I en enkel mening kan 'andetagsvolym' (engelska: 'tidal volume') definieras som den volym luft som andas in och ut vid varje naturligt andetag under vila. Det är normalt mellan 4-8 milliliter per kilo kroppsvikt, men kan variera beroende på personens ålder, storlek och hälsotillstånd. Andetagsvolymen är en viktig parameter inom andningsfysiologin och används ofta som ett mått för andningsfunktionen hos en individ.
'Andning, konstgjord' kan definieras som ett mekaniskt system som ersätter eller stödjer den naturliga andningen genom att tillföra syre och avlägsna koldioxid från blodet, ofta använt vid skador på andningssystemet, sömnapné eller andra medicinska tillstånd.
Andningsmekanik (eng. Respiratory mechanics) refererer til studiet af de mekaniske ændringer i lungernes volumen og tryk som resultat af åndedrætsmusklernes kontraktion og relaksation, samt andre faktorer såsom luftmodstand og kompliance (elastisk modstand) i de øvre luftveje og lungerne.
"Andning, eller respiration, är ett vitalt fysiologiskt process där luft intas och utsöndras via lungorna, för att möjliggöra syre-kolmonoxid-utbyte mellan kroppen och omgivningen."
I en enskild mening kan "respirator" definieras som ett medicinskt d device som används för att understödja eller ersätta andningen hos en patient. Respiratorer, även kända som andningsmaskiner eller ventilatorer, levererar andningsgas till patienten via en tub som är inkopplad i luftvägarna. De används ofta när en patient inte kan andas på egen hand på grund av skada, sjukdom eller narkos. Respiratorer hjälper också att reglera och kontrollera syre- och koldioxidnivåerna i blodet för att upprätthålla homeostas och underlätta läkandeprocessen.
Positive-pressure ventilation (PPV) är en typ av mekanisk ventilation där luft eller gas blås in i lungsäckarna (alveolerna) med hjälp av positivt tryck, jämfört med den omgivande atmosfäriska trycket. Detta skapar en distension och ökar volymen på lungorna, vilket hjälper till att expandera de delar som har kollapsat eller inte fylls på tillräckligt under det naturliga andningsmönstret. PPV används ofta i akuta situationer såsom vid behandling av andningssvikt (respiratory failure) och andra livshotande tillstånd, samt under vissa former av kirurgiska ingrepp.
Den totala volymen gas som andas in eller ut, mätt i liter per minut.
Lungornas förmåga att spännas ut under tryck, mätt som lungvolymförändring per tryckenhetsförändring. Detta mått ger inte en fullständig bild av lungans tryck-volymegenskaper, men är icke desto mindre användbart i praktiken som mått på lungans relativa stelhet.
"Respiratorinducerad lungskada" refererar till skador på lungorna som orsakas av att en person under längre tid har använt ett respirator eller andningsmaskin, ofta i samband med sjukvård i intensivvårdsenhet. Det kan leda till inflammation, ödem och eventuellt permanent skada på lungvävnaden.
"Dead space" in medical terms refers to the portion of each breath that does not participate in gas exchange because it doesn't reach the alveoli where oxygen and carbon dioxide are exchanged with the blood. It includes anatomical dead space, which is the air that remains in the conducting airways such as the trachea and bronchi, and alveolar dead space, which is the air in alveoli that are ventilated but not perfused with blood. The sum of anatomical and alveolar dead space is the total dead space.
Mätning av luftmängden i lungorna vid olika tidpunkter i andningscykeln.
Andnödssyndrom hos vuxna, även känt som akut respiratorisk distresssyndrom (ARDS), är en allvarlig lungsjukdom som orsakas av skada på de små luftsäckarna (alveolerna) i lungorna och deras blodkärl. Detta leder till att vätska läcker ut från kapillärerna till alveolerna, vilket förhindrar att syre kan diffundera in i blodet korrekt, vilket kan orsaka andnöd, syrebrist och eventuellt flerorganpåverkan. ARDS är ofta komplikation av allvarliga sjukdomar eller skador, såsom sepsis, lunginflammation, trauma eller inandning av irriterande gaser.
En färglös, luktfri gas som bildas av kroppen och som är nödvändig för andningscykeln hos djur och växter.
Volymen av det cirkulerande blodet. Den utgörs av summan av plasmavolymen och erytrocytvolymen.
Det tryck per ytenhet som luften utövar på varje yta den är i kontakt med. Används huvudsakligen i samband med lufttryck i avgränsade utrymmen.
Utbyte av syre och koldioxid mellan alveolarluft och lungkapillärblod genom blod-luftbarriären.
Respiratory rate refererar till antalet andetag en person tar per minut. Det är en viktig vitalparameter som används för att bedöma en persons andningsfunktion och kan variera beroende på ålder, fysisk aktivitet och hälsotillstånd. En ökad andningsfrekvens kan vara ett tecken på olika sjukdomstillstånd som lunginflammation, hjärtsjukdom eller metabola störningar.
Motståndet mot luftflöde i luftstrupen och lungorna.
Klinisk manifestation av en onormal ökning av mängden koldioxid i artärblod.
Inandning.
Skada orsakad av tryckskillnad, t ex i samband med dykning, flygning och explosioner. Skador i örontrumpeten, trumhinnan, lungor och mage ingår.
Någotdera organ av det organpar som finns i brösthålan och vars uppgift är att syresätta blodet.
Lungskada, eller lungemboli, är ett tillstånd där blodet i en lunga blockeras av ett blodpropp som bildats någon annanstans i kroppen, ofta i benen. Proppen lossnar och transporteras med blodflödet till lungan, vilket kan orsaka andningssvårigheter, bröstsmärta, hosta och i värsta fall död.
'Andningsarbete' refererar till den muskulära ansträngningen och arbetet som krävs för att andas, främst orsakat av ett obstruerat luftvägssystem eller sänkt syrehalt i blodet. Det innebär vanligtvis en ökad andningstakt och djup, med anspänning i andningsmusklerna som exempelvis interkostal muskler och diaphragm. Andningsarbetet kan leda till trötthet och på sikt till respiratorisk insufficiens om det fortsätter under en längre tid.
En andningsfunktionstest (PFT) är en grupp av undersökningsmetoder som mäter lungvolymer, flöden och gasutbyte för att bedöma lungfunktionen hos en individ.
Den luftvolym som är kvar i lungorna efter en normal, lugn utandning. Den utgörs av summan av residualvolymen (restluften) och utandningsreserven. Vanlig förkortning är FRC.
Mätning av syre och koldioxid i blodet.
"Syrgas" er en sammentrekning av ordene "syre" og "luft", og refererer til den atmosfæriske luften som vi normalt inhalerer, som består av omkring 21% syre (O2), 78% kv nitrogen (N2) og små mengder av andre gasser som argon, kultilkristaller og spor av kullilkristaller. I denne enkelte meningen kan syrgas definieres som den atmosfæriske luft som inneholder 21% syre (O2) som er livsviktig for mennesker og andre levende vesen for å oksidere (forbranne) næringsstoffer for å produsere energi i cellene.
Pletysmografi är en icke-invasiv medicinsk undersökningsmetod som mäter volymförändringar i olika kroppsdelar, vanligtvis i armar eller ben, för att utvärdera hjärt- och kretsloppsfunktionen. Den använder sig av ett tryckmätinstrument som registrerar expansionen och kontraktionen i blodkärlen under olika förhållanden, till exempel vid vila eller vid stimulans med varma eller kalla komprimerande bandage. Resultaten används för att diagnostisera och övervaka sjukdomar som angina pectoris, lungembolier, krampa i benen och ödem.
Mätning av gasvolymen i lungorna, inklusive mer eller mindre avskilda luftfickor. Tekniken är särskilt användbar vid kol (kronisk obstruktiv lungsjukdom) och lungemfysem.
"Andningsmuskulaturen" refererer til de muskler, der kontrollerer vejrtrækningen og består af to hovedgrupper: inspiratoriske muskler, der hjælper med at trække luft ind i lungerne, og ekspiratoriske muskler, der hjælper med at puste luft ud.
Snabbare lungventilering än vad som är metaboliskt nödvändig för utbyte av gaser. Hyperventileringen beror på ökad andningsfrekvens, ökad luftflödesvolym eller båda. Hyperventilering leder till överskott av syre och för snabb avgivning av koldioxid.
Andnödssyndrom hos vuxna, även känt som akut respiratorisk distresssyndrom (ARDS), är en allvarlig lungsjukdom som orsakas av skada på de små luftsäckarna (alveolerna) i lungorna och deras blodkärl. Detta leder till att vätska läcker ut från kapillärerna till alveolerna, vilket förhindrar att syre kan diffundera in i blodet korrekt, vilket kan orsaka andnöd, syrebrist och eventuellt flerorganpåverkan. ARDS är ofta komplikation av allvarliga sjukdomar eller skador, såsom sepsis, lunginflammation, trauma eller inandning av irriterande gaser.
Den mellanvägg av fibrös muskulatur som skiljer brösthålan från bukhålan. Sammandragning av mellangärdet ökar bröstkorgens volym och underlättar inandning.
Tryck är ett medicinskt begrepp som refererar till den kraft som verkar på en viss yta, vanligtvis uttrycks som newton per kvadratmeter (N/m2 eller Pascal, Pa), och används för att beskriva olika fysiologiska fenomen såsom blodtryck, lufttryck och cerebrospinalvätskans tryck.
Andningsfysiologi är läran om strukturer och funktioner som är involverade i respirationsprocessen hos människor, inklusive mekanismer för luftflöde in och ut av lungorna, gastransport i blodet och syre-/kolmonoxidutbyte.
I medicine, partial pressure refererar sig till koncentrationen av ett specifikt gasmolekyll i en blandning av gaser, uttryckt i enheten millimeter kvicksilver (mmHg) eller kilopascal (kPa). Det är särskilt relevant när man diskuterer gasers beteende i kroppen, som syre och kolmonoxid, i olika kompartment såsom blod. Till exempel, partialtrycket av syre (pO2) mäts ofta för att bedöma hur väl syret diffunderar över alveol-kapillärgränsen in i blodomloppet.
Intratracheal intubation är ett medicinskt ingrepp där en slang (tube) sätts in i luftvägen (trachean) via munnen eller näsan, för att underhålla och stödja andningen. Det används ofta under allmänbedövning, intensivvård och akut sjukvård när patienten har svårigheter att andas på egen hand. Intuberingen görs med hjälp av laryngoskopi och ska placeras under styring ned i trachean, för att undvika skada på stämbanden och att säkerställa en korrekt placering. Ett ballongslutstycke sitter fast på slangen och infleras med luft för att skapa ett tätt utrymme runt tuben och förhindra luftläckage.
System för konstgjord andning med 60-900 cykler/minut. Tre olika system kan särskiljas utifrån frekvens, volym och använd teknik: HFPPV, HFJV och HFO.
Andningssvikt definieras som en plötslig eller progressiv nedsättning av andningen, orsakad av förvärrat obstruktivt luftflöde, muskulär utmattning eller skada på andningsmusklerna, eller påverkan på andningscentrum i hjärnan, vilket kan leda till hypoxi, hyperkapni och akut respiratorisk insufficiens.
Kontinuerlig mätning av koldioxidhalten i utandningsluften.
"Respiratoravvänjning" refererar till processen att gradvis minska eller avsluta kontinuerlig mekanisk ventilation och övergå till spontan andning hos en patient som har varit beroende av respiratorstöd under akut andningssvikt eller efter en operation. Det innebär att patienten successivt ökar sin egen andningsarbete medan mekanisk ventilation reduceras, under noggrant övervakning och justering av andningsstimulans och eventuellt sedering för att underlätta en smidig övergång till obehindrad andning.
I en enkel mening kan 'slagvolym' definieras som volymen av blod som pumpas ut från hjärtat under en enskild hjärtslagcykel. Det mäts vanligtvis i milliliter (ml) och ger en indikation på hjärtats pumpleistung. En normalt fungerande vuxen hjärta har vanligtvis ett slagvolym på ungefär 70-80 ml per slag.
"Sträckreceptorer i lungorna, också kända som pulmonala stretchreceptorer, är speciella sensoriska nervceller belägna i luftvägarnas väggar som reagerar på lungans expansion och kompression. De spelar en viktig roll i andningsregleringen genom att överföra information om lungvolymen till hjärnan, vilket hjälper till att matcha andningstakten och djupet med aktiviteten och behovet av syre."
"Bröstkorg" (thorax) är inom medicinen den del av kroppen som omsluts av revbenen, bröstbenet och ryggkotorna, och innehåller lungorna, hjärtat och andra viktiga organ.
I en enkel medicinsk definition kan plasmavolymen definieras som mängden vätska i blodplasma som cirkulerar inom kroppens blodkärl. Plasmavolymen utgör ungefär 90% av blodvolymen och består huvudsakligen av vatten, men även olika elektrolyter, proteiner och andra substanser. Den kan variera beroende på olika faktorer som vätskebalans, svält, sjukdomar eller medicinering.
Små, polyedriska utbuktningar längs alveolarsäckarnas, alveolarkanalernas och de yttersta luftrörsförgreningarnas ytor, genom vars väggar det sker ett gasutbyte mellan alveolarluft och blodet i lungkapillärerna.
Den maximala mängden luft som kan inhaleras efter en normal utandning. Den utgör summan av andetagsvolymen och inandningsreservvolymen. En vanlig förkortning är IC.
Apn´e. Avbrott i eller upphörande av andningen.
Mätning av den största luftmängd som kan avges vid forcerad VC-bestämning inom ett givet antal sekunder. Den anges som FEV med ett indextal för antalet sekunder mätningen gjorts, eller ibland som ett procenttal av den forcerade vitalkapaciteten.
'Lungsjukdomar' refererar till sjukdomar eller störningar som drabbar lungorna och andningssystemet. Dessa kan vara akuta eller kroniska, med symptom som hosta, andnöd, bröstsmärta, slemproduktion och andfåddhet. Exempel på lungsjukdomar inkluderar astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), lungemboli, lungcancer, fibros och pneumoni.
Medicinsk definition: "Utrustningsdesign" refererar till den processen att skapa, utveckla och formge medicinska produkter och hjälpmedel med fokus på användbarhet, säkerhet, effektivitet och estetik. Det inkluderar ergonomi, materialval, funktionell design och interaktionsdesign för att möta användares behov och förbättra patienternas vårdutfall.
Spirometri är en vanlig andningsprov som mäter lungfunktionen, särskilt luftvolym och luftflutt through the airways. Den mäter hur mycket luft en person kan andas ut och in, och hur snabbt luften kan flöda genom andningsvägarna. Detta används för att diagnosticera och övervaka lungrelaterade sjukdomar som astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och andra andningssjukdomar.
"Vagotomi" är en medicinsk term som refererar till kirurgiskt genomfört skärande av den vagala nerven, som är en del av det autonoma nervsystemet och styr bland annat mag- och tarmverksamheten. Den vanligaste anledningen till att utföra en vagotomi är att lindra symptomen på magreflux (gastrit), ett tillstånd där magsaften läcker upp i matstrupen, ofta orsakad av en ökad nervös aktivitet i den vagala nerven.
Mätning av förändringar i den elektriska impedansen mellan elektroder som placerats på var sin sida av en kroppsdel, för beräkninng av volymförändringar i strömmens väg.
Förlust av känsel. Dämpning av känselnervfunktionen åstadkoms vanligtvis på farmakologisk väg i smärtstillande syfte.
'Utandning' refererer til den fysiologiske proces hvor kroppen afgiver affaldsstoffer og overflødig væske gennem huden, lungerne, urinvejene og svettekirtlerne.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Lungödem definieras som en patologisk tillstånd där det accumulerats ödemfluid i lungornas interstitium och alveoler, orsakad av ett obalance mellan hydrostatiskt tryck och kolloidosmotiskt tryck över capillärmembranen, ofta på grund av hjärtsvikt, leverinsufficiens eller njursjukdom.
Biologiska verkningsmekanismer och händelser som bidrar till att upprätthålla den systemiska eller regionala blodcirkulationen.
Narkos.
Celler specialiserade på att upptäcka kemiska ämnen och förmedla den informationen centralt i nervsystemet. Kemoreceptorer kan kontrollera yttre stimuli, som vid smak och lukt, eller interna stimuli, som halterna av syre och koldioxid i blodet.
I en enstaka mening kan "mannekänger" definieras som en fullskalig, ofta realistiskt utformad modell av en människa, använd i butiker och affärer för att visa kläder och accessoarer. Mannekängers huvudsakliga syfte är att hjälpa konsumenter att se vad olika klädesplagg ser ut på en mänsklig figur, istället för att bara vara placerade på en baffel eller en klädhängare. Det kan också användas i konst-, utbildnings- och underhållningssammanhang.
Ett ytaktivt medel, vätmedel och löslighetsförbättrande medel med många användningsområden inom läkemedels-, kosmetika- och livsmedelsindustrin. Det har använts i laxérmedel och som öronvaxlösare. Vanligtvis ges det i form av kalcium-, kalium- eller natriumsalt.
Total lung capacity (TLC) refers to the maximum amount of air that can be exhaled from the lungs after a person has inhaled as deeply as possible. It includes all of the different capacities of the lungs, such as the inspiratory reserve volume, tidal volume, expiratory reserve volume, and residual volume. TLC is an important measurement in pulmonary function tests and can help diagnose and monitor respiratory diseases.
Den extra luftvolym som med maximal ansträngning kan andas ut sedan en normal och lugn utandning utförts. Denna process förkortas vanligen ERV.
Vätskan som erhålls efter sköljning av lungalveolerna. Den används för undersökning av biokemiska och inflammatoriska förändringar i och effekterna av behandling vid interstitiell lungvävnad.
"Syrgasförbrukning är innebörden av andning, där syre konverteras till koldioxid och vatten som en del av cellandningen för att producera energi i form av ATP (Adenosintrifosfat) i mitokondrier."
Den samlade volymen av cirkulerande röda blodkroppar. Mätningen sker med hjälp av radioisotopteknik.
Den blodmängd som passerar genom hjärtat per tidsenhet. Den uttrycks vanligtvis som liter per minut för att inte förväxlas med slagvolym (blodvolym per slag).
Vitalkapacitet (Total Lung Capacity - TLC) är den totala volymen av luft som kan inandas när lungorna expanderas maximalt. Detta inkluderar residualvolymen, den luft som alltid finns kvar i lungorna även efter maximal utandning, och den komplementära lungvolymen (IC), det vill säga den extra volym av luft som kan tas upp efter en normal inandning. Vitalkapaciteten är ett viktigt mått på lungfunktionen och minskar vid exempelvis lungsjukdomar eller åldrande.
Oregelbunden hjärtrytm till följd av nedsatt funktion hos sinusknutan.
Kolloider med gasformig spridningsfas som övergår i antingen en vätskefas (dimma) eller fast fas (rök). De används för rökning eller i inhalationsterapi, och kan innehålla drivgaser.
Lung surfactants are a mixture of lipids and proteins that coat the inside surfaces of the alveoli in the lungs. They help reduce the surface tension at the air-liquid interface in the lungs, making it easier to breathe and preventing collapse of the alveoli during expiration. Surfactant dysfunction or deficiency can contribute to respiratory distress syndrome (RDS) in premature infants and other lung conditions such as acute respiratory distress syndrome (ARDS).
Total brist på syre (anoxi). Används ibland synonymt med hypoxi i meningen bristande försörjning av syre till kroppsvävnaderna.
Mellangärdets motornerv. Diafragmanervtrådarna utgår från halskotpelaren (i huvudsak C4) och passerar plexus cervicalis på sin väg till mellangärdet.
Den medicinska definitionen av 'toraxvägg' är den muskulösa, benartade och membranösa vävnad som omsluter och ger struktur till thoraxregionen (bröstkorgen) i kroppen, och som skyddar de vitala inre organen i hjärtat och lungorna.
Alla sjukdomstillstånd som kännetecknas av ihållande hinder för luftflödet i luftrören.
Metod för mätning av volymen cirkulerande blod genom tillförsel av en given mängd av ett främmande ämne i blodet och bestämmande av koncentrationen av detta ämne efter någon minut, när en fullständig blandning skett. Genom att dividera mängden injicerat ämne med koncentrationen efter fullständig blandning kan blodvolymen beräknas, vanligen som kubikcentimeter eller liter per kilo kroppsvikt.
Ett grundämne i form av ädelgas med kemiskt tecken He, atomnummer 2 och atomvikt 4.003. Det är en färglös, luktfri och smaklös gas som inte är brännbar och som inte deltar i förbränning. Gasen upptäcktes först på solen och erhålls numera ur naturgas. Inom medicin används den till att späda ut andra gaser, och av särskilt värde är den tillsammans med syrgas för behandling av vissa fall av obstruktiv lungsjukdom och som bärare av narkosmedel.
Respiratory-gated imaging techniques are medical procedures used in radiology to acquire images of the body, particularly the chest and upper abdomen, during specific phases of the respiratory cycle. These techniques help reduce motion artifacts caused by breathing, resulting in clearer and more accurate diagnostic images.
En typ av orofaryngeal luftförsörjning som utgör ett alternativ till endotrakealtub och standardnarkosmask för vissa patienter. Den förs ned i nedre delen av svalget och sluter till runt struphuvudet, vilket möjliggör spontan eller övertrycksandning utan penetration av struphuvud eller matstrupe. Tekniken används i stället för ansiktsmask vid rutinnarkos. Fördelarna är bättre kontroll av luftflödet, obetydligt läckage av narkosgas, säkrare andning vid patienttransport och få postoperativa problem.
Medel som får luftrör eller bronkioler att smalna.
Interactive Ventilatory Support (IVS) är ett samlingsbegrepp för tekniker och system som aktivt stödjer andningsprocessen hos patienter med respirationssvårigheter. IVS-system använder sig av sensorik och algoritmer för att i realtid matcha patientens andningsmönster och ge det rätta graden av andningsstöd. Detta skiljer sig från traditionell ventilatorbehandling, där andningsstödet oftast är fastnitat och inte interagerar aktivt med patientens eget andningsmönster. IVS kan användas i olika former av respirationssvårigheter, inklusive COPD, ARDS och neuromuskulära sjukdomar.
Omvandling av analoga data, som t ex vid kontinuerlig mätning av elektrisk spänning, till enkla sifferenheter.
Antalet sammandragningar av hjärtkamrarna per tidsenhet, vanligtvis per minut.
'Resuscitation' refererer til medisinske handlinger som udføres for at genoprette spontane livsvigtige funktioner, typisk hos patienter i kardial arrest eller andre akut livstruende tilstande. Det mest almindelige eksempel er hjerte-lunge-resuscitation (HLR), der inkluderer håndtering af vejrtrækning og hjertekompression for at genoprette cirkulationen af iltet blod i kroppen. Andre former for resuscitation kan omfatte medicinsk behandling med lægemidler, elektrisk chok eller andre avancerede livreddende procedurer.
Minskning av luftrörens diameter på fysiologisk väg eller genom farmakologisk verkan.
"Neonatology är ett medicinskt specialområde som fokuserar på vård och behandling av nyfödda barn, särskilt de som är födda för tidigt eller har någon form av sjukdom eller avvikelse."
Andningsförlamning definieras som en fullständig eller delvis muskulär sängstarrhet i andningsmusklerna, vilket resulterar i att andningen blir onormalt djup, långsam eller till och med avstannande, och kan vara livshotande om inte behandlas omedelbart.
Mätning av luftfödet vid forcerad VC-bestämning.
Utnyttjande av övertryck vid inandningsfasen i samband med konstgjord andning med ventilator.
Tredimensionella avbildniingar av anatomiska strukturer. Modeller kan användas i stället för hela djur eller organismer för undervisning, övningar och studier.
Det tryck som det cirkulerande blodet utövar på kärlväggarna.
Icke-invasiv metod för undersökning av inre anatomistrukturer som bygger på principen att atomkärnor i ett starkt magnetfält absorberar strålningsenergipulser och avger dem som radiovågor, vilka med datateknik kan bearbetas till bilder. Till tekniken räknas även protonspinntomografi.
Liggställning med ansiktet nedåt.
Sammansjunkning av större eller mindre delar av lungan till följd av hoppressning av någon orsak. Ofullständig luftutfyllnad av lungorna hos nyfödda.
"Reproducibility of results" refererer til evnen til at gentage en eksperimentel eller observationel fremgangsmåde under lignende forsøgsbetingelser og få sammenlignelige eller ens resultater, støttende påstanden om en given hypotese eller effekt i medicinsk forskning.
Förfarande för skapande av tredimensionella bilder med hjälp av digital teknik, fotografering och andra metoder. Så kan, t ex, tredimensionella bilder skapas genom att en sekvens av tomografibilder läggs på varandra med datorhjälp, medan fotografiska 3-D-bilder (holografi) kan åstadkommas genom att fotografisk film exponeras för interferensmönstret som uppstår när två laserstrålar riktas mot ett föremål.
Kroppsdel mellan bröstkorg och bäcken.
En statistisk metod för att genom analys av den totala variationen i en för ett antal oberoende variabler (faktorer) gemensam datamängd finna variationsorsaker.
Den vagusnerven (latin: nervus vagus) är den tionde cranial nervesnerven och är den nerv som innerverar de flesta av kroppens inre organ, däribland hjärtat, lungorna, matstrupen och mag-tarmkanalen. Den är den nerv som längst sträcker sig ifrån hjärnan och har sitt ursprung i hjärnstammen. Vagusnerven är en del av det parasympatiska nervsystemet och ansvarar för att reglera vila, matspjälkning och andning.
Här avses tamhund, Canis familiaris, med omkring 400 raser och tillhörande rovdjursfamiljen Canidae. De finns överallt i världen och lever tillsammans med människor.
Varje hinder av luftens passage till och från lungorna.
I medicinen kan "organstorlek" referera till det fysiska utrymmet eller volymen som ett visst organ tar upp inne i kroppen. Detta mäts ofta i centimeter (cm) för längd och bredd, och i kubikcentimeter (cm3) eller gram (g) för volym respektive vikt. Organens storlek kan variera beroende på en rad faktorer, inklusive ålder, kön, genetiska faktorer och olika hälsotillstånd. I vissa fall kan avvikande organstorlekar vara ett tecken på patologi eller sjukdom.
Tracheotomi är ett medicinskt ingrepp där man skapar en öppning genom halsen och skiljer på luftstrupen (trakean), för att underlätta andningen. Detta kan vara nödvändigt vid långvarig andningssvårighet, till exempel vid lunginflammation eller när andningsvägen är blockerad. Efter ingreppet får patienten en så kallad trakeostoma, en konstgjord öppning i luftstrupen där man kan sätta in en slang (trakealkanül) för att underlätta andningen.
Insättande av övertryck vid inandningsfasen i spontan andning.
Muskler som bildar bukhålans vägg. De inkluderar den raka bukmuskeln, yttre och inre sneda bukmusklerna, den tvära bukmuskeln och den fyrkantiga bukmuskeln.
Konstgjord andning med hjälp av syresatt vätska.
Intrinsic Positive-Pressure Respiration (IPPR) refers to a condition where the pressure inside the chest becomes positively pressurized during spontaneous breathing efforts, usually due to dynamic airway collapse or narrowing. This is in contrast to extrinsic positive-pressure ventilation, where positive pressure is applied externally via a mechanical ventilator.
Ett kvartärt, parasympatomimetiskt ammoniummedel med muskarin verkan som hos acetylkolin. Det hydrolyseras betydligt långsammare än acetylkolin av acetylkolinesteras och är motståndskraftigare mot hydrolys genom ospecifika kolinesteraser, så att det får längre verkan. Det används som parasympatomimetisk luftrörssammandragande medel, och som diagnostiskt hjälpmedel vid bronkialastma.
Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djur
Andnödssyndrom hos nyfödda, även känt som "Neonatal Respiratory Distress Syndrome (NRDS)", är ett lungsjukdomstillstånd som orsakas av brist på surfaktant, en ytaktiv substans i lungorna som underlättar andningsprocessen. Detta leder till svårigheter att andas och syrebrist hos nyfödda, särskilt de födda för tidigt eller med lågt födelsevikt.
Blodets cirkulation genom lungorna.
Fortlöpande mätning av fysiologiska processer, blodtryck, puls, urinutsöndring, reflexer, andning osv hos en patient eller försöksdjur. Hit hör även farmakologisk övervakning, mätning av tillförda läkemedel eller deras metaboliter i blodet, vävnaderna eller urinet.
"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning där data insamlas prospektivt, det vill säga före ett visst utfall eller händelse har inträffat. Detta innebär att forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod och samlar information om dem över tid. Syftet är ofta att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och sjukdomar, eller behandlingens effekter på hälsoutgångar. Prospektiva studier anses vanligen ge starkare evidens än retrospektiva studier, eftersom de är mindre känsliga för minnesförvrängning och andra systematiska felkällor.
En medicinsk sprayapparat är ett förarlöst eller tryckdriven doseringshjälpmedel som används för att leverera en precis mängd läkemedel i form av en aerosol, som kan inandas via näsa eller mun. Sprayapparater används vanligtvis för att behandla luftvägsrelaterade tillstånd, såsom astma, allergier och kronisk obstruktiv lungsjukdom (COPD). De är kända för sin enkelhet, snabbhet och effektivitet i läkemedelsdistribution.
"Sprague-Dawley råtta" är en typ av albino släthårig laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning på grund av deras förutsägbara och reproducerbara genetiska, fysiologiska och beteendemönster. De utvecklades under 1920-talet i USA av biologerna Robert Sprague och Harold Dawley och är idag en av de mest använda råttorna inom forskning världen över.
Ansträngd andhämtning. Syn. dyspné.
"Ventilation-perfusionskvoten, ofta betecknad som V/Q-kvoten, är ett mått på hur väl luft och blod cirkulerar i lungorna. Det uttrycker förhållandet mellan ventilationen (luften som andas in) och perfusionen (blodflödet genom lungornas kapillärer). I en ideal situation ska ventilation och perfusion vara väl matchade, men i sjuka lungor kan det finnas olika grader av missmatch. En för hög V/Q-kvot betyder att det finns överventilerade områden med lågt blodflöde, medan en för låg V/Q-kvot indikerar underventilerade områden med högt blodflöde. Ventilation-perfusionskvoten är viktig att uppskatta i samband med andningssvårigheter och kan påverka behandlingsvalet."
En respirator med negativt lufttryck är en typ av andningshjälpmedel som hjälper patienten att andas genom att generera ett undertryck (negativt lufttryck) i en sluten kammare som omger patientens ansikte eller hela överkroppen. Denna negativa tryckskillnad mellan insidan och utsidan av kammaren får luften att strömma in i kammaren och fyllas upp patientens lungor när de andas in, medan den automatiskt avlägsnas när de andas ut.
Skelettmuskulaturens förbrukning av energi. Belastningsintensiteten kan mätas som syreförbrukning, värmeproduktion eller hjärtfrekvens. Hit hör också utmattning, ett psykologiskt mått på energiuttömning.
"Ryggläge" är en medicinsk position där individen ligger på rygg med ansiktet uppåt och benen utsträckta. Denna position används ofta under operationer, undersökningar eller behandlingar för att ge bättre tillgång till patientens kropp och underlätta andningsprocessen.
I en enkel medicinsk definition är en reflex en automatisk, snabb och involuntar reaktion på en stimuli, orsakad av en kedja av nervsignaler som reser från sensory neuroner till motor neuroner i centrala nervsystemet. Reflexer hjälper kroppen att snabbt återställa balans och integritet efter störningar eller skador, och är viktiga för att upprätthålla normal fysiologisk funktion.
Tillstånd till följd av försämrad utvädring av kolsyra via lungorna.
Tillförsel av läkemedel via luftvägarna.
Att tillföra pulver, ånga eller gas till någon kroppshåla i experimentellt, diagnostiskt eller behandlingssyfte genom blåsning.
En liten grupp kemoreceptor- och stödceller belägen nära den inre halsartärens förgrening. Karotiskörteln, med rikligt med fönsterförsedda kapillärer, känner av pH, koldioxid och syrehalt i blodet och spelar en viktig roll i den homeostatiska kontrollen av dessa.
Onormal ökning av mängden syre i vävnader och organ.
"Ett andningscenter är ett neurologiskt struktur i hjärnstammen som reglerar andningen genom att koordinera muskelaktiviteten i bröstkorgen och luftvägarna, för att upprätthålla syrgasmättnaden och koldioxidhalten i blodet."
Noninvasive ventilation (NIV) refererar till metoder för andningsstöd som inte involverar intubation eller ett trakeostomi tub som placeras direkt i luftvägarna. I stället används en mask som sitter över näsen, munnen eller båda, och är kopplad till en maskin som levererar tryck till luftvägarna för att underlätta andningen och/eller stödja syreomsättning. Detta används ofta vid akut andningssvikt eller för långsiktig behandling av kroniska andningsrelaterade sjukdomar som kopplat till neuromuskulära sjukdomar, restriktiv lungsjukdom eller chronisk obstruktiv lungsjukdom (COPD).
Medel som får luftrören att utvidga sig.
En metod för konstgjord andning med pulserande gastråle (100-200 pulser/min) i volymer motsvarande 1-3 gånger det beräknade anatomiska dödutrymmet. Metoden används vid respirationssvikt, vid bronkoskopi under narkos och för att upprätthålla andningen under kritiska förhållanden.
En terapiform med syfte att återställa volym och sammansättning av kroppsvätskorna till normala nivåer vad avser vätske-elektrolytbalans. Vätska kan tillföras intravenöst, per os, via intermittent sondering eller hypodermoklys (subkutan infusion).
"Normalvärden" refererar till det vanliga eller acceptabla intervall av laboratorie- eller diagnostiska resultat som representerar ett friskt eller hälsosamt tillstånd hos en individ, baserat på populationstudier och klinisk erfarenhet. Dessa värden kan variera beroende på ålder, kön, ras och andra faktorer, och används som ett verktyg för att bedöma och jämföra med individuella resultat för att stödja en medicinsk diagnos eller övervaka behandlingar.
Graden av vatten(ånga) i en gas, t ex luft.
Andningsstörningar är en samlingsbegrepp för olika tillstånd som påverkar andningsprocessen, inklusive sämre än normalt luftflöde in och ut från lungorna, sämre syresättning av blodet eller förändrad andningsmönster, orsakade av strukturella, funktionella eller neurologiska avvikelser.
Andningsmuskler som sitter mellan revbenen, från underkanten av ett till ovansidan av nästa, och som drar sig samman vid andning.
Kontrollerad fysisk ansträngning som utförs för att mäta fysiologiska funktioner, särskilt hjärt-kärl- och lungfunktioner, men även syreupptagningsförmåga. Oftast krävs maximal aktivitet, men submaximal ansträngning används också. Belastningen graderas ofta, varvid kriterier som prestationsförmåga, syreförbrukning och puls används.
Avancerad och starkt specialiserad vård åt medicin- eller operationspatienter, vars tillstånd är livshotande och kräver omfattande vårdinsatser och kontinuerlig övervakning. Intensivvård är oftast förlagd till specialutrustade sjukhusenheter.
Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.
Minskat luftflöde in i lungblåsorna.
Kroppsextremiteternas läge eller hela kroppshållningen.
Spädbarn som är högst 1 månad gammalt.
En typ av impedanspletysmografi, där den bioelektriska impedansen mellan elektroder placerade runt halsen och på bröstkorgens nedre del mäts. Metoden används mest för att beräkna slagvolym och hjärtvo lym, men kan också mäta hjärtmusklernas sammandragningsförmåga, vätskemängd i bröstet och cirkulation till extremiteterna. Syn. impedanspletysmografi; reografi.
Tomografimetod som utnyttjar datorberäkning för framställning och återgivande av röntgenbilder.
Klinisk manifestation bestående av underskott av koldioxid i artärblodet.
'Andningssystemet' refererar till de anatomiska strukturerna och fysiologiska processerna som gör det möjligt för oss att andas, inhalera syre och exhalera koldioxid. Detta inkluderar näsa, svalg, luftrör, lungor och de muskler som används under andningen. Andningssystemet är involverat i gasutbyte, syre- och näringsabsorption, samt tal- och luftvägsförsvar mekanismer.
"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.
I medicinen refererer "residualvolym" til det volumen af luft, der forbliver i lungerne efter at en person har udsat sig for en tvungen udånding (et manøvreret eksspirium). Dette er en normal fysiologisk proces, hvor en lille mængde luft altid bliver tilbage i lungerne, også kendt som funktionel residualkapacitet (FRC). Residualvolumenet kan ikke normalt udåndes, da det er omgivet af de mindre luftveje, der ikke kan presses sammen fuldstændigt.
"Non-parametric statistics" refer to statistical methods that make no assumptions about the distribution of the data or the parameters of that distribution. These methods are particularly useful when data does not follow a normal (or any other specific) distribution, and can be used for both descriptive and inferential purposes. Examples of non-parametric tests include the Mann-Whitney U test, Wilcoxon signed-rank test, and Kruskal-Wallis H test.
Inflammation i lungorna.
Djurarten Oryctolagus cuniculus, av familjen Leporidae och ordningen Lagomorpha. Kaniner föds i hålor, utan päls, och med slutna ögon och öron. Kaniner har 22 kromosompar, medan harar har 24.
Apparater eller anordningar som ersätter funktionsodugliga organ. De kan vara tillfälliga eller permanenta. De måste skiljas från "proteser och implantat" och specifika proteser, som oftast har kosmetisk (ögonproteser), förutom ibland funktionell (arm- och benproteser), betydelse.
Vård av patient i kritiskt tillstånd i en akut situation eller kris.
Medicinskt kan luftfilter definieras som en anordning som tar bort partiklar, luftburna småorganismer och andra föroreningar från luften genom att fånga dem i ett filtermaterial. Luftfiltrering används ofta i sjukvårdsmiljöer för att förbättra luftkvaliteten och minska risken för infektioner och allergier.
'Andningsvård' (ventilatorbehandling) refererar till den mekaniska ventilation som används för att hjälpa eller ersätta andningen hos en patient med nedsatt lungfunktion, ofta orsakad av sjukdom, skada eller narkos. Den innebär att luft och syre levereras till lungsäckarna (alveolerna) med hjälp av ett maskineri som reglerar trycket, volymen och frekvensen på andningen.
Trakeostomi är ett medicinskt tillstånd där en persons luftväg öppnas genom att skapa en konstgjord öppning (stoma) i halsen, som leder direkt till luftstrupen (trakean). Detta görs vanligtvis genom en kirurgisk procedure, kallad trakeostomi. Orsaken kan vara många, inklusive andningssvårigheter orsakade av neurologiska sjukdomar, struphuvudscancer eller trauma. Den konstgjorda öppningen kan användas för andning och kan vara permanent eller tillfällig beroende på underliggande orsaken.
Det uppmätta luftflödet under utandning av den första litern efter att de första 200 ml utandats vid bestämning av forcerad vitalkapacitet. Vanliga förkortningar är MEFR, FEF 200-1200, FEF 0.2-1.2.
"Får är ett domesticerat djur som tillhör fågel familieskapet, och är känt för sin ullproduktion. De hålls ofta inom jordbruk för att producera ull, kött och skinn."
Mått på motståndet mot elektrisk ström, såväl växelström som likström.

