Arterivirus är en typ av virus som tillhör gruppen positiva enkelsträngade RNA-virus. Arterivirus infekterar främst däggdjur och orsakar ofta respiratoriska, reproduktiva och systemiska sjukdomar. Exempel på djurarter som kan drabbas innefattar grisar, hästar, fåglar och människor. Arterivirus har en diameter på cirka 50-60 nanometer och har en icke-segmenterad RNA-sträng som genetiskt material. Viruset sprids vanligtvis via direkt kontakt med infekterade djur eller indirekt genom kontaminering av föda, vatten eller ytor.

Arterivirusinfektioner är en grupp av infektionssjukdomar orsakade av arterivirus. Arterivirus tillhör gruppen positiva enkelsträngade RNA-virus och inkluderar bland annat virus som kan orsaka sjukdomar hos människor, såsom human immunodeficiency virus (HIV) och svinfebervirus. Arterivirusinfektioner kan även förekomma hos djur, där de kan orsaka sjukdomar som exempelvis equine arteritis hos hästar och porcine reproductive and respiratory syndrome hos grisar.

Typiska symtom på en arterivirusinfektion kan variera beroende på vilket virus det rör sig om, men kan inkludera feber, trötthet, muskelsmärta och andningssvårigheter. Infektionen kan även leda till mer allvarliga komplikationer som exempelvis lunginflammation eller hjärtsvikt. Behandling av arterivirusinfektioner inriktar sig vanligtvis på att lindra symtomen och underhålla livsuppehållande funktioner, eftersom det inte finns någon specifik behandling för själva viruset. Prevention är därför viktigt genom att undvika exponering för infektionen så mycket som möjligt och att tillämpa god hygien.

Ett Hästarteritvirus (Equine Arteritis Virus, EAV) är ett singelsträngat RNA-virus som tillhör familjen Arteriviridae och orsakar en respiratorisk sjukdom hos hästar, även kallad hästarteri. Viruset infekterar endotelceller i artärer och kapillärer och kan orsaka diverse kliniska symtom som feber, hosta, utflöde från näsan och ögon, trötthet och svullnader i halsen och underkäken. I vissa fall kan viruset även orsaka abort hos dräktiga ston. Hästarteritvirus överförs främst via direkt kontakt med infekterade hästar eller indirekt via kontaminerad utrustning eller föda. Det finns inget behandlingsalternativ mot sjukdomen, men det går att vaccinera hästar för att förebygga smitta.

Porcine Reproductive and Respiratory Syndrome Virus (PRRSV) är ett RNA- virus som orsakar en smittsam sjukdom hos grisar, även känd som svinpest. Det infekterar ofta grisars reproduktionssystem och luftvägar, vilket kan leda till problem med reproduktion och andningssvårigheter. Viruset är mycket smittsamt och kan spridas via direkt kontakt mellan djur eller via infektiös droppar i luften. Det finns två huvudtyper av PRRSV, den europeiska typen (PRRSV-1) och den nordamerikanska typen (PRRSV-2), som båda orsakar liknande sjukdomssymptom men kan ha olika grader av allvarlighet.

Nidovirales är en order av virus som inkluderar flera familjer av positivt ensträngat RNA-virus, däribland Coronaviridae och Arteriviridae. Dessa virus har en unik egenskap att de kodar för två stora polyproteiner som sedan spjälkas upp i flera olika proteiner av ett eller flera proteaser. Nidovirales-virus orsakar ofta respiratoriska, enteritiska eller neurologiska sjukdomar hos djur och människor. Till exempel är SARS-CoV-2, det virus som orsakar COVID-19, ett coronavirus som tillhör familjen Coronaviridae inom ordningen Nidovirales.

Arteriviridae är en familj av positiva, enkelsträngade RNA-virus som orsakar sjukdomar hos däggdjur och fåglar. Familjen innehåller sex släkten: Equine arterivirus, Porcine reproductive and respiratory syndrome virus, Simian haemorrhagic fever virus, Arterivirus simiae, Duck arterivirus och Waddliovirus.

Arterivirus är små (50-70 nm i diameter), sfäriska eller pleomorfa partiklar med en lipidmembran som innehåller två virala membranproteiner, GP5 och M. Genomet består av en linear, icke-segmenterad, positivt strängad RNA-molekyl på cirka 12-16 kb som kodar för minst tio proteiner.

Arterivirus infekterar främst monocyter/makrofager och relaterade celler, såsom dendritceller och granulocytceller. De orsakar en rad olika sjukdomar hos sina värddjur, inklusive respiratorisk distress, reproduktiv misslyckande, enterit och hemorragisk feber.

