Godartade tumörer bestående av kärlrik, fibrös vävnad.
Näs-svalgtumörer är ovanliga, men ofta aggressiva cancerformer som utgår från skiktarna i slemhinnan i näsan och/eller svalget, och kan vara både maligna (cancer) och benigna (godartade).
Nästumörer, eller "recurrent tumors," är cancer som återvänder efter att ha behandlats och initialt togs bort genom kirurgi. De kan uppträda i samma plats som den ursprungliga cancern eller i en annan del av kroppen som spridits via metastaser.
Muskelvävnadstumörer är abnorma, oönskade vävnadsformationer som uppstår i muskulatur och kan vara either benigna (godartade) eller maligna (ontartade), beroende på deras potential till lokal infiltration och metastasering.
En nästäppa är en liten, inflammerad sårbildning som kan uppstå när huden orsakas skada och bakterier tränger in under ytan, ofta orsakat av fukt, värmekontakt eller irritation.
Cancer i ansiktets vävnader.
I medicinsk kontext, betyder "kind" normalt sett en persons genetisk bakgrunn eller arv, inkludert deres gener og kromosomer. Det kan også referere til en specifik sykdom som er assosiiert med bestemte gener eller genetiske faktorer.
Syn. epistaxis; rinorragi; näsblod.
Procedurer för användande av endoskop i samband med diagnos och behandling av sjukdomar. Vid endoskopi förs ett optiskt instrument antingen in via naturliga kanaler, som t ex matsmältningssystemet, eller genom små, kirurgiskt anlagda snitt (titthål) för undersökning av inre kroppsdelar. Tack vare framsteg i bildbehandling, endoskopteknik och utrustning av allt mindre format kan kirurgiska ingrepp göras under endoskopering.
The pterygopalatine fossa is a small, V-shaped space located in the skull, situated between the maxilla and the palatine bones. It serves as a crucial junction for several nerves, arteries, and veins, known as the pterygopalatine ganglion, which provides sensory innervation to the nasal cavity, paranasal sinuses, and palate, among other areas. The maxillary division of the trigeminal nerve (V2) enters this fossa, branching out into various nerves that provide sensation to the face. Additionally, the sphenopalatine artery, a terminal branch of the maxillary artery, passes through this fossa and supplies blood to the nasal cavity, paranasal sinuses, and palate.
En godartad tumör som består av fettceller (adipocyter). Den kan vara omgiven/inkapslad av ett tunt lager bindväv eller diffus, utan inkapsling.
En hemostasmetod som nyttjar olika medel, som t ex Gelfoam, silikon-, metall-, glas- eller plastkulor, autologt koagel, fett och muskler som emboli. Metoden har använts för behandling av missbildningar i ryggmärgen och skallens blodkärl, fistlar i njurarnas blodkärl, blödning i mag-tarmkanalen, näsblod, hypersplenism, kärlrika tumörer, brustna blodkärl, samt för att kontrollera operationsblödningar.
Orofarynxtumörer är maligna neoplasier som utgår från orofarynx, vilket är den del av svalget som ligger omedelbart bakom munhålan och inkluderar hårda och mjuka gommen, tungans bas och tonsillerna. Dessa tumörer kan vara av olika histologiska typer, men de flesta är squamösa celltumörer. Faktorer som tobaksrökning, alkoholkonsumtion och human papillomavirus (HPV) infektion ökar risken för att utveckla orofarynxtumörer.

"Angiofibrom" er en medisinsk betegnelse for en type godartet, vaskulær tumor som oftest forekommer i næse-hals-rørhovedregionen hos unge drenge og unge mænd i alderen 10-25 år. Denne type tumor karakteriseres ved at have en rigelig forsyning af blodkar, der består af både arterier og vener. Tumoren dannes som regel i næsesene og kan med tiden udvikle sig til at blokere luftvejene eller føre til andre komplikationer såsom blødninger, infektioner eller forstyrrelser af synet. Angiofibromer består af fibroblaster og glatte muskelceller, som er omgivet af et tæt netværk af blodkar.