'Anteilvolym' (også kalt andelstøttrykk eller fractional exhaled volume of carbon dioxide, FeCO2) er en måling af det relative indhold af CO2 i den udånde luft. Det er defineret som forholdet mellem udåndets CO2-volum og totalt udåndet volum under specifikke forsøgsbetingelser, typisk udført under kontrollerede vejrforhold og standardiserede respiratoriske manøvrer.

Anteilvolym er et vigtigt klinisk mål, der ofte anvendes i intensivmedicinsk pleje for at overvåge patienters respiratoriske funktion og tilpas behandlingen. For eksempel kan ændringer i andetagsvolymet vise på komplikationer som lungeemboli, lungeödem eller respirationssvigt.

Det er vigtigt at understrege, at korrekt tolkning af andetagsvolym må tage højde for patientens kliniske tilstand, medicinske behandling og andre faktorer, der kan påvirke dette mål. Derfor bør andetagsvolym altid overvåges i sammenhæng med andre kliniske data og under ledelse af en erfaren læge eller sygeplejerske.

Den medicinska definitionen av "konstgjord andning" (mechanisk ventilation på svenska) är when a machine is used to assist or replace spontaneous breathing. Detta kan ske när en persons egen andningsfunktion är nedsatt eller helt utlämnad, t.ex. vid allvarlig lungsjukdom, överdosering av lugnande medel eller hjärnskada. Konstgjord andning innebär att en maskin tar hand om andningen genom att pressa luft eller syre in och ut i lungsäckarna (alveolerna) med hjälp av ett slangsystem och olika typer av ventilatorer. Syfte är att underhålla livsuppehållande syre- och koldioxidnivåer i kroppen, ge läkemedel och stöd till andningsmusklerna för att främja lungornas rehabilitering.

