'Angelica archangelica' är vetenskapligt namn på en art i växtfamiljen Apiaceae, även känd som den engelska jälningen eller medicinalängeln. Denna tvååriga ört kan nå en höjd av upp till 2 meter och har stora, parflikiga blad samt stora, grönvita blomställningar.

Angelica archangelica har en lång historia som medicinalväxt och används traditionellt för att behandla diverse sjukdomar som mag- och tarmsymtom, meningsbrytningsbesvär, hosta, feber och andningssvårigheter. Den innehåller en rad bioaktiva ämnen som har potential att utöva farmakologiska effekter, till exempel sesquiterpenlaktoner, furanokumariner och flavonoider.

Även om den traditionella användningen av änglaväxten är väl dokumenterad, finns det inte tillräckligt med vetenskapliga bevis för att stödja de flesta medicinska påståendena om dess verkningsmekanism eller effektivitet. Därför bör den användas med försiktighet och endast under läkares övervakning.

'Angelica' är ett medicinskt begrepp som kan stå för flera saker:

1. Angelica archangelica L.: En art inom familjen Apiaceae, även känd som jordgubbsrot eller engelsk angelika. Den har historiskt använts som en medicinalväxt och är känd för sina stora, aromatiska rotstockar.

2. Angelica sinensis (Oliv.) Diels: En art inom familjen Apiaceae, även känd som dong quai eller kinesisk angelika. Den används traditionellt i den kinesiska medicinen för att behandla en rad hälsoproblem, inklusive menstruationsbesvär och åldrande.

3. Angelica gigas Nakai: En art inom familjen Apiaceae, även känd som koreansk angelika eller cham-dong. Den används traditionellt i den koreanska medicinen för att behandla en rad hälsoproblem, inklusive menstruationsbesvär och inflammation.

4. Angelica dahurica (Fisch. ex Hoffm.) Benth. & Hook.f.: En art inom familjen Apiaceae, även känd som japansk angelika eller bai zhi. Den används traditionellt i den kinesiska medicinen för att behandla en rad hälsoproblem, inklusive huvudvärk och inflammation.

Det är viktigt att notera att användning av dessa växter som medicin bör diskuteras med en läkare eller farmaceut, eftersom de kan ha biverkningar och interagera med andra läkemedel.

"Angelica sinensis" er en art av plante som tilhører familien Apiaceae, og den kallas också kinesisk ängelikort. Den växer naturligt i högländerna i Kina och har länge använts inom traditionell kinesisk medicin (TCM) på grund av sina förmodade läkande egenskaper.

Roten till "Angelica sinensis" är den del av plantan som används medicinskt, och den innehåller en rad olika kemiska substanser, däribland coumariner, polysakarider, organiska syror och feruloylmedel. Den har traditionellt använts för att behandla en rad olika sjukdomstillstånd, inklusive menstruationsbesvär, åldrande, trötthet, svag hjärta, hosta, astma och andra lungrelaterade tillstånd.

Det finns dock inte tillräckligt med vetenskapliga bevis för att stödja de flesta av dess påstådda hälsobefrämjande egenskaper, och det behövs mer forskning för att fastslå dess säkerhet och effektivitet. I vissa fall kan "Angelica sinensis" också ha biverkningar eller interagera med andra läkemedel, så det är viktigt att konsultera en läkare eller farmaceut innan man använder den medicinskt.

Energiomsättning (energy expenditure) är ett medicinskt begrepp som refererar till den totala mängden energi som kroppen använder sig av under en viss tidsperiod. Detta inkluderar energin som används för att underhålla grundläggande livsviktiga funktioner (basal metabolism), aktivitet och termogenes (fördjupad ämnesomsättning efter en måltid). Energiomsättningen mäts vanligtvis i kcal eller kilojoule per dag.

Chlorophyta er en division (eller fylum) innen plantsjøvivlesvampe, også kalt grønne alger. Disse organismer har klorofyll a og b i sine thylakoider og har ofte en grønn farge på grunn av dette. De fleste arter i Chlorophyta lever i vann, men noen arter kan også leve på land.

Chlorophyta inneholder mange forskjellige slags alger, inkludert enkle encellede former som Chlamydomonas og flerseltsformer som Ulva (havsalati) og Pediastrum. Mange arter i denne gruppen er viktige primærprodusenter i økosystemer, noe som betyr at de konverterer solenergi til kjemisk energi gjennom fotosyntese.

Det er viktig å nevne at termen "grøn alge" ikke lenger anses som en klar taksonomisk gruppe, og Chlorophyta inneholder bare noen av de arter som tidligere ble kategorisert under denne betegnelsen.

