Styrning av operativa processer med mekanisk eller elektronisk teknik istället för med den mänskliga faktorn.
Laboratory automation refers to the use of technology and machinery to automatically perform routine tasks or procedures in a laboratory setting, with the goal of increasing efficiency, reducing human error, and improving reproducibility and standardization of results. This can include automated equipment for liquid handling, sample preparation, data analysis, and robotic systems for high-throughput screening and testing. Laboratory automation is widely used in various fields such as clinical diagnostics, pharmaceuticals, biotechnology, and research to enhance productivity, reduce costs, and enable faster turnaround times for laboratory results.
Lokaler, utrustade för undersökningsarbete.
Bruk av automatiserad utrustning i bibliotek. Automatiseringen kan gälla administrativ verksamhet i bibliloteket, arbetsrutiner och tillhandahållande av tjänster till biblioteksanvändare.
"Autoanalyse" är ett laboratorieterm som refererar till en metod för att automatiskt analysera biologiska prov, såsom blod eller urin, med hjälp av kemisk analys och mekaniska apparater. Det gör det möjligt att utföra flera tester samtidigt och ge snabba och exakta resultat, vilket underlättar diagnos och behandling av medicinska tillstånd.
Olika sorters teknik för att genomföra undersökningar vid diagnos och behandling av sjukdomar.
Sjukhuslokaler, utrustade för undersökningsarbete.
I en enkel mening kan robotteknik definieras som den tekniska disciplinen som handlar om design, konstruktion, programmering och användning av robotar. Robotteknik kombinerar kunskaper inom områden som mekanik, elektronik, datalogi och artificiell intelligens för att skapa maskiner som kan utföra uppgifter autonomt eller semi-autonomt. Robotar kan vara specialdesignade för att utföras specifika uppgifter inom en rad olika branscher, till exempel tillverkning, medicin, transport, rymdfart och underhåll.
Automatisk databehandling.
High-throughput screening (HTS) assays are a class of biochemical or cellular assays that are performed in a high-throughput format, allowing for the rapid and efficient testing of large libraries of chemicals or biological molecules. These assays are typically automated and miniaturized, enabling the simultaneous testing of thousands to millions of compounds in a single experiment. The goal of HTS assays is to identify hit compounds that modulate a specific biomolecular target or pathway, which can then be further optimized and developed into lead compounds for drug discovery and development.
Djur som används i såväl biomedicinsk grundforskning som klinisk forskning.
"Bibliotekskataloger" är databaser eller system som används i bibliotek för att katalogisera och beskriva de böcker, tidskrifter och andra resurser som förvaras där, inklusive information om titel, författare, publikationsår och placering. Denna information gör det enkelt för användare att söka efter och hitta specifika resurser i biblioteket.
Arbetseffektivisering kan definieras som användandet av effektiva strategier, metoder och verktyg för att öka produktiviteten och/eller minska påfrestningarna vid arbete, medan ändå kvalitetsstandarden upprätthålls eller till och med förbättras. Det innebär ofta en optimal användning av resurser, tid och energi, i kombination med att undvika onödigt arbete och minska störningar och distraktioner.
Små datorer som inte har samma hastighet, minneskapacitet eller instruktionsförmåga som stordatorer, men med bibehållen programmeringsbarhet. De är större, snabbare, och mer flexibla, kraftfullare och kostsammare än mikrodatorer/persondatorer. Minidatorerna var vanligast under 1970-1980-talen, men finns fortfarande. De får inte förväxlas med dagens "minidatorer", som är små, bärbara datorer.
Sekventiella instruktioner (programkod) för utförande av en speciell uppgift eller funktion i en dator.
Gren inom den analytiska kemin, specialinriktad på analys av fysiologiskt viktiga ämnen i blod, urin, andra kroppsvätskor och vävnader som stöd för diagnosställande och behandlingsuppföljning.
'Medical Laboratory Personnel' refers to individuals who are trained and qualified to work in a medical laboratory setting, conducting and analyzing various tests and examinations of biological specimens to assist in the diagnosis, treatment, and prevention of diseases. They work under the supervision of clinical scientists or pathologists and may perform tasks such as collecting and preparing samples, operating laboratory equipment, performing chemical analyses, and recording and reporting results. The personnel may include medical laboratory technicians, medical laboratory technologists, and medical laboratory assistants, among others.
Förvärv och hantering av biblioteksmaterial för användning, inklusive urval, gallring, katalogisering, klassificering och bevarande.
Maskiner för automatisk beräkning och behandling av data. Det finns två principiellt olika typer, den analoga och den digitala, av vilka den sistnämnda är den idag helt dominerande typen.
"Reproducibility of results" refererer til evnen til at gentage en eksperimentel eller observationel fremgangsmåde under lignende forsøgsbetingelser og få sammenlignelige eller ens resultater, støttende påstanden om en given hypotese eller effekt i medicinsk forskning.
"Medicinskt, betyder 'provhantering' att övervaka och kontrollera symptomen eller effekterna av en sjukdom eller tillstånd, vanligtvis genom användning av läkemedel eller terapi."