Andningsmekaniken (respiratory mechanics) är det område inom fysiologi som handlar om de mekaniska processerna involverade i andningen. Det inkluderar studiet av de krafter och mekanismer som påverkar rörelserna hos lungorna och bröstkorgen under andning, samt hur dessa påverkar respirationsvolymer och luftflöden.

De viktigaste komponenterna i andningsmekaniken innefattar:

1. Kompliance (deformabilitet) av lungorna och bröstkorgen, som bestämmer hur mycket de kan expandera under tryckförändringar.
2. Resistans i luftvägarna, som påverkar hur lätt eller svårt det är att andas in och ut luft.
3. Olika muskelgrupper, såsom interkostalmusklerna, diafragen och hals- och bröstkorgsmuskulaturen, som arbetar tillsammans för att generera de nödvändiga tryckförändringarna för att möjliggöra andning.

Andningsmekaniken kan påverkas av en rad olika faktorer, inklusive ålder, kön, lungvolym, luftvägsdiameter och muskelstyrka. Dysfunktion i andningsmekaniken kan leda till andningssvårigheter och respiratoriska komplikationer, vilket gör det viktigt att förstå dessa processer för att kunna diagnostisera och behandla andningsrelaterade sjukdomar.

In medical terms, "andning" refererar till den process som innebär att luft fyller lungorna när vi andas in (inhalering), och att luften lämnar lungorna när vi andas ut (exhalering). Under inandningen dras syre rik av syre in i kroppen, medan koldioxid, ett avfallsgas som produceras under cellandningen, avges under utandningen.

Andningen är en nödvändig livsfunktion som kontrolleras av det autonoma nervsystemet och regleras för att upprätthålla en balans mellan syre och koldioxid i blodet. Andningsfrekvensen varierar beroende på aktivitetsnivå, ålder och hälsotillstånd.

En respirator är ett medicinskt d device som används för att hjälpa patienter att andas. Den består vanligtvis av en mask eller ett rör som sitter i patientens mun och/eller näsa, och en maskin som pumpar luft till och från patientens lungor. Respiratorer används ofta vid allvarliga sjukdomstillstånd såsom lungsjukdom, överdosering av narkotika eller när patienten är under behandling med bedövning under operation. Respiratorn hjälper patienten att andas genom att leverera syre och/eller avlägsna koldioxid från lungorna. Den kan också användas för att stödja andningen hos patienter som har skador på andningsmuskulaturen eller andningscentrum i hjärnan.

Positive-pressure respiration är en typ av mekanisk ventilation där luft eller gas blåsas in i lungsäckarna (alveolerna) med hjälp av ett positivt tryck jämfört med atmosfärstrycket utanpå. Detta skapas vanligen genom att en andningsmask eller ett andningstuber placeras över patientens mun och näsa, varefter luften tvingas in i lungorna med hjälp av en andningsapparat.

Den positiva tryckskillnaden mellan lungsäcken och omgivningen under inandning ger upphov till en ökad volym av insukt luft jämfört med den vanliga, spontana andningen. Detta kan vara användbart i olika situationer, exempelvis när patienten inte har tillräcklig andningsvolym eller andningsfrekvens på egen hand, eller när det behövs en snabb och effektiv sätt att förse lungorna med syre.

Positiv-pressure respiration kan användas som ett akut behandlingsstöd under vård av patienter med andningssvårigheter, till exempel vid lunginflammation, skador på bröstkorgen eller muskelsvaghet. Det kan också användas som en långsiktig behandling för patienter med kroniska andningssvårigheter, såsom neuromuskulära sjukdomar eller restriktiv lungsjukdom.

'Lungventilation' (eller 'lunga ventilation') refererer til den proces hvor luft bevæges ind og ud af lungerne under respirationen. Det består af to faser: inhalation (inspiration) og exhalation (expiration). Under inhalation trækker musculaturen i thorax (brystkassen) luft ind i lungerne, hvilket øger volumenet og sænker trykket inde i lungerne. Under exhalation slapper musculaturen af, hvilket får brystkassen til at synke sammen igen, reducerer volumenet og forhøjer trykket inde i lungerne, så luften bliver presset ud igen. Dette er en nødvendig proces for at sikre levering af ilt til kroppen og fjerne affaldsstoffer som CO2 fra kroppen.

Lungtänjbarhet (eng. Compliance) är ett mått på hur mycket luftvolym som förändras i lungorna när trycket mellan alveolerna och atmosfären ändras. Det kan ses som ett mått på lungornas elasticitet, där en högre komplians betyder att lungorna är mer "tänjbara" eller "deformationsbart". Lungtänjbarheten mäts ofta i liters per cm vatten (L/cmH2O).

Normalvärdet för lungtänjbarhet hos en vuxen person ligger vanligtvis mellan 100-200 ml/cmH2O. Vid sjukdom eller skada i lungorna kan lungtänjbarheten vara nedsatt, vilket kan leda till problem med andning och syreupptagningen.

'Respirator-induced lung injury' (RILI) eller 'ventilator-associated lung injury' (VALI) är en skada på lungorna som orsakas av mekanisk ventilation. Detta kan inträffa när lufttrycket eller volymen som används under respiratorbehandling är för hög, vilket kan leda till överdistension och barotrauma i lungorna. Symptomen på RILI kan variera från milda till allvarliga och inkluderar andningssvårigheter, hosta, feber och eventuellt även hypoxemi (syrgasbrist). Diagnosen ställs vanligen genom klinisk observation, röntgen av lungorna och ibland även genom att mäta gasutbyte i blodet. För att undvika RILI bör läkare vara försiktiga med inställningarna på respiratorn och regelbundet övervaka patientens andningsfunktion och lungstatus.

In medical terms, "dead space" during breathing refers to the portion of each breath that does not participate in gas exchange. It is the air that fills the lungs but does not come into contact with alveoli (the tiny air sacs where oxygen and carbon dioxide are exchanged).

Dead space can be divided into two categories: anatomical dead space and physiological dead space.

Anatomical dead space refers to the airways that do not take part in gas exchange, including the nose, throat, trachea, bronchi, and bronchioles. This accounts for about 150 mL of air in a healthy adult at rest.

Physiological dead space is the sum of anatomical dead space and alveolar dead space, which refers to alveoli that are ventilated but not perfused (not receiving adequate blood flow). In healthy individuals, physiological dead space is usually less than 2 mL/breath or about 1% of tidal volume.

However, in certain conditions such as emphysema, pulmonary embolism, or acute respiratory distress syndrome (ARDS), the alveolar dead space can increase significantly, leading to impaired gas exchange and potentially life-threatening complications.

Lungvolymmätningar (Lung Volume Measurements) är en grupp av tekniker som används för att mäta olika delar av luftvolymerna i lungorna. Det finns fyra huvudsakliga volymer som mäts:

1. Total Lung Capacity (TLC): Den totala lungkapaciteten är summan av alla luftvolymer i lungorna, inklusive den residuala volymen.
2. Vital Capacity (VC): Den vitala kapaciteten är den maximala mängden luft som kan andas ut efter en maximal inandning.
3. Inspiratory Reserve Volume (IRV): Det inspiratoriska reservvolymen är den extra luft som kan andas in över och above den normala inandningsvolymen.
4. Functional Residual Capacity (FRC): Den funktionella residualkapaciteten är den mängd luft som finns kvar i lungorna efter en normal utandning.

Lungvolymmätningar kan användas för att diagnostisera och övervaka behandling av lungsjukdomar som exempelvis COPD (Chronic Obstructive Pulmonary Disease) och astma, samt för att bedöma lungfunktionen före operationer där det är viktigt att känna till patientens lungvolymer.

Andnödssyndrom hos vuxna, även känt som obstruktiv sövnsapné eller sömnluftvägs obstruktion, är ett medicinskt tillstånd där luftvägarna försnörs eller helt blockeras under sömn, vilket kan leda till andningsuppehåll och syrgasmangel. Detta orsakas vanligtvis av att musklerna i struphuvudet slappnar av under sömnen, vilket får tungan att falla bakåt och blockera luftvägen. Andnödssyndrom hos vuxna kan leda till symtom som snarkning, andningsuppehåll, sömnlöshet, trötthet under dagen och ökad risk för högt blodtryck, hjärtinfarkt och stroke. Behandlingen innefattar ofta användande av ett kontinuerligt positivt luftvägspressionssystem (CPAP) eller en munplatta som håller luftvägen öppen under sömnen.

Koldioxid (CO2) är ett gasartat ämne som bildas vid cellandning i kroppen. Det är ett naturligt förekommande ämne i atmosfären och spelar en viktig roll i jordens klimatsystem. Koldioxid är också ett av de växthusgaser som bidrar till den globala uppvärmningen när koncentrationen i atmosfären ökar. I medicinsk kontext kan förhöjda nivåer av koldioxid i blodet (hyperkapni) orsaka andningssvårigheter och andra symtom.

'Blodvolym' refererer til den totale mængde blod, der cirkulerer i kroppen hos et individ. Normalværdier for blodvolumen varierer alt efter alder, køn, vægt og muskelmasse, men hos en voksen person er gennemsnittet typisk omkring 5-6 liter.

Blodvolymen består af to dele: den røde blodlegeme (erythrocyter) volumen og det plasmavolumen. Den røde blodlegeme er ansvarlig for transporten af ilt og kuldioxid i kroppen, mens det plasmavolumen transporterer næringsstoffer, hormoner og affaldsstoffer rundt i kroppen.

Blodvolumet kan måles med forskellige metoder, herunder ved hjælp af blodprøver, der analyseres for forholdet mellem røde blodlegemer og plasma. Andre metoder omfatter ultralydsundersøgelser og dyndiversens test, som måler ændringer i blodvolumen under forskellige fysiologiske tilstande.

Lufttryck är ett mått på den kraft som atmosfärens luft ger upphov till på olika ytor och i olika djup. Det standardmått som används för att mäta lufttrycket är pascal (Pa), men det kan även uttryckas i millibar (mb) eller i mm kvicksilver (mmHg).

I medicinsk kontext avses ofta med lufttryck det tryck som andningsluften utövar på lungorna under inandning och utandning. Det normalt sett normala lufttrycket vid havsytan är ungefär 101 325 Pa (1 atm), men luftpressuren kan variera beroende på höjden över havet, väderförhållanden med mera.

I samband med sjukdomar eller skador på lungorna kan lufttrycket i lungorna bli förhöjt eller sänkt, vilket kan ha negativa effekter på andningsfunktionen och syresättningen av kroppen. Exempel på sådana tillstånd är lungsäcksinflammation (pneumothorax), lungkollaps (atelektas) eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).

Lungans gasutbyte, även känt som pulmonell gasutbyte, är ett medicinskt begrepp som refererar till mängden syre och kolmonoxid som diffunderar över alveolär-kapillärmembranet i lungorna. Detta gasutbyte är en nödvändig process för att syre ska kunna transporteras från luften vi andas in till blodomloppet, och för att kolmonoxid ska avlägsnas från blodet och utandas igen.

Under normala förhållanden är lungans gasutbyte mycket effektivt, och syre-kolmonoxid-diffusionen sker fort och löper tillbaka till jämvikt. Därför kan andningen och syresättning i blodet hålla en konstant nivå, även under fysiskt aktiva tillstånd då behovet av syre ökar.

Även om lungans gasutbyte är en viktig process för att upprätthålla homeostas i kroppen, kan det påverkas negativt av olika sjukdomar och skador som exempelvis lungsjukdomar, hjärtsvikt och hög altitud. Dessa tillstånd kan leda till syrgasbrist eller hypoxi, vilket kan ha allvarliga konsekvenser för kroppens funktioner och överlevnad.

'Respiratory Rate' refererar till antalet andetag en person tar per minut. Det är en viktig vitalparameter som används för att bedöma en persons andningsstatus och hälsa. Normal respirationsfrekvens för en vuxen person vid vila ligger vanligtvis mellan 12 och 20 andetag per minut. Ändringar i andningsfrekvens kan vara ett tecken på olika sjukdomstillstånd, som exempelvis lunginflammationer, hjärtsjukdomar eller störningar i nervsystemet.

Luftvägsmotstånd (Airway resistance) är ett mått på hur mycket luften möttr resistans när den passerar luftvägarna under andningen. Det beräknas som förhållandet mellan tryckfallet över luftvägarna och flödet av luft genom dem. Luftvägsmotståndet kan vara ökat vid olika lungsjukdomar, såsom astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och lungemfysem. Ökat luftvägsmotstånd kan leda till andnöd och sämre syresättning i blodet.

'Hyperkapni' betyder att ett persons koldioxidhalt i blodet är för hög. Normalvärdet för koldioxidpartialtryck (pCO2) i blodet ligger vanligtvis mellan 35 och 45 mmHg. Hyperkapni definieras som när pCO2-värdet överstiger 45 mmHg.

Hyperkapni kan orsakas av olika sjukdomar eller tillstånd, såsom lungförlamning, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), sömnapné och andra störningar i andningsmönstret. Symptomen på hyperkapni kan variera beroende på svårighetsgraden och kan inkludera yrsel, huvudvärk, trötthet, förvirring, andfåddhet och i allvarliga fall koma eller till och med död.

Behandlingen av hyperkapni beror på orsaken till tillståndet och kan innebära behandlingar som andningsstimulans, syreterapi, mekanisk ventilation eller behandling av underliggande sjukdom eller störning.

'Inhalation' är inom medicinen ett begrepp som refererar till att andas in eller ta in luft eller gaser genom näshålan eller munnen och ner i lungorna. Detta sker vanligtvis aktivt under andningen, men kan också ske passivt när man exponeras för ångor eller rök. Inhalation används också som metod för att ge läkemedel till patienter, där ett läkemedel i form av en aerosol eller gas inandas och absorberas direkt i lungorna.

'Tryckskada' är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva skador på kroppen orsakade av onormalt högt tryck. Detta kan inträffa när en del av kroppen utsätts för en kraft under en längre period, vilket orsakar skada på vävnader och celler.

Tryckskador kan uppstå i olika sammanhang, men de är speciellt vanliga inom områden som medicinsk behandling, sport och arbetsmiljö. Exempel på tryckskador inkluderar:

* Trycksår (decubitus): Skador på huden och underliggande vävnad som orsakas av att en kroppsdel har varit under tryck under en längre period. Detta är vanligt bland patienter som ligger i sängen under lång tid, till exempel efter en stroke eller operation.
* Dykarsjuka: En sjukdom som orsakas av att andas in för mycket kvävgas under vattnet när man dyker. Detta kan leda till luftblåsor i kroppen och skador på hjärnan och nervsystemet.
* Barotrauma: Skador på lungor, örat eller tänderna som orsakas av skillnader i tryck mellan inandningsluften och omgivningen, till exempel vid dykning eller flygning.

För att undvika tryckskador bör man vara medveten om riskfaktorer och ta lämpliga försiktighetsmått, såsom att regelbundet byta position när man ligger i sängen, att följa rekommenderade dyktider och djup och att använda tryckreglerad andningsapparat (rebreather) vid dykning.

'Lungor' (plural av 'lunga') är de organ i kroppen som hjälper till att andas. De två lungorna finns i bröstkorgen och är omgivna av revben, muskler och hud. Lungornas främsta funktion är att ta emot luft från luftvägarna, syreta den inandade luften och släppa ut koldioxid vid utandning.

Lungorna består av ett komplext nätverk av luftvägar, blodkärl och alveoler (luftsäckar), som möjliggör gasutbyte mellan luften och blodet. Alveolerna är mycket tunna vävnader som tillåter syre att diffundera in i blodomloppet och koldioxid att diffundera ut.

Lungorna är också involverade i andra funktioner, såsom röstproduktion och immunförsvar.

'Lungskada' er en allmenterm for skader på lungene, som kan være årsaket av mange forskjellige faktorer. Det kan for eksempel bero på infeksjoner, luftforurening, eksponering for toxiske stoffer eller sykdommer som røyke, kjemisk pneumonitt, aspiraionspneumonitt og andre. Symptomene kan inkludere hoste, produktiv hoste, trang til å respirere, brann i brystet, feber og andre generelle symptomer som træthed og muskelvondt. Behandlingen avhanger av årsaken til skaden og kan inneholde antibiotika, steroider, ilttiltak og andre terapier.

'Andningsarbete' (eng. 'respiratory work') är ett medicinskt begrepp som refererar till de muskulära och mekaniska processerna som sker under andningen för att möjliggöra utbyte av syre och koldioxid i lungorna. Det inkluderar insmältning och utblåsning av luft, samt expansion och kontraktion av thorax (bröstkorgen) och diafragma (andningsmuskeln). Andningsarbetet regleras av andningscentrum i hjärnan och påverkas av olika faktorer som syre- och koldioxidnivåer, aktivitetsnivå och emotionella tillstånd.

En andningsfunktionstest (PFT) är en grupp av undersökningsmetoder som mäter lungornas funktion. Denna typ av tester kan mäta lungvolymer, flödeskapacitet och syrgashalning i blodet. PFT inkluderar ofta:

1. Spirometri: Mäter luftvolym och flöde genom att andas in och ut i ett instrument som kallas spirometer. Detta kan mäta förhindringar i luftflödet, såsom obstruktion eller restriktion.

2. Lungvolymmätning: Mäter den totala lungvolymen och den residuala volymen (den luft som är kvar i lungorna efter maximal utandning). Detta kan göras med hjälp av olika metoder, till exempel body plethysmography eller helium-dilution.

3. Diffusionskapacitet: Mäter hur effektivt syre och kolmonoxid kan diffundera över alveolär-kapillärmembranet från lungorna till blodomloppet. Detta kan ge information om lungornas förmåga att utbyta gaser.

Andningsfunktionstester används ofta för att diagnostisera, övervaka och bedöma effekterna av behandlingar för lungsjukdomar som astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), cystisk fibros och interstitiell lunga

Functionell residual kapacitet (FRC) är ett begrepp inom andningsfysiologi och refererar till den luftvolym som finns kvar i lungorna efter normal utandning. Detta är den luft som fortfarande finns kvar i lungorna även efter att de muskler som används vid andningen, såsom diaframman och interkostalmusklerna, har slappnat av. FRC är viktig för att säkerställa en tillräcklig syre-kolmonoxid-utbyte i lungorna, och påverkas av flera faktorer som till exempel kroppsställning, ålder, kön och eventuella lungsjukdomar.

En blodgasanalys är en laboratoriemetod för att bestämma syrgashalt, koldioxidhalt och pH-värde i ett blodprov. Denna analys används vanligen för att utvärdera patienters andnings- och syresättningsstatus, såsom vid andningssvikt, hjärt-lung-sjukdomar, metabola störningar och drogförgiftningar. Blodgasanalysen kan även ge information om elektrolytbalansen, syretransporten och acid-base-status i kroppen.

Medicinskt syrgas, ofta bara kallad syrgas, är syre i ren form som används inom sjukvården för andning. Det är ett gasartat preparat som består av minst 99% syre. Syrgas används vanligen via en andningsmask eller genom en injekterbar behållare med hjälp av en syrgaspump.

Syrgas används ofta för att behandla patienter som lider av syrebrist i blodet, till exempel på grund av lung- eller hjärtsjukdomar, trauma eller vid allvarliga infektioner. Det kan också användas under operationer och vid intensivvårdsbehandling för att stödja andningen och förbättra syresättningen i blodet.

Pletysmografi är en icke-invasiv metod för att mäta volymen och flödet i blodkärlen, vanligtvis i armar eller ben. Den innebär att man mäter förändringar i omfång hos en kroppsdel under olika tillstånd, som exempelvis under vila, efter muskelaktivitet eller under tryckvariationer i blodkärlen.

Det finns två huvudtyper av pletysmografi: volym- och flödespletysmografi. Volypletysmografi mäter förändringar i omfång hos en kroppsdel medan flödespletysmografi mäter den relativa förändringen i blodflöde genom att mäta tryckvariationer i ett omgivande luftkudd.

Pletysmografi används ofta inom klinisk medicin för att diagnostisera och bedöma sjukdomar som angriper blodkärlen, såsom klaff- eller artärbristningar, kronisk venös insufficiens och lymfödem. Den kan också användas för forskningsändamål för att undersöka hjärt- och lungfunktioner samt blodflödesmönster i kroppen.

Helkroppspletysmografi är en icke-invasiv metod för att mäta volymen och flödet av blod, luft eller andra vätskor i kroppen. Den utförs genom att använda tryck- och volymmätningar för att bestämma hur mycket plats som fylls upp av en viss vätska eller gas inuti kroppen.