Exempel på arterivirus som orsakar sjukdomar hos människor är Porcine reproductive and respiratory syndrome virus (PRRSV) som orsakar reproduktiv misslyckande och respiratorisk distress hos grisar, och Simian haemorrhagic fever virus (SHFV) som orsakar en allvarlig hemorragisk feber hos apor.

"Laktatdehydrogenashöjande virus" är ett informellt och obestämt begrepp som inte används inom medicinsk terminologi. Laktatdehydrogenas (LD) är ett enzym som finns i många olika celltyper i kroppen, och ökningar av LD-nivåer kan vara associerade med en rad olika sjukdomstillstånd, inklusive infektioner orsakade av virus. Men det finns inget specifikt "laktatdehydrogenashöjande virus" som är erkänt inom medicinsk forskning eller klinisk praktik.

Om en patient har höga nivåer av LD i blodproverna kan läkaren behöva undersöka orsaken till detta, och det kan vara relaterat till en rad olika sjukdomar, inklusive virusinfektioner. Men det finns inget specifikt "laktatdehydrogenashöjande virus" som kan diagnostiseras eller behandlas. I stället kommer läkaren att behöva undersöka patientens symptom och medicinska historia, samt eventuellt göra ytterligare tester för att fastställa orsaken till ökade LD-nivåer.

PRRS står för "Porcine Reproductive and Respiratory Syndrome" och är ett viralt sjukdomstillstånd hos grisar som orsakas av PRRS-virus. Sjukdomen kännetecknas vanligtvis av reproduktiva problem hos s gravida grisar, såsom missfall, dödfödda eller döda föl och ökad andel småfötta grisar med låg födselvikt. Hos unga grisar kan PRRS-virus orsaka andningssvårigheter, hög feber, torr hosta och minskad tillväxt.

PRRS är en världsomspännande sjukdom som orsakar stora ekonomiska skador inom grisindustrin. Det saknas effektiv vaccin och behandling mot PRRS, och smittspridningen mellan olika farmar kan vara mycket effektiv genom direkt kontakt mellan djur eller via infektiös luft.

RNA-replikas refererer til kopier av RNA-molekyler. RNA, eller ribonukleinsyre, er ein type biomolekyler som spiller en viktig rolle i overføringen av genetisk informasjon og syntesen av proteiner innen organismer. I noen virus, er RNA det primære genetiske materialet i stedet for DNA. RNA-replikas kan oppstå når en RNA-strand repliserer seg selv ved hjelp av einzymene som kaller seg RNA-replikaser. Dette skjer ofte i virus som har en positiv sense RNA-streng som genetisk materiale, for eksempel coronaviruset som foråksar COVID-19. I slike tilfellene kan RNA-replikas være aktive deltakere i viruses repsirsjonsprosess og kan spille en viktig rolle i utviklingen av infeksjonen.

'RNA viralt' refererer til et virus som har sin genetisk informasjon lagret i RNA (ribonukleinsyre) istedenfor DNA (deoxyribonukleinsyre) som er vanligere for levende organismer. Disse typer av viruser bruker RNA-polymerase enzym for å transkribere og replikere sin genetisk informasjon. Mange infektiøse og smittebærende virusser, som f.eks. HIV, influenza, SARS-CoV-2 (som forårsaker COVID-19), er RNA-virusser.

'Open Reading Frames' (ORF) refererar till genetiska sekvenssegment som har potentialen att koda för proteiner. De definieras vanligtvis som en sekvens av minst 300 nukleotider som börjar med en startkod (ATG) och fortsätter till en stoppkod (TAA, TAG eller TGA). ORF:er hittas ofta i delar av DNA eller RNA som kallas icke-kodande, eftersom de inte direkt koder för proteiner. Genom att identifiera ORF:er kan forskare förutsäga potentiala proteinsekvenser och undersöka deras funktioner. Det är värt att notera att inte alla ORF:er leder till produktion av ett fullständigt protein, eftersom det finns olika mekanismer som kan påverka den genetiska informationens överföring från DNA till protein.

'Virala icke-strukturella protein' (engelska: 'viral non-structural proteins') är ett samlingsbegrepp för de proteiner hos ett virus som inte utgör en del av virionskapseln, det vill säga dess strukturproteiner. Dessa proteiner har istället andra funktioner i virusets livscykel, till exempel vid replikationen av virusets genetiska material eller vid undertryckandet av värdcellens immunförsvar.

