskning för att lokalisera och identifiera gener som är associerade med sjukdomar, predispositioner till sjukdomar eller andra specifika drag. Genetiska markörer kan vara enkla nukleotidpolymorfismer (SNP:er), repetitiva sekvenser eller strukturella variationer i DNA-sekvensen. De används ofta inom genetisk kartläggning, genetisk screening och genetisk diagnos.

Mitoxantron är ett cytostatiskt medel som används i behandlingen av vissa former av cancer, till exempel bröstcancer och non-Hodgkins lymfom. Det är också ett immunsupressivt medel som kan användas för att behandla multipel skleros (MS).

Mitoxantron fungerar genom att binda till DNA i cancerceller och orsaka skador på dess struktur, vilket stoppar celldelningen och cellens tillväxt. Det kan också ha en immunsuppressiv effekt genom att hämma aktiviteten hos vissa typer av vita blodkroppar som är involverade i immunsvaret.

Mitoxantron ges vanligen som intravenös infusion och behandlingen övervakas ofta noga för att undvika allvarliga biverkningar, såsom hjärtsvikt och försämrad benmärgfunktion.

"Bärarproteiner", eller "transportproteiner", är proteiner som binder till och transporterar specifika molekyler, såsom hormoner, vitaminer, lipider och joner, genom cellmembranet eller inom cellen. De hjälper till att reglera cellytans homeostas och kommunikation mellan olika celler. Exempel på bärarproteiner inkluderar hemoglobin, som transporterar syre i blodet, och LDL-cholesterol, som transporterar kolesterol i blodet.

Prolaktin är ett hormon som produceras i hypofysens framlob (adenohypofysen). Det spelar en viktig roll för kvinnors bröstutveckling och mjölkkörtels funktion, särskilt under amningsperioden då det stimulerar produktionen av bröstmjölk. Prolaktinet påverkar även ägglossningen hos kvinnor. Hos män har prolaktinet en viss roll för reproduktiv systemet och kan ha en effekt på deras sexuella drift.

Överskott av prolaktin eller onormalt höga nivåer kallas hyperprolaktinemi och kan orsaka symptom som menstruationsstörningar, bröstutveckling hos män, impotens och ovulationstopp. Hyperprolaktinemi kan bero på olika sjukdomstillstånd eller på medicinsk behandling med vissa läkemedel.

'Vävnadsdistribution' (på engelska: 'tissue distribution') refererar till hur ett ämne, såsom en läkemedelssubstans eller en kemisk förorening, fördelas och distribueras inom olika vävnader i ett levande organism. Detta omfattar hur substansen absorberas, transporteras och utsöndras i kroppen, och hur mycket som ansamlas i varje typ av vävnad. Vävnadsdistributionen påverkas av en rad faktorer, inklusive farmakokinetiska egenskaper hos substansen (som absorption, distribution, metabolism och elimination), samt specifika interaktioner mellan substansen och vävnader eller celler i kroppen. Det är viktigt att förstå vävnadsdistributionen av en substans för att bedöma dess säkerhet, effektivitet och potentiala bieffekter som läkemedel, eller för att utvärdera riskerna relaterade till exponering för kemiska föroreningar.

PTEN (Phosphatase and Tensin Homolog) är ett tumörsuppressorgen som har förmågan att motverka celltillväxt och spridning av cancer genom att reglera celldelning och apoptos (programmerad celldöd). PTEN-fosfohydrolas är en specifik enzymatisk funktion hos PTEN-proteinet som innebär att det kan avlägsna fosfatgrupper från specifika proteiner, lipider och andra molekyler i cellen.

PTEN-fosfohydrolas har en viktig roll i cellsignalering och kontrollerar bland annat aktiviteten hos PI3K/AKT-signalvägen, som är involverad i celldelning, celldifferentiering, apoptos och cellyttväxt. Genom att avlägsna fosfatgrupper från signalproteiner i PI3K/AKT-signalvägen kan PTEN-fosfohydrolas minska aktiviteten i denna signalväg och hjälpa till att begränsa onormal celldelning och cancerspridning.

Mutationer eller nedregleringar av PTEN-genen kan leda till ökad aktivitet hos PI3K/AKT-signalvägen och kan öka risken för cancerutveckling.

Soyalivsmedel är ett livsmedelsråvarualternativ som utvinns från sojabönor och innehåller proteiner, fetter, kolhydrater och andra aktiva komponenter. Det används ofta som en ingrediens i mat- och dryckprodukter för att ersätta eller komplettera traditionella animaliska livsmedelskällor. Soyalivsmedel kan vara i form av sojamjöl, sojaproteinkoncentrat, sojaproteinisolat, sojamilk och tempeh med mera. Det är ett viktigt proteinrekvisit för vegetarier/veganer och en allmänt accepterad källa till högkvalitativt protein av både Nutritionists och the World Health Organization (WHO).

Ovariektomi är ett medicinskt begrepp som refererar till en kirurgisk proceduren där äggstockarna tas bort hos en kvinna eller ett djur. Detta kan också kallas för "ovariektomi" eller "ovaruimaktoperation". Proceduren kan utföras av olika anledningar, till exempel vid behandling av cancer, hormonrubbningar eller smärtsamma menstruationer. I vissa fall kan ovariektomi också utföras som en del av en könskorrigerande operation hos transpersoner. Efter operationen kommer kvinnan att uppleva menopaus och bli steril, eftersom äggstockarna är de organ där ägg befruktas och hormoner produceras.

Strålningsskada är skada på levande vävnad orsakad av ioniserande strålning, såsom röntgenstrålning eller radioaktivt sönderfall. Skadan uppstår när strålningen bryter kemiska bindningar inne i cellerna, vilket kan leda till celldöd, mutationer och onormal celltillväxt. Symptomen på strålningsskador varierar beroende på dosen strålning och området som har utsatts för strålningen, men kan inkludera illamående, kräkningar, diarré, svaghet, blödningar och infektioner. Höga doser av strålning kan också orsaka död.

Medroxyprogesterone acetate (MPA) är ett syntetiskt gestagen, som används inom medicinen. Det är en modifierad form av naturligt förekommande progesteron, ett hormon som produceras i äggstockarna och playtserna under menstruationscykeln.

MPA har flera användningsområden inom medicinen, bland annat som:

* Konträceptiv medel: MPA används tillsammans med etonogestrel i kombinerade hormonella kontraceptiva preparat (CHC) för att förhindra graviditet.
* Hormonbehandling av prostatacancer: MPA kan användas som en del av behandlingen av metastatisk prostatacancer hos män, då det hjälper till att sakta ner cancercellernas tillväxt.
* Behandling av endometrios och fibromyeroser: MPA kan användas för att lindra symtom orsakade av endometrios och fibromyalgi, eftersom det hjälper att minska inflammation och smärta.
* Andra tillstånd: MPA kan också användas för att behandla andra tillstånd, såsom brist på menstruation (amenorré), abnormt kraftigt mensflöde (menorragi) och premenstruell dysforisk störning (PMDD).

MPA fungerar genom att hämma aktiviteten hos östrogen i kroppen, vilket kan hjälpa att förhindra tillväxten av cancerceller eller lindra symtom orsakade av hormonella störningar. Det bör dock endast användas under övervakning av en läkare och enligt deras rekommendationer, eftersom det kan ha vissa biverkningar och kontraindikationer.

"Bildförstärkning" är ett medicinskt begrepp som refererar till tekniker som används för att öka kontrasten och detaljrikedomen i en bild, ofta inom områden som radiologi och ultraljud. Det gör det möjligt att urskilja strukturer och detaljer som annars kan vara svåra att se.

Det finns olika typer av bildförstärkningsmetoder, beroende på vilket slags medicinsk bild man arbetar med. Några exempel är:

* Kontrastförstärkning: Används ofta inom radiologi och ultraljud för att öka kontrasten mellan olika vävnader i en bild. Det kan göras genom att använda kontrastmedel som absorberar eller reflekterar strålning eller ljud på ett sätt som skiljer sig från omgivande vävnader.
* Digital bildförstärkning: Används ofta inom digital radiografi och datortomografi (CT) för att öka kontrasten och detaljrikedomen i en digital bild. Det kan göras genom att använda olika algoritmer som exponerar eller dämpar vissa delar av bilden för att framhäva vissa strukturer eller detaljer.
* Rekonstruktion: Används ofta inom datortomografi (CT) och magnetresonanstomografi (MRT) för att skapa en tredimensionell bild av ett objekt genom att kombinera flera tvådimensionella skivor. Det kan göras genom att använda olika algoritmer som sammanfogar de tvådimensionella skivorna på ett sätt som ger en tydligare och mer detaljerad bild av objektet.

Samtliga dessa tekniker har som syfte att förbättra kvaliteten på bilderna så att de blir lättare att tolka och analysera, vilket i sin tur underlättar diagnos och behandling av sjukdomar och skador.

Epidermal Growth Factor (EGF) är en typ av tillväxtfaktor, ett signalsubstans som spelar en viktig roll i celltillväxten, celldifferentieringen och celldivisionen. EGF binder till sin specifika receptor, EGFR, på cellmembranet och aktiverar därmed en signaltransduktionsväg in i cellen. Detta leder till att cellcykeln aktiveras och celldelningen stimuleras.

EGF är involverad i många fysiologiska processer, såsom embryonal utveckling, wound healing och homeostas. Dessutom har forskning visat att EGF kan spela en roll i patologiska tillstånd som cancer, då överaktivering av EGFR-signalvägen kan leda till onkogen transformation och tumörtillväxt.

'Upplösning av benvävnad' refererar till ett medicinskt tillstånd där benvävnaden bryts ned och ersätts av mjuk vävnad eller ledvätska. Detta kan orsakas av olika sjukdomar, såsom cancer, infektioner eller autoimmuna störningar. Ett exempel på en sjukdom som kan orsaka upplösning av benvävnad är multipel myelom, en typ av cancer som drabbar plasma cells i benmärgen. Andra tillstånd som kan leda till upplösning av benvävnad inkluderar osteoporos och benmarksinflammation (osteomyelit). Symptomen på uppösning av benvävnad kan variera beroende på vilken del av kroppen som är drabbad, men kan inkludera smärta, svullnad, rörelsebegränsning och sämre balans. Behandlingen beror på orsaken till uppösningen och kan omfatta mediciner, strålbehandling eller kirurgi.

"CpG islands" är en term inom genetiken och epigenetiken. De definieras som korta, relativt DNA-sekvenser (ofta uppemot 1000 baspar långa) som har en hög andel av cytosin (C) och guanin (G) basepar som följer varandra i den speciella sekvensordningen CpG. "p" står för fosfatgruppen som förenar de två basparen.

CpG-öar är ofta belägna i närheten av promotorregioner, vilket är sekvenser av DNA som initierar transkriptionen av gener. I normalt tillstånd är CpG-sekvenser i kroppen metylerade, det vill säga att en metylgrupp (CH3) fogas till cytosinet i CpG-sekvensen. Metylering av DNA kan påverka genuttrycket och är en viktig mekanism inom epigenetiken.

Ändringar i CpG-öarnas metyleringsmönster har visats vara involverade i flera sjukdomar, inklusive cancer. I cancer kan CpG-öarna hypometyleras (för lite metylering) eller hypermetyleras (för mycket metylering), vilket kan leda till förändringar i genuttrycket och cellulär funktion.

Immunfluorescens (IF) är en teknik inom patologi och histologi som används för att visualisera och lokalisera specifika proteiner eller antikroppar i celler eller vävnader. Den bygger på principen att vissa antikroppar kan binda till sitt målprotein och sedan under speciella omständigheter fluorescera, det vill säga avge ljus av en viss våglängd när de exponeras för ljus av en annan våglängd.

I immunfluorescensmetoden inkuberas ett preparat av celler eller vävnader med en specifik antikropp som är konjugerad till ett fluorofor, ett ämne som fluorescerar när det exponeras för ljus. Om denna antikropp binder till sitt målprotein i preparatet kommer den att fluorescera och kan ses under ett fluorescensmikroskop.

Det finns två huvudtyper av immunfluorescens: direkt och indirekt. Vid direkt immunfluorescens används en antikropp som är konjugerad till ett fluorofor, medan vid indirekt immunfluorescens används två antikroppar i två steg: först en icke-konjugerad primärantikropp som binder till målproteinet, följt av en sekundär antikropp som är konjugerad till ett fluorofor och binder till den primära antikroppen. Indirekt immunfluorescens kan öka känsligheten eftersom flera fluorescerande sekundära antikroppar kan binda till en enda primärantikropp.

Immunfluorescensen är ett viktigt verktyg inom forskning och diagnos av sjukdomar, särskilt vid identifiering av autoimmuna sjukdomar och infektioner.

P-glykoprotein (P-gp) är ett protein som fungerar som en aktiv transportör och hjälper till att pumpa vissa substanser, till exempel läkemedel, ut från celler. Det förekommer naturligt i kroppen och hittas bland annat i cellmembranet hos celler i tarmen, levern, njurarna och hjärnan. P-gp har en viktig funktion i att skydda kroppen från främmande substanser, men kan också påverka hur väl läkemedel absorberas, distribueras och elimineras i kroppen. I vissa fall kan överaktivitet eller underaktivitet hos P-gp leda till resistens mot vissa läkemedel.