Det är vanligtvis använt i medicinska sammanhang för att undersöka hjärt- och lungfunktion, cirkulationssystemet och övriga kroppsvävnader. Helkroppspletysmografi kan vara antingen aktiv eller passiv beroende på om patienten behöver andas in och ut eller inte under undersökningen.

Denna metod är säker, smärtfri och ger ofta mycket information om patientens tillstånd.

Andningsmuskulaturen, även kallad respirationsmuskulaturen, består av flera muskelgrupper som arbetar tillsammans för att hjälpa till att andas. De två viktigaste musklerna är diafragan och interkostalmusklerna.

Diafragman är en stor, platt muskel som skiljer bröstkorgen från bukhålan. När den kontraheras flyttas den nedåt, vilket ökar volymen i bröstkorgen och sänker trycket inne i lungorna, orsakande inandning av luft.

Interkostalmusklerna finns mellan varje revben och hjälper till att röra revbenen under andning. När de kontraheras under inandning flyttas revbenen uppåt och utåt, vilket ökar bröstkorgens volym och orsakar ytterligare luftintag i lungorna. Under utandning slappnar musklerna av och revbenen sänks nedåt och inåt, minskande bröstkorgens volym och pressande ut luften ur lungorna.

Andningsmuskulaturen kan också inkludera hals- och bukmuskler som hjälper till att andas under fysisk ansträngning eller vid sjukdom.

Hyperventilation är ett tillstånd där man andas för djupt och/eller för snabbt, vilket leder till att koldioxidhalten i blodet minskar. Detta kan orsaka symptom som yrsel, svimning, muskelkramper, yrsel och hosta. Långvarig hyperventilation kan också leda till förändringar i blodets pH-värde, vilket kan ha negativa effekter på kroppens funktioner. Hyperventilation kan vara ett tecken på sjukdom eller stress och bör undersökas av en läkare om det uppträder ofta eller är kraftigt.

Andnödssyndrom hos vuxna, även känt som obstruktiv sövnsapné eller sömnluftvägs obstruktion, är ett medicinskt tillstånd där luftvägarna försnörs eller helt blockeras under sömn, vilket kan leda till andningsuppehåll och syrgasmangel. Detta orsakas vanligtvis av att musklerna i struphuvudet slappnar av under sömnen, vilket får tungan att falla bakåt och blockera luftvägen. Andnödssyndrom hos vuxna kan leda till symtom som snarkning, andningsuppehåll, sömnlöshet, trötthet under dagen och ökad risk för högt blodtryck, hjärtinfarkt och stroke. Behandlingen innefattar ofta användande av ett kontinuerligt positivt luftvägspressionssystem (CPAP) eller en munplatta som håller luftvägen öppen under sömnen.

I medicinskan betyder "mellangärde" ofta ett stadium under sjukdomsprocessen eller läketiden, där patienten inte längre befinner sig i den akuta fasen men ännu inte heller är helt återställd. Under mellangårdet kan vissa symtom fortfarande vara närvarande, även om de har avtagit i styrka jämfört med under den akuta fasen. Detta stadium kallas också för subakut fas eller rekonvalescens. Under mellangårdet kan patienten behöva fortsatt vård och/eller rehabilitering för att återhämta sig fullt ut.

I medicinsk kontext, betyder "tryck" vanligtvis den kraft som verkar på en viss yta eller en fluidvolym. Det kan delas in i olika typer beroende på vilket sammanhang det används:

1. Blodtryck: Det kraft som utövas av blodet på väggarna i de blodkärl som försörjer kroppen med syre och näringsämnen. Blodtrycket mäts vanligtvis i millimeter Quecksilbersøaka (mmHg) och består av två värden: systoliskt tryck (när hjärtat kontraherar) och diastoliskt tryck (när hjärtat utvidgas).
2. Intrakraniellt tryck (ICP): Det tryck som finns inne i skallgropen, där hjärnan och cerebrospinalvätskan (CSF) befinner sig. ICP mäts vanligtvis med en kateter placerad inuti det intrakraniella utrymmet och används för att övervaka patienter med hjärnskador eller andra sjukdomar som kan påverka hjärnan.
3. Vätskebalans: Trycket i olika kroppsvätskor, till exempel interstitielt vätska (vätska mellan cellerna) och cerebrospinalvätska. Förhöjt vätsketryck kan vara ett tecken på sjukdom eller skada.
4. Andning: Trycket i luftvägarna under andningen, som påverkar luftflödet in och ut från lungorna. Det kan delas upp i positivt tryck (när luften trycks in i lungorna) och negativt tryck (när lungorna drar in luft).
5. Tryckulcus: En medicinsk procedur där en kateter placeras i en artär för att mäta blodtrycket kontinuerligt över tiden. Det används ofta under operationer eller vid intensivvård.

Andningsfysiologi (engelska: Respiratory physiology) är ett medicinskt specialområde som handlar om hur andningssystemet fungerar och hur det påverkar kroppens homeostas. Det inkluderar studiet av gasutbyte i lungorna, blodets transport av syre och kolmonoxid, cellandningens syrebehov och produktion av kolmonoxid, samt regleringen av andningen. Andningsfysiologin undersöker också hur olika sjukdomar och tillstånd påverkar dessa processer.

"Partial pressure" är ett begrepp inom fysiologi och läkemedelsrelaterad forskning, som refererar till det tryck ett visst gasmolekyll utövar i en blandning av olika gaser. Det mest vanliga exemplet på detta är partialtrycket av syre (pO2) och kolmonoxid (pCO) i andningsluften och i blodet.

Partialpressuren av syre i luften vid havsnivå är ungefär 160 mmHg, men varierar beroende på höjden över havet och vädret. När luft inandas via andning, diffunderar syret genom lungornas alveoler och löses ut i blodet. Därvid kommer syrets partialtryck att minska i lungorna och öka i blodet.

Partialpressuren av kolmonoxid är vanligtvis mycket lägre än för syre, men kan vara skadlig om koncentrationen blir för hög. Kolmonoxid har en mycket högre affinitet till hemoglobin än syre, vilket gör att det kan ersätta syret i blodet och orsaka syrebrist (hypoxi) i kroppen.

I medicinska sammanhang mäts partialtryck ofta med hjälp av en blodgasanalys, som ger värden på pO2, pCO2 och pH i blodet. Dessa värden kan ge information om patientens andningsstatus, syrebrist och acidobasbalans.

Intubering, intratrakeal, refererar till insertering av en endotracheal tube (ETT) genom munnen och ned i luftstrupen (trakean). Detta görs vanligtvis under allmänbedövning eller med lokalbedövning och sedering. Intuberingen används oftast för att underhålla och skydda luftvägen under behandlingar som involverar mekanisk ventilation, som vid allvarlig lungsvikt eller under allmänbedövning i samband med kirurgi. ETT:n sitter fast i luftstrupen och leder inandningsluften till lungorna samt avleder utandningsluften. Intuberingen måste utföras korrekt för att undvika skador på struphuvudet eller lungorna, och patientens syrgasmättnad och andning måste övervakas kontinuerligt under proceduren.

"Högfrekvent ventilation" (HFV) är en typ av mekanisk ventilation som innebär att lungorna får fler, men mindre djupa andetag per minut jämfört med den konventionella ventilationen. Denna metod används ofta vid akut lungskada (ARDS) och andra former av respirationssvikt, då syretas exchange mellan lungorna och blodomloppet är störd.

Det finns olika typer av HFV, men de flesta involverar frekvenser på 60-150 andetag per minut, jämfört med den konventionella ventilationens 12-20 andetag per minut. Dessa högre frekvenser kan hjälpa till att minska skadan på lungorna som orsakas av den konventionella ventilationen och förbättra syresättningen.

Det är viktigt att notera att användning av HFV kräver speciell utbildning och erfarenhet eftersom den kan öka risken för komplikationer som barotrauma, volutrauma och hemodynamisk instabilitet.

'Andningssvikt' kan definieras som en situation där en persons andning blir hastig, ytlig och ibland också hemsken eller störd på annat sätt. Detta kan orsakas av olika medicinska tillstånd, såsom astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) eller hjärtsvikt. Andningssvikt kan också vara ett tecken på allvarliga tillstånd som lungemboli eller chock. I vissa fall kan andningssvikt behöva behandlas akut med syre, läkemedel eller mekanisk ventilation för att underlätta andningen och förhindra komplikationer.

Kapnografi är en metod för att kontinuerligt övervaka andningens och ämnesomsättningens funktion genom att mäta koncentrationen av koldioxid (CO2) i utandningsluften. Det görs med hjälp av ett kapnografi- instrument som visar en kurva eller värden som representerar andetagens CO2-mönster över tiden.

Kapnografi används ofta under allmänbedövning, intensivvård och operationssammanhang för att snabbt identifiera andningsstörningar, övervaka effekterna av respiratorisk behandling och kontrollera syrgasyngrejser. Det kan också användas för att bedöma metaboliska störningar och diagnostisera olika sjukdomstillstånd relaterade till andnings- och ämnesomsättningsfunktioner.

'Respiratoravvänjning' (engelska: weaning) är inom medicinsk kontext den process där patienten gradvis förbereds och hjälps att övergå från beroende av mekanisk ventilation till spontan andning. Detta uppnås genom att successivt minska stödet från respiratorn, vilket kan ske genom att ändra ventilationsläget, reducera fraktionen av insufleras syre (FiO2) och positiv lufttryck i andningsvägen.

Under processen med respiratoravvänjning övervakas patientens andningsmönster, syrgashalt i blodet, puls, blodtryck och andra vitala tecken för att säkerställa att patienten tolererar avvecklingen av mekanisk ventilation. Det är viktigt att detta görs gradvis och under kontinuerlig observation för att undvika komplikationer såsom andningssvårigheter eller muskelsvaghet, som kan förlänga behandlingstiden på respiratorn.

Respiratoravvänjning är en viktig del av intensivvård och kräver erfarenhet och skicklighet från personalen för att optimera patientens andningsfunktion och minska risken för komplikationer.

'Slagvolym' er en begrep i medisinen som refererer til mengden blod som pumpes ut fra hjertet og gjennom kroppen per slag. Det beregnes ved å multiplisere slagfrekvensen (antall slag hjertet pumper per minut) med slagvolumet, som er volumet av blod som pumpes ut fra venstre hjertekammer per slag. Et gjennomsnittlig slagvolym for en voksen person er omkring 70 milliliter per slag. Dette kan variere alt etter individets alder, kjønn, fysisk form og helsetilstand.

I medicinska sammanhang kan "sträckreceptorer i lungorna" (engelska: pulmonary stretch receptors) definieras som speciella sensory nervceller, mer specifikt vagusnerveffektorer, som finns i luftvägarnas muskulatur och det elastiska vävnätet i lungorna. Dessa receptorer är känsliga för mekanisk deformation av lungan, till exempel under inandning när lungvolymen ökar. När de aktiveras sänder de signaler till hjärnan som kan leda till en reflexmässig nedsättning av andningsfrekvensen och djupet på andningen (dämpad andning), ett fenomen som kallas Hering-Breuerreflexen. Denna reflex hjälper till att reglera och skydda lungornas mekaniska funktioner under olika andningsförhållanden.

Den medicinska definitionen av "bröstkorg" (thorax) är den del av kroppen som omsluts av bröstbenet (sternum), revbenen (costae) och ryggkotorna (vertebrae thoracicae). Bröstkorgen skyddar viktiga vitala organ såsom hjärtat, lungorna och stora blodkärlen.

'Plasmavolym' refererar till volymen av plasma i kroppen. Plasma är den flytande delen av blodet, utan celler och klumpar av fibrinogena proteiner. Det utgör ungefär 55 procent av blodvolymen hos en genomsnittlig vuxen människa. Plasmavolymen kan variera beroende på olika faktorer, till exempel vätskan intag och förluster, hormonella effekter och sjukdomstillstånd. Ändringar i plasmavolymen kan ha betydande inverkan på kroppens homeostas och funktion.

Lungblåsor, också kända som pulmonala alveolära mikrotrombemer (PAM), är en medicinsk term som refererar till små blodproppar (mikrotrombemer) som bildas i de sackliknande luftstrukturerna i lungorna, kallade alveoler. Dessa strukturer är involverade i gasutbytet mellan luften och blodet.

Lungblåsor uppstår ofta till följd av en inflammation eller skada på de små blodkärlen (kapillärerna) som omger alveolerna. Det kan orsakas av olika sjukdomar, såsom COVID-19, influensa, viruspneumoni och andra lunginfektioner. När lungblåsor uppstår kan det leda till problem med syreupptagningen och syrgaskvaliteten i blodet, vilket kan orsaka andningssvårigheter och hypoxi (syrebrist).

Inandningskapacitet (total lung capacity, TLC) är ett mått på den totala volymen av luft som kan inandas i lungorna efter att ha utandat så mycket som möjligt. Detta innefattar fyra olika komponenter:

1. ERV (expiratory reserve volume): Den extra luft som kan andas ut över det vanliga utandningsvolymen.
2. IRV (inspiratory reserve volume): Den extra luft som kan andas in över det vanliga inandningsvolymen.
3. FRC (functional residual capacity): Den luft som återstår i lungorna efter ett normalt utandning.
4. VC (vital capacity): Den totala volymen av luft som kan andas in och ut under maximal ansträngning, vilket motsvarar ERV + IRV.

TLC är alltså summan av FRC, IRV och ERV: TLC = FRC + IRV + ERV. Normalvärden för TLC varierar beroende på ålder, kön och kroppsstorlek, men ligger ungefär mellan 4-6 liter för en genomsnittlig vuxen.

Andningsstillestånd, även kallat apnea, definieras medicinskt som ett upphörande av andningen som varar i minst tio sekunder. Det kan delas in i olika typer beroende på orsaken till andningsstoppet: obstruktivt, centralt eller mixedn (en kombination av de två förra). Obstruktivt andningsstillestånd uppstår när det finns en mekanisk hindring för luftflödet i övre luftvägarna, medan centralt andningsstillestånd beror på störningar i andningscentrum i hjärnan.

'Forcerad utandningsvolym' är en medicinsk term som refererar till den maximala volymen av luft som en person kan andas ut på kommando. Det mäts vanligtvis under standardiserade förhållanden, där individen tar en djupt inandningsvåg följt av ett maximalt, tvångsmässigt utandningsförsök.

Det är viktigt att notera att forcerad utandningsvolym inte ska förväxlas med vital kapacitet, som är den totala mängden luft en person kan andas ut efter maximal inandning. Forcerad utandningsvolym inkluderar den extra volymen av luft som kan tvingas ut genom att kontrahera muskler i bröstkorgen och magen, vilket gör den till ett mer precist mått på andningskapacitet och lungfunktion.

Även om forcerad utandningsvolym är ett användbart verktyg för att bedöma lungfunktion, bör det inte användas ensamt som diagnosmetod för lungsjukdomar eller andra hälsoproblem. I stället bör det ses som en del av en komplett medicinsk utvärdering.

Lungsjukdomar, även kända som respiratoriska sjukdomar, är en samling medicinska tillstånd som drabbar lungorna och deras förmåga att fungera korrekt. Detta inkluderar, men är inte begränsat till:

1. Astma: En kronisk luftvägsinflammation som orsakar hosta, andnöd och syrgasmangel.
2. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL): En grupp av sjukdomar som inkluderar kronisk bronkit och emfysem, vilket orsakar andningssvårigheter.
3. Lungcancer: Onkologiska tillstånd där cancerceller växer i lungorna.
4. Pneumoni: En infektion i lungorna som orsakas av bakterier, virus eller svampar.
5. Tuberkulos (TBC): En smittsam lungsjukdom orsakad av mykobakteriesläktet.
6. Fibros: En grupp sjukdomar där lungvävnaden blir skador och förtjockas, vilket orsakar andningssvårigheter.
7. Cystisk fibros: En ärftlig sjukdom som orsakar kraftig sekretproduktion i luftvägarna och kan leda till lunginflammation.
8. Lungemboli: En blodpropp i lungorna som ofta orsakas av blodproppar från benen eller höger hjärtkammare.
9. Sömnapné: Andningssvårigheter under sömn, vanligtvis orsakade av förträngning eller avslappnande av luftvägarna.
10. Asbestos: En lungsjukdom som orsakas av exponering för asbest, vilket kan leda till skador på lungvävnaden och cancer.

'Utrustningsdesign' (engelska: 'Medical Device Design') är ett område inom produktutveckling som fokuserar på att skapa, utforma och ta fram medicinska enheter och tillbehör. Enligt FDA (US Food and Drug Administration) är en medicinsk enhet något som:

1. är avsett för användning i människor diagnostiskt eller terapeutiskt, och
2. inte åstadkommer sin verkan genom kemiska aktivitet eller metabolism i eller på kroppen och som inte är en farmakologisk, immunologisk eller genetisk produkt.

Exempel på medicinska enheter inkluderar pacemakers, defibrillatorer, proteser, ortopediska instrument, katetrar, operationsbord och annan sjukvårdsutrustning.

Utrustningsdesign innefattar ett brett spektrum av aktiviteter, från behovsanalys, konceptutveckling, detaljerad design, prototypning, tillverkning och verifiering/validering enligt medicinska enhetsregleringsmyndigheters krav. Utrustningsdesigner måste ha kunskap inom områden som biokompatibilitet, användarcentrerad design, riskhantering, materialval och systemintegrering för att skapa säkra, effektiva och tillförlitliga medicinska enheter.

Spirometri är en vanlig andningsprovning som mäter lungfunktionen. Den mäter hur mycket luft du kan andas ut och hur snabbt du kan andas ut den. Detta görs genom att du blåser in och ut i ett instrument som kallas ett spirometer. Spirometrin används ofta för att hjälpa läkare att diagnostisera och övervaka lungrelaterade sjukdomar som astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och andra andningsproblem. Med hjälp av spirometri kan läkaren avgöra om din luftvägsfunktion är normal, förbättrad eller försämrad jämfört med tidigare tester.

'Vagotomi' är ett medicinskt begrepp som refererar till kirurgiskt genomfört skärande av den vagala nerven, vilket ofta används som en behandlingsmetod för magulsaker. Den vagala nerven, eller det tionde kranialnerven, innehåller parasympatiska nerver som reglerar många kroppsliga funktioner, däribland matsmältningssystemet.

Vagotomi kan användas för att behandla problem som gastresaliegastriter (irritabelt slemhinna i magsäcken) och ulcuskrankhet (mag- eller tarmulcus). Genom att skära av delar av den vagala nerven kan man reducera mängden syra som produceras i magsäcken, vilket kan hjälpa att lindra symtomen och förebygga återfallsrisker. Det finns också varianter av denna operation där enbart en del av nerven skärs av eller selektivt stympas för att få samma effekt.

Impedanspletysmografi är en icke-invasiv metod för att undersöka funktionen i de djupa venerna i benen. Den mäter impedansen (ohm), ett mått på motståndet, hos blodet som flyter genom venorna när musklerna i benet kontraherar och relaxerar.

Under en impedanspletysmografi placeras elektroder runt benet och patienten får instruktioner att dra ihop och slappna av muskler i foten och underbenet. Detta görs medan impedansmätningarna tas.

Resultatet av undersökningen visar hur väl venorna fungerar när blodet pumpas tillbaka till hjärtat, och kan användas för att diagnostisera kärlrelaterade sjukdomar som djup ventromyalgi (DVT) eller kronisk venös insufficiens.

Anestesi är en medicinsk term som refererar till den tillfälliga förlusten av känsel, rörelse och medvetande, orsakad av läkemedel som kallas anestetika. Det finns olika typer av anestesi, inklusive total anestesi (där patienten är fullständigt medvetslös), regional anestesi (där en specifik del eller område av kroppen blir bedövad) och lokal anestesi (där en liten area blir bedövad). Anestesi används vanligtvis under operationer och andra medicinska ingrepp för att förebygga smärta och obehag.

'Utandning' (engelska: 'exhalation') är inom medicinen och fysiologin den process där gaser, främst koldioxid och vattendamp, elimineras från lungorna under utandningsfasen i andningscykeln. Detta sker som en naturlig del av andningen när lungornas luvfickor (alveoler) expanderar och trycket inne i lungorna minskar jämfört med atmosfärstrycket, vilket leder till att luften strömmar ut genom luftvägarna och till slut ut ur näsan eller munnen. Utandning är en livsnödvändig process som hjälper till att reglera syre-koldioxid-balansen i kroppen.

I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:

1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.

I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.