Det er vigtigt at påpege, at angiofibromer normalt ikke er ondartede (maligne) og kan ofte behandles effektivt med kirurgi eller andre terapeutiske metoder. Hvis du har yderligere spørgsmål om angiofibromer, anbefales det at kontakte en lokal sundhedsfagperson eller læge for at få svar på dine spørgsmål.

Näs-svalgtumörer, även kända som nässvalgstumörer, är en allmän term för olika typer av cancertumörer som utvecklas i slemhinnan (mukösan) i näsan och/eller svalget. Det kan vara både maligna (cancertumörer) och benigna (godartade tumörer).

De vanligaste formerna av maligna nässvalgstumörer är:

1. Squamöscellcancer: Detta är den vanligaste typen av cancer i näsan och svalget. Den utvecklas från platta celler som täcker ytan på slemhinnan.
2. Adenocarcinom: Denna typ utvecklas från körtlarna i slemhinnan.
3. Sarcoma: Detta är en ovanlig form av cancer som utvecklas från bindväv, muskler eller blodkärl i näsan och/eller svalget.

De vanligaste formerna av benigna nässvalgstumörer är:

1. Papillom: Detta är en godartad tumör som ofta växer långsamt och kan orsaka symptom som nässtopp eller sväljningsbesvär.
2. Adenom: Denna typ utvecklas från körtlarna i slemhinnan och kan vara vårtliknande eller knölformade.
3. Fibrom: Detta är en godartad tumör som utvecklas från bindväv och kan vara hård eller mjuk till konsistensen.

Symptomen på nässvalgstumörer kan variera beroende på vilken typ av tumör det rör sig om, men kan inkludera blödningar, nässtopp, sväljningsbesvär, halsont och förändringar i rösten. Om en nässvalgstumör misstänks behövs ofta ytterligare undersökningar som biopsi eller bilddiagnostik för att fastställa diagnosen. Behandlingen kan bestå av kirurgi, strålbehandling eller kemoterapi beroende på typ och utbredning av tumören.

'Nästumör' (engelska: Recurrent cancer) är en benämning på en cancer som har återvänt efter att ha behandlats och antagits vara borta. Nästumörer kan uppstå när cancerceller överlever behandlingen, eller när nya cancerceller utvecklas från de ursprungliga cancercellerna. Nästumörer kan uppträda i samma plats som den ursprungliga cancern (lokal recurrens), eller de kan spridas till andra delar av kroppen (avlägsen recurrens). Det är viktigt att notera att när en nästumör diagnostiseras behandlas den som en ny cancer och inte som en fortsättning på den ursprungliga cancern.

Muskelvävnadstumörer (eng. Muscle tumors) är neoplastiska tillväxtsprocesser i muskulatur och kan delas in i två huvudgrupper: beniga (godartade) och maligna (elakartade). Maligna muskelvävnadstumörer karaktäriseras av obegränsad celldelning, lokal invasivitet och potential till metastaser. De kan uppkomma i skelettmuskulatur eller glatt muskulatur (involverar exempelvis hjärtmuskulatur och muskulatur i mag- tarmsystemet). Exemplen på olika typer av muskelvävnadstumörer inkluderar rhabdomyosarkom, leiomyosarkom och granatkornstumör. Rhabdomyosarkom är en elakartad tumör som utgår från skelettmuskulaturen och är vanligast hos barn och unga vuxna. Leiomyosarkom är en elakartad tumör som utgår från glatt muskulatur och kan drabba personer i alla åldrar. Granatkornstumör är en sällsynt benig tumör som ofta uppträder i huvud- och halsregionen eller i buken.

"Nästäppa" på medicinska svenska kan definieras som "epithelialiscystor" eller "retentionscystor". Det handlar om små, ofta opigmenterade, hudcystor som innehåller hartsvit skörbjuggssyra (kolsten). De kan förekomma över hela kroppen men är vanligast på ansikte och huvud. Nästäppor uppstår när hudens svettkörtlars utgångar blir blockerade, vilket leder till att en liten ficka bildas under huden. De flesta nästäpporna är ofarliga men kan ibland vara estetiskt störande och i vissa fall kan de även bli inflammerade eller infekterade.