Enzymaktivering refererar till processen där ett enzym aktiveras för att kunna börja katalysera en biokemisk reaktion. Detta kan ske på olika sätt, beroende på typen av enzym. I allmänhet kan enzymaktivering involvera att en molekyl, kallad en aktivator, binds till enzymet och orsakar en konformationsändring som gör att enzyms aktiva plats blir tillgänglig för substratet. I andra fall kan enzymaktivering ske genom att en inhibitor tas bort från enzyms aktiva plats, eller genom att enzymet modifieras genom en kemisk reaktion.

Exempel på mekanismer för enzymaktivering inkluderar allosterisk regulering, där bindningen av en molekyl till en allostersk plats på enzymet orsakar en konformationsändring som påverkar aktiva platsen, och covalent modifiering, där en grupp kovalent binder till enzyms aktiva plats och förändrar dess egenskaper.

I medicinsk kontext kan enzymaktivering ha betydelse när det gäller att behandla sjukdomar genom att påverka enzymaktiviteten i kroppen. Exempelvis kan enzymaktiverande läkemedel användas för att behandla vissa typer av cancer, där aktivering av specifika enzymer hjälper till att bromsa celltillväxten eller inducerar apoptos (programmerad celldöd).

En aminosyrasekvens är en rad av sammanfogade aminosyror som bildar ett protein. Varje protein har sin unika aminosyrasekvens, som bestäms av genetisk information i DNA-molekylen. Den genetiska koden specificerar exakt vilka aminosyror som ska ingå i sekvensen och i vilken ordning de ska vara placerade.

Aminosyrorna i en sekvens är sammanbundna med peptidbindningar, vilket bildar en polymer som kallas ett peptid. När antalet aminosyror i en peptid överstiger cirka 50-100 talar man istället om ett protein.

Aminosyrasekvensen innehåller information om proteinet och dess funktion, eftersom den bestämmer proteins tertiärstruktur (hur aminosyrorna är hopfogade i rymden) och kvartärstruktur (hur olika peptidkedjor är sammansatta till ett komplext protein). Dessa strukturer påverkar proteinet funktion, eftersom de avgör hur proteinet interagerar med andra molekyler i cellen.

Deoxycytidine är en nucleosid som består av det pentosa sockret deoxyribose och basen cytosin. Det förekommer naturligt i DNA och är en viktig building block vid replikation och reparation av DNA. Deoxycytidin skiljer sig från cytidin genom att den saknar en hydroxylgrupp (-OH) på den 2'-kolv som finns hos cytidin.

"ABC-bärare" är ett medicinskt begrepp som står för "Acetylgrupp-bindande proteiner", även kända som "Acetyltransferaser". Dessa enzymer har förmågan att överföra en acetylgrupp från en donator, ofta en acetyl-koenzym A (acetyl-CoA), till ett acceptorprotein eller en annan biomolekyl.

Acetyltransferaser spelar en viktig roll i olika cellulära processer, såsom reglering av genuttryck, metabolism och cellsignalering. I synnerhet, histonacetyltransferas (HAT) är en undergrupp av ABC-bärare som specifikt överför acetylgrupper till histonproteiner i kromatin, vilket leder till förändringar i kromatinstrukturen och genuttryck. Dysfunktion eller oreglerad aktivitet hos ABC-bärare har visats vara involverade i patofysiologiska processer som relateras till många sjukdomstillstånd, inklusive cancer, neurodegenerativa sjukdomar och metaboliska störningar.

Hormoni är kemiska signalsubstanser som produceras och secreteras av endokrina celler eller glandulae i människokroppen. De transporteras sedan via blodet till målceller, där de binder till specifika receptorer och påverkar celldelningen, vävnadens tillväxt och utveckling, metabolismen och homeostasen i kroppen.

Exempel på hormoner inkluderar insulin, som produceras av bukspottkörteln och reglerar blodsockernivåerna; östrogen och testosteron, som är könshormoner som produceras av äggstockarna respektive testiklarna och påverkar reproduktionen och sekundära könskaraktärer; samt adrenalin, som produceras av binjurarna och förbereder kroppen för "kampsituationer".

Optisk tomografi (OPT) är en icke-invasiv bildmodelleringsteknik som använder ljus för att generera detaljerade två- eller tredimensionella bilder av strukturen och funktionen hos biologiska vävnader, framförallt i ögats nära yta. Den optiska tomografin bygger på principen om reflexion, refraktion och absorption av ljusstrålar som skickas in i vävnaden för att upptäcka variationer i densitet och sammansättning hos vävnaderna.

Det finns olika typer av optisk tomografi, men en vanlig metod är så kallad "optisk koherens tomografi" (OCT). OCT använder sig av ljussignaler med kohärens för att skapa högupplösta tvärsnittsbilder av vävnaden. Denna teknik har visat sig vara särskilt användbar inom oftalmologin, där den kan användas för att undersöka olika ögonrelaterade sjukdomar och skador, såsom åldersförändringar i näthinnan (degenerativt AMD), diabetesrelaterade ögonsjukdomar och glaukom.

"Mikromatrisanalys" är ett begrepp inom patologi och kan definieras som en laboratorieundersökning där man studerar vävnad på cell- eller subcellulär nivå med hjälp av speciella färgmetoder och mikroskopi. Denna metod används ofta för att diagnostisera olika sjukdomar, som cancer, och för att bedöma deras allvarlighetsgrad. Mikromatrisanalys kan även användas för forskningsändamål för att öka kunskapen om olika sjukdomar och deras orsaker på cell- och molekylnivå.

Haplotyping är en metod inom genetiken som används för att bestämma den specifika kombinationen av gener och genvarianter (snipp) som är ärftliga tillsammans på samma kromosom. Varje individ har två kopior av varje kromosom, en från vardera förälder, och dessa kallas haplotyper. Genom att bestämma haplotypen kan man få information om vilka gener och genvarianter som ärvs tillsammans och hur de möjligen kan påverka varandra och leda till olika fenotyper eller sjukdomar. Haplotypning används bland annat inom forskning, medicinsk diagnostik och för att utveckla personligadiserade läkemedel (precision medicine).

'Endometrium tumorer' er en overordnet betegnelse for vækst af abnorme celler i livmodersliningens (endometriet) væv. Disse tumorer kan være godartede (non-cancerous) eller ondartede (cancerous).

Godartede endometriumtumorer, også kaldet endometrier, er oftest ændringer i livmodersliningens væv, der ikke udvikler sig til kræft. De mest almindelige typer af godartede endometriumtumorer inkluderer polypper og myomer.

Ondartede endometriumtumorer, også kaldet livmoderkræft, er mere alvorlige og kan sprede sig til andre dele af kroppen. De mest almindelige typer af ondartede endometriumtumorer inkluderer endometroid carcinoma, serous carcinoma, clear cell carcinoma og carcinosarcoma.

Symptomer på endometriumtumorer kan inkludere uregelmæssig menstruation, utydelige blødninger mellem perioder, smerter under samleje, smerter i underlivet eller slemme udflåd fra skeden. Hvis du oplever nogen af disse symptomer, bør du søge medicinsk vejledning og undersøgelse for at fastslå diagnosen og få behandling så tidligt som muligt.

"Computer-assisted image processing" refererar till användandet av datorbaserade verktyg och algoritmer för att manipulera, analysera och tolka digitala bilder inom medicinskt sammanhang. Detta kan involvera olika tekniker som filtrering, normalisering, segmentering, och registring av bilder från olika modaliteter såsom röntgen, magnetresonanstomografi (MRT) och datortomografi (CT). Syftet kan vara att förbättra bildkvaliteten, extrahera specifika regioner eller detaljer av intresse, eller kvantitativt mäta olika aspekter av en bild. Detta används ofta inom områden som radiodiagnostiskt stöd, planering och guidediagnosticering av behandlingar, forskning och utbildning.

Det finns ingen enstaka, allmänt accepterad medicinsk definition av begreppet "urbefolkning i Afrika", eftersom det kan variera beroende på historisk, kulturell och antropologisk kontext. I allmänhet avses med uttrycket ofta de ursprungliga invånarna i Afrika före koloniseringen, även kallade "autoktona" folkgrupper.

I en medicinsk kontext kan studier av urbefolkningar innebära en särskild fokus på deras genetiska mönster, hälsotillstånd, sjukdomsförekomst och hälsa relaterade beteenden. Dessa studier kan ge viktig information om människans evolutionära historia, variation i genetiskt betingad sårbarhet för olika sjukdomar och möjliga strategier för att förbättra folkhälsa hos alla populationer.

Exempel på afrikanska urbefolkningar inkluderar sanfolket (även kända som buskmän) i södra Afrika, pygméfolk i centrala Afrika och tuareger i norra Afrika. Det är viktigt att poängtera att alla folkgrupper i Afrika har rätt till respekt och skydd för sin kultur, traditioner och självbestämmanderätt.

Grundareffekten (placebo effect) är ett fenomen där en patient upplever eller tror att de upplever en förbättring av sina symptom eller tillstånd efter att ha fått en behandling som i själva verket saknar aktiv substans eller medicinsk verkan. Detta kan bero på patients förväntningar, tron på effektiviteten hos behandlingen och andra psykologiska faktorer. Grundareffekten kan vara stark nog att orsaka en objektiv förbättring av symptomen, även om det inte finns någon tydlig biologisk mekanism som förklarar effekten.

Tumörassocierade kolhydratanter är specifika sockerstrukturer som finns på cellytan hos tumörceller. Dessa strukturer kallas även tumörassocierade carbohydrate antigens (TACAs) och de kan vara överpresenterade eller abnormt modifierade jämfört med normala, gesundra celler. TACAs är ofta glykoproteiner eller glykolipider som innehåller en eller flera sockerstrukturer som kan identifieras av immunsystemet och utlösa en immunrespons.

Exempel på tumörassocierade kolhydratanter inkluderar:

* GM2, GM3, GD2, GD3: gangliosider (glykolipider) som är överpresenterade i vissa typer av cancer, såsom neuroblastom och melanom.
* Lewis Y, Lewis A: dessa är sockerstrukturer som finns på cellytan hos tumörceller inom flera olika cancertyper, till exempel bröstcancer, lungcancer och koloncancer.
* TF (Thomsen-Friedenreich): en sockerstruktur som är överpresenterad i vissa typer av cancer, såsom bröstcancer, levercancer och magcancer.

Tumörassocierade kolhydratanter kan användas som tumormarkörer för att hjälpa till att diagnostisera och övervaka cancer. De kan också vara mål för immunterapi, där patientens eget immunsystem tränas att känna igen och attackera tumörcellerna som bär på dessa specifika sockerstrukturer.

Enligt American Nurses Association (ANA) definieras en sjuksköterska som:

"A registered nurse is a person qualified by graduation from an accredited nursing school (depending upon the country, this school may be called a college, university, or institute of technology) and licensed by the state to practice nursing. The individual must have completed a program of study that prepares nurses to provide safe and effective care to patients in all settings. A registered nurse is responsible for implementing the nursing process, which includes:

1. Assessing the health status of the patient, taking into account the patient's history, physical examination, and diagnostic studies;
2. Identifying expected outcomes individualized to the patient;
3. Planning appropriate nursing interventions to achieve those expected outcomes;
4. Implementing the nursing interventions; and
5. Evaluating the patient's progress toward achieving the desired outcomes."

Sjuksköterskor arbetar ofta i multidisciplinära team tillsammans med andra vårdpersonal, läkare och terapeuter för att ge omfattande vård till patienter. De är ansvariga för att skapa en trygg, effektiv och komfortabel miljö för patienterna under deras vistelse på sjukhus eller klinik. Sjuksköterskor erbjuder också rådgivning och stöd till patienter och deras familjer under svåra tider, såsom vid diagnos av en allvarlig sjukdom eller under behandlingsprocessen.

'Recurrence' refererar till att en sjukdom eller ett symptom återvänder efter en period av förbättring eller remission. Det kan användas i olika medicinska sammanhang, men ofta talar man om recurrens när cancer återvänder efter behandling. I sådana fall betyder det att cancerceller har överlevt initialbehandlingen och börjat växa igen. Recurrens kan vara lokal (i samma plats som tidigare), regional (i omgivande vävnader eller lymfkörtlar) eller systemisk (i kroppen som helhet, inklusive avlägsna organ).

Medullärt karcinom (MTC) är en sällsynt form av sköldkörtelcancer. Det utgör cirka 5-10% av alla sköldkörtelcancrar. MTC utvecklas vanligtvis i de så kallade C-cellerna, som producerar kalcitoninhormonet.

Medullärt karcinom kan vara sporadiskt eller ärftligt. Sporadisk MTC uppträder ofta sent i livet och berör vanligen en enda sköldkörtel. Ärftlig MTC, även kallat Multipelt Endokrin Neoplastis Syndrom Typ 2 (MEN 2), ärvs autosomalt dominant och kan leda till cancersjukdom i flera kroppsdelar.

MTC karaktäriseras ofta av aggressivt växt och tidig metastaseringsförmåga, framförallt till lymfkörtlarna och levern. Symptomen på MTC kan variera stort, men kan inkludera hosta, andningssvårigheter, rörelseproblem i ansiktet eller halsen, sväljningssvårigheter, samt en ökad produktion av kalcitoninhormon som kan leda till diarré och högt blodtryck.