Lungödem definieras som en patologisk tillstånd där det accumulerats ödemfluid i lungornas interstitium och alveoler, vilket orsakar andningssvårigheter. Detta kan bero på hjärt-kärlsjukdom, njursjukdom, leverfailure eller skada av lungvävnaden. Symptomen inkluderar andfåddhet, hosta, rassel i lungorna och ibland även cyanosi. Behandlingen kan innebära att behandla underliggande orsaken samt ge diuretika för att minska mängden vätska i kroppen.

Hemodynamik är ett medicinskt begrepp som refererar till den gren av fysiologin som handlar om blodflödesförhållanden i kroppen. Det inkluderar studiet av hur hjärtat genererar tryck och flöde, hur blodet cirkulerar genom kroppens vasculära system, och hur olika faktorer påverkar dessa processer.

Här är några viktiga aspekter av hemodynamiken:

1. Hjärtfunktion: Det centrala konceptet inom hemodynamik är hjärtats pumpfunktion, som genererar tryck och flöde i blodomloppet. Hjärtat består av två separata kamrar - vänster och höger hjärtkammare - som arbetar tillsammans för att pumpa blod runt kroppen.

2. Blodtryck: Det tryck som skapas av hjärtat när det pumpar ut blod i de stora kärlen kallas systoliskt tryck, medan det tryck som finns kvar när hjärtat vilar mellan varven kallas diastoliskt tryck. Blodtrycket mäts vanligtvis i mmHg (millimeter kvicksilver) och är en viktig indikator på hälsan.

3. Blodflöde: Det volym av blod som pumpas genom kroppen per tidsenhet kallas för blodflödet, och mäts vanligtvis i liter per minut (L/min). Blodflödet beror på hjärtats pumpfunktion, det totala vaskulära motståndet och den centrala venerna kompliancen.

4. Vaskulär resistans: Det totala motståndet som motsätts blodflödet i kroppens vasculära system kallas för vaskulär resistans, och beror på det inre diameter och längden av de små och stora kärlen.

5. Kompensatoriska mekanismer: När hjärtats pumpfunktion minskar eller när vaskulär resistansen ökar kan kompensatoriska mekanismer aktiveras för att upprätthålla ett acceptabelt blodflöde och tryck. Dessa mekanismer inkluderar ökat sympatiska nervsystems aktivitet, ökad renin-angiotensin-aldosteron-systemaktivitet och ökad vasopressinutsöndring.

6. Hjärt-kärlsjukdomar: Vissa sjukdomar kan påverka hjärtats pumpfunktion, vaskulär resistans eller båda, vilket kan leda till försämrad blodflöde och höjd blodtryck. Exempel på sådana sjukdomar inkluderar ateroskleros, hypertension, hjärtsvikt och kardiomyopati.

I slutändan är förståelsen av hur hjärtat och kärlen fungerar viktigt för att kunna förstå hur olika sjukdomar påverkar dessa system och hur de kan behandlas effektivt.

"Generalanestesi" är en medicinsk tillstånd som innebär att en patient under en operation eller ett ingrepp helt saknar medvetande, känsel och muskelkontroll. Det uppnås genom att ge patienten anestetiska läkemedel som verkar på centrala nervsystemet och får patienten att somna djupt. Under generalanestesi kan även andningen, hjärtverksamheten och andra kroppsliga funktioner ställas in eller regleras med hjälp av medicinsk utrustning. Patienten kommer inte ihåg något av ingreppet eftersom minnesfunktionerna är påverkade under anestesiperioden.

Kemoreceptorceller är speciella celler som kan detektera kemiska signaler i kroppen, särskilt i blodomloppet. Dessa celler är mycket känsliga för små variationer i koncentrationen av olika kemiska substanser, till exempel syre, kolmonoxid och natriumjoner (Na+). De kan på så sätt hjälpa till att reglera andnings- och hjärtats funktion genom att sända information till hjärnan om kroppens inre miljö. Kemoreceptorceller finns i bland annat carotisblodkärlen i halsen och aortabågen nära hjärtat.

I medicska sammanhang används termen "mannekänger" sällan, men kan i vissa fall syfta på en sorts dummy eller modell av en mänsklig kropp som används för att utbilda medicinska studenter eller simulera olika medicinska scenarier. Dessa mannekänger kan variera från enkelare, icke-mobila modeller till mer avancerade, robotliknande system som kan simulera livstecken och reagera på behandlingar.

Exempelvis kan en mannekäng användas för att träna läkarstudenter i att sätta in en intravenös kateter (slang) eller för att öva på olika kirurgiska procedurer. Ibland kan mannekängerna även vara utrustade med datorbaserade simuleringssystem som kan hjälpa till att undervisa i avancerare medicinska ämnen, såsom diagnostik och behandlingsplanering.

Det är dock värt att notera att termen "mannekäng" inte är specifik för den medicinska utbildningen eller sjukvården, utan kan användas i många olika kontexter för att referera till en dummy eller modell av en mänsklig kropp.

Diocylsulfosuccinic acid (DSS) är en anionisk surfactant och det har medicinsk användning som ett laxermedel för att behandla chronisk obstipation och förbereda patienter inför kolonoskopier. Det fungerar genom att irritera tarmens slemhinna, vilket orsakar inflammation och ökar peristaltiken, eller muskelkontraktionerna i tarmen, för att främja avföringen. DSS är också ett vanligt använt laboratorieföreningsmedel för att inducera colit i djurmodeller för forskningsändamål.

Total lung capacity (TLC) är ett mått på den totala volymen av luft som kan inandas och hållas i lungorna vid maximal andning. Detta inkluderar alla kompartement i lungorna: de aktiva vävnaderna som kallas alveoler, de mindre luftfyllda rummen som kallas bronkioler och de död lumina som kallas bronkier. TLC kan användas för att bedöma lungfunktionen hos en individ och det mäts vanligtvis med hjälp av en spirometer eller en body plethysmograph.

Utandningsreservvolymen (ERV, Exhaled Residual Volume) är den volym luft som fortfarande finns kvar i lungorna efter att en maximal utandning förekommit. Detta innebär att ERV representerar den luft som inte kan tas ut på ett säkert sätt, och därför alltid kommer att vara kvar i lungorna.

ERV mäts vanligen under kontrollerade laboratorieförhållanden med hjälp av speciella andningsprovokationsmetoder och utrustningar som till exempel en spirometer eller bodyplethysmografi. Värdet på ERV kan variera beroende på individuella skillnader, men är vanligen i storleksordningen mellan 0,5-1,5 liter luft hos en vuxen person.

Det är viktigt att notera att ERV inte ska förväxlas med den totala lungvolymen (TLC) eller den vitala kapaciteten (VC), som båda mäter andra aspekter av lungfunktionen.

Bronchoalveolär sköljvätska, eller BAL (bronchoalveolar lavage), är en medicinsk term som refererar till en teknik där ett slags vätska används för att tvätta och samla in celler och andra partiklar från de små luftsäckarna (alveolerna) i lungorna. Denna procedure används ofta för att diagnostisera eller behandla olika lungsjukdomar, som lunginflammation, interstitiell lungvävssjukdom och cancer.

Den bronkoalveolära sköljvätskan är vanligtvis en fysiologisk saltlösning som sprutas in i lungorna med hjälp av en bronchoskop, ett slags tunn tub som leds genom näsan eller munnen och ner i luftvägarna. När vätskan har suttit i luftvägarna under en kort stund, dras den tillbaka tillsammans med de celler och partiklar som funnits i alveolerna. Denna vätska kan sedan analyseras för att få information om patientens lungstatus och hälsa.

Medicinskt sett betyder "syrgasförbrukning" vanligtvis mängden syre som en patient förbrukar under en viss tidsperiod, ofta uttryckt i liter per minut. Denna mätning används ofta inom intensivvården för att övervaka patienters andningsstatus och behov av mekanisk ventilation. En ökad syrgasförbrukning kan indikera en försämrad lungfunktion eller ett allvarligare tillstånd, medan en minskad förbrukning kan vara ett tecken på att patienten börjar andas normalt igen.

Erytrocytvolym (også kalt hematokrit) er en måling av den relative andelen av røde blodlegemer (erytrocyter) i et given volum blod. Det angis som en prosentandel, og normale verdier for en voksen person vil typisk være på omkring 40-54% for menn og 36-48% for kvinner.

Erytrocytvolymen kan bli målt ved hjelp av en enkel blodprøve, der innebærer å trekke ut et lite volum blod fra en vene i armsålen og analysere det i et laboratorium.

Et forhøiet erytrocytvolym kan være ein indikator på forskjellige tilstandar, som t.ex. dehydrering, lungesykdomer, hjerte-/karsykdomar eller sykdommer som fører til økt produksjon av røde blodlegemer i kroppen (t.ex. polycytemia vera). Et laagt erytrocytvolym kan være ein indikator på anemia eller andre tilstandar som fører til mangel på røde blodlegemer i kroppen.

Hjärtminutvolym (HMV) är ett mått på hur mycket blod som pumpas ut från vänster hjärtkammare per minut. Det kan beräknas genom att multiplicera hjärtfrekvensen (antal slag per minut) med slagvolymen (hur mycket blod som pumpas ut per slag).

HMV kan anges i liter per minut (L/min) och normalt är det för en vuxen mellan 50 och 70 ml/slag, vilket ger ett HMV på cirka 4-6 L/min under vila. Vid fysisk aktivitet kan HMV öka upp till 20-30 L/min eller mer beroende på individens ålder, kön och träningstillstånd.

Reducerad hjärtminutvolym kan vara ett tecken på hjärtsvikt eller andra hjärtsjukdomar.

'Vitalkapacitet' er en medicinsk terminologi, der refererer til det maksimale beløb af luft, som et personligt lunge kan udsætte sig for efter en dyb indånding. Dette mål anvendes ofte som en del af en række diagnostiske eller funktionelle prøver, der måles for at evaluere lungefunktion og eventuel lungesygdom. Vitalkapaciteten er et vigtigt mål for at bestemme den totale lungevolumen og kan hjælpe med at diagnosticere forskellige lungepatologier, herunder restriktive og obstruktive lungesygdomme.

'Sinusarytmi' refererer til den normale hjerterytme, som styres af sinusknuden (SA-noden), som ligger i højre overkammer. Denne nod fungerer som en naturlig pacemaker for hjertet og sender elektriske impulser til de andre hjerteceller, hvilket får hjertet til at kontraherer (slå) regelmæssigt. Normalt bør sinusrytmen have en frekvens på 60-100 slag per minut for en voksen ved hvile. Hvis hjertets rytme afviger fra denne normale rytme, kaldes det for en arrhythmia.

Aerosoler definieras inom medicinsk kontext som en suspension av mycket små luftburen partiklar, ofta mindre än 5 mikrometer i diameter. Dessa partiklar kan innehålla bland annat virus, bakterier eller allergeni och kan hos människor orsaka andningssjukdomar när de inhaleras. Aerosoler kan genereras från olika källor såsom hostning, tal, exersiserande aktiviteter eller mekaniska processer som sprayar eller nebuliserar vätskor.

Lungsurfaktanter, eller surfactanter som de ofta kallas på engelska, är ytaktiva substanser som produceras och secreteras av typ II alveolära celler i lungorna. Deras främsta funktion är att reducera ytanspänningen vid alveolarnas luft-vätskegräns, vilket underlättar för lungsäckarna att expandera och inte kollapsa när de utsätts för den negativa tryckskillnaden som uppstår när vi andas in.

Surfactanten består av ett komplext mix av lipider (främst fosfolipider) och proteiner, varav surfactantprotein A, B, C och D har visat sig ha viktiga funktioner i att stabilisera alveolärstrukturen, modulera immunförsvaret och skydda lungorna från infektioner.

Förlust eller onormalt nedsatt surfactantproduktion kan leda till allvarliga andningssvårigheter hos nyfödda barn, en patologisk tillstånd som kallas för respiratorisk distresssyndrom (RDS). Behandlingen innefattar ofta substitutionsbehandling med syntetiska surfactanter.

Syrebrist, också känt som acidos, är ett medicinskt tillstånd där kroppens blod eller andra kroppsv likuor har för lågt pH-värde, vilket innebär att de är för sura. Normal pH-värde för blodet ligger mellan 7,35 och 7,45. Vid syrebrist sjunker pH-värdet under 7,35.

Syrebrist kan orsakas av olika faktorer, till exempel när kroppen producerar för mycket syra, när njurarna inte kan eliminera tillräckligt med syra eller när kroppen inte får tillräckligt med syre. Symptomen på syrebrist kan variera beroende på allvarlighetsgraden och kan inkludera andnöd, yrsel, trötthet, muskelkramp, samt i allvarliga fall koma eller dödsfall. Behandlingen av syrebrist beror på orsaken till tillståndet och kan innebära behandling med basmedel för att neutralisera överflödig syra, syreterapi för att öka syretillförseln till kroppen eller behandling av underliggande sjukdom orsakande syrebristen.

Den medicinska definitiven av "diafragma nerv" saknas, eftersom det inte existerar någon etablerad medicinsk term med denna benämning. Möjligen kan du ha förväxlat det med "diaphragmatic (fibrositic) neuralgia", som är en mycket sällsynt neurologisk smärtsyndrom som involverar irritation eller skada av de nerver som innerverar diaframgan (bröstkorgens muskelplatta).

Toraxvägg, även kallad bröstvägg, är en anatomisk term som refererar till den muskulösa och skeletetstrukturen som skiljer toraxhålan (där lungorna, hjärtat och andra vitala organ finns) från den övriga kroppen. Toraxväggen består av flera strukturer:

1. Revbenen: Två par revben (övre revben och nedre revben) skyddar de främre delarna av lungorna och hjärtat.
2. Bröstmuskler: Mellanrevbenens muskler (intercostalmuskler) fäster på revbenen och hjälper till att forma en muskulös vägg som möjliggör andning genom att expandera och komprimera toraxhålan.
3. Bröstbenet (sternum): Det långa, platta benet i mitten av bröstkorgen som förbinder de övre revbenen med varandra.
4. Ryggkotorna: De bakre delarna av toraxväggen består av ryggkotorna och musklerna i ryggen, inklusive ryggradsmusklerna (paraspinalmusklerna) och andra muskler som stödjer kroppens rörelser.

Sammanfattningsvis är toraxväggen en viktig struktur som skyddar de vitala organen i brösthålan och hjälper till att underlätta andning genom expansion och kompression av toraxhålan.

Obstruktiva lungsjukdomar är en grupp sjukdomar som kännetecknas av ett förträngt luftflöde i de lägre luftvägarna (bronker och bronkioler) i lungorna. Detta orsakas vanligen av inflammation, slemavsättning eller muskulär överaktivitet som stänger till eller förtränger luftvägarna delvis eller helt.

Exempel på obstruktiva lungsjukdomar inkluderar:

1. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (COPD): En kronisk inflammatorisk lungsjukdom som orsakas av exponering för skadliga ämnen, vanligtvis rökning. COPD innefattar både kronisk bronkit och emfysem.
2. Astma: En kronisk luftvägsinflammatorisk sjukdom som orsakas av en överreaktion på olika utlösare, såsom pollen, damm, rök eller stress. Astmans symptom inkluderar andnöd, hosta och syrgaspåtagande.
3. Bronkiektasi: En sjukdom där de mellersta luftvägarna i lungorna är skadade och utvidgade, vilket orsakar en förtjockning av luftvägarnas väggar och en ökad slemproduktion.
4. Cystisk fibros (CF): En ärftlig sjukdom som orsakas av mutationer i CFTR-genen, vilket leder till en förändrad saltbalans i kroppen och en överdrivet viskös sekret i luftvägarna.
5. Bronkiolit: En akut infektion som orsakas av virus och drabbar de små luftvägarna (bronkioler) i lungorna, vilket kan leda till andningssvårigheter hos spädbarn och små barn.

Det är viktigt att söka vård om man upplever andnöd, hosta eller andra andningssymptom som inte förbättras över tiden. En läkare kan undersöka orsaken till symptomen och ge en korrekt diagnos och behandling.

"Blodvolymsbestämning" är en analysmetod som används för att bestämma mängden syretransporterande hemoglobin och antalet röda blodkroppar i ett given volym av helt blod. Detta ger en uppfattning om individens totala transportkapacitet av syre till kroppens vävnader. Enheten för blodvolym är vanligtvis given i milliliter (ml).

Helium är ett ädla gas med atomnummer 2 och kemisk beteckning He på periodiska systemet. Helium är det näst lättaste grundämnet efter väte och förekoms naturligt i jordens atmosfär till omkring 5 ppm (delar per miljon). Det upptäcktes första gången 1868 av den franske astronomen Pierre Janssen under en solförmörkelse.

Helium är ett färglöst, luktlöst och smaklöst gas som har en mycket låg densitet och kokpunkt (-269°C). Det används inom många olika områden, till exempel inom medicinen för att fylla upp ballonger som används vid lungprover, inom dykning för att rengöra andningsgasflaskor och i MRI-scanningar för att kyla ner supraledande magneter.

Helium är också ett icke-reaktivt gas, vilket betyder att det inte reagerar med andra grundämnen eller ämnen under normala förhållanden. Detta gör det till ett mycket användbart gas i många industriella och medicinska tillämpningar där en icke-reaktiv atmosfär behövs.

Respiratory-gated imaging techniques are medical procedures used in radiology to reduce motion artifacts caused by respiratory movements during the acquisition of images, particularly in imaging exams such as computed tomography (CT) and magnetic resonance imaging (MRI). These techniques synchronize the image data acquisition with the patient's breathing pattern, allowing for more accurate and clearer images.

During a respiratory-gated imaging exam, the patient is instructed to breathe normally while data is collected. The system then monitors the patient's breathing motion, often through the use of external sensors or internal markers, and triggers image acquisition only during specific phases of the breathing cycle, typically during the end-expiratory phase when respiratory motion is minimal. This results in a series of images that are less affected by respiratory motion, improving diagnostic accuracy and reducing the need for repeat exams.

Respiratory-gated imaging techniques are particularly useful in imaging exams of the chest and upper abdomen, where respiratory motion can significantly degrade image quality and compromise diagnostic confidence. Examples include the evaluation of lung nodules, tumors, or other pulmonary pathologies, as well as the staging and treatment planning for various cancers in the thoracic and upper abdominal regions.

En larynxmask är ett medicinskt redskap som används under intubation och mekanisk ventilation för att säkerställa luftvägsvägen. Den består av en flexibel, slangformad plasttube med en inflatable cuff (luftfylld kudde) på änden som sitter i struphuvudet. När cuffen är inflaterad skapas ett tätt lufttätt rum runt stämbanden och rörelsefritt luftflöde uppnås. Larynxmasken placeras vanligtvis genom munnen eller näsan, beroende på typ av larynxmask och metod för placering. Den används ofta när intubation via svalget är svår eller otillgänglig, såsom vid trauma, operationer i ansiktet eller halsen, ökad risken för magvätskeyrsel eller underviktnad.

Bronchoskopisk effektiv dosering (BED) eller "bronchial squeezing medication" refererar till läkemedel som ges under bronchoskopi och har till syfte att reducera överflödig sekretproduktion, eradicera eventuell infektion och underlätta avlägsnandet av sekret från de centrala luftvägarna. Exempel på sådana medel inkluderar antibiotika, antiseptiska lösningar och mukolytika. Genom att reducera sekretans sammanpressningsgrad på de centrala luftvägarnas slemhinnor kan andningen underlättas hos patienter med nedsatt lungfunktion, till exempel sådana som lider av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) eller bronkiektasi.

Interactive Ventilatory Support (IVS) är ett samlingsbegrepp för olika typer av mekanisk ventilation där patientens eget andningsmönster bevaras och stöds i en interaktiv process. IVS används ofta när patienten har nedsatt andningsförmåga, till exempel på grund av svår lungsjukdom eller efter en operation.

IVS kan innebära olika typer av mekanisk ventilatorisupport, såsom spontan andning med positiv lufttryck (SPA/CPAP), assisterad/assistans-kontrollerad andning (A/AC) eller synchroniserad intermittent mandatory ventilation (SIMV).

IVS-modeller är utformade för att vara flexibla och anpassningsbara efter patientens individuella behov, med syfte att underlätta andningen och ge andningsstöd samtidigt som patienten fortfarande har kontroll över sin egen andning. IVS kan hjälpa till att förhindra atelektaser (sammanfall av lungblåsor), minska arbetsbördan på andningsmuskulaturen och förbättra gasutbyte i lungorna.

Analog-digitalomvandling (AD-omvandling) är en process där ett analogt signals värde omvandlas till ett diskret, digitalt värde. Detta görs genom att jämföra amplituden hos det analoga signalet med olika nivåer och tilldela varje nivå ett binärt tal.