En (schematisk) beräkningsmetod bestående av en serie algebraiska formler och/eller logiska steg för lösning av ett givet problem.
"Sensitivitet och specificitet är två viktiga begrepp inom diagnostisk medicin, där sensitivitet definieras som sannolikheten för ett positivt testresultat bland de individer som har sjukdomen, medan specificitet definieras som sannolikheten för ett negativt testresultat bland de individer som inte har sjukdomen."
Material och utrustning i lager. Hit hör t ex läkemedel i sjukhusapotek, blod i blodbanker osv.
Datamaskiner i vilka mängd representeras av fysiska variabler. Beräkningsparametrar översätts till motsvarande mekaniska eller elektriska kretsar som analogi till det fysiska förlopp som undersöks.
Metoder baserade på principerna för mikroflödesprocesser för provhantering, reagensblandning, separering och påvisande av specifika beståndsdelar i vätskor.
"Kvalitetskontroll" (engelska: quality control) är inom medicinen ett systematiserat och standardiserat förfarande för att garantera och underhålla en hög och konstant kvalitet på medicinska tjänster, behandlingsprocesser och utfall. Det innebär att etablera, verifiera och övervaka viktiga kvalitetsmått och -indikatorer för att säkerställa att de medicinska interventionerna är säkra, effektiva, patientcentrerade och i enlighet med god praxis och etablerade kliniska riktlinjer. Kvalitetskontroll kan omfatta allt från kontroller av laboratoriemedel, utrustning och teknik till övervakning av klinisk behandling, personalutbildning och patientupplevelser.
Radioaktivitet är ett fenomen där instabila atomkärnor sönderfaller spontant, under processen kallas detta för radioaktiv decay. Under sönderfallen emitteras hö energetiska partiklar och/eller gammastrålning. Detta leder till att den ursprungliga atomkärnan förändras och omvandlas till en annan kemisk element. Radioaktiva isotoper, också kallade radionuklider, kan hittas naturligt eller skapas syntetiskt i laboratorier och kärnreaktorer.
En ytterst känslig (pikomolarnivå; tiotusentals gånger känsligare än konventionell elektrofores) och effektiv elektroforesteknik för separation av proteiner, nukleinsyror och kolväten.
Konstruktion, byggande och handhavande av luftfarkoster tyngre än luft.
"Workflow" kan definieras som den sekvens av tester, behandlingar och/eller processer som utförs i en specificerad ordning för att hantera en patient eller en viss typ av medicinsk situation. Workflows innefattar ofta flera steg som kräver samarbete mellan olika vårdpersonal, resurser och tekniksystem för att uppnå ett önskat resultat, såsom att ställa en diagnos, ge behandling eller övervaka patientens tillstånd.
Integrerad uppsättning datafiler, rutiner och utrustning för lagring, hantering och återvinning av information.
Utnyttjande av datorer eller datasystem för rutinmässigt kontorsarbete, som t ex fakturering, administration osv.
Informationssystem, vanligen ADB-system, för administration av verksamhet och kliniska aktiviteter i det kliniska laboratoriet.
I medicinsk kontext, betyder systemintegration integrationen av olika medicinska informationssystem för att skapa en sammanhängande och koordinerad vårdprocess. Det innebär att kombinera olika databaser, applikationer och tekniker till ett helhetligt system som möjliggör utbyte av information och samarbete mellan olika vårdenheter och aktörer. Systemintegration kan omfatta allt från elektroniska patientjournaler, laboratoriesystem, bildhanteringssystem, till medicinska enhetssystem som exempelvis sängplacerings- och observationssystem. Målet med systemintegration är att förbättra effektiviteten, kvaliteten och säkerheten i vården genom att underlätta informationsutbyte, undvika dataredundans och minimera risken för mänskliga misstag.
System av datorer med kringutrustning, såsom skivminnen, skrivare, terminaler och telekommunikationsutrustning.
Ett system av datorer, terminaler, skrivare, audio- eller videoapparater, eller telefoner, som är hopkopplade genom någon form av teleutrustning eller kablar, vilket används för informationsutbyte.
En polymerase chain reaction (PCR) är en laboratorieteknik som verkar genom att kopiera en specifik DNA-sekvens i ett exponentiellt tempo, vilket möjliggör detaljerad analys av mycket små mängder av ursprungligt DNA. PCR utförs genom att upprepade gånger höja temperaturen och sänka den igen, vilket låter enzymet polymeras skapa kopior av DNA-sekvensen med hjälp av två specifika primers. Detta möjliggör identifiering och analys av specifika DNA-sekvenser i forskning, diagnostik och forensiska tillämpningar.
Medicinsk definition: "Utrustningsdesign" refererar till den processen att skapa, utveckla och formge medicinska produkter och hjälpmedel med fokus på användbarhet, säkerhet, effektivitet och estetik. Det inkluderar ergonomi, materialval, funktionell design och interaktionsdesign för att möta användares behov och förbättra patienternas vårdutfall.
"Tidsstudier" är ett samlingsbegrepp inom klinisk forskning som refererar till studier där huvudfokus ligger på att mäta och analysera förlopp eller utgång över tid hos en individ, population eller process. Det kan exempelvis handla om longitudinella studier, follow-up-studier eller interventionsstudier med flera tidsmätningar, där syftet är att undersöka hur variabler förändras eller korrelerar över en viss tidsperiod.