Diagnosen ställs vanligen genom en kombination av bilddiagnostik, såsom ultraljud, CT-scan eller MRI, samt biopsi och immunhistokemisk analys av vävnaden. Behandlingen innefattar ofta kirurgiskt avlägsnande av sköldkörteln och eventuella metastaser, samt ibland strålbehandling eller systemisk behandling med tyrosinkinashämmare.

"Genfrekvens" refererar till sannolikheten eller andelen av en viss genvariant (alltså en variant av en given gen) inom en population. Genfrekvensen för en specifik genvariant kan variera mellan olika populationer, beroende på olika faktorer som migration, selektion och slumpmässig drift.

Genfrekvensen kan beräknas genom att räkna antalet individer som bär på en viss genvariant och dividera det med det totala antalet individer i populationen. Genfrekvenser används ofta inom genetisk forskning för att studera mönster av genetisk variation och släktskap mellan olika populationer.

Intercellulära, signalöverförande peptider och proteiner är molekyler som används för kommunikation mellan celler i kroppen. Dessa peptider och proteiner binder till specifika receptorer på målcellernas yta och utlöser en biokemisk respons, vilket orsakar en ändring av cellens funktion eller beteende. De kan vara involverade i en rad olika fysiologiska processer, till exempel immunresponser, nervimpulstransmission och cellytorscellkommunikation. Exempel på intercellulära signalproteiner inkluderar cytokiner, neurotransmittorer och hormoner.

'Nipple Aspirate Fluid' (NAF) refererer til væske, der kan udtrækkes fra brystet ved anvendelse af en lille pipette eller et andet specielt redskab. NAF er ikke det samme som mælke, som produceres under amning, men snarere en klar eller slimet væske, der kan indeholde celler og andre stoffer fra brystvævet.

Det er vigtigt at bemærke, at NAF er forskelligt fra cystefluid, som dannes i forbindelse med brystcyster. Nogle kvinder kan have en lille mængde NAF, mens andre ikke har det overhovedet.

Forskningene er uenige om, hvor meget BAF kan fortælle om risikoen for at udvikle brystkræft. Nogle studier har fundet en forbindelse mellem forekomsten af visse typer celler i NAF og øget risiko for brystkræft, mens andre studier ikke har kunnet bekræfte denne forbindelse. Derfor anbefaler de fleste sundhedsorganisationer ikke at bruge NAF-test som en del af rutinemæssig screening for brystkræft.

'Barnmat' er en norsk betegnelse for mat som er tilpasset barns behov og alder. I medisinsk sammenhengg kan 'barnmat' også referere til specielle diæter eller kosthold som anbefales for å hjelpe med spesielle helseproblemer hos barn, så som allergier eller sykdommer i tarmen.

I allmennhet bør barnemat være næringsrig, varieret og tilpasset barnets alder og behov. Det er også viktig å unngå mat som inneholder for mye salt, sukker eller kjemiiske tilsatte stoffer. Barn under 1 år bør får moden moderne mødremsmjø (eller formelen hvis moren ikke kan amme) og ved 6 måneders alder kan de langsomt introduceres til fast mat.

'Silikoner' refererar till en grupp av syntetiska polymerer som innehåller silicium- och syreatomer. De är kända för sin termostabilitet, elastomeriska egenskaper och resistens mot höga och låga temperaturer, kemikalier och väderförhållanden.

I medicinsk kontext används silikoner ofta inom områden som bröstimplantat, läkemedelskapslar, katetrar och andra medicinska enheter där flexibilitet, biokompatibilitet och kemiell stabilitet är viktiga. Silikoner används också som hudsalva för att behandla torrhet, irritation och vissa hudtillstånd.

I'm sorry for any confusion, but "Hawaii" is a location and not a medical term or condition. It is the 50th and most recent state to have joined the United States of America, located in the Pacific Ocean. It is an archipelago consisting of several islands, with Hawaii Island (also known as the Big Island) being the largest. The state is known for its beautiful landscapes, tropical climate, and unique cultural heritage.

'Forskningsplanering' (engelska: 'research planning') är ett sammanfattande begrepp för alla aspekter av att systematiskt och strukturerat planera, utforma och koordinera en forskningsprocess. Det innefattar etablerandet av forskningsmässiga mål och hypoteser, val av metodologi och design, samt specificering av olika procedurer som kommer att användas för att samla in, analysera och tolka data. Forskningsplanering kan även omfatta aspekter som budget, tidsramar, etik och regler för datahantering och publicering av resultaten.

Den grundläggande idén bakom forskningsplanering är att skapa en klar, detaljerad och välgrundad plan för hur ett specifikt forskningsprojekt kommer att genomföras, med syfte att säkerställa att forskningen är vetenskapligt trovärdig, transparent och reproducerbar.

Single-stranded conformation polymorphism (SSCP) är en metod inom molekylärbiologi som används för att upptäcka små skillnader i DNA-sekvensen, till exempel enskilda nukleotidpolymorfismer (SNP). Metoden bygger på att en endast delvis kompletterad DNA-dubbelsträng under speciella förhållanden kan antaga olika konformationer beroende på den exakta sekvensen.

När en DNA-provssekvens delvis komplementärs hybridiseras med en referenssekvens bildas en enkelsträngad region som kan ha olika konformationer beroende på den specifika sekvensen. Dessa konformationella skillnader orsakar förändringar i den migrerande hastigheten av DNA-fragmentet under elektrofores, vilket gör att olika varianter av samma DNA-sekvens kan skiljas åt och identifieras.

SSCP är en känslig metod för mutationsdetektion och används bland annat inom cancerforskning och diagnostik, där den kan hjälpa till att upptäcka genetiska förändringar som kan vara associerade med sjukdom. Metoden har dock blivit allt mindre vanlig på senare år, då andra metoder som exempelvis DNA-sekvensering och SNP-mikroarray har blivit mer tillgängliga och kostnadseffektiva.

Tjocktarmstumörer (Coloncancer) är en typ av cancer som utgår från celler i tjocktarmen. Det kan vara polypen eller oregelbundet växande celler i tjocktarmens slemhinna som utvecklas till cancertumörer. Tjocktarmscancern är en av de vanligaste formerna av cancer i industrialiserade länder och drabbar ofta äldre personer över 50 år. Riskfaktorer för att utveckla tjocktarmscancer innefattar bland annat ålder, rökning, fetma, fysisk inaktivitet, låg fiber- och hög fettrik diet, personlig eller familjär historia av polyp eller cancer i tjocktarmen. Symptomen på tjocktarmscancer kan vara blödningar från anus, förstoppning, diarré, buksmärtor, viktminskning och trötthet. Behandlingen består ofta av kirurgi, strålbehandling och/eller kemoterapi beroende på cancerstadiet och allmänt tillstånd hos patienten.

Proteiner (eller proteinmolekyler) är stora, komplexa molekyler som består av aminosyror som kedjas samman i en specifik sekvens. Proteiner bygger upp och utgör en väsentlig del av alla levande cellers struktur och funktion. De utför viktiga funktioner såsom att underlätta kroppens tillväxt och reparation, reglera processer i cellen, skydda organismen från främmande ämnen som t.ex. virus och bakterier samt hjälpa till vid transport av andra molekyler inom kroppen. Proteiner kan ha en mycket varierad struktur och form beroende på deras funktion, och de kan indelas i olika klasser baserat på deras specifika egenskaper och roller inom cellen.

In situ-hybridisering (ISH) är en teknik inom molekylärbiologi som används för att detektera och lokalisera specifika DNA- eller RNA-sekvenser i celler eller vävnader. Tekniken bygger på hybridisering av komplementära sequensemolekyler, vanligtvis små fluorescerande eller radioaktivt märkta probar (eller sonder), till målsekvensen in situ i den fysiska positionen där de finns i cellen eller vävnaden.

Denna metod används ofta för att undersöka genuttryck, genernas aktivitet och lokalisering samt för att detektera specifika virus eller patogener inom diagnostiska tillämpningar. In situ-hybridisering kan utföras som en manuell process eller med hjälp av automatiserade system, och det finns också olika varianter av tekniken, såsom FISH (Fluorescens in situ-hybridisering) och CISH (Chromogenisk in situ-hybridisering).

'Kontrastmedel' är inom medicinen ett medel som används under bilddiagnostiska undersökningar, såsom röntgen, datortomografi (CT) och magnetresonanstomografi (MRT), för att förbättra kontrasterna mellan olika vävnader eller strukturer inne i kroppen. Detta gör det möjligt att klarare definiera och urskilja olika sjukdomar, skador eller avvikelser.

Kontrastmedlen kan vara baserade på olika substanser, beroende på vilken typ av undersökning som skall utföras. Vid röntgenundersökningar använts ofta jodbaserade kontrastmedel, medan gadoliniumbaserade kontrastmedel är vanliga under MRT-undersökningar.

Det är viktigt att notera att vissa individer kan ha allergiska reaktioner på vissa typer av kontrastmedel, och det är därför viktigt att informera personalen om eventuella allergihistorik eller andra hälsoproblem innan undersökningen genomförs.

"c-Myc" er ein protoonkogent protein som regulerer celles growth, differentiering, and apoptosis. Det er kodet av c-MYC-genet, et av de mest studierte onkogenene. Overaktivitet eller overekspressjon av c-Myc-proteinet kan føre til u kontrollert celldeling og kreftutvikling. Dette skjer ofte som en konsekvens av genetiske endringer, slik som transloaksjoner eller amplifikasjoner, i hematopoetiske og solidcancer. c-Myc-proteinet fungerer som en transkripsjonsfaktor og interagerer med andre proteiner for å regulere uttrykkiet av tallrike gener involvert i celles vekst og deling. Dessutom kan overaktivitet av c-Myc føre til økt angiogennese, invasivt vokst og resistans mot kreftbehandling.

Stråldermatit är en hudreaktion orsakad av exponering för joniserande strålning, som används inom områden som medicin (radioterapi), forskning och industri. Reaktionen kan variera från milda, symtomfria hudförändringar till allvarliga skador som nekros och ulcerationer.

Den typiska kliniska bilden av stråldermatit innefattar rödhet, svullnad, värme och smärta i exponerade hudområden. Senare stadier kan också inkludera utslag, blåsor, krustor och håravfall. I allvarliga fall kan det leda till sekundära infektioner och nekros av huden.

Stråldermatit klassificeras ofta som akut eller kroniskt beroende på tiden mellan exponering och utveckling av symtom. Akut stråldermatit kan uppstå inom dagar eller veckor efter exponering, medan kronisk stråldermatit kan ta månader eller år att utvecklas.

För att undvika stråldermatit använder man sig av skyddsåtgärder som sköldar och skyddskläder under exponering, samt genom att begränsa tiden för exponering så mycket som möjligt. Även om stråldermatit i vissa fall kan behandlas med hjälp av salvor, kräm och läkemedel, är förebyggande åtgärder det bästa sättet att undvika skador på huden.

Fibroblast Growth Factor Receptor 2 (FGFR2) är ett protein som fungerar som en typ av receptor för cellsignalering i vår kropp. Det tillhör den större familjen av fibroblastväxtfaktorreceptorer (FGFR). FGFR2 består av en extracellulär domän, en transmembrandomän och en intracellulär tyrosinkinash Kinase-domän.

När en ligand, till exempel en fibroblastväxtfaktor (FGF), binder till den extracellulära domänen av FGFR2, induceras en konformationsförändring som leder till att receptorn dimeriserar och aktiverar sin tyrosinkinasdomän. Detta aktiveringsprocessen initierar en kaskad av intracellulära signaltransduktionsvägar som involverar flera andra proteiner, vilket i slutändan leder till cellulär respons såsom celldelning, cellyttväxt och överlevnad.

FGFR2 finns i olika varianter som orsakas av alternativ splicing av genen FGFR2. Dessa varianter kan ha olika affinitet till ligander och uttryckas i olika typer av celler, vilket ger upphov till en hög grad av specificitet i signaleringen.

Mutationer i FGFR2-genen har visats korrelera med flera sjukdomar, inklusive vissa former av cancer och skelettförändringar som Apert syndrom. Dessa mutationer kan leda till oregelbundet eller överaktiverat fungerande FGFR2-receptorer, vilket i sin tur kan orsaka onormal cellulär proliferation och differentiering.

'Attityd till hälsa' refererar till individens subjektiva uppfattning, förväntningar och beteenden i relation till sitt eget hälsotillstånd och välbefinnande. Den kan vara formad av en persons livserfarenheter, kultur, sociala situation, psykologiska faktorer och kunskap om hälsa. Attityden till hälsa kan ha en betydande inverkan på hur en person hanterar sin egen hälsa, söker vård och huruvida de följer rekommendationer från vårdpersonal. En positiv attityd till hälsa har ofta visat sig korrelera med bättre hälsoutfall och livskvalitet.

En gammakamera är ett diagnostiskt instrument som används inom nuclearmedicin för att undersöka olika delar av kroppen. Den fungerar genom att detektera gammastrålning som utsänds från en radioaktiv substans, kallad radionuklid, som injicerats i patientens kropp.