I medicinsk kontext kan AD-omvandling användas för att omvandla biologiska signals som elektrokardiogram (ECG), elektroencefalografi (EEG) och blodtrycksmätningar till digitala data som kan bearbetas och analyseras av datorer. Denna process möjliggör att kliniker och forskare kan få insikt i olika fysiologiska tillstånd och hälsa hos patienter.

Hjärtfrekvens är ett mått på hur ofta hjärtat slår per minut. Det är antalet slag som hjärtats kamrar gör under en minut. Hälsa hjärtfrekvensen kan ge en indikation om hur väl hjärtat fungerar och om det finns några hjärtsjukdomar eller andra hälsoproblem.

För en vuxen person i vila är en normal hjärtfrekvens vanligtvis mellan 60 och 100 slag per minut, men det kan variera beroende på ålder, fysisk aktivitet och andra faktorer. Vid intensiv fysisk aktivitet kan hjärtfrekvensen stiga till uppemot 200 slag per minut.

Det är viktigt att notera att en låg eller hög hjärtfrekvens kan vara ett tecken på olika hälsoproblem och bör undersökas av en läkare om det uppfattas som oroväckande.

'Resuscitation' er en medisinsk betegnelse for å genoprette livstilsyndene hos noen som har ophørt med å pulsere og/eller å holde vekkete. Dette involverer vanligvis å gjenopprette normal blodomsøking til viktige organer ved hjelp av kunstig åndedrakt og hjertekompresjon, også kjent som hjerte-luns-livssupport (HLL). Resusitasjon kan også inneholde andre behandlinger som er designet til å korrigere underliggende problemer som har ført til iltesituasjonen.

Målet med resusitasjon er å stabilisere pasienten så snart som mulig og å forberede dem på ytterligere behandlinger, slik som yderligere undersøkelser eller kirurgiske ingrep. Resusitasjonsprosessen kan være livreddende og kan redde livet til noen som ellers ville ha dødd.

"Bronchsammandragning" er en medisinsk term som refererer til å høre lyden av luftpassasjen i de større bronkene under veiledning av et stetoskop. Denne lyden er normalt ikke hørbar under normal avlytning, men kan oppdages ved å trykke stetoskopet hardt mot brystet over de store bronkene. Bronchsammandragningen kan være forstærket ved forskjellige lungsymptomer som eksempelvis infeksjoner, astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).

Lyden av bronchsammandragning er karakteristisk fordi den låter høyere pitchet og skarpere enn lyden av normal ånding. Den kan også være mer hørbar under utåt-ånding (ekspirium) enn innåt-ånding (inspirium).

Det er viktig å undersøke for bronchsammandragninger når en pasient har symptomer som kan tyde på en lungsjukdom, da det kan være et indikator på en alvorlig situasjon.

Neonatologi, eller nyföddamedicin, är en subspecialitet inom pediatrik som fokuserar på vård och behandling av nyfödda barn, särskilt de som är födda för tidigt eller har någon form av medicinska problem. Neonatologer är läkare som har specialiserat sig på att hantera komplexa situationer relaterade till nyfödda barns vård, inklusive andningsstöd, näringsstöd och behandling av infektioner, hjärt- och njursjukdomar samt neurologiska problem. De arbetar ofta i neonatalvårdsavdelningar (NICU) på sjukhus, där de kan ge intensiv vård till de allra sårbaraste nyfödda barnen.

Andningsförlamning, även kallat respiratorisk muskulatur flaccid paralys, är ett medicinskt tillstånd där andningsmuskulaturen blir slapp (flaccid) och inte kan fungera korrekt. Detta kan leda till att patienten har svårigheter att andas och transportera syre till kroppen, vilket kan vara livshotande.

Orsaken till andningsförlamning kan variera, men det kan exempelvis bero på skador på ryggmärgen, neurologiska sjukdomar, förgiftning eller påverkan av vissa läkemedel. I vissa fall kan andningsförlamning behandlas med respiratorisk stöd, till exempel med en mask som hjälper patienten att andas, eller med mediciner som stödjer andningsmuskulaturen. I allvarliga fall kan patienten behöva intuberas och placeras på livsuppehållande behandling i en intensivvårdsavdelning.

'Forcerat utandningsflöde' är ett medicinskt begrepp som ofta används inom områdena lung- och andningsmedicin. Det kan definieras som en form av aktiv andning där individen aktivt och med större kraft än normalt pressar ut luften från sina lungor.

Detta kan ske under olika förhållanden, till exempel vid behandlingar såsom manuell eller mekanisk ventilation, där det kan användas som ett sätt att hjälpa patienten att tömt lungorna på luft och öka utbytet av syre och koldioxid. Det kan också förekomma spontant hos personer med andningssvårigheter, till exempel vid astmaanfall eller andra former av obstruktiv lungsjukdom, där individen försöker aktivt pressa ut luft för att öka luftflödet genom de delvis blockerade luftvägarna.

Det är värt att notera att forcerat utandningsflöde kan vara fysiskt ansträngande och bör därför användas med försiktighet, särskilt hos personer med svaga andningsmuskler eller andra andningsrelaterade problem.

Intermittent overpressure ventilation (IOV) är en typ av mekanisk ventilation där lungorna utsätts för perioder med övertryck, alternerat med perioder av kontrollerad eller obehindrad exspiration. Detta kan användas som en behandlingsstrategi för patienter med akut respiratorisk distress syndrom (ARDS) och andra sjukdomar som påverkar andningen.

Under övertrycksperioderna pressas lungorna ut med luft, vilket hjälper till att öppna upp de små luftvägarna (alveolerna) och förbättra syreutbytet. Under exspirationstiderna kan patienten andas fritt eller med en lättare kontrollerad mekanisk ventilation, beroende på behov.

IOV är en avancerad teknik som kräver noggrann övervakning och justering för att undvika skador på lungorna orsakade av alltför högt övertryck. Den kan vara användbar i vissa fall där standardventilation inte ger tillräcklig syresättning eller avlägsnande av koldioxid från blodet.

Anatomical models are three-dimensional representations of the structures and components of the human body or its parts. These models can be created in various forms such as physical models made of materials like plastic or wax, or digital models used in computer simulations. Anatomical models serve as educational tools for students, healthcare professionals, and researchers to visualize and understand complex anatomical structures and relationships that may be difficult to appreciate through two-dimensional images alone. They can also be useful for planning and practicing surgical procedures, studying pathologies, and developing medical devices or treatments.

'Blodtryck' är ett medicinskt begrepp som refererar till den kraft som utövas av blodet mot kärlväggarna i de artärer som försörjer kroppen med syre- och näringsriktigt blod. Blodtrycket mäts vanligtvis i millimeter kvicksilver (mmHg) och består av två värden: systoliskt blodtryck och diastoliskt blodtryck.

Systoliskt blodtryck är det högsta trycket som uppnås under hjärtats slag, när kamrarna kontraherar och pumpar ut blodet i kroppen. Detta inträffar vanligtvis vid ungefär 120 mmHg under normala förhållanden.

Diastoliskt blodtryck är det lägsta trycket som uppnås under hjärtats slag, när kamrarna vilar och fylls på med blod. Detta inträffar vanligtvis vid ungefär 80 mmHg under normala förhållanden.

Dessa två värden tas tillsammans som ett totalblodtryck, till exempel 120/80 mmHg, och ger en indikation på individens kardiovaskulära hälsa. Högt blodtryck, även kallat hypertension, kan öka risken för allvarliga hälsoproblem som hjärtinfarkt, stroke och njursvikt.

Magnetisk Resonansstomografi (MRI), även kallat Kärnmagnetisk Resonans (NMR) är en icke-invasiv diagnostisk bildgebande teknik som använder starka magnetiska fält och radiovågor för att producera detaljerade bilder av inre strukturer och funktioner i kroppen.

Under en MRI-undersökning placeras patienten i en tunn, rörlig bädd som glider in i en tunnelformad magnetisk resonansscanner. Scannern genererar ett starkt magnetfält som får protonerna (atomkärnor) i kroppens vätskor att orientera sig parallellt med magnetfältet. Radiovågor används sedan för att störa denna orientering, och när radiovågorna stängs av återgår protonerna till sin ursprungliga position. Detta ger upphov till en svagt elektromagnetiskt fält som detektorer i scannern kan uppfatta och tolka för att skapa två- eller tredimensionella bilder av kroppens inre.

MRI används vanligtvis för att undersöka mjuka vävnader, såsom hjärnan, ryggraden, muskler, ligament och inre organ, och är speciellt användbar för att upptäcka skador, inflammationer, tumörer och andra avvikelser.

I medicinska sammanhang kan ‘framstupaläge’ (engelska: *prolapse*) definieras som en tillstånd där en kroppsdel, ett organ eller en struktur förskjuts från sin normala position. Detta kan ske till följd av slapp muskulatur, skada, åldrande eller ökat tryck på området.

Exempel på olika typer av framstupalägen inkluderar:

* Vaginal prolaps: När vaginans väggar förlorar stöd och faller ned i eller utanför slidan.
* Uterusprolaps: När livmodern (matris) förskjuts från sin normala position inne i bäckenet och pressar ned i slidan.
* Beckenbottenprolaps: När musklerna och bindväven i bäckenbotten försvagas och låter tarmslemhinnor, blåsa eller livmoder glida ned från sin normala position.
* Anal prolaps (rektal prolaps): När en del av rektum (slutet av tjocktarmen) glider ut genom anus, särskilt när man sträcker på sig för att göra en avföring.

Behandlingen för framstupalägen kan variera beroende på typ, svårighetsgrad och personliga faktorer, men den kan inkludera vila, övningar, mediciner, hjälpmedel eller kirurgi.

Lungkollaps, också känd som pneumothorax, är ett tillstånd där luft ansamlas i pleurahuvan (den yttre höljet kring lungorna) och orsakar en delvis eller fullständig sammanpressning av lungan. Detta kan ske akut eller vara en långsam process. Orsaken kan vara en skada, ett sönderfall i lungvävnaden eller som komplikation till en underliggande lungsjukdom. Symptomen kan inkludera plötslig bröstsmärta, hosta, andfåddhet och ibland även halsvärk. Behandlingen kan vara observation, aspiration av luften eller placerande av en dränageförbindelse för att avlasta lungan och ge lägre tryck i pleurahuvan. I vissa fall kan kirurgiskt ingrepp behövas.

"Resultatens reproducerbarhet" är ett begrepp inom forskning och medicin som refererar till förmågan att upprepa en experimentell studie eller ett försök och få liknande eller identiska resultat. Detta är viktigt eftersom det stärker den vetenskapliga evidensen för ett visst fynd eller en viss slutsats.

En studie som har hög reproducerbarhet innebär att andra forskare kan upprepa experimentet och få samma resultat, även om de använder olika metoder eller prover. Detta är ett fundamentalt koncept inom vetenskapen eftersom det understryker vikten av objektivitet och pålitlighet i forskningsprocessen.

I medicinsk forskning kan reproducerbarhet vara särskilt viktig när det gäller studier som undersöker effekterna av olika behandlingsmetoder eller läkemedel. Om en studie inte har hög reproducerbarhet, kan det ifrågasättas hur tillförlitliga dess resultat är och om de verkligen kan appliceras i klinisk praktik.

"Three-dimensional image creation" in medical terms refer to the use of technology to create a 3D representation of anatomy, physiological processes, or pathology within the human body. This can be achieved through various imaging techniques such as computed tomography (CT), magnetic resonance imaging (MRI), ultrasound, and confocal microscopy. These images allow medical professionals to visualize and analyze structures and functions in greater detail, providing valuable information for diagnosis, treatment planning, and research.

Three-dimensional image creation can also be used in surgical planning and guidance, allowing surgeons to practice and simulate procedures before performing them on patients. Additionally, 3D printing technology has emerged as a powerful tool for creating physical models of patient anatomy, providing a hands-on tool for surgeons to plan and rehearse complex surgeries. Overall, three-dimensional image creation has revolutionized the field of medicine, improving diagnostic accuracy, surgical outcomes, and patient care.

Den medicinska termen för "buk" är abdomen. Abdomen är den del av kroppen som ligger mellan bröstkorgen (thorax) och bäckenet (pelvis). Den innehåller flera viktiga organ såsom levern, magsäcken, tarmarna, bukspottkörteln, njurarna och könsorganen.

Variansanalys (ANOVA) är en statistisk metod som används för att undersöka om det finns några signifikanta skillnader mellan grupper i ett experiment. Den jämför medelvärdena hos två eller fler grupper och beräknar variansen inom varje grupp samt totalvariansen över alla grupper. Sedan använder den en F-test för att avgöra om det finns någon signifikant skillnad mellan grupperna. Metoden bygger på jämförelser av gruppers standardavvikelser och är därför särskilt användbar när man vill undersöka effekter hos flera grupper samtidigt.

Den vagusnerven (latin: nervus vagus) är den tionde cranial nervesnerven och är den nerv som innerverar de flesta av kroppens inre organ. Den går från hjärnan via halsen till bröstet och buken, och styr bland annat hjärtats, lungornas och mag-tarmsystemets funktioner. Den vagusnerven är en del av det parasympatiska nervsystemet och bidrar till att hålla kroppen i ett jämviktstillstånd.

Det finns ingen medicinsk definition av "hundar", eftersom hundar inte är ett medicinskt begrepp. En hund är en typ av djur, en domesticerad varietet av vargen (Canis lupus familiaris). Även om det kan finnas veterinärmedicinska frågeställningar och behandlingar som är specifika för hundar, så är de inte en del av en medicinsk definition.

Luftvägshinder är ett medicinskt begrepp som refererar till någonting som förhindrar luften från att flöda fritt genom andningsvägar, vilket kan orsaka andnöd eller andningssvårigheter. Detta kan bero på olika anatomiska avvikelser, strukturella skador, inflammation eller funktionella störningar i luftvägarna.

Exempel på luftvägshinder inkluderar, men är inte begränsade till:

1. Struma (en förstorad sköldkörtel som trycker på luftstrupen)
2. Epiglottit (inflammation eller svullnad av struphuvudet)
3. Obstruktion i näsan, svalget eller luftstrupen (till exempel orsakat av en tumör, polyper, främmande kropp eller andningsvägssekret)
4. Astma (kramp i de muskler som omger de små luftvägarna i lungorna)
5. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (COPD) (förträngning av de små luftvägarna orsakad av tobaksrökning eller andra skador)
6. Anafylaxi (allvarlig allergisk reaktion som kan orsaka svullnad i svalget och andningsvägarna)
7. Åldersrelaterade förändringar i strukturen och funktionen av de övre luftvägarna.

Organstorlek är ett mått på storleken på olika organ i kroppen, ofta uttryckt i volymen (till exempel i kubikcentimeter, cm3) eller i vikt (till exempel i gram, g). Organens storlek kan variera mellan individer beroende på en rad faktorer som kön, ålder, genetiska faktorer och hälsostatus. I vissa fall kan organens storlek användas som ett sätt att bedöma hälsan hos en individ, till exempel när man mäter storleken på levern för att undersöka om den är utsatt för skada eller sjukdom.

Tracheotomi är ett medicinskt ingrepp där man skapar en öppning genom halsen och skiljer trakean (luftstrupen) från matstrupen. Detta görs vanligen genom att skära ett hål i framsidan av struphuvudet och sedan in i luftstrupen.

Denna procedure utförs oftast när en patient har svårigheter med andningen på grund av någon form av luftvägsobstruktion eller när det behövs långvarigt mekaniskt stöd för andning, till exempel vid användning av respirator.

Efter en trakeotomi får patienten en så kallad trakeostoma, vilket är den konstgjorda öppningen i luftstrupen där en trakeostomisk tub kan placeras för att underlätta andningen och bortledning av slem eller sekret.

Intermittent övertrycksandning, även kallat intermittent hypertension eller skjutande blodtryck, är en medicinsk term som beskriver en typ av blodtrycksförändring där personen upplever plötsliga och tillfälliga ökningar av sitt systoliska blodtryck. Detta innebär att det övre värdet i ett blodtrycksmätning (systole) stiger över 140 mmHg, medan det undre värdet (diastole) förblir normalt eller något högre än normalt. Dessa blodtrycksspisar kan vara från milda till allvarliga och kan vara kopplade till olika sjukdomstillstånd eller fysiska reaktioner.

Intermittent övertrycksandning skiljer sig från den kontinuerliga övertrycksandningen, där både systoliskt och diastoliskt blodtryck är beständigt högt. Vid intermittent övertrycksandning kan personen ha normalt eller något högre än normalt blodtryck mellan de plötsliga spikarna.

Orsakerna till intermittent övertrycksandning kan variera, men de kan inkludera vissa mediciner, illegala droger, emotionell stress, fysiskt påfrestningar, vissa sjukdomar och förhöjda nivåer av hormoner som adrenalin. Ibland kan orsaken inte fastställas. Det är viktigt att undersöka orsakerna till intermittent övertrycksandning, eftersom det kan vara ett tecken på underliggande sjukdomar eller livsstilsfaktorer som behöver behandlas.

"Bukmuskler" refererar till de muskler som sitter i bukhålan och hjälper till att forma och stödja buken. Det finns fyra par bukmuskler:

1. Rektus sheath och rectus abdominis: Den främre, platta muskeln som löper från bröstbenet ner till blygdbenet kallas rectus abdominis. Denna muskel är innesluten i en tjock, sklerotisk fascia (rectus sheath) som hjälper att skydda den och ge den stöd.
2. External oblique: Det yttre, triangulära bukmuskelskiktet som löper diagonalt ner från revbenen till blygdbenet kallas external oblique. Denna muskel hjälper till att flexa, rotera och sidoböja ryggraden.
3. Internal oblique: Det inre, triangulära bukmuskelskiktet som ligger under external oblique kallas internal oblique. Denna muskel löper i motsatt riktning jämfört med den yttre obliqua och hjälper till att flexa, rotera och sidoböja ryggraden.
4. Transversus abdominis: Det innersta, horisontella bukmuskelskiktet som ligger under internal oblique kallas transversus abdominis. Denna muskel hjälper till att komprimera (trycka samman) innehållet i buken och stödja ryggraden.

Sammanfattningsvis är bukmuskler de muskler som hjälper till att forma och stödja buken, flexa, rotera och sidoböja ryggraden samt komprimera innehållet i buken.

'Vätskeandning' (i medicinska sammanhang ofta benämnt som 'diures', från grekiskans 'ouron' som betyder urin) refererar till mängden urin som produceras och utsöndras av njurarna under en given tidsperiod. Det är ett viktigt medicinskt mått för att bedöma njurens funktion och mängden vätska i kroppen.

En normal vätskeandning kan variera beroende på individen, men vanligtvis producerar en vuxen person mellan 800 ml och 2000 ml urin per dygn. Vätskeandningen kan påverkas av olika faktorer som ålder, kön, kroppsvikt, kosthåll, fysisk aktivitet och vissa läkemedel eller sjukdomar.

Förhöjd vätskeandning kan vara ett tecken på vissa sjukdomstillstånd som diabetes, högt blodtryck, hjärtproblem eller njursjukdomar. Lägre än normalt med vätskeandning kan också vara ett tecken på andra sjukdomar som dehydrering, skador på njurarna eller vissa neurologiska tillstånd.

Intrinsic Positive-Pressure Respiration (IPPR) refers to a type of respiratory pattern that occurs when the pressure within the airways becomes positive during exhalation, making it difficult for the individual to breathe out fully. This can lead to breath stacking, where each new breath is added to the previous one, increasing the overall lung volume.

IPPR can be caused by various factors, including certain medical conditions such as chronic obstructive pulmonary disease (COPD), asthma, or neuromuscular disorders that affect the respiratory muscles. It can also occur in individuals who use mechanical ventilation with poorly adjusted settings.

Intrinsic positive-pressure respiration can result in several complications, including decreased lung compliance, reduced oxygenation, and increased work of breathing. Therefore, it is essential to manage IPPR through appropriate treatments such as bronchodilators, pulmonary rehabilitation, or adjustment of mechanical ventilation settings.

Metamfetamin är ett starkt centralstimulerande preparat och ett av de aktiva substanserna i drogen krympboende. Metakolinklorid är däremot ett läkemedel som används för att behandla metamfetaminmissbruk.

Metakolinklorid är en långverkande, reversibel inhibitor av det enzym som bryter ner dopamin (dopaminhydroxylas). Genom att hindra nedbrytningen av dopamin ökar koncentrationen av dopamin i hjärnan och minskar på så sätt behovet av metamfetamin.