A user-computer interface, also known as human-computer interaction or user interface, refers to the space where humans and computers interact, including both hardware and software components. This interface is designed to allow users to effectively and efficiently communicate with the computer system to accomplish tasks by inputting commands and receiving output in a intuitive and understandable manner.
I en medicinsk kontext kan 'metoder' defineras som de tekniker, procedurer eller processer som används för att diagnostisera, behandla eller forska kring sjukdomar, skador eller andra hälsoproblem. Detta kan inkludera både kliniska metoder som undersökningar, terapier och operationer, samt forskningsmetoder som experiment, observationer och statistisk analys.
I en medicinsk kontext kan "katalogisering" referera till processen att systematiskt ordna och kategorisera information, såsom sjukdomar, symtom, behandlingar eller forskningsresultat, på ett sätt som underlättar informationssökning och analys. Detta kan inkludera standardiserade terminologier och kontrollerade språk som används för att beskriva medicinska koncept och relationer mellan dem. Exempelvis kan katalogisering av en elektronisk patientjournal bidra till att underlätta läkarars arbete genom att möjliggöra snabbare och mer exakta sökningar efter relevant medicinsk information om en patient.
Utformning av specifikationer och instruktioner för datorprogram.
Metoder (visuella, fotoelektriska eller spektrofotometriska) för bedömning av en okänd färg i jämförelse med standardfärger. Sådana används inom kemi och fysik.
Kemisk teknik som utnyttjar reaktionsuppsättningar, för lösningar eller fastfassyntes, för att skapa molekylära bibliotek för analys av kemiska föreningar i stor skala.
Olika sorters teknik som används i mikrobiologi.
Framställning av föremål i starkt förminskad skala.
Studier för mätning av effektiviteten hos en process, personal och utrustning, eller material om genomförandet av sådana studier. När det gäller läkemedel och medicinska hjälpmedel finns termerna kliniska prövningar och läkemedelsprövning.
Sjukvårdspersonal, tekniker och assistenter som i forsknings- eller sjukvårdsverksamhet arbetar med odling, testning eller utvärdering av prov och dokumentation av provresultaten.
Dataprogram avsedda för lagring, hantering och kontroll av data för speciella ändamål.
Datorteknik för hantering av tvådimensionella bilder för bildförbättring eller analys.
Integrerade datasystem för hantering av administrativa rutiner, kliniska data och patientuppgifter inom sjukhuset.
Administrativa system, vanligen datorbaserade, för planering, drift och kontroll av verksamheten i öppenvårdsinrättningar.
En gren av data- eller biblioteksvetenskap inriktad på lagring, sökning, återvinning och urval av information inom ett visst ämnesområde eller viss frågeställning.
En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.
Tagande av en mindre blodmängd, i form av kapillärprov eller venprov, för undersökning av innehåll av mängden celler, kemiska ämnen, gaser eller andra beståndsdelar. Analysen kan göras mikroskopiskt, kemiskt eller biologiskt.
A programming language is a formal, symbolic system of communication, consisting of a set of rules and instructions, used to express algorithms and create computer software applications, through the manipulation of symbols representing data, operations, and structures, that can be translated into executable code by a machine.
Preklinisk prövning av läkemedel på laboratoriedjur eller in vitro för undersökning av deras biologiska och toxiska effekter, och möjliga kliniska tillämpningar.
Datorprogram baserade på expertkunskaper inom ett problemområde, samt tillämpning och utnyttjande av dessa för att lösa problemen.
Ett område inom biologin för utveckling och tillämpning av metoder att samla och bearbeta biologiska data, och för bruk av dessa data för upptäckter eller förutsägelser.
"Laboratory Proficiency Testing" refererar till en process där oberoende, externa prov tas emot av ett laboratorium för att bedöma dess förmåga att korrekt utföra specifika tester eller analysmetoder. Laboratorierna analyserar de mottagna proven och jämför sina resultat med konsensusvärden som etablerats av en auktoriserad referensgrupp.
Diagnostisk testutrustning refererer til de medisinske instrumenter, apparater og teknologier, der anvendes til at udføre tests og undersøgelser af patienters krop og sundhedstilstand for at etablere en præcis diagnose af sygdomme, skader eller fysiologiske anomalier. Disse værktøjer omfatter bl.a. laboratorieudstyr, billeddiagnostisk udstyr som røntgenmaskiner, ultralydsapparater, MRI-scannere og CT-scannere, endoskopiske kameraer, EKG/EGG-maskiner m.fl., der hjælper sundhedspersonale med at opdage, overvåge og forstå patienternes tilstand, så de kan udforme en effektiv behandlingsplan.
Immunkemiskt test eller påvisande av ett ämne med serologiska eller immunologiska metoder. Vanligtvis tjänar det undersökta ämnet som antigen både för antikroppsproduktion och för antikroppsmätning.
Vetenskap och teknik, inriktade på anskaffning, avel, skötsel och vård, och urval av djur för biomedicinsk forskning.
Inom medicinen, är indikatorer mätvärden eller symtom som används för att bedöma ett patients hälsotillstånd och behandlingsbehov, medan reagens är substanser som används i laboratorietester för att upptäcka eller mäta specifika molekyler eller ämnen i kroppen, som kan vara ett tecken på en viss sjukdom eller tillstånd.