Radionukliden accumulerar sig i specifika organ eller vävnader beroende på vilken typ av undersökning som ska göras. Gammakameran, som består av en skärm och ett antal detektorer, placeras över patienten och registrerar de gammastrålar som passerar igenom kroppen. De erhållna data bearbetas sedan för att producera bilder som visar hur radionukliden fördelats i kroppen, vilket kan ge information om olika sjukdomstillstånd eller funktionella störningar.

Könshormonbindande globulin (SHBG) är ett protein som transporterar och reglerar nivåerna av könshormoner i blodet, såsom testosteron och östrogen. SHBG binder sig till dessa hormoner och förhindrar dem från att binda sig till sina målceller, vilket påverkar deras aktivitet och effekt på kroppen. Nivåerna av SHBG kan variera beroende på kön, ålder, vikt, leverfunktion och andra faktorer.

En proteinkinashämmare (PKI) är ett ämne som hämmar verksamheten hos en specifik proteinkinas, en typ av enzym som fosforylerar (lägger till en fosfatgrupp på) proteinmolekyler och på så sätt reglerar deras funktion. Proteinkinaserna spelar en viktig roll i cellulära signaltransduktionsvägar, och deras överaktivitet kan leda till olika sjukdomszustånd, till exempel cancer. Därför är proteinkinashämmare ett aktivt forskningsområde inom läkemedelsutveckling, där syftet är att hitta effektiva behandlingsmetoder för olika sjukdomar genom att modulera proteinkinasernas verksamhet. Proteinkinashämmare finns tillgängliga på marknaden som läkemedel mot cancer och andra sjukdomar, men deras användning är ofta kopplad till viss biverkningsrisk.

Epigenetics refers to changes in gene expression that do not involve alterations to the underlying DNA sequence. These changes are heritable and can be influenced by various factors such as environment, lifestyle, and aging. Epigenetic modifications include DNA methylation, histone modification, and non-coding RNA regulation.

In the context of genetics, epigenetic changes can affect gene expression and thus phenotype without altering the genetic code itself. These changes can have significant implications for human health and disease, including cancer, neurodevelopmental disorders, and aging-related diseases. Epigenetic modifications are also potentially reversible, making them a promising target for therapeutic interventions.

Spädbarns näringsfysiologi är den vetenskapliga disciplinen som studerar de fysiologiska processerna och mekanismerna kring spädbarns näringsintag, tillväxt och utveckling. Den omfattar bland annat studiet av absorption, metabolism och elimination av näringsämnen hos spädbarn, såväl som effekterna av olika typer av näring på deras tillväxt, utveckling och hälsostatus.

Spädbarns näringsfysiologi är en viktig del av pediatrisk medicin och har implicationer för klinisk praktik, policy och forskning. Den kan hjälpa till att informera beslut om optimal näringsstöd för spädbarn med olika behov, inklusive förklyvda barn, barn födda för tidigt eller med lägre födelsevikter, barn med kärlsjukdomar eller andra medicinska tillstånd som kan påverka deras näringsintag och metabolism.

Promegestone är ett syntetiskt gestagen, ett sorts hormon som påminner om progesteron, och används i vissa länder för behandling av bröstcancer hos kvinnor. Det verkar genom att binda till progesteronreceptorer och hämmar celltillväxten i cancercellerna. Promegestone är inte godkänt för medicinskt bruk inom EU.

"Animal disease models" refer to the use of animals as a tool in biomedical research to study human diseases and their treatments. These models are created by manipulating or breeding animals to develop symptoms or conditions that resemble those seen in humans with specific diseases. The purpose is to gain a better understanding of the pathophysiology, progression, and potential treatment strategies for these diseases. Animal disease models can be generated through various methods such as genetic modification, infectious agents, drugs, or environmental factors. Commonly used animals include mice, rats, zebrafish, rabbits, guinea pigs, and non-human primates. The choice of animal model depends on the specific research question being asked and the similarities between the animal's physiology and that of humans.

Estradiol receptorer är proteiner som fungerar som transkriptionsfaktorer och binder specifikt till estradiol, en form av östrogen, i cellkärnan. När estradiol binds till receptorn, sker en konformationsförändring hos receptorn, vilket leder till att den kan binda till DNA och påverka transkriptionen av specifika gener som reglerar celldelning, differentiering och apoptos (programmerad celldöd).

Det finns två huvudtyper av estradiolreceptorer: esteradiolreceptor alpha (ERα) och esteradiolreceptor beta (ERβ). Dessa två receptorer har olika funktioner och uttrycks i olika celltyper. ERα är vanligast i reproduktiva organ, medan ERβ är vanligare i andra delar av kroppen, såsom hjärnan, benmärgen och urinvägar.

Aktivering av estradiolreceptorer kan ha både positiva och negativa effekter på hälsan. På den ena sidan kan aktivering av ERα hjälpa till att förhindra osteoporos och hjärt-kärlsjukdomar, medan aktivering av ERβ kan ha en skyddande effekt mot cancer i bröst, prostata och tarmslemhinnan. På den andra sidan kan överaktivering av estradiolreceptorerna öka risken för cancer i bröst, livmoder och äggstockar.

I medicinsk kontext används modulerare av estradiolreceptorer (SERMs) som läkemedel för att behandla olika sjukdomstillstånd, till exempel bröstcancer, osteoporos och postmenopausala symtom. SERMs binder till estradiolreceptorerna och påverkar deras aktivitet på olika sätt beroende på vilken typ av receptor de binder till och var de binder i kroppen.

Kromatinimmmunprecipitering (ChIP) är en molekylärbiologisk metod som används för att studera interaktioner mellan proteiner och DNA i levande celler. Metoden bygger på att kromatin, det komplex av DNA och protein som utgör kromosomerna i cellkärnan, precipiteras med hjälp av specifika antikroppar riktade mot ett visst protein av intresse.

I korthet innebär metoden följande steg:

1. Korslänkning av proteiner och DNA med formaldehyd för att frysa in interaktionerna i sin plats.
2. Fragmentering av kromatin till mindre bitar med hjälp av ultrasoning eller enzymatisk behandling.
3. Immunprecipitering av fragmenterad kromatin med specifika antikroppar riktade mot det protein av intresse som ska studeras.
4. Avfärgning och rening av precipitatet för att få loss DNA-fragmenten.
5. Kvantifiering och identifiering av DNA-sekvenser med hjälp av PCR, mikroarray eller sekvensering.

ChIP-metoden används ofta för att studera histonmodifieringar, transkriptionsfaktorer och andra proteiner som är involverade i regleringen av genuttryck. Genom att jämföra ChIP-data från olika celltyper eller under olika experimentella förhållanden kan forskare få insikt i hur protein-DNA-interaktioner påverkar genreglering och cellfunktion.

'Menstruation, utebliven' kan definieras som frånvaro av menstruationsblödning hos en person med regelbunden menstruationscykel under en tidsperiod som är längre än vad som anses normalt. För de flesta kvinnor är det vanligt att ha menstruation var 28:e dag, men +/- 7 dagar är också withinormala limiter (21-35 dagars cykel). Om en person missar två eller fler menstruationsblödningar i rad kan det vara ett tecken på amenorré.

Amenorré delas ofta upp i två kategorier: primär och sekundär. Primär amenorré definieras som frånvaro av menstruation hos en person som aldrig har haft en menstruationsblödning vid 16 års ålder. Sekundär amenorré definieras som frånvaro av menstruation under sex månader eller längre hos en person som tidigare hade regelbunden menstruation.

Det kan finnas olika orsaker till utebliven menstruation, inklusive hormonella rubbningar, stress, viktminskning, övervikt, störningar i ämnesomsättningen och strukturella problem med fortplantningsorganen. I vissa fall kan det vara ett tecken på underliggande sjukdom eller medicinsk tillstånd, så det är viktigt att söka medicinsk expertis om man upplever symptomen på amenorré.

Epidemiologi är läran om hur sjukdomar och hälsoproblem sprider sig i befolkningar, och en av de metoder som används inom detta område är befolkningsstudier. Enligt den medicinska definitionen är en befolkningsstudie en typ av observational studie där forskaren samlar in data från en stor grupp människor, ofta tusentals eller hundratusentals, för att undersöka samband och orsakssamband mellan olika faktorer och hälsoutgångar.

Det finns olika typer av befolkningsstudier, men de två vanligaste är kohortstudier och fallenstudier. I en kohortstudie följs en grupp individer som delas in efter exponering för en viss riskfaktor över en längre tid, medan i en fallenstudie undersöks en grupp individer som redan har insjuknat i en viss sjukdom och jämförs med en kontrollgrupp.

Befolkningsstudier är viktiga för att identifiera riskfaktorer för olika sjukdomar, utvärdera preventiva strategier och utveckla effektiva behandlingsmetoder. Dessa studier kan vara svåra och tidskrävande att genomföra, men de ger ofta värdefull information som kan användas för att förbättra folkhälsan och minska sjukdomsbördan i befolkningar över hela världen.

"Vävnadsexpandrar" är ett medicinskt begrepp som refererar till material eller konstruktioner som används för att ersätta, stödja eller förstora skadade eller defekta vävnader i kroppen. De kan vara av naturlig eller syntetisk härkomst och är ofta designade för att integreras med mottagande vävnaden under läkprocessen.

Vävnadsexpandrar kan användas inom en mängd olika medicinska specialiteter, inklusive ortopedi, kirurgi, plastikkirurgi och tandvård. De kan vara i form av membran, skivor, nät, gel eller andra former som är anpassade efter den specifika användningen.

Exempel på vävnadsexpandrar inkluderar kollagenmembran som används för att stödja ben- och slemhinnevävnader, syntetiska nät som används för att förstora brösten eller behandla urinoärseleder, samt hydrogel som används för att fylla ut defekter i huden eller andra vävnader.

I allmänhet är målet med användning av vävnadsexpandrar att underlätta läkprocessen och främja regeneration av skadad vävnad, vilket kan förbättra funktion och/eller estetik hos patienten.

Epidemiologi är en vetenskap som undersöker distributionen och determinanterna av hälsorelaterade tillstånd och händelser i populationer och applyger detta kunskap för att kontrollera hälsoproblem. En epidemiologisk studie är en forskningsstudie som använder epidemiologiska metoder för att undersöka associationer mellan exponeringar och hälsoutgångar i populationer.

Det finns olika typer av epidemiologiska studier, inklusive:

1. Överblickstudier (deskriptiv epidemiologi): Denna typ av studie ger en översikt över frekvenser och mönster av sjukdom eller hälsoproblem i en population under ett visst tidsintervall.
2. Analytiska studier: Dessa studier undersöker sambandet mellan en exponering och ett hälsoutgång, där potentiala konfunderande faktorer kontrolleras för att uppskatta orsakssamband. Det finns två typer av analytiska studier:
* Observationella studier: Dessa studier observerar populationer under naturliga förhållanden och inkluderar kohortstudier och fall-kontrollstudier.
* Experimentella studier: Dessa studier tilldelar slumpmässigt en intervention eller exponering till deltagare i en studie och jämför resultaten med en kontrollgrupp som inte fick interventionen eller exponeringen.

Epidemiologiska studier är viktiga för att identifiera riskfaktorer för sjukdomar, utvärdera effekterna av preventiva och terapeutiska interventioner och informera beslut om folkhälsofrågor.

IGF-1 (Insulin-like Growth Factor 1) Receptor Type 1 är en typ av receptor som binder till liganden IGF-1 och stimulerar celltillväxt och celldelning. Denna receptor är en transmembranprotein med tyrosinkinasaktivitet och består av två extracellulära domäner, en transmembrandomän och en intracellulär domän. När IGF-1 binder till den extracellulära domänen aktiveras receptorns tyrosinkinaseaktivitet, vilket leder till autofosforylering av receptorn och aktivering av signaltransduktionsvägar som involverar flera intracellulära signalkaskader. Dessa signaleringsvägar är viktiga för cellcykeln, celldifferentiering, överlevnad och apoptos (programmerad celldöd). Genen för IGF-1 Receptor Type 1 kallas IGF1R och finns på kromosom 15q26.3.

"Cyclin-dependent kinase inhibitor p21" är en proteinmolekyl som hämmer cyklinberoende kinaser (CDKs), vilket är en grupp enzymer involverade i celldelningens reglering. Proteinet p21 syntetiseras i respons på cellulär stress och DNA-skada, och fungerar som ett negativt regulatoriskt protein av CDK-aktiviteten. Detta leder till att celldelningen hämmas, vilket ger tid för reparation av skadan eller induktion av apoptos (programmerad celldöd) om skadan är allvarlig nog. Sålunda har p21 en viktig roll i att underhålla genomet stabilitet och kontrollera cellcykeln.

Tiotepa är ett citostatikum, det vill säga ett ämne som hämmar celldelningen och används inom medicinen som kemoterapi. Det är en alkylerande substans som fungerar genom att störa DNA-syntesen i cancerceller, vilket leder till celldöd.

Tiotepa används ofta för att behandla olika typer av cancer, såsom äggstockscancer, testikelcancer och vissa former av leukemi och lymfom. Det kan ges intravenöst (via en infusion in i en ven) eller intraarteriellt (via en injektion direkt in i en artär).

Samtidigt med dess fördelar som cancerbehandling har tiotepa också en rad biverkningar, såsom nedsatt immunförsvar, illamående, kräkningar och håravfall. Dessa biverkningar kan vara allvarliga och påverka patientens kvalitet av liv under behandlingen.