Metakolinklorid ges ofta som en del av ett multimodalt behandlingsprogram för metamfetaminberoende, tillsammans med psykosocialt stöd och andra medicinska behandlingar. Det bör endast användas under övervakning av en läkare på grund av riskerna för biverkningar som sänkt blodtryck, yrsel, trötthet, illamående och kräkningar.

Biological models är matematiska eller datorbaserade representationer av biologiska system, processer eller fenomen. De används inom forskning för att simulera, analysera och förutsäga beteendet hos komplexa biologiska system, som exempelvis celler, organ, populationer eller ekosystem. Biological models kan vara mekanistiska (baserade på förståelse av underliggande mekanismer) eller empiriska (baserade på experimentella observationer och korrelationer). Exempel på biologiska modeller inkluderar systemdynamikmodeller, differentiall equations-modeller, agentbaserade modeller och neuronala nätverksmodeller.

Andnödssyndrom hos nyfödda, även känt som "neonatal respiratory distress syndrome (NRDS)", är ett lungsjukdomstillstånd som främst drabbar för tidigt födda barn. Det orsakas av brist på surfaktant, ett ämne i lungorna som hjälper till att hålla alveolerna öppna under andningen.

NRDS kännetecknas av andningssvårigheter, snabbt och ytligt andetag, grå/blå färg på huden (cyanos), ljudliga andningsljud och i vissa fall även lungor som hörs när barnet andas. Behandlingen innefattar ofta surfaktantbehandling, syrgas, CPAP (continuous positive airway pressure) eller mekanisk ventilation för att stödja barnets andning och ge lägre lufttryck i lungorna.

För tidigt födda barn rekommenderas ofta att få antenatal steroidbehandling till modern innan förlossningen, vilket kan hjälpa till att minska risken för NRDS genom att stimulera produktionen av surfaktant i barnets lungor.

Lungcirkulation, eller lungblodomsättning, är ett medicinskt begrepp som refererar till den del av hjärt- och cirkulationssystemet som involverar lungorna. Detta inkluderar blodets väg från höger kammare i hjärtat, genom lungsartärerna (pulmonalartärerna) till lungornas kapillärer, där syre fångas upp och kolmonoxid avges. Sedan transporteras det oxygenerade blodet tillbaka till vänster kammare i hjärtat via lungevenerna (pulmonalvenorna). Därifrån pumpas blodet ut i resten av kroppen genom aortan och andra kroppsartärer. Lungcirkulationen är en nödvändig del av andningsprocessen och hjärt-kretsloppet, eftersom den förser kroppen med syre och tar bort kolmonoxid.

Patientövervakning (i medicinska sammanhang) kan definieras som den process där patientens tillstånd eller funktion aktivt övervakas och dokumenteras för att upptäcka eventuella avvikanden eller komplikationer under diagnostisering, behandling eller rehabilitering. Detta kan involvera kontinuerlig eller intermittent observering av vitala tecken (som puls, blodtryck, andning och temperatur), neurologiska funktioner, sömnmönster, fysisk aktivitet och andra relevanta biomarkörer beroende på patientens specifika tillstånd eller behandling. Patientövervakning kan utföras manuellt av en vårdpersonal eller med hjälp av teknik och teknologi som telemetri, monitorering av vitala tecken och elektroniska hälsoregister.

"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning. Den innebär att data insamlas prospektivt, det vill säga efter ett bestämt datum och framåt, medan deltagarna fortfarande är i livet och studeras över en viss tidsperiod. Detta står i kontrast till retrospektiva studier, där data insamlas genom att granska redan existerande data eller dokument från tidigare händelser.

Prospektiva studier kan vara antingen kohortstudier eller longitudinella studier. I en kohortstudie följs två eller flera grupper med deltagare som har olika exponeringar för en viss riskfaktor över tid, och man jämför huruvida de utvecklar en viss sjukdom eller inte. I en longitudinell studie följs en population under en längre tidsperiod för att undersöka hur förändringar i olika variabler relaterar till hälsoutfall eller andra utgångar.

Prospektiva studier anses ofta ge starkare bevis som stöd för orsakssamband än retrospektiva studier, eftersom de minskar risken för återblickars bias och ger möjlighet att kontrollera för konfoundingare. Dock kan de vara tidskrävande och dyra att genomföra.

Enligt medicinskt perspektiv är en sprayapparat (även känd som en inhalationsenhet eller inhalator) ett medicinteknologiskt enhet som används för att leverera läkemedel i form av aerosoler eller andra finfördelade partiklar till luftvägarna. Sprayapparater är vanligtvis designade för att administrera läkemedel direkt till lungorna, vilket gör dem speciellt användbara för behandling av luftvägsrelaterade sjukdomstillstånd som astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och cystisk fibros.

Det finns två huvudsakliga typer av sprayapparater: pressad sprayapparat och tryckkammare inhalatorer. Pressade sprayapparater använder en mekanism som trycks in för att pressa ut läkemedlet i form av aerosol, medan tryckkammare inhalatorer använder en tryckkammare där patienten andas in läkemedlet genom att skapa ett negativt lufttryck. Varje typ har sina egna fördelar och nackdelar, och rätt typ av sprayapparat bör väljas utifrån patientens behov och förmåga att använda den korrekt.

Sprague-Dawley råtta är en specifik strain av laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning. Denna strain utvecklades under 1920-talet av två forskare, Sprague och Dawley, i USA.

Sprague-Dawley råttor är kända för sin jämna genetiska bakgrund, god hälsa och lätta hantering, vilket gör dem till en populär val för forskning inom områden som farmakologi, toxicologi, beteendevetenskap och cancerforskning. De är också vanliga som subjekt i prekliniska studier av nya läkemedel och andra terapeutiska behandlingar.

Dessa råttor har en genomsnittlig livslängd på två till tre år och väger ungefär 250-500 gram som vuxna. De är också kända för sin fertilitet och stor förmåga att producera avkomma, vilket gör dem lättillgängliga och relativt billiga att använda i forskningssyfte.

'Andnöd' kan definieras som en situation där ett individuellt eller gemensamt andningssystem inte orkar möta kroppens behov av syre, vilket kan leda till hypoxi och i slutändan till döden om det inte behandlas. Detta kan bero på olika orsaker, som till exempel skador, sjukdomar eller utomkontrollfaktorer som kvävning eller drunkning. Andnöd är en medicinsk nödsituation och kräver genast vård.

'Ventilation-perfusionskvoten' (V/Q kvoten) är ett begrepp inom andnings- och cirkulationsfysiologi som beskriver förhållandet mellan luftutbytet (ventilation) och blodflödet (perfusion) i lungorna.

En normalt fungerande lunga har en jämn fördelning av både ventilation och perfusion, men i vissa fall kan det uppstå ojämna förhållanden. Ett exempel är när luftutbytet är högt i ett område medan blodflödet är lågt (låg V/Q kvot) eller tvärtom, när luftutbytet är lågt och blodflödet är högt (hög V/Q kvot).

En för låg V/Q kvot kan leda till hypoxemi (syrgasbrist i blodet), medan en för hög V/Q kvot kan leda till hyperkapni (för höga nivåer av koldioxid i blodet).

V/Q kvoten mäts ofta med hjälp av tekniker som använder sig av radioaktiva ämnen eller med hjälp av blodgasanalys.

En respirator med negativt tryck, även känd som en negativtrycksresparatör, är en typ av andningsstödutrustning som används inom sjukvården. Den fungerar genom att skapa ett undertryck i den lufttätna kammaren där patientens ansikte vilar, vilket får luften att strömma in i lungorna när patienten andas in. När patienten andas ut kommer luften att röra sig ut genom en utblåsventil till den omgivande atmosfären.

Den negativa tryckgradienten som skapas mellan kammaren och atmosfären gör att luften pressas in i patientens lungor, vilket underlättar andningen. Respiratorer med negativt tryck används ofta vid behandling av patienter med andningssvårigheter orsakade av skador, sjukdomar eller narkos.

Energiförbrukning (energy expenditure) är inom medicinen ett mått på den mängd energi (vanligtvis uttryckt i kcal eller Joule) som organismen använder under en viss tidsperiod. Detta inkluderar energin som behövs för att underhålla grundfunktioner såsom andning, hjärtslag och ämnesomsättning (rekommenderad daglig energibehov, RDA), samt den extra energi som används vid fysisk aktivitet.

Energiförbrukningen kan delas upp i tre huvudkomponenter:

1. Grundenergiförbrukning (Resting Energy Expenditure, REE): Den energimängd som organismen förbrukar under vila för att underhålla grundfunktionerna. Detta motsvarar ungefär 60-75% av den totala energiomsättningen hos en vuxen person.

2. Termogenes: Den energiförbrukning som sker vid fördigandet och absorptionen av näringsämnen från maten. Detta motsvarar ungefär 10% av den totala energiomsättningen hos en vuxen person.

3. Fysisk aktivitet: Den energiförbrukning som sker under fysisk aktivitet, inklusive rörelser som går, springa, lyfta och träna. Detta kan variera mycket beroende på personens livsstil och grad av fysisk aktivitet.

Det är viktigt att notera att olika metoder används för att mäta energiomsättning, inklusive direkta och indirekta kalorimetrimetoder, och att resultaten kan variera beroende på vilken metod som används.

'Ryggläge' är en position där en person ligger på rygg med ansiktet uppåt. Från ett medicinskt perspektiv kan ryggläge vara en standardposition för vissa procedurer eller behandlingar, till exempel under operationer eller undersökningar av ryggraden och andra strukturer bak i kroppen. Det kan också användas som en komfortabel sömnläge för vissa individer. I vårdsammanhang är det viktigt att patienten har en trygg och bekväm läge under behandlingar, så ryggläge kan justeras med till exempel kuddar eller dynor för att ge stöd åt nacke och ländrygg.

En reflex är en automatisk, snabb och involuntär muskulär respons eller reaktion på en stimulus, som orsakas av en kedja av nervsignaler i centrala och perifera nervsystemet. Reflexer hjälper till att skydda kroppen från skada genom att snabbt utlösa en muskulär kontraktion eller rörelse som motverkar den skadliga stimulen.

Ett exempel på en reflex är knäreflexen, även känd som patellarreflexen. Den utlösas när läkaren gently slår lätt på knäskålens undersida med en hammare, vilket får knäskålen att röra sig reflexmässigt. Detta sker eftersom den perifera nerverna i benet registrerar smärtan och skickar signaler till ryggmärgen, där de leds via en speciell bana av neuroner till den aktiverade muskeln (musculus quadriceps femoris), vilket orsakar en kontraktion och rörelse.

Reflexer är viktiga för att underhålla balans, koordinera rörelser och skydda kroppen från skada. De kan också användas som diagnostiska verktyg inom medicinen för att undersöka nervfunktionen och det neuromuskulära systemet.

'Respiratory acidosis' är ett medicinskt tillstånd där blodets pH-värde har blivit för lågt på grund av att koldioxidhalten i blodet har ökat. Detta orsakas vanligtvis av sämre än normalt andningsförmåga, till exempel vid lungförlamning, kronisk obstruktiv lungsjukdom (COPD) eller opiattoxicitet. Kroppens buffertsystemer kompenserar initialt för den ökade koldioxidhalten genom att bryta ned mer bikarbonatjoner i blodet, men om tillståndet är kroniskt kan det leda till kompensatorisk metabolt alkalos. Symptomen på respiratorisk acidos kan variera från andningssvårigheter och förvirring till medvetslöshet och i allvarliga fall kan det hota livet. Behandlingen av respiratorisk acidos innebär ofta att behandla underliggande orsaken, såsom att ge mediciner för att öka andningsförmågan eller mekanisk ventilation vid andningssvikt.

Läkemedelstillförsel genom inandning, också känd som respiratorisk läkemedelstillförsel, är en metod för att administrera läkemedel där de inhaleras och absorberas av lungorna. Detta kan uppnås med hjälp av olika typer av inhalationsenheter, till exempel nebulizatorer, pratarinhalatorer eller torra pulverinhalatorer.

Den respiratoriska läkemedelstillförseln har flera fördelar jämfört med den systemiska administrationen (t.ex. per oral, intravenös) eftersom läkemedlen direkt når lungorna och kan ges i mycket lägre doser. Detta minskar potentiala biverkningar och ökar effektiviteten av behandlingen. Denna metod används ofta vid behandling av luftvägsrelaterade sjukdomstillstånd, såsom astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och cystisk fibros (CF).

'Inblåsning' är ett medicinskt förfarande som kallas mekanisk ventilation. Det innebär att luft eller syre förs in i lungorna med hjälp av en maskin, ofta när en patient inte kan andas på egen hand. Detta kan vara nödvändigt under vissa former av behandling, operationer eller vid allvarliga sjukdomstillstånd som exempelvis lungsvikt. Inblåsning kan också användas för att hjälpa till att rensa lungorna från slem eller andra sekreter genom att blåsa ut dem med hjälp av den mekaniska ventilationen.

Karotidkroppen (carotid body) är en liten körtel som finns vid bifurkationen (grenpunkten) av den gemensamma karoidartärsen (carotis communis), nämligen där den delas upp i den yttre och inre karoidartären. Karotidkroppen är en del av det autonoma nervsystemet och fungerar som ett kemoreceptororgan, vilket betyder att den kan uppfatta och reagera på förändringar i kemiska koncentrationer i blodet, särskilt syre- och kolsyrehalten.

När syre- eller kolsyrenivåerna i blodet avvikande från normalvärden aktiveras karotidkroppens receptorer och signalerar till hjärnan via det autonoma nervsystemet. Detta utlöser en reflexrespons som innebär en ökning av andningsfrekvensen, syrgasytta och i vissa fall en ökad hjärtslag frekvens för att återställa normala blodgasnivåer.

I vissa fall kan karotidkroppen bli överaktiv eller hypersensitiv, vilket kan leda till symtom som yrsel, svimningar (synkop) eller andningssvårigheter vid exertion eller rörelse. Dessa tillstånd kallas karotidsinus syndrome eller karotidkroppssyndrom och behandlas vanligtvis med kirurgisk avlägsnande av karotidkroppen (karotidkroppsresekton).

Hyperoxi är ett medicinskt tillstånd där kroppen utsätts för för högre än normalt syrgasmängd i andningsluften eller i blodet. Det kan inträffa när en persons syrehalten i blodet överstiger det normala intervallen, ofta som ett resultat av onödigt eller excesivt tillhandahållande av supplementell oxygenterapi. Hyperoxi kan leda till ökad framtidsskada hos patienter med lung- eller hjärtsjukdomar och bör undvikas om det inte finns en tydlig medicinsk behov.

'Andningscentrum' refererer til det område i hjernen som styrer og kontrollerer vekselvirkningen mellem åndedrættet og kroppens andre fysiologiske funktioner. Det er beliggende i den mediale del af pons, en del af hjernestammen, og kaldes også 'pontine respirationscentrum'. Andningscentret består af to dele: et dørventil- eller automatisk andetagscenter (inspiratorisk center) og et ekspiratorisk center. Disse centrer arbejder sammen for at koordinere åndedrættet, herunder frekvensen, dybden og styrken af vekselvirkningen mellem indånding og udånding. Andningscentret modtager også input fra andre dele af centralnervøs systemet og kroppen, herunder det karbon dioxid- og syre/base-indhold i blodet, som kan påvirke åndedrættets frekvens og dybde.

Noninvasive ventilation (NIV) är en form av mekanisk ventilation som inte kräver intubering eller en operativ ingrepp. Istället används en mask som sitter över näsen, munnen eller båda, för att leverera andningsgas till patienten och/eller avlägsna utandningsluften ifrån patienten. NIV används ofta för att stödja andningen hos patienter med akut eller kronisk respirationssvikt, såsom COPD (kronisk obstruktiv lungsjukdom), neuromuskulära sjukdomar och sömnapné.

En bronkvidgande medel, också känd som bronchodilatator, är ett läkemedel som används för att vidga de luftburna vägarna (bronker och bronkioler) i lungorna. Detta gör det lättare att andas, särskilt för personer med obstruktiva lungsjukdomar som astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).

Bronkvidgande medel fungerar genom att slappna av den glatta muskulaturen runt de luftburna vägarna, vilket orsakar en ökning i deras diameter och minskar resistansen mot luftflödet. Detta kan leda till förbättrad andningsvolym, mindre andnöd och en förbättrad kvalitet på livet för personer med lungsjukdomar.

Det finns olika typer av bronkvidgande medel, inklusive beta-2-agonister, antikolinergika och teofyllin. Varje typ har sina egna specifika mekanismer och användningsområden, och de kan användas ensamma eller i kombination beroende på patientens behov och sjukdomstillstånd.

'Högfrekvent jetventilation' (HFJV) är en form av mekanisk ventilation som innebär att patienten ges andningsstöd med mycket höga andningsfrekvenser, ofta över 100 andetag per minut. Detta görs vanligen med hjälp av en respirator som levererar små volymer luft i snabba intervaller.

Den huvudsakliga användningen av HFJV är att behandla svåra former av respiratorisk distress, såsom akut lungödem, ARDS (akut respiratorisk distress syndrom) och mekanisk ventilationsrelaterad lungskada. Genom att använda mycket höga andningsfrekvenser kan HFJV hjälpa till att rensa ut koldioxid från blodet och förhindra en ökning av koldioxidnivåerna i blodet (hyperkapni).

Det är viktigt att notera att användningen av HFJV bör övervägas vara en utlösande faktor för barotrauma, som orsakas av höga tryck i lungorna. Därför bör andningsvolymerna hållas så låga som möjligt under HFJV-behandlingen.

"Vätsketerapi" (fluid therapy) är inom medicinen en behandlingsform där man ger patienten vätska intravenöst (via en ven i kroppen) för att behandla eller förebygga dehydrering, elektrolytbrist eller hypovolemi (sänkning av blodvolym). Det kan också användas för att stödja circulationssystemet och andra livsviktiga organ.

Det finns olika typer av vätskor som kan användas beroende på patientens behov, inklusive kristalloider (lösningar av salt och vatten) och kolloider (större molekyler som hjälper till att hålla vätskan inne i blodkärlen). Behandlingen kan vara anpassad efter patientens specifika behov, beroende på deras tillstånd och laboratoriedata.

'Normalvärden' är ett begrepp inom laboratoriemedicin och diagnostik som refererar till ett normalt intervall eller ett referensintervall för ett visst laboratorieresultat, baserat på populationen som studerats. Normalvärdena representerar de värden som ligger inom det normala omfånget och används som en guide för att tolka patientens laboratorieresultat i förhållande till den genomsnittliga populationen.

Det är viktigt att notera att normalvärden kan variera beroende på ålder, kön, ras, hälsostatus och andra faktorer. Dessa värden fastställs genom att mäta ett laboratorieparametern hos en stor grupp friska individer (referenspopulationen) och sedan beräkna statistiska gränser för det normala intervallet, oftast som medelvärde ± två standardavvikelser.

Det är också viktigt att komma ihåg att ett laboratorieresultat som faller utanför det normala intervall inte alltid innebär sjukdom eller patologi, och tvärt om kan ett resultat som ligger inom det normala intervall inte utesluta en viss diagnos. Laboratorietester används ofta tillsammans med kliniska bedömningar, symptom och andra diagnostiska tester för att ställa en diagnos eller övervaka en patients hälsotillstånd.

I medicinsk kontext, betyder ‘fuktighet’ vanligen förekomsten eller nivån av vatten eller vätska på eller i kroppen. Denna fuktighet kan komma från kroppsvätskor, såsom svett, slem, blod eller andra kroppsfluider. Fuktigheten kan mätas eller bedömas i olika kroppsdelar, beroende på sammanhanget.

I vissa fall kan ‘fuktighet’ även användas för att beskriva ett tillstånd där slemhinnor i kroppen producerar för mycket slem, vilket kan ses vid allergier, influensa och andra respiratoriska sjukdomar.

Andningsstörningar (respiratory disorders) är en samlingsbegrepp för ett spektrum av medicinska tillstånd som påverkar andningssystemet och dess förmåga att fungera korrekt. Detta kan orsakas av problem med luftvägarna, lungorna eller muskulaturen involverad i andningen.