'Ansiktstumörer' refererar till olika typer av cancersjukdomar som utvecklas i ansiktsregionen. Detta inkluderar både hudcancer och djupare liggande cancersjukdomar. Några exempel på olika typer av ansiktstumörer är basalcellskancer, plattcellsskancer, svartskinnscancer (melanom), andras kinds carcinom och sarkom. Varje typ av ansiktstumör har sin egen orsak, riskfaktor, behandling och prognos. De flesta ansiktstumörerna kan behandlas effektivt om de upptäcks tidigt, men vissa typer kan vara mer aggressiva och sprida sig till andra delar av kroppen.

Medicinskt sett kan "kind" betyda olika saker beroende på kontext, men vanligtvis refererar det till en specifik sjukdom eller diagnos som en individ har. I vissa fall kan "kind" även användas för att beskriva en typ av symptom eller en grupp av liknande sjukdomar. Exempelvis kan man tala om olika typer av cancer, såsom "bröstcancer-typ" (brastkankers type) eller "leukemi-kind" (leukemitype). Det är viktigt att specificera vilken betydelse av "kind" som avses beroende på sammanhang.

'Näsblödning' (epistaxis) är när det utflöder blod från näsa, vanligtvis från en liten blodkärl i näsan. Det kan orsakas av många olika faktorer, till exempel torr luft, skada på näsan, förkylning, allergier eller vissa läkemedel som trombotislammare (blodtunnare). I de flesta fallen är näsblödningar ofarliga och kan stannas med tryck på näsa eller kyla. I sällsynta fall kan det dock vara ett tecken på en allvarligare sjukdom, till exempel blodbrist (anemi), högt blodtryck (hypertension) eller en blödningsrubbning.

'Endoskopi' er en medisinsk begrep som refererer til en metode der involverer at indsætte et smalt, fleksibelt tubelignende instrument, kaldet et endoskop, inde i kroppen for at undersøge eller behandle interne organer eller strukturer. Endoskopet har en lille kamera og lys på spidsen, der giver mulighed for at få billeder og video fra indersiden af kroppen viset på et monitor uden side.

Der findes forskellige typer endoskopi, alt efter hvilket område af kroppen der skal undersøges eller behandles. Nogle eksempler er:

* Gastroskopi (eller øsoscopi): Undersøgelse af mavesækken og de øvre dele af tarmen (spiserøret, mavesækken og tolvfingertarmen).
* Kolonoskopi: Undersøgelse af den nedre del af tarmen (colon) og endetarmen.
* Bronchoskopi: Undersøgelse af luftrørvejene og lungerne.
* Arthroskopi: Undersøgelse og behandling af leddene.
* Cystoskopi: Undersøgelse af urinblæren og urinrøret hos mænd.

Endoskopi anvendes ofte til at diagnosticere forskellige sygdomme, såsom tarmsygdomme, lungebetændelse, cancer, infektioner og andre lidelser. Den kan også anvendes til mindre operationer, som fjernelse af polypper eller andre abnorme væv, samt til at stoppe blødninger eller dræne væskeansamlinger.

Pterygopalatine fossa är en anatomisk hålighet i skallbenet. Den är belägen bakom kindtakbenet (maxilla) och under ögats baksida (orbitala taket). Fossan innehåller flera viktiga strukturer, däribland pterygopalatine ganglion, maxillärartären och delar av trigeminusnerven. Pterygopalatine fossa är en passageväg för nerv- och blodkärl mellan huvudet och ansiktet.

*En lipom är en typ av godartad (icke cancerös) tumör som består av fettsvävnad. Lipomer är vanligt förekommande och tenderar att växa långsamt över tid. De flesta lipom uppträder just under huden, men de kan också bildas i andra delar av kroppen, inklusive muskler och bindväv. Även om de vanligtvis är ofarliga, kan stora eller besvärliga lipom behöva opereras bort.*

Terapeutisk embolisering är en medicinsk behandlingsmetod där ett embolisationsmaterial, till exempel mikrokoaguleringspartiklar eller spiraler, injiceras in i en blodkärl för att stoppa blödningar eller avsluta blodförsörjningen till en tumör. Detta görs med hjälp av en kateter som leds genom artärerna till den specifika blodkärlen som ska behandlas.