I medically, the term "fisheries" is not typically used. However, it generally refers to the activities related to the catching, processing, and selling of fish and other aquatic organisms from bodies of water such as oceans, seas, rivers, and lakes. In a medical context, fisheries may be relevant in relation to food safety, occupational health and safety, and environmental health. For example, overfishing and illegal fishing practices can have negative impacts on the sustainability of fish stocks and the health of marine ecosystems, which can in turn affect human health through the food chain and exposure to pollutants. Additionally, workers in the fisheries industry are at risk for various occupational injuries and illnesses, such as musculoskeletal disorders, cuts, and exposure to harmful chemicals.

"Energiintag" er en direkte oversattelse av den engelske termen "energy gap", som brukes innenfor fysikk og kemi. Energy gap refererer til det energimæssige hullet mellom to forskjellige energinivåer i et materiale, typisk mellom ledningsbånd og valensbånd i faststoffysikk. Denne energien må være overvunnet før elektroner kan bevege seg fritt gjennom materialet, noe som har betydning for materialets ledningseiendeler. I biokjemisk sammenhenging kan energy gap også referere til det energimæssige hullet mellom to molekylære eller biokjemiske tilstander.

"Mytilus edulis" er en medisinsk betegnelse for en art av mussler, som også kjennes under navnet blåmussel. Denne arten er vanlig i de atlantiske områdene og er kjent for sine store musklers evne til å filtrere vannet for plankton og andre små partikler. Blåmusslene har også historisk vært en viktig kilde til ernæring for mennesker, og de er fortsatt en populær delikatesse i mange land.

I medisinsk sammenheng kan blåmusslene inneholde visse gifte som akkumuleres fra det miljø de lever i, såsom bakterier, tungmetaller og andre skadegjørere. Derfor er det viktig å veilede seg for å spise blåmusler fra forurenet vann.

Energiöverföring är en process där energi överförs från ett system till ett annat. Det kan ske på olika sätt, beroende på vilken typ av energi som överförs och de två systemen mellan vilka överföringen sker.

Exempel på olika typer av energiförflyttning inkluderar:

* Mekanisk energiöverföring: Den här typen av överföring sker när mekanisk energi, såsom rörelseenergi eller arbetskraft, överförs från ett system till ett annat. Det kan ske genom kontakt, som när två föremål krockar och överför energi till varandra, eller på avstånd, som när en magnet drar till sig en järnfil.
* Elektrisk energiöverföring: Den här typen av överföring sker när elektrisk laddning överförs från ett system till ett annat. Det kan ske genom ledare, såsom trådar eller kablar, eller på avstånd, som när solstrålar genererar elektricitet i en solcell.
* Termisk energiöverföring: Den här typen av överföring sker när värmeenergi överförs från ett system till ett annat. Det kan ske genom konduktion, som när två föremål med olika temperaturer kommer i kontakt och värmeenergi överförs från det varmare till det kallare föremålet, genom konvektion, som när luft eller vätska rör sig och tar med sig värmeenergi, eller genom strålning, som när en varm yta sänder ut infraröd strålning som sedan upptas av en annan yta.
* Ljusenergiöverföring: Den här typen av överföring sker när ljusenergi överförs från ett system till ett annat. Det kan ske genom direkt sikt, som när solens strålar reflekteras i en spegel och sedan upptas av ett annat föremål, eller genom fiberoptik, som när ljuset leds genom en flexibel fiber till ett annat ställe.
* Elektromagnetisk energiöverföring: Den här typen av överföring sker när elektromagnetisk energi överförs från ett system till ett annat. Det kan ske genom induktion, som när en spole inducerar en ström i en annan spole, eller genom radiovågor, som när en radiosändare sänder ut signaler som sedan upptas av en radiotvätt eller en mobiltelefon.

"Algproteiner" är ett informellt begrepp och saknar en etablerad medicinsk definition. Termen används ofta för att hänvisa till proteiner som utvinns från alger, vilket kan inkludera alla former av marine algblommor och cyanobakterier. Dessa proteiner har potentialen att användas inom olika områden, såsom livsmedelsindustri, kosmetisk industri och farmaceutisk industri, på grund av deras unika egenskaper som antioxidanter, anti-inflammatoriska medel och immunmodulerande substanser.

Amaranth pigment är ett rödviolett till blått naturligt färgämne som kan extraheras från växter, särskilt från arten Amaranthus retroflexus (röd amaranth). Det kemiska namnet för detta färgämne är dibromindigo. Amarantfärgämnen används ofta som livsmedelsfärgämnen och har E-nummer E123. Dess användning i livsmedel är dock begränsad eller förbjuden i vissa länder, inklusive USA, på grund av hälsokonsekvenser.