Små datorer som utnyttjar LSI-mikroprocessorkretskort som CPU (centralprocessor) och halvledarminnen för kompakt och billig lagring av programinstruktioner och data. De är mindre och billigare än minidatorer och är ofta inbyggda i dedicerade system, där de optimerats för någon särskild tillämpning. Beteckningen mikroprocessor kan avse enbart centralprocessorn eller hela mikrodatorn.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Metod för att mäta effekterna av biologiskt verksamma ämnen i in vivo- eller in vitromodeller under kontrollerade forhållanden. Syn. bioassay eller biologiska metoder.
Fluorometri är en teknik för att mäta intensiteten och våglängden av fluorescensljus, som uppstår när ett ämne exciteras med ljus av en viss våglängd. Det används ofta inom biomedicinsk forskning för att studera interaktioner mellan biologiska molekyler och deras funktionella egenskaper, samt för att kvantifiera koncentrationen av specifika biomolekyler i en provblandning. Fluorometri är ett känsligt och selektivt sätt att detektera och mäta små mängder fluorescerande ämnen, och har därför blivit en viktig metod inom molekylärbiologi, cellbiologi och neurovetenskap.
Fastställande av korrekta mätvärden på ett mätinstrument genom jämförelse med standardvärden, eller inställningar av kontrollapparatursom motsvarar vissa givna värden för spänning, ström, frekvens osv .
En teknik som omfattar morfometri, densitometri, neurala nätverk och expertsystem som har många kliniska och forskningstillämpningar och som är särskilt användbar inom anatomisk patologi för undersökning av elakartade förändringar. De för tillfället vanligaste tillämpningarna är inom DNA-analys och immunfärgningskvantifiering.
"Ett medicinskt bibliotek är en institutionell samling av information och resursmaterial relaterat till medicin, hälsa och biomedicinsk forskning, som främjar läkarutbildning, forskning och patientvård genom att erbjuda tillgång till tryckt och elektronisk litteratur, databaser, multimedier och andra relevanta informationskällor."
Strukturerade samlingar av mer eller mindre fullständiga faktauppgifter, ofta inom bestämda ämnesområden och med funktioner för automatisk hantering av informationen. De kan ha formen av uppslagsböcker, statistikdatabaser, samlingar av kemiska och fysikaliska data osv. Begreppet faktadatabas skall inte förväxlas med bibliografisk databas.
Användning av datorer för utveckling och/eller tillverkning av någon metod eller produkt, inklusive läkemedel, kirurgiska metoder, ortoser, proteser m m.
Datorbaserade informationssystem för integrering av klinisk information och patientdata och för stöd vid beslut om vård av patienter.
Användande av en roterande maskin för att med centrifugalkraftens hjälp separera ämnen med olika egenvikter, avlägsna vätska eller simulera gravitationskrafter. De apparater som används vid förfarande t har en kraftig motor som driver en en lång arm, i vars yttersta ände levande varelser, biologiska prov eller diverse utrustning kan slungas runt vid olika hastigheter.
Undersökning av pålitlighet och driftsäkerhet hos en utrustning.
Datorbaserade system utvecklade för att utföra processer som normalt är förknippade med mänsklig intelligens, som t ex språkförståelse, inlärning, argumentering, problemlösning osv.
Proteiner är komplexa biomolekyler, byggda av aminosyror som kedjas samman i en polymer. De utför viktiga funktioner inom levande organismers celler, såsom att fungera som strukturella komponenter, hormoner, enzymer och signalsubstanser. Proteinernas specifika aminosyrasekvens bestämmer deras tertiärstruktur och därmed också deras funktionella egenskaper.
'Pattern recognition, automated' in medical terms refers to the ability of a system or technology to identify and analyze specific patterns or trends within medical data without human intervention, using algorithms and machine learning techniques to quickly and accurately make diagnoses, recommend treatments, or predict health outcomes.
'Medical Laboratory Science' refererer til den videnskabelige disciplin og praksis, der involverer udførelse, tolkning og rapportering af laboratoriemæssige tests og analyser af biologiske prøver med det formål at støtte patientdiagnosticering, overvågning af behandling og forskning inden for medicinsk og biomedicinsk område.
En organisations eller institutions förmåga att nå uppsatta mål med minsta möjliga resursförbrukning.
Absoluta, relativa eller differentierde kostnader som hänför sig till tjänster, institutioner, resurser osv, eller analys av sådana kostnader.
"Solid phase extraction (SPE) is a method used in sample preparation for analytical chemistry, where a solid adsorbent material is used to selectively extract and concentrate target analytes from a liquid sample. The process typically involves passing the sample through a cartridge or disc containing the solid phase, which retains the analytes of interest while allowing other components to pass through. Following extraction, the analytes are then eluted from the solid phase using a small volume of a suitable solvent for further analysis."
Clinical Laboratory Services refer to the tests, examinations, and analyses of patient samples that are performed in a clinical laboratory setting to assist in the diagnosis, treatment, and prevention of diseases and medical conditions. These services include a wide range of tests such as blood tests, urine tests, tissue biopsies, and genetic testing, among others, and are conducted by trained laboratory professionals using specialized equipment and techniques. The results of these tests provide valuable information to healthcare providers in making informed decisions about patient care.