Syftet med terapeutisk embolisering är att reducera eller eliminera blodflödet till ett målområde, vilket kan orsaka nekros (död) av det omgivande vävnaden och på så sätt behandla olika medicinska tillstånd som till exempel:

* Tumörer, både cancerartade och icke-cancerartade, genom att avsluta blodförsörjningen till tumören och därmed minska dess storlek och påverka dess tillväxt.
* Obestäld blödningar, exempelvis i mag-tarmsystemet eller lungorna, genom att blockera de blodkärl som orsakar blödningen.
* Arteriovenös malformationer (AVM), det vill säga oregelbundna förbindelser mellan artärer och vener, genom att stänga av dessa förbindelser och på så sätt förhindra onormalt flöde av blod.

Terapeutisk embolisering är en minimalinvasiv behandlingsmetod som ofta utförs under bildguidning med hjälp av röntgen, ultraljud eller datortomografi (CT). Den kan användas ensam eller i kombination med andra behandlingsmetoder som kirurgi, strålbehandling eller medicinell behandling.

Orofarynxtumörer är cancerartade sjukdomar som utgår från slemhinnan eller brosk i munhålan (oralfarynx), inklusive läpparna, hårda och mjuka gommen, tungan, gomspidor och kindbäcken. Det kan vara både maligna (cancer) och benigne (godartade) tumörer. De flesta orofarynxtumörerna är maliga och kategoriseras som squamösa cellcancer, vilket innebär att de utgår från platta epitelceller i slemhinnan. Faktorer såsom tobaksrökning, alkoholkonsumtion och human papillomavirus (HPV) infektion ökar risken för att utveckla orofarynxtumörer.

Hudtumörer som lipom och angiofibrom brukar inte behöva behandlas. Det gäller även tumörer eller andra förändringar i ... Godartade hudtumörer som lipom och angiofibrom är vanligt. De behöver oftast inte behandlas. ...
Den vanligaste HPV-oberoende intreepiteliala lesionen är differentierad VIN (dVIN). Den förekommer oftare hos äldre kvinnor jämfört med HSIL och är i många fall associerad till inflammatoriska tillstånd i vulva, framför allt lichen sclerosus [17, 20]. Risken för progression till cancer är större och tidsförloppet från dVIN till invasiv cancer är kortare än vid HSIL. Diagnosen ställs i de flesta fall i efterhand och dVIN ses ofta i anslutning till redan invasiv cancer. Många fall av dVIN har mutationer i TP53-genen och har avvikande infärgningsmönster i immunhistokemi för p53-proteinet. Detta beskrivs mer i avsnitt 2.5.2 Rekommenderad immunhistokemi. Observera att p53 kan uppvisa vissa mönster av överuttryck även i inflammatoriska, ischemiska och HPV-relaterade tillstånd [17, 21-23].. Histopatologi dVIN: Basal cellatypi och atypiska mitoser i basalislagret. Epitelet mognar ut och kan vara allt från atrofiskt till akantotiskt. Rikligt med basala mitoser, ibland atypiska, ...
ADHD Angiofibrom Angiomyolipom Autism Britt-Marie Anderlid Chris Kingswood Daglig verksamhet Darcy Krueger Elisabeth Thiele E ... Det traditionella sättet att behandla angiofibrom har alltid varit med olika typer av laser. För en person med TSC med autism ... ändå tydde på att en behandling med flytande Rapamune gjorde stor skillnad för personer med angiofibrom i ansiktet. Särskilt ...
ADHD Angiofibrom Ann-Charlotte Andreasson Autism Britt-Marie Anderlid Chris Kingswood Daglig verksamhet Darcy Krueger Elisabeth ...
ADHD Angiofibrom Angiomyolipom Autism Britt-Marie Anderlid Chris Kingswood Daglig verksamhet Darcy Krueger Elisabeth Thiele E ...