"Ploidie" refererer til antallet af kromosomer som findes i en celle. Normalt har mennesker 46 kromosomer, fordelt på 23 par, hvoraf 22 par er autosomale kromosomer og et par er kønskromosomer (X-kromosomet og Y-kromosomet). Når en celle har det samme antal kromosomer som de normale diploide celler, siges den at være diploid.

Der findes imidlertid også celler med forskellig ploidi, herunder:

* Haploid: En celle med halvt antal kromosomer i forhold til de normale diploide celler. Menneskets haploide celler har 23 kromosomer og findes f.eks. i sædcellerne (spermatozoider).
* Triploid: En celle med tre gange så mange kromosomer som de normale diploide celler, altså 69 kromosomer. Dette forekommer sjældent hos mennesker og kan føre til abnorme fosterdannelse eller spontan abort.
* Tetraploid: En celle med fire gange så mange kromosomer som de normale diploide celler, altså 92 kromosomer. Dette forekommer også sjældent hos mennesker og kan føre til abnorme fosterdannelse eller spontan abort.

Ploidien spiller en vigtig rolle i cellecyklussen, cellevækst, differentiering og celledød. Forstyrrelser i ploidien kan have alvorlige konsekvenser for organismens udvikling, vækst og funktion.

"Genetically modified mice" refer to mice that have undergone genetic modification, which is the process of altering the DNA or genes of an organism to produce a desired trait. This is typically achieved through the use of recombinant DNA technology, where specific genes are inserted, deleted, or altered in the mouse genome. The resulting mice can serve as important models for studying human diseases and testing new therapies.

There are several methods used to create genetically modified mice, including:

1. Pronuclear injection: This involves injecting DNA containing the desired gene directly into the pronucleus of a fertilized egg. The egg is then transferred into a surrogate mother, and the resulting offspring will carry the altered gene in all their cells.
2. Embryonic stem cell manipulation: In this method, embryonic stem cells are genetically modified in vitro, and these cells are later introduced into an early-stage embryo. The modified embryonic stem cells contribute to the germ line of the resulting chimeric mouse, allowing for the transmission of the altered gene to its offspring.
3. CRISPR/Cas9 system: This is a more recent and efficient method for generating genetically modified mice. It uses a targeted DNA-cutting enzyme (Cas9) guided by a small RNA molecule (CRISPR RNA) to introduce specific modifications into the mouse genome.

Genetically modified mice are widely used in biomedical research to study various aspects of human diseases, such as cancer, diabetes, neurodegenerative disorders, and immunological conditions. They provide valuable insights into disease mechanisms and potential therapeutic targets, contributing significantly to our understanding and treatment of numerous medical conditions.

Cytodiagnose, på svenska även känt som cellvägdiagnostik, är en metod inom patologi där celler från ett vävnadsprov undersöks för att ställa en diagnos. Metoden bygger på att man tittar på de enskilda cellernas utseende och beteende, istället för att studera hela vävnaden som i traditionell histopatologi.

Cytodiagnoser görs ofta från provtagningar av kroppsvätskor såsom urin, sputum eller effusioner (t.ex. ascites eller pleuravätska), men kan även göras från små vävnadsprover tagna med en finnål under en fine-needle aspiration biopsy (FNAB).

Cytodiagnos har flera fördelar jämfört med traditionell histopatologi, bland annat är den ofta snabbare och billigare. Metoden kan också vara mindre invasiv eftersom det ofta inte behövs lika stora vävnadsprover som vid traditionell biopsi. Dock kan cytodiagnos i vissa fall vara mindre specifik än histopatologi, och det kan ibland vara svårare att bedöma om cellerna är cancerösa eller inte. I dessa fall kan det vara nödvändigt att göra en kompletterande biopsi för att ställa en säker diagnos.

Adenocarcinoma of the larynx (skirröst) refers to a type of cancer that begins in the glandular cells of the larynx, which is the part of the throat containing the vocal cords. This type of cancer is relatively uncommon and accounts for less than 1% of all laryngeal cancers.

Adenocarcinomas are malignant tumors that arise from glandular epithelial cells, which produce and release mucus or other fluids. In the case of adenocarcinoma of the larynx, these tumors typically develop in the mucous glands located in the laryngeal ventricle, which is a small sac-like structure found between the true and false vocal cords.

Symptoms of adenocarcinoma of the larynx may include hoarseness, difficulty swallowing, sore throat, ear pain, or a lump in the neck. Treatment options for this type of cancer may include surgery, radiation therapy, chemotherapy, or a combination of these approaches. The prognosis for adenocarcinoma of the larynx depends on several factors, including the stage and location of the tumor, as well as the patient's overall health and age.

En cancerkliniker är en läkare som har specialiserat sig på att diagnostisera, behandla och förhindra cancer. De har ofta genomgått en extra utbildning efter specialistexamen inom en viss typ av cancer, såsom bröstcancer eller lungcancer. Cancerkliniker arbetar vanligen på sjukhus eller cancerkliniker och samarbetar med andra specialistsjukvårdare, som radiologer, patologer, onkologer och radioterapeuter, för att ge patienterna den bästa möjliga vården. Deras arbete innefattar också att hjälpa patienter och deras familjer att hantera sjukdomen och dess behandlingar, samt att stödja dem i livet efter cancerbehandlingen.

Positronemissionstomografi (PET) är en typ av bilddiagnostisk undersökningsmetod inom medicinen. Den använder en liten mängd radioaktivt marerad substans, som kallas radionuklid, vilken injiceras i patientens blodomlopp. Denna radionuklid avger positroner när den bryts ner, och dessa positroner reagerar med elektroner i patientens kropp och bildar gammastrålar.

Dessa gammastrålar upptas sedan av en gammakamera som roterar runt patienten och skapar en tredimensionell bild av hur radionukliden fördelas i kroppen. PET-skannern kan då tolka dessa data och skapa en bild som visar olika funktioner i kroppen, till exempel ämnesomsättning, syreförbrukning eller receptoraktivitet.

PET används ofta tillsammans med datortomografi (CT) för att få en mer detaljerad bild av patientens inre organ och vävnader. Detta kombinerade tillvägagångssätt kallas för PET/CT. PET är ett värdefullt verktyg inom medicinen, särskilt vid diagnostisering och övervakning av cancer, hjärtsjukdomar och neurologiska störningar.

Onkogenproteiner är proteiner som bildas från onkogener, vilka är gener som har potentialen att orsaka cancer. Onkogener kan utvecklas genom mutationer i normalt fungerande cellulära gener, kallade protoonkogener. När en protoonkogen muteras och blir onkogen, kan det leda till oreglerad celldelning och cancer. Onkogenproteinerna kan vara aktiverade kontinuerligt eller ha ökad aktivitet jämfört med deras normala motsvarigheter, vilket leder till onormal celltillväxt och cancer. Exempel på onkogenproteiner inkluderar HER2/neu, EGFR och BCR-ABL.

Repressorproteiner är proteiner som binds till specifika DNA-sekvenser och på så sätt förhindrar transkriptionen av angränsande gener. De fungerar som del av regulatoriska system i celler, där de kan stänga av genuttrycket när det inte behövs. Repressorproteinens aktivitet kan moduleras av olika signalmolekyler, till exempel sekundära meddelandeämnen (secoeder), för att möjliggöra precisely kontrollerad genuttryck. I prokaryota celler är repressorprotein ofta en del av operonregulatoriska system, medan de i eukaryota celler oftare är involverade i regleringen av enskilda gener.

Glykoproteiner är proteiner som har kovalent bundna kolhydrater (oligosackarider) i sin molekylstruktur. Kolhydratdelarna på glykoproteinerna kan variera mycket i komplexitet, från en enkel monosackarid till stora, förgrenade oligosackarider. Glykoproteiner förekommer naturligt i många levande organismer och har en rad olika funktioner, bland annat som strukturella komponenter, signalproteiner, och enzymproteiner. De kan även spela en viktig roll i cell-till-cell-interaktioner och immunförsvaret.

'Vävnadsexpansion' refererar till den process där celler expanderas eller förökar sig, vilket leder till att ett vävnadsområde ökar i storlek. Denna process kan ske naturligt under fostertiden och vid vuxen ålder som en del av normal vävnadstillväxt och reparation. I en medicinsk kontext kan vävnadsexpansion också användas för att beskriva artificiella metoder för att expandera celler eller vävnader i laboratoriemiljö eller in vivo, med syfte att användas i regenerativ medicin och transplantation. Detta kan uppnås genom olika tekniker såsom cellkultur, treskningsmetoder eller användning av tillväxtfaktorer.

"Datortomografi" er en medisinsk undersøkelsesmetode som bruker stråling for å oppnå detaljerede, tvidimensjonale skanninger av kroppen. Metoden kalles også "computertomografi" eller blot "CT".

I en CT-skanning passerer en fin strålebunde gjennom kroppen i mange forskjellige vinkler, mens en datamaskin registrerer de resulterende skråkkryssene av skinnene. Disse dataene brukes deretter for å generere tvidimensjonale bildekserieser av det undersøkte området.

CT-skanning gir ofte mer detaljert og skarp informasjon enn tradisjonelle røntgenundersøkelser, særlig når det gjelder å avdekke skader, tumorer eller andre abnormaliteter i viktige strukturer som hjernen, hjertet, lungene og karsystemet.

Noe av fordelene med CT-skanning inkluderer:

* Høy grad av detaljeringsgrad og skarphet
* Snarlighet i utførelsen
* Mulighet for å identifisere en bred vifte av medisinske tilstander

Noe av ulemperne inkluderer:

* Bruk av ioniserende stråling, som kan øke risikoen for kreft i lengre sikt
* Relativt høy dosis stråling j rentforhold til tradisjonelle røntgenundersøkelser
* Mulighet for allergiske reaksjoner på kontrastmidlene som ofte brukes under skanningen.

I'm sorry for any confusion, but "Los Angeles" is a city and the county seat of Los Angeles County, California, United States. It is not a medical term or concept. If you have any questions related to healthcare or medical terminology, please let me know!

En fibroblast är en typ av cell som producerar och sekreterar extracellulära matrix-proteiner, såsom kollagen och elastin, vilka ger struktur och integritet till bindväv och andra stödjande vävnader i kroppen. De spelar också en viktig roll i läkning av sår och ärrbildning genom att producera kollagen och andra proteiner som hjälper till att reparera skadad vävnad. Fibroblaster är multipotenta, vilket betyder att de kan differensiera till andra typer av celler under vissa förhållanden. De förekommer i många olika sorters bindväv, inklusive leder, hud, lungor och hjärta.

"Beslutsfattande" är ett begrepp inom medicinen som refererar till den process där en läkare eller ett healthcare-team samlar information, värderar alternativ och väljer en kurs av handling för att hantera en patients problem eller situation. Denna process involverar ofta att väga upp potentiala risker och fördelar, ta hänsyn till den enskilda patientens preferenser och värderingar, och fatta ett beslut som är baserat på bästa tillgängliga evidens.

Processen kan involvera flera steg, inklusive:

1. Identifiering av problemet eller situationen
2. Samlande av relevant information
3. Utvärdering av alternativ och möjliga utfall
4. Viktning av olika faktorer som påverkar beslutet, inklusive patientens preferenser och värderingar, behandlingsmål, risker och fördelar, kostnader och tillgänglighet
5. Fattande av ett slutligt beslut om en kurs av handling
6. Genomförande och efterbehandling av beslutet

Beslutsfattandet kan vara en komplex process, särskilt i situationer där det finns osäkerhet eller oenighet angående den bästa kursen av handling. I dessa fall kan deltagande av patienten och/eller deras vårdgivare i beslutsfattandeprocessen vara särskilt viktigt för att säkerställa att beslutet är välgrundat, transparent och i enlighet med patientens preferenser.

'Preoperative care', eller 'preoperativ vård' på svenska, refererar till den medicinska vården som en patient får innan de genomgår en operation. Den preoperativa vården har som syfte att förbereda patienten både fysiskt och psykologiskt inför operationen, minska riskerna för komplikationer under och efter operationen samt optimera patientens allmänna hälsa.

Den preoperativa vården kan innefatta:

1. Klinisk bedömning: En fullständig bedömning av patientens hälsotillstånd, inklusive medicinsk historia, fysiska undersökningar och laboratoriemässiga tester för att avgöra om patienten är en lämplig kandidat för operation.
2. Informationsgivning: En detaljerad diskussion med patienten och deras familj om operationen, dess risker, fördelar och alternativ, samt vad de kan förvänta sig under och efter operationen.
3. Förberedelser inför operationen: Inkluderar instruktioner om att fasta, avbryta vissa mediciner och förbereda sig för anestesi.
4. Anestesiutvärdering: En bedömning av patientens behov av anestesi och möjliga risker eller komplikationer under anestesin.
5. Optimering av hälsotillståndet: Behandling av akuta eller kroniska medicinska problem som kan påverka operationen, såsom infektioner, högt blodtryck eller diabetes.
6. Planering av postoperativ vård: En plan för patientens vård efter operationen, inklusive smärtbehandling, fysisk terapi och rehabilitering.

Den preoperativa vården är en viktig del av den totala behandlingsplanen för en patient som ska opereras och hjälper till att säkerställa en säker och framgångsrik operation.