Bruk av instrument och teknik för att åskådliggöra material och detaljer som inte är synliga med blotta ögat. Detta åstadkoms genom förstoring av bilder, vilka överförs med ljus- eller elektronstrålar genom optiska eller magnetiska linser som förstorar hela bildfältet. Vid svepmikroskopi skapas bilder genom punktvis avbildning av preparatet, i förstorad skala, efterhand som en smal stråle av ljus, elektroner, laser, en ledande sond eller topografisond sveper över det.
En analysmetod som används för att bestämma ett kemiskt ämne utifrån dess massa med hjälp av någon form av masspekrometer.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
"Syfilisserodiagnostik" refererar till laboratoriediagnostiska metoder för att ställa diagnosen syfilis, en sexuellt överförbar infektion orsakad av bakterien Treponema pallidum. Diagnosen ställs vanligen genom att påvisa antikroppar i blodet med hjälp av serologiska tester som till exempel VDRL (Venereal Disease Research Laboratory) eller RPR (Rapid Plasma Reagin). Andra typer av tester, såsom Darkfieldmikroskopi och PCR (Polymeraskedjereaktion), kan användas för att direkt påvisa bakterien i blodprov, hud- eller slemhinnesårsprover.
Läran om mikroorganismer, så som svampar, bakterier, alger, arkéer och virus.
Vätskekromatografimetoder som har högt ingångstryck, hög känslighet och hög hastighet.
Varje flytande eller fast preparat som är specifikt avsett för odling, lagring eller transport av mikroorganismer eller andra sorters celler. Olika typer av media, såsom differentierande substrat, selektiva substrat, testsubstrat och definierade substrat, tillåter odling av bestämda mikroorganismer och celltyper. Fasta medier erhålls genom tillsats av agar eller gelatin till flytande substrat.
Läkemedelsutveckling kan definieras som den process där nya läkemedel konstrueras, skapas, testas och registreras för att till slut marknadsföras och användas i klinisk praktik för att förbättra hälsa och behandla sjukdomar hos människor.
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.
Datorbaserade journalsystem för arkivering och uttag av uppgifter i patientjournaler.
Ett område av informationsvetenskaperna som är inriktat på analys och spridning av medicinska data genom utnyttjande av datorer inom sjukvård och medicin.
Kromosomstudier, biokemiska-, intracellulära- och andra metoder som tillämpas i genetisk forskning.
Proteomik är ett område inom biomedicin som handlar om studien av proteomer, det vill säga den totala mängden proteiner och deras interaktioner, funktioner och reglering i ett levande system, såsom en cell, vävnad eller organism. Proteomiken inkluderar identifiering och karakterisering av proteiner, deras struktur, funktion och interaktion med andra molekyler, samt förändringar i proteinuttryck och aktivitet under olika fysiologiska och patologiska tillstånd. Proteomiken använder sig ofta av högthroughput-tekniker såsom masspektrometri och proteinkromatografi.
Lokaler avsedda för tandvårdstekniska arbeten som inte utförs i patientens mun.
En immunanalysmetod som utnyttjar en antikropp med enzymmarkör, t ex pepparrotsperoxidas. Då antingen enzymet eller antikroppen binds till ett adsorberande substrat behåller båda sin biologiska aktivitet. Förändringen i enzymaktivitet till följd av enzym-antikropp-antigenreaktionen är proportionell mot mängden antigen och kan mätas med spektrofotometri eller med blotta ögat. Det har utvecklats många varianter av metoden. Syn. ELISA.
Teoretiska framställningar som efterliknar hur system, processer eller fenomen uppför sig eller verkar. De kan omfatta bruk av matematiska beräkningar, datorer och andra elektroniska hjälpmedel.
Datorbaserade, funktionella modeller av fysiska system och förlopp, som t ex kemiska processer.
I en medicinsk kontext, kan "Förenta Staterna" (United States) ofta referera till den största och mest inflytelserika nationen inom områden som medicinsk forskning, utbildning och vård. Detta inkluderar:
Speciella databaser för fakta om gener och genprodukter.
En deoxiribonukleotidpolymer som utgör den grundläggande genetiska substansen i alla celler. Eukaryota och prokaryota organismer har normalt sitt DNA ordnat i dubbelsträngade strukturer, men i många viktiga biologiska processer ingår under vissa skeden enkla strängar. DNA, som består av en flersockerarts-fosfatstam med utskott av puriner (adenin och guanin) och pyrimidiner (tymin och cytosin), bildar en dubbelspiral som hålls ihop med vätebindningar mellan purinerna och pyrimidinerna (adenin mot tymin (AT) och guanin mot cytosin (GC)).
Encelliga, prokaryota mikroorganismer som i allmänhet har fast cellvägg, som förökar sig genom celldelning och som uppvisar i huvudsak tre former: rund, avlång eller stavliknande, och spiralform. Någr a arter har särskilda rörelseorgan, flageller.
Det systematiska studiet av organismers kompletta uppsättning av DNA-sekvenser.
Tandem-masspektrometri, även kallat MS/MS eller dual mass spectrometry (DMS), är en teknik inom masspektrometri där ett joniserat molekylärt jonförband sönderdelas i två steg för att identifiera och karakterisera dess komponenter. I första steget separeras jonen av sin massa till charge-förhållande (m/z) och det resulterande jonspektrumet används för att välja en specifik jon som sedan fragmenteras i andra steget. Denna process ger ett fragmentjonspektrum som kan hjälpa till att bestämma strukturen av den ursprungliga molekylen genom att identifiera dess unika fragmentationsmönster.