'Ansikte' är en medicinsk term som ofta används för att referera till det yttre utseendet eller strukturen hos huvudet och övre delen av halsen. Det inkluderar ofta ansiktets hud, muskler, bindevävnad, fettvävnad, blodkärl, lymfkörtlar, nerver, skelett och kraniala suturer. Ansiktet innehåller också viktiga sensoriska organ som ögon, öron, näsa och mun, vilka är involverade i syn, hörsel, lukt, smak och känsel. Medicinska bedömningar av ansiktet kan användas för att diagnostisera olika medicinska tillstånd eller skador, såsom hudsjukdomar, muskuloskeletala sjukdomar, neurologiska tillstånd och trauma.

Marinbiologi, även känt som havsbiologi, är ett grenområde inom biologi som fokuserar på studiet av levande organismer och deras ekosystem i marina (havsbaserade) miljöer. Detta omfattar en bred skala av forskningsområden, inklusive men inte begränsat till:

1. Studier av marina djurs, växters och mikroorganismernas struktur, funktion, adaptiv evolution och ekologi.
2. Utveckling och förändringar hos marina populationer och samhällen över tid.
3. Interaktioner mellan olika arter (exempelvis predation, symbios, konkurrens) och deras effekter på ekosystemens struktur och funktion.
4. Biogeokemi, eller de kemiska cyklerna som påverkar och formas av levande organismer i marina miljöer.
5. Effekterna av abiotiska faktorer (exempelvis temperatur, ljus, salthalt, tryck) på marina livsformer och deras anpassningar för att överleva i dessa extrema miljöer.
6. Den globala klimatförändringens inverkan på marina ekosystem, inklusive oceanisk uppvärmning, syresvält, havsnivåhöjning och oceanisk acidificering.
7. Konservationsbiologi och förvaltning av marina resurser, inklusive skydd av hotade arter och habitat, hållbar fiskepraktik och miljövänlig navigering.

Marinbiologi är en viktig vetenskap då havens hälsa och biologiska mångfald har ett direkt samband med den globala ekonomin, matbristen, klimatförändringarna och mänsklig hälsa.

'Växthormon' är ett samlingsbegrepp för de signalmolekyler som reglerar växternas tillväxt och utveckling. Dessa hormoner produceras i små mängder inne i växten och kan påverka celldelning, cellexpansion, differentiering och celldöd.

Det finns fem huvudgrupper av växthormoner:

1. Auxiner - reglerar celldelning, cellexpansion och diferensiering. De främjar tillväxten i skottspetsen och är viktiga för att styra stjälkarnas riktning och längd.
2. Gibberelliner - reglerar cellexpansion och differensiering, särskilt under utvecklingen av frön till fullvuxna växter. De kan också påverka blomningen hos vissa växter.
3. Cytokininer - stimulerar celldelning och cellexpansion. De är viktiga för att underhålla celltillväxten i unga skott och rötter, samt för att reglera åldrandeprocessen hos växterna.
4. Abscisinsyra - hämmar celldelning och cellexpansion. Den är viktig för att reglera växternas vattenförlust genom att stänga av stoma under torka.
5. Etien - orsakar cellodöd och påverkar etiopisk skottbildning, som är en form av tillväxt under mörker.

Dessa växthormoner kan verka ensamma eller i kombination med varandra för att reglera olika aspekter av växternas tillväxt och utveckling. De kan också påverkas av yttre faktorer som ljus, temperatur och näringsriktighet, vilket gör att de kan anpassa sig till sin omgivning.

Livsmedelsfärgämnen är substanser som används för att ge livsmedel, drycker och andra konsumeringsvaror en specifik färg eller för att stärka eller restaurera deras ursprungliga färg. De kan vara naturliga, som till exempel extracter från frukt och gröntsaker, eller syntetiska, som är konstgjorda i laboratorier. Livsmedelsfärgämnen måste godkännas och regleras av myndigheter för livsmedelskontroll för att säkerställa att de är säkra för konsumtion. De ska också vara klart identifierade på produktet så att konsumenter med allergier eller speciella dieter kan undvika dem om de vill.

'Gömfröiga växter', eller angiospermer, är en grupp av fröväxter som kännetecknas av att deras frön är inneslutna i en frukt. Frukten skyddar fröet och hjälper till att sprida det vid pollinering och fröspridning. Angiospermerna utgör den största gruppen av kärlväxter och omfattar bland annat gräs, blommor, träd och buskar. De flesta gömfröiga växter är också tvåkönade, vilket betyder att de har både hon- och hanorgan i samma individ.

'Oljor' i medicinsk kontext refererar sig ofta till vegetabiliska oljor som används inom komplementär och alternativ medicin. Exempel på sådana användningsområden kan vara terapi mot muskelvärk, ledvärk eller hudinflammationer. Oljan extraheras vanligtvis från frön eller frukter från växter som ses ha potential för att erbjuda medicinska fördelar.

Det är viktigt att notera att effekterna och säkerheten av användning av olika oljor i medicinskt syfte kan variera, och det rekommenderas att alltid konsultera en läkare eller annan legitimerad hälsoexpert innan man börjar använda någon form av alternativ behandling.