Arecolin är en tropisk alkaloid som utvinns från arekanötter (Areca catechu), som har använts traditionellt i sydostasien som ett stimulansmedel och för att motverka trötthet. Arecolin verkar på muskarinreceptorerna i centrala nervsystemet och kan orsaka ökad slemproduktion, pupillkonstriction och ökad hjärtfrekvens. Långvarigt bruk av arekanötter kan leda till muntumörer och andra hälsoproblem. Arecolin används idag inte som läkemedel på grund av sina potentiala bieffekter och risker.

Areca nut, also known as betel nut, is a seed from the Areca catechu palm that is commonly used as a stimulant in many parts of Asia. It is often chewed along with betel leaf and may contain other additives such as tobacco or spices. Chewing areca nut has been associated with a number of health risks, including oral cancer, cardiovascular disease, and addiction. The active ingredient in areca nut is arecoline, which has stimulant and parasympathomimetic effects.

Diazomethan är en extremt reaktiv, gasformig organisk förening med den kemiska formeln CH2N2. Det är en primär diazo compound och skapas vanligtvis i laboratoriet genom behandling av metylamin (CH3NH2) med nitrosylklorid (NOCl).

Diazomethan används som en kraftfullt metylerande reagens inom organisk syntes, men på grund av dess höga reaktivitet och explosiva natur under vissa förhållanden hanteras det ofta med stor försiktighet. Det är mycket giftigt och kan orsaka allvarliga skador eller död om det andas in eller kommer i kontakt med huden eller ögonen.

Nikotinsyra, också känd som pyridin-3-carboxylsyra, är en organisk syra som är relaterad till nikotin, men de har inte samma effekter på kroppen. Nikotinsyra förekommer naturligt i vissa livsmedel, som tobak, tomater och potatis.

I medicinsk kontext används nikotinsyra ibland som en del av behandlingar för nikotinberoende, då det kan hjälpa att lindra abstinensbesvären när man slutar röka. Detta sker genom att ersätta nikotinet i kroppen med nikotinsyra, som inte är lika beroendeframkallande och saknar de negativa hälsoeffekterna som finns med rökning.

Det är värt att notera att nikotinsyra inte används allmänt i denna typ av behandling, utan det finns andra, mer etablerade läkemedel som ofta föredras, såsom nikotinplåster och nikotinkapslar.

'Kolinerga stimulatorer' är en grupp av läkemedel som aktiverar kolinacetylkolinreceptorerna i kroppen. Kolinacetylkolin är en signalsubstans (neurotransmittor) som spelar en viktig roll i flera fysiologiska processer, till exempel regleringen av muskelaktivitet, hjärt- och kärlsystemet, andningssystemet och kognitiva funktioner.

Kolinerga stimulerare efterliknar verkan av kolinacetylkolin genom att binda till dess receptorer och utlösa en signalsvar i cellen. Dessa läkemedel används för att behandla olika medicinska tillstånd, såsom Alzheimers sjukdom, glaukom, Parkinson sjukdom, muskelspasticitet och refluxösamma tillstånd. Exempel på kolinerga stimulerare inkluderar donepezil, galantamin, rivastigmin och pyridostigmin.

'Parasympatomimetika' är ett samlingsbegrepp för substanser som efterliknar eller förstärker den parasympatiska nervsystemets verkan i kroppen. Det parasympatiska nervsystemet är en del av det autonoma nervsystemet och ansvarar för att reglera kroppens homeostas under vila, till exempel sänkning av hjärtslaget och andningsfrekvensen, samt stimulering av mag-tarmkanalen.

Parasympatomimetika verkar genom att aktivera muskarinreceptorer i det parasympatiska nervsystemet, vilket orsakar en ökning av signalsubstansen acetylkolin i synapsen mellan nerverna. Detta leder till en ökad aktivitet hos de organ som styrs av det parasympatiska nervsystemet.

Exempel på parasympatomimetika inkluderar pilocarpin, acetylkolin och muskarin. Dessa substanser används ofta i medicinska sammanhang för att behandla olika sjukdomstillstånd, till exempel glaukom, refluxösad och urinvägsbesvär.

Bensylisokinoliner är en grupp av alkaloider, kemiska föreningar som vanligtvis hittas i växter och djur. Dessa alkaloider har en speciell kemisk struktur som inkluderar en bensylgrupp (C6H5CH2-) och en isokinolinring.

Isokinoliner är en stor grupp alkaloider som innehåller en isokinolinring, vilket är en cyklisk struktur bestående av två benzeningar fäst vid varandra via en kolatom. När en bensylgrupp fogas till denna struktur, bildas ett bensylisokinolin.

Bensylisokinoliner har identifierats i flera olika växtarter och har visat sig ha en rad farmakologiska egenskaper, inklusive antiinflammatoriska, antibakteriella och antivirala effekter. Vissa bensylisokinoliner kan också ha psykoaktiva effekter och användas som rekreationella droger eller i traditionell medicin.

Exempel på bensylisokinoliner inkluderar reticulin, coclaurin och berberin. Det är värt att notera att många bensylisokinoliner kan också ha toxiska effekter vid höga doser eller långvarig exponering.

"Oral submucous fibrosis" (OSF) är en kronisk, progressiv och ibland förknippad med malignitet sjukdom som drabbar mjuktissystemet i munhålan. Den karaktäriseras av ett förtjockat underlim, ofta asymmetriskt beläget, vilket orsakar en alltmer stelhet och indragning av munhålans slemhinna. Detta kan leda till problem med att öppna munnen helt, svälja och tala. OSF är vanligast i delar av Asien, särskilt bland dem som har en tradition av bete betel, vilket innehåller arekanötter, lime och tobak, men den kan också förekomma hos individer som inte använder dessa produkter. Andra orsaker till OSF kan vara kemisk exponering, dålig näringsstatus och genetiska faktorer. Behandlingen av OSF kan innebära mediciner för att lindra symtomen, fysioterapi för att öka rörligheten i munhålan och i vissa fall kirurgi för att avlägsna det indragna underlimmet.

"Blåsmaskssjuka" är ett annat namn för smittkoppslika sjukdomar, som orsakas av olika arter av bakterien *Mycobacterium*. Den mest kända formen av blåsmaskssjuka är tuberkulos (TBC), som orsakas av bakterien *Mycobacterium tuberculosis*. Andra former av blåsmaskssjuka orsakas av andra arter av samma släkte, till exempel *Mycobacterium avium complex* (MAC) och *Mycobacterium kansasii*.

Blåsmaskssjukdomarna är vanligen andningsvägsinfektioner som kan ge upphov till hosta, feber, trötthet och viktminskning. De kan också orsaka skador på lungorna och andra organ i kroppen. Blåsmaskssjukdomarna sprids vanligen genom luften när en smittad person hostar eller nyser ut smittämnen.

Det är viktigt att diagnostisera och behandla blåsmaskssjuka tidigt, eftersom den kan vara svår att bota om den inte behandlas korrekt. Behandlingen består vanligen av en kombination av antibiotika som tas under en lång period, ofta under sex månader eller mer.