"Normalvärden" refererar till det vanliga eller acceptabla intervall av laboratorie- eller diagnostiska resultat som representerar ett friskt eller hälsosamt tillstånd hos en individ, baserat på populationstudier och klinisk erfarenhet. Dessa värden kan variera beroende på ålder, kön, ras och andra faktorer, och används som ett verktyg för att bedöma och jämföra med individuella resultat för att stödja en medicinsk diagnos eller övervaka behandlingar.
Immunologiska analysmetoder baserade på bruk av: 1) enzym-antikroppkonjugat; 2) enzym-antigenkonjugat; 3) antienzymantikroppar med efterföljande homologt enzym; 4) enzym-antienzymkomplex. Dessa används i histologiskt arbete för att synliggöra eller märka vävnadsprov.
Egenskapen hos ett ämne att lysa under bestrålning. Den avgivna strålningen är vanligtvis av längre våglängd än den infallande (eller absorberade), t ex kan ett ämne som bestrålas med osynligt ljus avge synligt ljus. Röntgenfluorescens används för diagnostiska ändamål.
Ett löst samordnat, världsomfattande datornätverk. De nätverk som utgör Internet är sammankopplade via ett flertal stamnätverk. Internet har sitt ursprung i det amerikanska statliga ARPAnet-projektet, som utvecklades för att underlätta informationsutbyte.
Klinisk patologi är ett medicinskt specialitet som handlar om laboratoriediagnostik och undersökning av cell- och vävnadsprover från patienter, för att ställa diagnoser, monitorera sjukdomsutveckling och hjälpa till att planera behandlingar.
Färgämnen som avger ljus vid bestrålning. Våglängden hos det utsända ljuset är vanligtvis längre än hos det infallande. Fluorokromer är färgämnen som tillsätts andra ämnen för att få dessa att fluorescera, och används som markörer inom biokemi och immunologi.
Olika metoder för att med en biologisk sond eller sensor mäta halten av något visst (organiskt) ämne. Biokemiska reaktioner mellan sensorns känselkropp, bestående av biologiskt material, och det ämne man vill mäta omvandlas till kvantifierbara signaler.
Den genetiska sammansättningen och beskrivningen av denna hos en enskild individ.
"Statistikprinciper är metoder och tekniker för att systematiskt samla, analysera och tolka data med hjälp av matematisk statistik, med syfte att dra slutsatser och göra prognoser om populationer eller processer."
Kromatografimetoder som bygger på vätska som rörlig fas.
En mätteknik som utnyttjar en maskin för att göra, bearbeta och presentera en eller fler mätningar på enstaka celler ur en cellsuspension. Cellerna färgas vanligen med något fluorescent färgämne som är specifikt för de cellkomponenter som undersöks, t ex DNA, och fluorescensen hos varje cell mäts då den snabbt passerar aktiveringsstrålen (laser eller kvicksilverlampa). Fluorescensen ger ett kvantitativt mått på olika biokemiska och biofysiska egenskaper hos cellen, och utgör även en grund för cellsortering. Andra mätbara optiska parametrar är bl a ljusabsorption och ljusspridning, varav den senare kan användas för mätning av cellstorlek, form, täthet, kornighet och färgupptagning.
En plan för insamlande och bruk av data, så att önskad, exakt information kan erhållas eller så att en hypotes kan prövas på erforderligt sätt.
Förfarande för skapande av tredimensionella bilder med hjälp av digital teknik, fotografering och andra metoder. Så kan, t ex, tredimensionella bilder skapas genom att en sekvens av tomografibilder läggs på varandra med datorhjälp, medan fotografiska 3-D-bilder (holografi) kan åstadkommas genom att fotografisk film exponeras för interferensmönstret som uppstår när två laserstrålar riktas mot ett föremål.
Den matematiska teorin (Jean-Baptiste-Joseph Fourier, 1807) för Fourierserier och Fourierintegraler för reell- eller komplexvärda funktioner av en eller flera reella variabler. Grundläggande för teorin är att sådana funktioner under allmänna förutsättningar kan byggas upp av sinus- och cosinusfunktioner (enkla svängningar) (Källa: Nationalencyklopedin 2003-09-04). Den har många tillämpningsområden inom biomedicin, t ex vid röntgenkristallografisk analys av DNA-spiralen och andra molekyler, inkl viruspartiklar, och för den modifierade projektionsalgoritm som allmänt används för framställning av datortomografibilder.
Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.
Radioimmunanalys (RIA) är en typ av laboratorietest som använder radioaktivt märkt antigen eller antikropp för att bestämma koncentrationen av ett specifikt protein eller substans i en biologisk provbildning. Detta görs genom att blanda tillsammans provet med en känd mängd av den radioaktivt märkta substansen och en antikropp som binder till samma proteinet eller substansen. Genom att mäta hur mycket av den radioaktiva substansen som binds kan man bestämma koncentrationen av det ursprungliga proteinets eller substansens koncentration i provet. RIA används ofta inom forskning och klinisk diagnostik för att upptäcka och mäta små mängder av specifika molekyler i blod, urin och andra biologiska vätskor.
Matrix-Assisted Laser Desorption-Ionization Mass Spectrometry (MALDI-MS) is a technique used for the analysis of biomolecules, such as proteins and peptides, as well as small molecules. This method combines matrix-assisted laser desorption/ionization (MALDI) with mass spectrometry (MS) to ionize and separate analytes based on their mass-to-charge ratio.
Korta DNA-sekvenser (vanligtvis ca 10 baspar) som är komplementära till sekvenser av budbärar-RNA och som tillåter omvänt transkriptas att påbörja kopiering av angränsande mRNA-sekvenser. Primrar har utbredd användning som verktyg vid genetiskt och molekylärbiologiskt arbete.