Progesteron är ett steroidhormon som produceras naturligt i kroppen, framförallt under graviditeten. Det produceras huvudsakligen i glandulae suprarenalis (binjurarna) och corpus luteum (en struktur i äggstockarna efter ägghalten lossnat). Progesteron spelar en viktig roll i regleringen av menstruationscykeln, underhåll av graviditeten och utvecklingen av fostret.

Under menstruationscykeln hjälper progesteron till att förbereda livmodern för möjlig befruktning genom att öka dess sekretion och minska muskelaktiviteten i livmoderslemhinnan. Om ett ägg blir befruktat och implanteras i livmodern, fortsätter corpus luteum att producera progesteron för att underhålla graviditeten. Progesteron hjälper till att hålla livmoderslemhinnan intakt och minskar risken för missfall.

Om en graviditet inte uppstår, kommer nivåerna av progesteron att sjunka, vilket leder till menstruationen. Progesteron kan också användas som ett läkemedel för att behandla vissa hormonella störningar och för preventivmedel.

Det finns ingen enstaka medicinsk definition av "Storbritannien", eftersom Storbritannien är ett geografiskt och politiskt begrepp som refererar till den brittiska arkipelagen, inklusive England, Skottland och Wales, samt Nordirland. Dessa länder har varsin egen självständig regering när det gäller hälso- och sjukvård, även om de delar vissa gemensamma institutioner som NHS (National Health Service).

I medicinsk kontext kan man diskutera olika aspekter av hälso- och sjukvården i Storbritannien, såsom utbildning och licensiering av läkare, forskningsfinansiering, folkhälsostatus med mera. Men det finns inget specifikt medicinskt begrepp som refererar till "Storbritannien" i sig självt.

DNA-skada, eller DNA-mutation, refererar till en förändring i den genetiska informationen som är kodad i DNA-molekylen. Det kan orsakas av olika faktorer, såsom exponering för strålning, kemikalier eller virus. Skador på DNA:t kan också uppstå spontant under cellens normala verksamhet.

Det finns två huvudtyper av DNA-skador: basskador och strukturella skador. Basskador innebär att en av de fyra grundämnena i DNA, adenin (A), tymin (T), guanin (G) eller cytosin (C), har förändrats på ett sätt som stör kodningen av genetisk information. Strukturella skador innebär att DNA-molekylen har brutits, böjts eller förvrängts på något sätt.

DNA-skador kan ha olika konsekvenser beroende på var de uppstår och hur allvarliga de är. I vissa fall kan skadan repareras av cellens eget reparationssystem, men i andra fall kan den leda till genetiska mutationer som kan öka risken för sjukdomar såsom cancer.

Androgenreceptorer (AR) är en typ av steroidhormonreceptor som binder androgener, som till exempel testosteron och dihydrotestosteron. När androgenen binder till receptorn bildas en komplex som kan transkribera DNA och på så sätt reglera genuttrycket i cellen. Androgenreceptorer finns i många olika typer av celler, bland annat i muskelceller, leverceller och könsceller. De spelar en viktig roll för den normala mänskliga utvecklingen och funktionen, men kan även vara involverade i patologiska tillstånd som cancer.

Immunprecipitation (IP) är en biokemisk metod som används för att isolera och koncentrera specifika proteiner eller nucleinsyra-protein-komplex från en komplex biologisk blandning, såsom celllysat eller serum. Denna teknik bygger på principen om antigen-antikroppsreaktion där ett specifikt antikroppar (immunglobulin) binder till sitt korresponderande antigen (protein av intresse).

I immunprecipitationsexperimentet inkuberar man celllysat eller serum med ett specifikt antikropp som är bundet till en fast fas, såsom magnetiska perler eller en plasttub. Under inkuberingstiden binds antikroppen till sitt korresponderande antigen i lösan fasen. Sedan sköljs systemet för att avlägsna ospecificerat bundna proteiner och andra komponenter. Slutligen elueras immunkomplexen från fast fasen, vilket resulterar i en renare fraktion av det protein av intresse som kan analyseras ytterligare med olika metoder, såsom västra blotting eller masspektrometri.

Immunprecipitation används ofta i forskning för att undersöka interaktioner mellan proteiner, identifiera posttranslatoriska modifikationer och bestämma relaterade signaltransduktionsvägar.

Den medicinska termen "Medel för bevarande av bentäthet" (på engelska "Bone preserving agent") används för att beskriva en substans eller ett läkemedel som används för att hjälpa till att behålla benmassan och förebygga benförlust. Dessa medel kan användas för att behandla olika former av benförsvagning, till exempel osteoporos eller Pagets sjukdom.

Exempel på medel för bevarande av bentäthet inkluderar bisfosfonater som alendronat, risedronat och zoledronat, samt den monoklonala antikroppen denosumab. Dessa medel fungerar genom att hämma osteoklasternas förmåga att bryta ner benvävnaden, vilket i sin tur hjälper till att bevara benmassan och minska risken för benbrott.

Det är värt att notera att medlen för bevarande av bentäthet kan ha olika biverkningar och kontraindikationer, så det är viktigt att prata med en läkare eller annan licensierad hälsovårdspersonal innan man börjar använda någon av dessa medel.

I am not aware of any medical condition or term specifically associated with the country "Japan." If you have any specific medical question related to Japan or Japanese people, I would be happy to try and help answer it.

'Livmoderhalstumörer' (cervix cancer) är en typ av cancersjukdom som utgår från livmoderhalsen, det vill säga den nedre, trattformade delen av livmodern där den stöter an på slidan. Tumörerna kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna). De flesta livmoderhalstumörerna är elakartade och orsakas vanligtvis av humant papillomavirus (HPV), ett sexuellt överförbart virus.

Det finns två huvudtyper av livmoderhalstumörer:

1. Plattcellstumörer (squamous cell carcinomas): Dessa tumörer utgår från platta epitelceller i livmoderhalsens slemhinna och är den vanligaste typen av livmoderhalscancer.
2. Adenocarcinomer: Dessa tumörer utgår från körtlar i livmoderhalsens slemhinna och är mindre vanliga än plattcellstumörerna.

Andra, mer ovanliga typer av livmoderhalstumörer inkluderar adenosquamos tumörer, neuroendokrina tumörer och undifferentiaterade carcinomer.

Symptomen på livmoderhalscancer kan vara vaginal blödning, obekanta vaginalsmärtor, smärta under samlag eller en ovanlig vaginal avsöndring. Om cancer misstänks behövs ofta ytterligare undersökningar som kolposkopi, biopsi och bilddiagnostik för att ställa en diagnos och bestämma behandlingsalternativ. Behandlingen kan innebära kirurgi, strålbehandling, kemoterapi eller en kombination av dessa metoder beroende på cancertyp, storlek, omfattning och patientens allmänna hälsotillstånd.

Insulin-like growth factor binding protein 3 (IGFBP-3) är ett proteín som binder till och transporterar insulin-like growth factors (IGF), främst IGF-1 och IGF-2, i blodomloppet. Det fungerar som en reservoar för IGF och reglerar deras aktivitet genom att kontrollera deras tillgänglighet för celler och vävnader. IGFBP-3 deltar också i celldelning, celldifferentiering, apoptos och kan ha en roll i åldrande och cancersuppression. Anomalier i IGFBP-3 har associerats med olika sjukdomar, inklusive diabetes, kardiovaskulära sjukdomar och cancer.

Lignaner är en typ av sekundära planterosteroler som förekommer i vissa växter, däribland flera sorters frön och grönsaker. Lignaner är kemiska föreningar med en unik struktur som består av två fenylpropanoidenheter som är kopplade till varandra via en kondensationsreaktion.

I kroppen kan lignaner metaboliseras till så kallade enterolaktoner, som har visat sig ha potential som skyddsfaktorer mot olika sjukdomar, däribland vissa former av cancer och hjärt-kärlsjukdomar. Detta beror på deras förmåga att fungera som antioxidanter, estrogenliknande substanser och immunmodulerare.

Lignaner kan intas genom kosten, särskilt om man äter en kost rik på växtbaserade livsmedel som havre, linfrön, sesamfrön, bönor, gröna lök och rädisor. Vissa studier har också visat att konsumtionen av lignaner kan vara associerad med lägre risk för hjärt-kärlsjukdomar och vissa former av cancer.

Matrix metalloproteinase 9 (MMP-9) är ett enzym som tillhör en grupp av enzymer som kallas matrix metalloproteinaser (MMPs). Dessa enzymer är involverade i nedbrytningen och omstruktureringen av extracellulär matrix, det vill säga det stödjeväv som finns mellan celler. MMP-9 är specifikt inblandat i nedbrytningen av typ IV collagen, ett protein som utgör en viktig del av basalmembranet, en tunn yttre skikt av extracellulär matrix som fungerar som en barriär och stödjeväv runt blodkärl och andra strukturer. MMP-9 produceras främst av celler i det immunsystemet, såsom neutrofila granulocyter (en typ av vit blodcell), men kan också produceras av andra celltyper som till exempel cancerceller. Enzymets aktivitet är nödvändig för normal fetal utveckling och vuxen homeostas, men ökad aktivitet av MMP-9 har associerats med flera sjukdomstillstånd, till exempel cancer, autoimmuna sjukdomar och neurologiska sjukdomar.

I'm sorry for any confusion, but "New Hampshire" is a state in the United States and not a medical term or condition. New Hampshire is located in the northeastern part of the country and is known for its scenic beauty, including the White Mountains and the Lakes Region. It is also home to Dartmouth College, one of the Ivy League universities. If you have any questions related to medical definitions or health-related topics, please let me know!

'Patientval' eller 'patientvalet' är ett begrepp inom medicinen som refererar till den process där patienten aktivt deltar i besluten om sin egen vård och behandling. Det innebär att patienten informeras om olika alternativ, fördelar och risker, och på så sätt får möjlighet att ta ställning till vilken behandling som anses bäst från hans eller hennes perspektiv. Patientvalet kan variera beroende på patientens preferenser, värderingar och livssituation, och är en viktig del av den personcentrerade vården.

I medicinen refererar observatörsvariation (observer variation) till det fenomen då olika observatörer (t.ex. läkare, sjuksköterskor eller forskare) bedömer, mäter eller rapporterar olika aspekter av en patients tillstånd på olika sätt. Detta kan bero på subjektiva faktorer som observerarnas erfarenhet, träning, förväntningar och tolkningssätt, men även på objektiva faktorer som bristfällig standardisering av metoderna eller mätinstrumenten. Observatörsvariation kan påverka diagnoser, behandlingsbeslut och forskningsresultat, och är därför en viktig aspekt att ta hänsyn till i klinisk praktik och forskning.

'P-piller' eller 'påtalspiller' är ett samlingsnamn för olika typer av hormonella preventivmedel som används för att förhindra graviditet. Den vanligaste typen av P-piller innehåller två artificiella hormoner, etynodiol diacetat och levonorgestrel, som är en syntetisk form av det naturliga progestagenet i kroppen. Dessa hormoner fungerar genom att hämma ägglossningen (ovulationen), förändra slemhinnan i livmodern så att spermierna har svårt att nå ägget och förtala livmoderslemhinnan så att ett befruktat ägg inte kan fästa sig och utvecklas till en foster.

P-piller som innehåller både etynodiol diacetat och levonorgestrel kallas ofta för kombinerade P-piller, och de är de mest vanliga på marknaden. Det finns också en annan typ av hormonellt preventivmedel som kallas minipiller, som endast innehåller ett progestagenet. Minipillren är mindre effektiva än kombinerade P-piller och används sällan.

Det är värt att notera att hormonella preventivmedel kan ha biverkningar och kontraindikationer, så det är viktigt att prata med en läkare eller en sjuksköterska innan man börjar använda dem.

"Complementary DNA" (cDNA) är en syntetisk enkelsträngad DNA-molekyl som skapas genom att transkribera en messenger RNA (mRNA)-molekyl med hjälp av en revers transkriptas. cDNA används ofta i molekylärbiologiska experiment, till exempel för att klona specifika gener eller studera genuttryck.

Den komplementära naturen av cDNA och den ursprungliga mRNA-molekylen gör det möjligt att använda cDNA som en representation av den ursprungliga genen, eftersom basparningen mellan DNA och RNA följer komplementära regler (A parar sig med T respektive G parar sig med C). Detta gör cDNA till ett värdefullt verktyg inom molekylärbiologi, eftersom det ofta är lättare att arbeta med DNA än RNA.

Urinary Plasminogen Activator (uPA) är ett enzym som omvandlar plasminogent till plasmin, vilket är en serinprotease som bryter ner fibrinskleroser och fibrinansamlingar i kroppen. Detta gör att uPA har en viktig roll i processer som blodkoagulering, embryonal utveckling, cellinvasion och tumörspridning. uPA produceras huvudsakligen av endotelceller och aktiveras av en specifik bindning till sin receptor, uPAR. I medicinsk kontext kan uPA-nivåer användas som markör för cancerprognos och progression.

Genistein är ett floroglucinol-derivat som tillhör isoflavonoidgruppen av flavonoider. Det förekommer naturligt i vissa växter, särskilt i sojabönor och sojaliknande produkter. Genistein är känt för sin förmåga att binda till estrogenreceptorer och har därför både agonistiska och antagonistiska effekter beroende på typen av receptor och koncentrationen. Det har också visat sig ha potential som ett kemopreventivt medel genom att hämma angiogenes och cellcykeln, och kan ha en roll i att skydda mot kardiovaskulära sjukdomar, cancer och postmenopausala symtom.