Andningsstörningar kan delas in i olika kategorier beroende på vilket problem som orsakar dem. Några exempel är:

1. Obstruktiva andningsstörningar: Detta inträffar när luftvägarna blockeras delvis eller helt, vilket gör det svårt att andas normalt. Exempel på obstruktiva andningsstörningar är astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (COPD) och sömnapné orsakad av övre luftvägars obstruktion.
2. Restriktiva andningsstörningar: Detta inträffar när lungornas förmåga att expandera sig minskar, vilket begränsar deras förmåga att fyllas med luft. Exempel på restriktiva andningsstörningar är idiopatisk lungs fibros och andra interstitella lungsjukdomar, neuromuskulära sjukdomar och skador på bröstkorgen.
3. Ventilatoriska andningsstörningar: Detta inträffar när det uppstår problem med andningsmuskulaturen eller nervsystemet som styr andningen. Exempel på ventilatoriska andningsstörningar är centrala sömnapnéer, kongenital muskeldystrofi och andra neuromuskulära sjukdomar.
4. Hypoxiska andningsstörningar: Detta inträffar när syrehalten i blodet minskar till en sådan grad att det kan skada organen. Exempel på hypoxiska andningsstörningar är höjda belastningar, lungemboli och andra lungsjukdomar som förhindrar syretillförseln till lungorna.

Det är viktigt att upptäcka och behandla andningsstörningar så snart som möjligt eftersom de kan leda till allvarliga komplikationer, inklusive hjärt-kärlsjukdomar, lungskador och död.

Interkostalmuskler är en typ av skelettmuskler som breder ut sig över revbenen (costae) och förbinder dem med varandra. De finns i två skikt: det yttre och det inre interkostalmuskelskiktet. Dessa muskler hjälper till att stabilisera och röra bröstkorgen, vilket är viktigt vid andning och hostning.

Det yttre interkostalmuskelskiktet består av muskler som löper diagonalt nedåt och bakåt från ett revben till nästa, under det överliggande revbenets utskjutande del (processus costalis). Dessa muskler hjälper till att dra revbenen närmare varandra och komprimerar bröstkorgen.

Det inre interkostalmuskelskiktet består av muskler som löper diagonalt nedåt och framåt från ett revben till nästa, ovanför det underliggande revbenets utskjutande del. Dessa muskler hjälper till att lyfta revbenen och öka bröstkorgens volym under inandning.

Interkostalmusklerna kan bli smärtsamma eller skadade på grund av olika orsaker, såsom överansträngning, trauman eller sjukdomar som till exempel interkostalneuralgi.

"Arbetsprov" er en medicinsk term som oftest brukes i forbindelse med arbeidsrelaterte skader eller sykdommer. Det refererer til en vurdering eller en rekke prøver som gjennomføres for å avklare om en person er i stand til å utføre bestemte arbeidsoppgaver etter å ha fått behandling for en skade eller sykdom.

Arbetsprovene kan involvere fysisk, psykisk og sensorisk evaluering av en persons evne til å fullføre arbeidsoppgavene i henhold til de fysiske, kognitive og psykososiale kravene til jobben. Dette kan inkludere ting som styrke, rørelseomfang, ulike bevegelsesmønstre, smerte toleranse, arbeidshastighet, koncentrasjon, minne, beslutningstagning og andre relevante ferdigheter.

Formålet med et arbetsprov er å hjelpe med å bestemme om en person er klar til å vende tilbake til arbeidet i sin gamle stilling eller om de trenger tilrettelegginger for å kunne utføre sine oppgaver på en trygg og effektiv måte. Det kan også hjelpe med å identifisere om en person trenger ytterligere behandling eller træning før de kan vende tilbake til arbeidet.

Intensivvård, även kallat intensivmedicin, är en specialistvård som erbjuds patienter med allvarliga sjukdomar eller skador som hotar deras liv eller kräver särskild observation och behandling. Denna form av vård ges ofta på en separat avdelning i ett sjukhus, kallad intensivvårdsavdelning (IUA).

Intensivvård innebär att patienten får intensivare medicinsk övervakning och behandling än vad som är möjligt på en vanlig vårdavdelning. Detta kan omfatta kontinuerlig monitorering av vitala funktioner som hjärtslag, andning, blodtryck och syresättning, samt användning av avancerade medicinska tekniker och behandlingar som mekanisk ventilation, dialys och livsuppehållande behandlingar.

Intensivvården ställer höga krav på personalen, både vad gäller medicinsk kompetens och personliga egenskaper som empati, omdöme och förmåga att hantera stress. Personalen på en intensivvårdsavdelning består ofta av läkare specialiserade inom intensivmedicin, sjuksköterskor med speciell utbildning i intensivvård, specialistnurserande och andra behandlande yrkesgrupper som respiratorterapeuter, dietister och socialarbetare.

Målet med intensivvården är att stödja patientens livsviktiga funktioner, behandla underliggande sjukdom eller skada och hjälpa patienten att återhämta sig så snart som möjligt för att eventuellt kunna fortsätta vård och rehabilitering på en vanlig vårdavdelning eller hemma.

"Animal disease models" refer to the use of animals as a tool in biomedical research to study human diseases and their treatments. These models are created by manipulating or breeding animals to develop symptoms or conditions that resemble those seen in humans with specific diseases. The purpose is to gain a better understanding of the pathophysiology, progression, and potential treatment strategies for these diseases. Animal disease models can be generated through various methods such as genetic modification, infectious agents, drugs, or environmental factors. Commonly used animals include mice, rats, zebrafish, rabbits, guinea pigs, and non-human primates. The choice of animal model depends on the specific research question being asked and the similarities between the animal's physiology and that of humans.

Hypoventilering är ett medicinskt tillstånd där andningsvolymen eller andningsfrekvensen är för låg, vilket leder till att mängden syre i blodet minskar och mängden koldioxid i blodet ökar. Detta kan orsaka andningsbrist (hypoxi) och en förhöjd halter av koldioxid i blodet (hyperkapni). Orsakerna till hypoventilering kan vara många, inklusive neurologiska sjukdomar, muskuloskeletala problem eller läkemedelsverkan. Symptomen på hypoventilering kan variera beroende på allvarlighetsgraden och kan inkludera andnöd, yrsel, trötthet, sömnbrist och i allvarliga fall medvetslöshet eller koma. Behandlingen av hypoventilering kan bestå av andningsstimulans, andningshjälpmedel eller mekanisk ventilation.

'Kroppsställning' refererar till hur kroppen positionerar och orienterar sig i rummet. Det kan avse både stillasittande, stående eller liggande positioner samt mer specifika positioner som används under vissa aktiviteter eller medicinska undersökningar. Exempel på kroppsställningar inkluderar sittande upprecta, stående med rak rygg, liggande på sidan, barnmorskeställning (knä-bröst-ställning) och flera andra. Kroppsställning kan ha betydelse för olika aspekter av hälsan och välbefinnandet, inklusive andning, cirkulation, smärta och rörelsefrihet.

Enligt medicinskt perspektiv är en nyfödd ett barn som har nyligen fötts och fortfarande befinner sig inom sitt första levnadsår. Detta omfattar oftast spädbarn som är yngre än 28 dagar, även kända som "fullborna", men kan fortsätta att gälla under de första 12 månaderna av barnets liv. Under denna tidsperiod genomgår barnet snabba fysiska och utvecklingsmässiga förändringar, vilket gör det viktigt att övervaka dess tillstånd noga för att säkerställa en hälsosam utveckling.

Impedansikardiografi, även känd som Bioimpedansanalyss (BIA), är en icke-invasiv metod för att uppskatta olika kroppsvätskor och kroppskomposition, inklusive volymen av kroppens vätskor, mängden fettvävnad och muskelmassa.

Den grundlägande principen bakom impedansikardiografi är att mäta den elektriska impedansen (ohm) i kroppen när en svag ström passerar genom vävnaden. Impedansen beror på resistansen och reaktansen hos vävnaderna, som i sin tur beror på deras vatteninnehåll och struktur.

I impedansikardiografi använder man vanligtvis fyra elektroder placerade på händer och fötter för att mäta impedansen vid olika frekvenser. Genom att analysera dessa data kan man uppskatta volymen av kroppens vätskor, som inkluderar både extracellulärt vatten (ECV) och intracellulärt vatten (ICV).

Impedansikardiografi används ofta i kliniska sammanhang för att bedöma hälsostatus, nutritionsstatus och hydratationsnivå hos patienter. Den kan också användas som ett komplement till andra metoder för att uppskatta kroppskomposition, såsom BMI (Body Mass Index) och midjebältemått.

"Datortomografi" er en medisinsk undersøkelsesmetode som bruker stråling for å oppnå detaljerede, tvidimensjonale skanninger av kroppen. Metoden kalles også "computertomografi" eller blot "CT".

I en CT-skanning passerer en fin strålebunde gjennom kroppen i mange forskjellige vinkler, mens en datamaskin registrerer de resulterende skråkkryssene av skinnene. Disse dataene brukes deretter for å generere tvidimensjonale bildekserieser av det undersøkte området.

CT-skanning gir ofte mer detaljert og skarp informasjon enn tradisjonelle røntgenundersøkelser, særlig når det gjelder å avdekke skader, tumorer eller andre abnormaliteter i viktige strukturer som hjernen, hjertet, lungene og karsystemet.

Noe av fordelene med CT-skanning inkluderer:

* Høy grad av detaljeringsgrad og skarphet
* Snarlighet i utførelsen
* Mulighet for å identifisere en bred vifte av medisinske tilstander

Noe av ulemperne inkluderer:

* Bruk av ioniserende stråling, som kan øke risikoen for kreft i lengre sikt
* Relativt høy dosis stråling j rentforhold til tradisjonelle røntgenundersøkelser
* Mulighet for allergiske reaksjoner på kontrastmidlene som ofte brukes under skanningen.

'Hypokapni' är ett medicinskt tillstånd där individen har för lågt halter av koldioxid (CO2) i blodet. Normalvärdet för koldioxidhalten i blodet, även kallat partialtrycket för koldioxid (pCO2), ligger vanligtvis mellan 35 och 45 mmHg. Hypokapni definieras som ett pCO2-värde under 35 mmHg.

Detta tillstånd kan orsakas av olika faktorer, såsom överdriven andning (hyperventilering), lungförändringar eller medicinska behandlingar som påverkar andningsmönstret. Symptomen på hypokapni kan variera från milda till allvarliga och inkluderar bland annat yrsel, huvudvärk, trötthet, spasmer i musklerna och i vissa fall andningssvårigheter. Långvarig hypokapni kan också leda till förändringar i blodets pH-värde och påverka andra kroppsfunktioner.

I svenska medicinska sammanhang används begreppet andningssystemet ofta för att referera till de strukturer i kroppen som är involverade i respirationen, det vill säga processen där syre tas in och kolmonoxid avges.

Andningssystemet kan delas upp i övre och undre andningsvägar. Övre andningsvägen inkluderar näsa, näsanghålor, svalg och struphuvud. Undre andningsvägen består av luftrör, bronker, lungornas bronkioler och alveoler.

När luften andas in genom näsan eller munnen passerar den först övre andningsvägen. Här värms luften upp, fuktas den och renas den från främmande partiklar med hjälp av cilier och slem i svalget och näshålorna.

Därefter passerar luften genom luftröret ner till lungorna. I lungorna delar sig luftröret upp i två bronker som leder in till vardera lunga. Bronkerna delar sig sedan upp i allt mindre grenar, kallade bronkioler, som slutligen mynnar ut i de små luftsäckarna, alveolerna.

I alveolerna sker gasutbytet mellan luften och blodet. Syret diffunderar från luften in i blodet medan kolmonoxiden diffunderar ut från blodet och andas ut.

"Behandlingsresultat" er en betegnelse for hvordan en pasient reagerer på en behandling. Det kan inkludere forbedringer i symptomer, funksjon og kvalitet av liv, men også potentiale bivirkninger eller komplikasjoner til behandlingen. Behandlingsresultatet må ofte evalueres over tid for å kunne avgjøre om behandlingen er effektiv og om det er behov for justeringer i terapeutisk strategi.

'Residualvolym' refererer til det volumen af luft, der forbliver i lungerne etter udånding under normale respirationsforhold. Dette er altså den del af luften i lungerne, som ikke kan udåndes, og som vil blive tilbage, selvom en person prøver at udslette så meget luft som muligt.

Residualvolymen er en vigtig parameter inden for respirationsfysiologi, da den hjælper med at bestemme totale lungevolumen og andre relaterede parametre. Normalværdier for residualvolumen varierer alt efter alder, køn og størrelse på individet, men ligger typisk i området mellem 1-3 liter.

Det er vigtigt at bemærke, at residualvolumen ikke bør forveksles med dead space, som også er en respirationsfysiologisk parameter. Dead space refererer til den del af luften i lungerne, der ikke deltager i gasudvekslingen mellem luft og blod, da den ikke når ned til de alveolære membraner, hvor gasudvekslingen finder sted. Residualvolumen er imidlertid en del af den totale lungevolumen, der altid forbliver i lungerne, uanset om personen er i proces med at indånde eller udånde.

Non-parametric statistik är en gren inom statistiken som inte kräver några specifika antaganden om dators distributionsform eller parametrar. Detta ställer en kontrast mot parametrisk statistik, där antaganden om distributionsform och parametrar görs för att möjliggöra mer kraftfulla slutsatser.

Non-parametric metoder är särskilt användbara när dators fördelning inte följer en välkänd distribution, till exempel normalfördelning, eller när det finns utbredda avvikelser från den antagna distributionen. Dessa metoder kan också vara mer robusta mot utvärderingar som påverkas av utbildningsformer och andra extrema värden i datan.

Exempel på vanliga non-parametrisk statistiska metoder inkluderar Wilcoxon rank sum test, Mann-Whitney U test, Kruskal-Wallis H test och Friedman test för jämförelser mellan grupper, samt Spearmans rangkorrelation och Kendalls tau för korrelationer mellan variabler.

Lunginflammation, eller pneumoni, är en infektion i lungorna som orsakas av bakterier, virus, svampar eller parasiter. Den resulterar i att det uppstår inflammation i de luftfyllda blåsl pocketarna (alveoler) i lungorna, vilket gör det svårare för syre att nå blodomloppet. Symptomen på lunginflammation kan inkludera hosta, andningssvårigheter, bröstsmärta, feber och utmattning. Behandlingen beror på orsaken till inflammationen, men den kan bestå av antibiotika för bakteriella infektioner eller antivirala läkemedel för virala infektioner.

I medical terms, "kaniner" refererer til dyrene guineapig (Cavia porcellus), som er en art i familien Caviidae. Guineapiger er små pattedyr, der oprstammer fra Sydamerika og ofte holdes som kæledyr verden over. De er populære på grund af deres rolige og venlige natur.

Det kan være forvirrende at guineapiger ofte bliver omtalt som "kaniner" i daglig tale, men det er en fejlagtig betegnelse. De er ikke relateret til den almindelige kanin (Oryctolagus cuniculus), der tilhører familien Leporidae.

'Konstgjorda organ' (på engelsk: 'Artificial organs') är konstruerade enheter som efterliknar eller ersätter funktionen hos ett mänskligt organ. Dessa kan vara exempelvis mekaniska eller biologiskt baserade och används ofta som en lösning för att hjälpa till att behandla olika sjukdomar och skador när det naturliga organet inte fungerar korrekt. Några exempel på konstgjorda organ inkluderar konstgjorda hjärtan, lungor, njurar och lever. Dessa kan vara permanenta lösningar eller tillfälliga under tiden patienten väntar på en transplantation.

'Vård vid livshotande sjukdom' (engelska: 'Palliative care for life-threatening illness') är en begrepp inom medicinen som refererar till den omfattande, aktiva, kontinuerliga vården och stöd som ges till patienter med allvarlig, ofta obotlig sjukdom, samt deras anhöriga. Syftet är att förbättra patientens kvalitet på livet, lindra smärta och andra besvär, stötta psykosocialt och spirituellt, samt hjälpa till att fatta beslut om behandlingar baserat på patientens önskemål, värderingar och preferenser.

Denna form av vård kan ges i alla stadier av sjukdomen, inklusive under aktiv behandling av underliggande sjukdom, under tiden då sjukdomen är i remission eller när den slutliga stadiet av livet närmar sig. Vård vid livshotande sjukdom kan ges på olika platser, såsom sjukhus, vårdhem, hemadministrerad vård och hospis.

Det är viktigt att skilja på begreppen 'Vård vid livshotande sjukdom' och 'Hospisvård'. Hospisvården är en del av vården vid livshotande sjukdom, men den fokuserar specifikt på patienter som befinner sig i slutstadiet av sin livslängd och behöver stöd för att hantera smärta och andra symtom, samt psykosocialt och spirituellt stöd under de sista dagarna, veckorna eller månaderna av livet.

En medicinsk definition av 'Air Filters' är: En enhet som tar bort partiklar, luftburna bakterier och andra föroreningar från luften genom att fånga dem i ett filter. Air filters används ofta i sjukvårdsinstitutioner, operationsrum, intensivvårdsavdelningar och andra miljöer där luftkvaliteten är viktig för patienters hälsa och säkerhet. Syftet med air filters är att förbättra luften som andas in av patienter, personal och besökare och minska risken för luftburen smitta och allergier. Det finns olika typer av air filters, till exempel HEPA-filter (High Efficiency Particulate Air) som kan fånga 99,97% av partiklar större än 0,3 Mikrometer.

"Andningsvård" (ventilation in medical English) refererar till behandlingar och tekniker som används för att hjälpa eller ersätta andningen hos en person. Detta kan involvera mekanisk ventilation med hjälp av en maskin som pressar luft eller syre in i lungorna via en tub som placerats i luftvägarna (endotrachealtub). Andningsvård kan också innefatta icke-invasiva tekniker, såsom kontinuerligt positivt lufttryck (CPAP) eller bipap, där luft trycks in genom en mask som sitter över näshålan och munnen.

Andningsvården kan vara nödvändig för patienter med andningssvikt orsakad av skada, sjukdom eller operation. Det är också en del av intensivvården och används ofta för patienter som är i koma eller under bedövning under operation. Andningsvården måste övervakas och justeras kontinuerligt av välutbildad personal för att säkerställa att patienten får tillräckligt med syre och tar bort koldioxid från kroppen.

En trakeostomi är ett chirurgiskt ingrepp där man skapar en permanent öppning (stoma) i halsen, för att få tillgång till luftstrupen (trachean). Detta görs vanligen när luftvägen är blockerad eller störd på något sätt, till exempel vid struma, missbildningar, skador eller sjukdomar som cancer.

Efter operationen får patienten bära en speciell andningsmask (trakeostomitub) i öppningen för att underlätta andningen. Trakeostomi kan vara permanent eller tillfällig, beroende på orsaken till behandlingen och patientens hälsotillstånd.

'Maximalt utandningsflöde' (förkortat MVV, för engelskans "Maximum Voluntary Ventilation") är ett mått på den maximala andningsvolymen som en individ kan producera under maximal ansträngning över en given tidsperiod, vanligtvis under en minut. Det representerar den totala volymen av luft som kan inandas och utandas med maximal voluntär muskulär aktivitet.

MVV mäts ofta i litrar per minut (L/min) och används som ett kliniskt verktyg för att bedöma andningskapaciteten hos en patient, vilket kan vara viktigt vid diagnostisering och övervakning av lungsjukdomar. Det är värt att notera att MVV inte ska förväxlas med FEV1 (Forced Expiratory Volume in 1 second), som mäter den maximala andningsvolymen under en snabb exhalation under en sekund.

I medicinsk kontext, betyder "får" ofta ett litet djur som tillhör fågelgruppen Artiodactyla och är släkt med skepp oxdjur. Fårets vetenskapliga namn är Ovis aries och det har varit domesticerat av människan i tusentals år för att producera ull, kött, skinn och milkprodukter. Fåret är också viktigt inom jordbruket som gräsätare och kan hjälpa till att bevara landskapet genom att beta bort överväxten.

Ibland kan "får" även användas i medicinsk kontext för att beskriva en mängd små, rundade strukturer som liknar ett får, men detta är ovanligt.

Elektrisk impedans (Z) är ett begrepp inom elektrotekniken och definieras som det komplexa motståndet i en elektrisk krets. Det består av två delar: resistans (R) och reaktans (X). Reaktansen kan ytterligare delas upp i induktiv reaktans (XL) och kapacitiv reaktans (XC). Impedansen är relaterad till frekvensen av den växelström som passerar igenom kretsen. Den kan uttryckas med hjälp av följande formel:

Z = R + jX

där j är den imaginära enheten. Impedansen mäts i enheten Ohm (Ω).

... ökad andetagsvolym, man får in luft i avstängda luftvägar. Man varvar pulshöjande övningar med inlagda pauser för huff/hosta. ...
... intratrakealBlodgasanalysBronkoskopiAndningsprovEmissionstomografiAndetagsvolymHelkroppspletysmografiVariansanalysVentilation- ... NOAELTopputandningsflödeHemodynamikPartialtryckOrganstorlekBiologisk tillgänglighetInandningskapacitetSteamAndetagsvolym ...