"Automation" in a medical context refers to the use of technology and machinery to automatically perform tasks or processes that would otherwise be done by humans. This can include various types of equipment, such as laboratory analyzers, imaging machines, and robotic surgical systems. The goal of automation in healthcare is to improve efficiency, accuracy, and safety while reducing costs and the potential for human error. It can also help to free up healthcare professionals' time so that they can focus on more complex tasks and patient care.

Laboratory automation in a medical context refers to the use of technology and machinery to automate routine or repetitive tasks in a laboratory setting. This can include the use of automated analyzers for chemical or biological testing, robotic systems for sample handling and processing, and software systems for data management and analysis. The goal of laboratory automation is to increase efficiency, reduce errors, and improve the overall quality of laboratory tests and analyses. It allows for standardization of processes, increased throughput, and faster turnaround times, which can ultimately lead to better patient care.

'Laboratorier' i medicinsk kontext refererer til faciliteter hvor laboratorieanalyser af biologiske prøver, såsom blod, urin eller væv, udføres for at diagnosticere sygdomme, overvåge sundhedstilstande, evaluere effektiviteten af behandlinger og foretage forskning.

Laboratorier inkluderer ofte en række specialiserede områder, herunder klinisk biokemi, hematologi, mikrobiologi, immunologi, patologi og molekylærbiologi. Hver af disse områder har sin egen sæt metoder og teknologier til at analysere prøver og producere data, der anvendes til at støtte kliniske beslutninger.