Läkemedelsmultiresistens (antimicrobial multidrug resistance, AMR) är ett allvarligt hälsoproblem som inträffar när mikroorganismer som orsakar infektion, till exempel bakterier, svampar eller virus, utvecklar resistens mot flera olika typer av läkemedel. Detta innebär att de blir immuna mot de vanliga behandlingarna och gör det mycket svårare, om inte omöjligt, att behandla infektioner som annars skulle ha varit lätta att bota.

Bakterier kan utveckla resistens genom olika mekanismer, till exempel genom att förändra sig själva eller genom att utbyta genetisk information med andra bakterier. Detta kan ske naturligt, men användandet av antibiotika kan öka risken för resistensutveckling.

Läkemedelsmultiresistens är ett allvarligt problem eftersom det kan leda till att vanliga infektioner blir livshotande och att sjukvården kan påverdas negativt när effektiva behandlingsalternativ saknas. Det är därför viktigt att begränsa användningen av antibiotika och att följa riktlinjer för antibiotikabehandlingar för att minska risken för resistensutveckling.

Transcriptom är ett samlingsbegrepp för alla RNA-molekyler som transkriberats, eller kopierats, från DNA:t i en cell vid en given tidpunkt. Det inkluderar både protein kodande RNA (mRNA) och icke-proteinkodande RNA (till exempel rRNA, tRNA, miRNA med mera). Transkriptomet ger därför information om vilka gener som är aktiva i en cell och hur mycket av varje gen som produceras. Genom att analysera transkriptomet kan forskare få insikt i celldifferentiering, cellcykler, respons på stimuli och sjukdomar.

'Reglering av genuttryck' refererer til mekanismer og processer som kontrollerer hvorvidt, hvor mye, og når gener i cellen skal transkriberes til mRNA og oversatt til proteiner. Dette kan ske på flere forskjellige måter, for eksempel ved å endre aktiviteten av enzymer som er involvert i transkripsjon og translasjon.

'Enzymregulering' refererer til mekanismer og prosesser som kontrollerer hvorvidt, hvor mye, og når enzymer skal aktiveres eller inaktiveres i cellen. Dette kan for eksempel skje ved å endre mengden av substrat som er tilgjengelig for enzymet, ved å endre enzymets struktur slik at det blir mer/mindre effektivt, eller ved å bruke andre proteiner som regulerer enzymaktiviteten.

Så 'reglering av genuttrykk, enzymer' kan være en generell betegnelse for de mekanismer og prosessene som kontrollerer hvordan gener og enzymer fungerer i cellen, slik at de kan tilpasse seg forskjellige situasjoner og behov.

'Livsstil' är ett samlingsbegrepp för de val och vanor som en individ gör inom områden som kost, rökning, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och stresshantering. Livsstilen kan ha en betydande inverkan på hälsan och sjukdomar, både positivt och negativt. En livsstilsförändring kan därför vara ett effektivt sätt att förebygga eller behandla vissa sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och cancer.

I'm sorry for any confusion, but "Italien" is the Danish word for "Italian," and it refers to something or someone related to Italy, a country in Southern Europe. However, I believe you may be looking for a medical definition related to Italy. Unfortunately, I couldn't find any specific medical conditions or terms associated with Italy. If you have a more specific question or term in mind, please let me know and I will do my best to help you.

I am not aware of any medical conditions or diseases that are specifically associated with the country of Iran. If you have a specific medical term or condition in mind, I can try to provide more information on that.

It is possible that you may be thinking of "Irritable Bowel Syndrome" (IBS), which is a common disorder that affects the large intestine. The name "Irritable Bowel Syndrome" does not have any connection to the country of Iran, and it is not clear why you might have associated the two. IBS is a common functional gastrointestinal disorder, characterized by abdominal pain or discomfort, bloating, and changes in bowel habits, such as diarrhea and constipation. The exact cause of IBS is not known, but it is thought to involve a combination of factors, including muscle contractions in the intestine, abnormalities in the nervous system, inflammation in the intestines, severe infection, or changes in bacteria in the gut.

I en medicinsk kontext refererer et **onkogen** til et gen som under normale forhold hjælper med at regulere cellers vækst og deling, men som kan blive muteret eller overaktivt udtrykt, hvilket fører til u kontrolleret cellevækst og dermed kan føre til kræft.

Onkogener dannes ofte ved genmutationer, enten som en del af arvelige sygdomme eller som en konsekvens af skade på DNA, for eksempel som følge af eksponering for kemiske stoffer, stråling eller andre miljøfaktorer. Når et onkogen er aktiveret, kan det sende fejlagtige signaler, der får cellen til at vokse og dele sig uforholdsmæssigt hurtigt, hvilket kan resultere i en tumor.

Det bør bemærkes, at onkogener ikke er ensbetydende med kræft, da mange mennesker har muterede onkogener uden at udvikle kræft. Derudover kan visse typer kræft udvikles uden at der er tale om en ændring i et onkogen.

"Canada" som ett medicinskt begrepp kan referera till "Canada-syndromet", även känt som "Gestational Neutropenia with IUGR and Preeclampsia (GNIP)". Det är en komplicerad medfödd störning i neutrofilernas funktion, vilket kan leda till infektion och andra komplikationer under graviditeten.

Canada-syndromet karaktäriseras av:

1. Neutropeni (låga nivåer av neutrofiler i blodet) under graviditeten, som ofta är reversibel efter förlossningen.
2. Intrauterin tillväxthämning (IUGR), vilket innebär att barnet inte växer normalt inuti livmodern.
3. Preeklampsi, en allvarlig sjukdom under graviditeten som kännetecknas av högt blodtryck och skador på bland annat levern och njurarna.

Det är värt att notera att Canada-syndromet är mycket sällsynt, och det finns endast ett fåtal rapporterade fall i medicinsk litteratur.

NAD+ ADP-ribosyltransferase är ett enzym som katalyserar överföringen av en ADP-ribosgrupp från molekylen NAD+ (nikotinamidadenindinukleotid) till ett proteinmottagare. Detta process kallas ADP-ribosylering och är en posttranslatorisk modifikation som kan påverka proteinet på olika sätt, såsom förändringar i dess funktion, lokalisation eller interaktion med andra molekyler. NAD+ ADP-ribosyltransferas har visat sig spela en viktig roll i flera cellulära processer, inklusive DNA-skador och reparation, celldöd, inflammation och åldrande.

En hjärntumör är en abnorm odling av celler i hjärnan som kan vara godartad (benign) eller elakartad (malig). Hjärntumörer kan uppstå från olika typer av hjärnceller eller från strukturer som omger hjärnan. De kan orsaka en rad symtom beroende på var i hjärnan de växer, inklusive huvudvärkar, krämpor, epilepsi, syn- och hörminskningar samt kognitiva problem. Behandlingen kan bestå av kirurgi, strålbehandling och/eller cellgiftsbehandling beroende på typen och graden av tumören.

Carcinoembryonic antigen (CEA) är ett protein som förekommer naturligt i fostret under dess utveckling, men normalt inte kan det ses i vuxna, friska individer. Men när celler i en vuxen människas kropp börjar växa och dela sig oövervänt och oregelbundet, som vid cancer, kan CEA-proteinet återigen produceras i stor skala.

Därför används mätning av CEA-nivåer ofta som ett tumörmarkör, ett verktyg för att hjälpa läkare att övervaka svar på cancerbehandling och upptäcka eventuell återfallsrisk. Det bör dock noteras att höga nivåer av CEA inte är specifika för cancer och kan också förekomma vid andra tillstånd, såsom rökning, lungsjukdom eller mag-tarmsjukdomar.

Medicinsk bilddiagnostik är en gren inom medicinen som använder olika tekniker för att generera visuella avbildningar av patients kropp eller dess delar. Dessa avbildningar används sedan för att ställa diagnoser, planera behandlingar och bedöma effekterna av behandlingar. Exempel på tekniker inom medicinsk bilddiagnostik är röntgenstrålning, magnetresonanstomografi (MRT), datortomografi (CT), ultraljud och scintigrafi.

En medicinsk definition av "delayed diagnosis" är när en sjukdom eller tillstånd inte diagnostiseras i tid, vilket kan leda till försämrad prognos och behandlingsmöjligheter. Detta kan bero på flera faktorer, inklusive brist på misstanke hos läkaren, otillräckliga tester eller undersökningar, eller för lång väntetid på resultat av tester. I vissa fall kan en försenad diagnos också orsakas av att patienten inte söker vård i tid eller inte ger tillräckligt med information om sina symptom.

Terapeutisk irrigering (også kendt som terapi irrigering eller medicinsk irrigering) er en behandlingsmetode, der involverer at anvende en strøm af væske til at rense og desinficere en sår, et sår, en sutureret sårlæsion eller en indre kropsoverskæring (f.eks. efter en operation).

Den terapeutiske irrigering kan udføres ved hjælp af forskellige væsketyper, alt efter behandlingens formål. Nogle almindelige væsker omfatter fysiologisk saltvandsløsning, antiseptiske løsninger eller antibiotiske løsninger. Irrigeringen udføres ofte med en speciel irrigationspumpe eller en syringe under kontrolleret tryk for at sikre en effektiv, men skånsom behandling.

Den terapeutiske irrigering anvendes til en række formål, herunder:

1. At fjerne dødt væv, nekrose, blodprop eller infektiøs materiale fra sår og sår.
2. At reducere infektionsrisikoen og forbedre værtsforsvaret mod patogener.
3. At fjerne rester af kirurgiske klister, blodklumper eller andet uønsket materiale fra indre kropsoverskæringer.
4. At opnå bedre visualisering og rengøring af sår og sår under operationer eller procedurer.
5. At forbedre vaskulær gennemstrømning og hjælpe med at reducere svulst i området.

Den terapeutiske irrigering er en effektiv behandlingsmetode, der anvendes i mange medicinske specialer, herunder kirurgi, ortopædi, plastikkirurgi, onkologi og vård af sår.

Inhibitors of apoptosis proteins (IAPs) are a group of cellular proteins that play a crucial role in regulating programmed cell death, also known as apoptosis. These proteins function by binding to and inhibiting the activity of caspases, which are enzymes that drive the execution phase of apoptosis.

IAPs contain one or more baculoviral IAP repeat (BIR) domains, which are responsible for their caspase-binding and inhibitory activities. Some IAPs also possess additional functional domains, such as RING fingers, that can mediate protein-protein interactions and contribute to their regulatory functions.

By inhibiting caspases and preventing apoptosis, IAPs help maintain cell survival and tissue homeostasis under normal physiological conditions. However, dysregulation of IAPs has been implicated in various pathological processes, including cancer, neurodegenerative diseases, and autoimmune disorders. Therefore, targeting IAPs has emerged as a promising strategy for the development of novel therapeutic approaches in these areas.

Antimetaboliter är en grupp av cellcyklusspecifika medikament som används inom cancerterapi. De fungerar genom att hämta eller förhindra celldelning och cellduplicering i cancerceller, vilket resulterar i att cancercellerna dör eller inte kan fortsätta att växa och dela sig.

Antimetaboliter är analoger till naturliga byggstenar som används av celler för att bygga DNA och RNA, såsom nukleosider och aminosyror. När cancercellerna absorberar antimetaboliter tror de att de är naturliga byggstenar, men när de försöker använda dem för att bygga DNA eller RNA misslyckas processen, vilket stoppar celldelningen och dödar cellen.

Exempel på antimetaboliter som används inom cancerterapi är 5-fluorouracil (5-FU), metotrexat, gemcitabin och capecitabin. Dessa medikament behandlar olika typer av cancer, till exempel koloncancer, bröstcancer, lungcancer och leukemi.

Tjock- och ändtarmstumörer är oegentliga växtor (neoplasier) i tjocktarmen eller ändtarmen. De kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna), där de senare kallas kolorektala cancer. Kolorektala cancer är en av de vanligaste typerna av cancer i världen och orsakas ofta av förändringar i gener som styr cellcykeln och reparationen av DNA. Andra faktorer som ökar risken för kolorektal cancer innefattar ålder, tobaksrökning, fetma, fysisk inaktivitet och vissa dietfaktorer, såsom en hög konsumtion av rött kött och processat kött. Symptomen på kolorektal cancer kan vara blödningar från anus, diarré eller förstoppning, smärta i magen eller ovanför analöppningen, trötthet och viktminskning. Behandlingen av kolorektal cancer beror på typen, graden och platsen på cancern, men den kan innefatta kirurgi, strålbehandling och/eller kemoterapi.

Toraxvägg, även kallad bröstvägg, är en anatomisk term som refererar till den muskulösa och skeletetstrukturen som skiljer toraxhålan (där lungorna, hjärtat och andra vitala organ finns) från den övriga kroppen. Toraxväggen består av flera strukturer:

1. Revbenen: Två par revben (övre revben och nedre revben) skyddar de främre delarna av lungorna och hjärtat.
2. Bröstmuskler: Mellanrevbenens muskler (intercostalmuskler) fäster på revbenen och hjälper till att forma en muskulös vägg som möjliggör andning genom att expandera och komprimera toraxhålan.
3. Bröstbenet (sternum): Det långa, platta benet i mitten av bröstkorgen som förbinder de övre revbenen med varandra.
4. Ryggkotorna: De bakre delarna av toraxväggen består av ryggkotorna och musklerna i ryggen, inklusive ryggradsmusklerna (paraspinalmusklerna) och andra muskler som stödjer kroppens rörelser.