Det är värt att notera att begreppet 'icke-strukturella protein' kan variera mellan olika virusfamiljer och forskningsområden, så det exakta innebörden kan variera beroende på kontexten.

Medicinskt sett definieras virusförökning som processen där en värdkälla, till exempel en cell, infekteras av ett virus och tvingas producera fler virioner (viruspartiklar). Detta sker genom att virusets genetiskt material integreras eller replikeras inom värddjuret och tvingar den till att producera nya viruspartiklar som sedan friges och kan infektera andra celler.

Virusförökningen är en central del i viruspatogenes, det vill säga sjukdomsprocessen orsakad av ett virus. Förståelsen av denna process har varit viktig för utvecklingen av antivirala läkemedel och vacciner som används för att behandla och förebygga virussjukdomar.

'Genom' refererer til det totale sæt af genetisk information, der er indeholdt i et organisme. Det består af DNA-molekyler, der har kodet for alle de gener, proteiner og regulerende sekvenser, der er nødvendige for at danne og opretholde livet hos det pågældende organisme.

'Viralt genom' refererer til den totale genetiske information, der findes i et virus. Et viralt genom kan være lavet af DNA eller RNA og kan variere meget i størrelse alt efter hvilken type virus vi taler om. Virus' genom indeholder instruktionerne for at producere nye viruspartikler, så de kan inficere andre celler og fortsætte med at sprede sig.

I medically related context, "horses" kan definieras som stora, starka djur i familjen av uddathovdarslag (Equidae), mer specifikt till släktet *Equus*, som inkluderar också åsnor och zebror. Hästar är kända för sin användning som transportmedel, arbetsdjur, idrottsdjur och sällskapsdjur av människan under tusentals år.

Från en fysiologisk eller anatomisk synvinkel kan hästar beskrivas som jämfofta djur med två huvuden, fyra extremiteter och en svans. De har en robust skelett och muskulatur, stor hjärna i förhållande till kroppsstorleken, och ett välutvecklat sinnesliv som inkluderar syn, hörsel, lukt, smak och känsel. Hästar har också en speciell förmåga att uppfatta vibrationer i marken.

Hästar är herbivorer och har ett komplext mag-tarmsystem som är anpassat för att äta och ta tillvara näring från gräs och andra växter. De har en speciell sorts tänder, så kallade kindtänder, som är anpassade för att tugga och malas grovt material.

Det finns många olika raser av hästar, som varierar i storlek, form, färg och temperament. Några exempel på vanliga raser inkluderar arabiska fullblod, engelska fullblod, quarterhästar, travare, och welshponnyer.

Cricetinae er en underfamilie i familien Muridae, som inkluderer hamstere. Der er omkring 20 arter af hamstere, der er udbredt i Europa, Asien og Afrika. Hamstere er små pattedyr med kort hals, store kindpokker og store molarer. De fleste arter har også en bøjet ryggrat og en kort, busket hale.

Hamstere er kendt for deres evne til at gemme føde i kindpokkene og transportere den til deres bo. De fleste arter lever ensomt undtagen når hunnerne har unger. Hamsternes naturlige fjender inkluderer rovdyr, slanger og rovfugle.

Cricetinae-hamstere er ofte holdt som kæledyr på grund af deres lille størrelse, lette pleje og venlige natur. Nogle af de mest populære arter til at holde som kæledyr inkluderer syriske hamster, djungelhamster og roborovski-hamster.

Molekylsekvensdata (molecular sequencing data) refererer til de resultater som bliver genereret når man secvenserer DNA, RNA eller proteiner i molekylærbiologien. Det innebærer typisk en række af nukleotider (i DNA- og RNA-sekvensering) eller aminosyrer (i proteinsekvensering), der repræsenterer den specifikke sekvens af gener, genetiske varianter eller andre molekyler i et biologisk prøve.

DNA-sekvensdata kan f.eks. anvendes til at identificere genetiske varianter, undersøge evolutionæ forhold og designe PCR-primerer. RNA-sekvensdata kan bruges til at studere genudtryk, splicevarianter og andre transkriptionelle reguleringsmekanismer. Proteinsekvensdata er vigtige for at forstå proteinstruktur, funktion og interaktioner.

Molekylsekvensdata kan genereres ved hjælp af forskellige metoder, herunder Sanger-sekvensering, pyrosekvensering (454), ion torrent-teknikker, single molecule real-time (SMRT) sekvensering og nanopore-sekvensering. Hver metode har sine styrker og svagheder, og valget af metode afhænger ofte af forskningens specifikke behov og ønskede udbytte.