Sammanfattningsvis är toraxväggen en viktig struktur som skyddar de vitala organen i brösthålan och hjälper till att underlätta andning genom expansion och kompression av toraxhålan.

'Twist Transcription Factor' refererar till ett protein som är involverat i transkriptionen, det processen där information i DNA kodas till proteiner. Specifikt är Twist-proteinet en typ av helix-tving-helix (HTH) transkriptionsfaktor, vilket innebär att det har en struktur som kan binda sig till specifika sekvenser av DNA och påverka om och hur mycket av ett visst gen ska transkriberas till mRNA.

Twist-proteinet är välkänt för sin roll i embryonal utveckling, där det spelar en nyckelroll i att styra celldifferentiering och cellcykel hos fostret. Det gör detta genom att reglera genuttrycket hos olika gener som är involverade i dessa processer. Dysreglering av Twist-proteinet har visats vara associerat med olika former av cancer, såsom bröstcancer och levercancer, eftersom överaktivering eller nedreglering av Twist kan leda till onormal celldifferentiering och cellproliferation.

Transforming Growth Factor Beta (TGF-β) är ett protein som fungerar som en cytokin och signalmolekyl involverad i cellens tillväxt, differentiering och celldöd. Det finns tre isoformer av TGF-β hos människor: TGF-β1, TGF-β2 och TGF-β3. Dessa proteiner binder till sina respektive receptorer på cellens yta och aktiverar en signalkaskad som reglerar genuttrycket relaterat till celldelning, apoptos och extracellulär matrisproduktion. TGF-β spelar också en viktig roll i embryonal utveckling, angiogenes och immunrespons. Dysreglering av TGF-β har visats vara involverat i flera patologiska tillstånd, inklusive fibros, cancer och autoimmuna sjukdomar.

Fenretinid är ett retinoidmedel, som är en syntetisk derivat av vitamin A. Det används primärt i behandling av olika typer av cancer, såsom karcinom och leukemi. Fenretinid fungerar genom att påverka celldelningen och differentieringen hos cancerceller, vilket kan leda till att de slutligen dör. Preparatet ges vanligtvis per oral route (oralt) i form av kapslar.

Teknetium Tc 99m-svavelkolloid är ett radioträusubstanser som används inom medicinen, särskilt inom nuclearmedicin. Det består av små partiklar svavelkolloid som är markerade med den radioaktiva isotopen Teknetium-99m.

Svavelkolloidpartiklarna har en storlek på ungefär 10-1000 nanometer och kan absorberas av retikuloendoteliala systemet (RES), som inkluderar levern, mjälten och benmärgen. Därför används Teknetium Tc 99m-svavelkolloid ofta för att undersöka funktionen hos dessa organ.

När patienten får injicera eller inandas Teknetium Tc 99m-svavelkolloid, kan en gammakamera användas för att spåra radionuklidet och skapa bilder av de organ där kolloidpartiklarna har accumulerats. Detta kan hjälpa läkare att diagnostisera olika sjukdomar eller skada på organen, som exempelvis leverinflammation eller benmärgssjukdomar.

Det är viktigt att notera att Teknetium Tc 99m-svavelkolloid endast används i små doser och har en mycket kort halveringstid på ungefär sex timmar, vilket betyder att strålningen från isotopen avtar snabbt.

Cytoplasma är inom cellbiologin det vätskafylle material som finns mellan cellytan (cellmembranet) och cellkärnan hos eukaryota celler. Cytoplasman består av ett geléartat substance känt som cytosol, som innehåller en mängd olika organeller såsom mitokondrier, ribosomer, endoplasmatiska retikulum och lysosomer. Cytoplasma är också platsen där många cellulära processer, såsom celldelning, cellytares syre- och näringsupptagande, samt celldifferentiering sker.

Protein array analysis är en teknik inom proteomik som används för att simultant undersöka interaktioner och aktivitet mellan ett stort antal proteinmolekyler i biologiska system. Denna metod bygger på att ett stort antal kopior av olika proteiner immobiliseras på en solid yta, till exempel en glasslid eller en mikroarraychip. Dessa proteiner kan vara specifika antikroppar, receptorer, kinaser, fosfataser eller andra proteinmolekyler av intresse.

I en protein array-analys tillsätts en biologisk provblandning, till exempel en celllysat, serum eller plasma, på arrayen. Provblandningen innehåller olika proteiner som kommer att binda till de immobiliserade proteinerna om det finns en specifik interaktion mellan dem. Efter inkubation och tvättning av arrayen kan de bundna proteinerna detekteras och identifieras med hjälp av fluorescens- eller radioaktivmarkeringar, kamerabaserad bildanalys och datorsoftvara.

Protein array-analys används för att studera olika aspekter av proteomiken, till exempel protein-proteininteraktioner, posttranslatoriska modifikationer, aktivitetsnivåer och uttryckmönster hos tusentals proteiner samtidigt. Denna teknik är användbar inom forskning och diagnostik inom områden som cancer, autoimmuna sjukdomar, infektionssjukdomar och neurovetenskap.

"Ytan under kurvan" är ett begrepp inom matematisk analys och integralräkning. Det definieras som den totala arean som bildas när y-axeln, x-axeln och kurvan i fråga skär varandra. Denna area kan beräknas genom att använda metoder för bestämda integraler eller numerisk integration beroende på vilken typ av kurva det rör sig om. I vissa medicinska tillämpningar, som exempelvis farmakokinetik, kan arean under kurvan (AUC) användas för att beskriva koncentrationen över tiden av ett ämne i kroppen efter en given dosering.

I en strikt medicinsk kontext kan "kvinnor" definieras som individer med en enda X-kromosom och en Y-kromosom, vilket kallas för 46,XX karyotyp. Detta är den vanligaste karyotypen för kvinnliga individer och innebär att de har två K-ömmar, äggstockar, en livmoder och en vagina.

Det finns dock undantag från denna regel, eftersom det kan finnas individer med kromosomvariationer som 47,XXX, 45,X eller 47,XXY, men de flesta av dem identifierar sig fortfarande som kvinnor och uppfyller de flesta medicinska definitionerna av kvinnlighet. Det är viktigt att notera att kön och identitet inte nödvändigtvis korresponderar, och det finns många individer som inte faller in i den traditionella kategoriseringen av könet.

Patienttilfredsställelse (på engelska: "patient satisfaction") är ett begrepp inom medicinen som refererar till hur väl en patients behov, önskemål och förväntningar uppfylls under sin vård- och behandlingsprocess. Det mäts ofta genom att patienten får svara på frågor om olika aspekter av vården, till exempel läkares kommunikationsförmåga, personalens vänlighet och service, samt hur väl de känner sig informerade om sin behandling. Patienttilfredsställelse anses vara en viktig indikator på kvaliteten på vården och kan ha en betydelsefull inverkan på patientens läkar-patient-förhållande, samt deras motivation till att följa behandlingsplanen.

I'm sorry for any confusion, but "Washington" is a proper noun and does not have a medical definition. It can refer to several things in the context of medicine, such as:

* The Washington University School of Medicine in St. Louis, Missouri, which is a highly regarded medical school known for its research and clinical programs.
* The George Washington University School of Medicine and Health Sciences in Washington D.C., which is another well-regarded medical school that offers a variety of degree programs in medicine and health sciences.
* The Washington Hospital Center in Washington D.C., which is one of the largest hospitals in the metropolitan area and provides a wide range of medical services.
* The Washington State Department of Health, which is responsible for protecting and improving the health of individuals and communities in the state of Washington.

Without more context, it's difficult to provide a more specific definition of "Washington" in a medical context.

Beta-catenin er en protein som spiller en viktig rolle i cellers vekst, deling og signalveivsystem. Det er ein komponent i Wnt-signalsystemet, der det kan påvirkes av mutasjoner i gener relatert til kreft. I uaktiverte tilstand har beta-catenin en kort halveringstid og blir bortskaffet av destruksjonskomplekset. Men når Wnt-signalet aktiveres, blir destruksjonskomplekset inhibert, og beta-catenin akkumulerer i cellen. Dette fører til at det kan overføre signalet videre til cellkernen og påvirke transskripsjon av gener relatert til cellevanndannelse og vekst.

Benmärgstumörer är en grupp av sjukdomar som karaktäriseras av onormala och oreglerade celltillväxt och samlingar av cancerceller i benmärgen. Benmärg är den mjuka, geléartade substansen inuti dina ben, där blodkropparna produceras. När en benmärgstumör utvecklas, kan det störa produktionen av normalt blod och leda till lägre än normala nivåer av röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättor.

Det finns tre huvudsakliga typer av benmärgstumörer:

1. Akut myeloisk leukemi (AML): Detta är en aggressiv form av cancer som snabbt kan sprida sig till andra delar av kroppen. AML orsakas av onormala celler i den tidiga utvecklingen av vita blodkroppar, kallade myeloïda celler.
2. Akut lymfatisk leukemi (ALL): ALL är en snabbväxande cancer som utgår från onormala celler i den tidiga utvecklingen av vita blodkroppar, kallade lymfocyter.
3. Maligna lymfomer: Dessa är cancerformer som utvecklas från onormala lymfocyter och kan sprida sig till benmärgen. Det finns två huvudtyper av maligna lymfomer: Hodgkin lymfom och icke-Hodgkin lymfom.

Symptomen på benmärgstumörer kan variera beroende på vilken typ av cancer det är, men de vanligaste symptomen inkluderar trötthet, andningssvårigheter, infektioner, blödningar och blåmärken. Behandlingen för benmärgstumörer kan omfatta kirurgi, strålbehandling, kemoterapi eller stamcellstransplantation.

Cyclin E är en typ av cyklin, som är proteiner som hjälper till att regulera cellcykeln, dvs. de processer som kontrollerar cellers delning och växt. Cyclin E aktiverar ett enzym kallat CDK2, vilket tillsammans driver cellcykeln framåt under G1-fasen och in i S-fasen, där DNA replikeras. Cyclin E börjar syntetiseras sent under G1-fasen och når sin toppnivå just innan cellen går in i S-fasen. Nivåerna av cyclin E minskar sedan under S-fasen och G2-fasen, för att sedan åter öka inför nästa celldelning. Dysregleringar av cyklin E har visats vara involverade i olika typer av cancer.

Tumörantikroppar, även kända som monoklonala antikroppar eller "mAb", är specifika proteiner som produceras i laboratoriet och används inom medicinen för att bekämpa sjukdomar, särskilt cancer. De utvecklas från en enda cell, klon, med en specifik förmåga att binda till ett visst protein eller antigen på ytan av cancerceller. När tumörantikropparna binder till cancercellerna aktiveras deras immunologiska funktioner och hjälper kroppen att förstöra dem, vilket minskar tumörmassan och förhindrar spridningen av cancern. Tumörantikroppar används som en form av immunterapi och har visat sig vara effektiva i behandlingen av olika typer av cancer, såsom bröstcancer, lungcancer och lymfom.

In medical terms, "family" is typically defined as a group of individuals who are related by blood, marriage, or adoption and share a common living environment. The definition can vary, but it generally includes two or more people who consider themselves to be a family unit and provide emotional and/or financial support for one another.

In the context of healthcare, the concept of family is often expanded to include any group of individuals who play a significant role in an individual's life, such as close friends, partners, or caregivers. This broader definition recognizes that social support networks can have a profound impact on an individual's health and well-being.

It's important to note that the concept of family can be complex and varied, and healthcare providers should strive to be sensitive and respectful of each patient's unique family situation.

"Computer-assisted diagnosis" (CAD) refererar till användandet av datorbaserade system och algoritmer för att underlätta diagnosprocessen inom medicinen. Detta kan involvera användning av artificiell intelligens, maskininlärning och bildanalys för att tolka kliniska data, laboratorieresultat, medicinska bilder och andra relevanta informationer för att stödja läkare och andra vårdpersonal i att ställa en korrekt diagnos.

CAD-system kan användas för att identifiera mönster och avvikelser som kan vara svåra för människor att upptäcka, reducera felaktigheter orsakade av mänsklig subjektivitet och öka konsistensen och objektiviteten i diagnosprocessen. Det är viktigt att notera att CAD-system inte ersätter läkare utan istället fungerar som ett komplement till deras expertis och erfarenhet.

Isoenzym (eller isoform) är ett samlingsnamn för olika enzymer som har samma funktion men kan skilja sig något i deras aminosyresekvens och/eller kinetiska egenskaper. De uppstår genom genetisk variation, där varje isoenzym kodas av en separat gen. Isoenzymen kan ha olika reguleringsmekanismer, subcelulär lokaliseringsgrad och stabilitet, vilket gör att de kan anpassa sig till specifika cellulära behov och miljöer. Detta är en naturlig strategi hos levande organismer för att öka deras flexibilitet och adaptabilitet. I klinisk kontext kan isoenzymnivåer i blodet användas som markörer för olika sjukdomstillstånd, eftersom specifika isoenzymbrister kan vara associerade med vissa patologiska tillstånd.