Laboratorieanalyser er en vigtig del af den moderne medicinske praksis og kan bidrage til at forbedre diagnoser, forebygge komplikationer, reducere fejldiagnoser og forbedre patientens behandlingsresultater.

"Biblioteksautomatisering" er en overordnet betegnelse for bruken av teknologi og automatisering i bibliotekssammenhenger. Det inkluderer ofte bruk av IT-systemer som styrer lån, retur, søking etter ressursar, oppbevaring og tilgang til informasjon. Dette kan også omfatte selvbetjent maskiner som bokskannere, kopieringsapparater og scannere.

En mer spesifikk definisjon av "biblioteksautomatisering" kan være:

"Anvendelsen av informasjonsteknologi (IT) til å automatisere og forbedre kjernefunksjoner i biblioteket, inkludert registrering og katalogisering av ressursar, lån- og returprosesser, søk etter ressursar, samt analyse og rapportering av bruk og trends."

Denne definisjonen understreker viktigheten av bruken av IT-verktøy til å forbedre effektiviteten og kvaliteten på bibliotekets tjenester, slik at de kan svare bedre på brukernes behov.

"Autoanalyss" är en äldre term som användes för automatiserade metoder inom klinisk laboratoriemedicin, främst inom kemi. Idag använder man istället begreppet "automatiserad analys". Detta innebär att prov tas och analyseras med hjälp av automatiserade system, vilket underlättar och snabbar på processen samt minskar risken för fel i jämförelse med manuell analys. Exempel på metoder som kan användas inom autoanalys är spektrofotometri, turbidimetri och fluorimetri. Dessa metoder mäter olika egenskaper hos molekyler i provet, till exempel absorption av ljus eller fluorescens, för att bestämma koncentrationen av olika substanser som glukos, kolesterol och proteiner.

En klinisk laboratorietekniker är en individ som är utbildad och certifierad för att utföra komplexa laboratorieprover och analys av mänskliga vävnader, kroppsv likuor och andra biologiska fluider för att hjälpa till att diagnostisera, behandla och förebygga sjukdomar och skador. De arbetar ofta under ledning av en patolog eller laboratorieläkare i ett kliniskt laboratorium, och de kan vara ansvariga för att utföra olika typer av tester som blodgasanalys, kemi, hematologi, immunologi, mikrobiologi och molekylärpatologi.

Kliniska laboratorietekniker måste ha en grundläggande förståelse för anatomi, fysiologi, medicinsk terminologi och metoder för laboratorieprover, samt vara skickliga i att använda mikroskopi, spektrofotometri, polymeraskedjereaktion (PCR) och andra tekniker för att analysera prover. De måste också ha goda kunskaper om kvalitetssäkring, regler och riktlinjer för laboratoriesäkerhet och skydd av patientinformation.

Utöver detta kan de vara ansvariga för att dokumentera resultaten korrekt, rapportera till läkare och andra vårdpersonal, samt ge råd om laboratorietjänster och testmetoder. De kan också delta i forskning och utveckling av nya laboratoriemetoder och tekniker för att förbättra patientvården.

"Sjukhuslaboratorier" är specialiserade faciliteter inom ett sjukhus där diverse diagnostiska tester och analys av patienter genomförs. Laboratorierna leds vanligtvis av patologer eller klinisk biokemister och stöds av tekniker och andra specialistpersonal. De utför komplexa tester på blod, urin, vävnader och andra kroppsvätskor för att hjälpa läkare att ställa diagnoser, övervaka behandlingar och bedöma patienternas hälsostatus.

Exempel på tester som utförs inom sjukhuslaboratorier är:

1. Klinisk kemi: Mäter nivåerna av olika substanser i blodet, till exempel glukos, kolesterol och elektrolyter.
2. Hematologi: Studerar blodceller, inklusive röda och vita blodkroppar, samt trombocyter (blodplättar).
3. Mikrobiologi: Identifierar och analyserar bakterier, virus, svampar och parasiter som kan orsaka infektioner.
4. Histopatologi: Studerar vävnader under mikroskop för att diagnosticera sjukdomar, inklusive cancer.
5. Molekylärpatologi: Använder tekniker som DNA-sekvensering och PCR (polymeraskedjereaktion) för att upptäcka genetiska mutationer och andra molekylära avvikelser.

Sjukhuslaboratorier är viktiga komponenter inom den medicinska vården, då de bidrar till snabbare och mer exakta diagnostiseringar, vilket i sin tur kan leda till bättre patientutgångar.

'Robotteknik' refererer til studiet og anvendelsen af teknologier, design og kontrolsystemer til at bygge og programmere robotter. Robotteknik omfatter et bredt spektrum af discipliner, herunder mekanik, elektronik, datalogi, matematik og kunstig intelligens.

En robot er en maskine, der kan udføre automatiserede opgaver under kontrol af en computerprogram eller andet kontrolsystem. Robotteknik inkluderer design og konstruktion af robots mekaniske dele, elektroniske komponenter og software, der gør robotten i stand til at udføre sine opgaver præcist og effektivt.

Robotteknik anvendes i en række forskellige industrier, herunder fremstilling, sundhedssektoren, transport, militær, undervisning og underholdning. Robotter kan udføre opgaver, der er farlige, upraktiske eller ubehagelige for mennesker, herunder svejsning, løfting af tunge genstande, rengøring, overvågning og redning.

Med den fortsatte udvikling af kunstig intelligens og maskinlæring har robotteknik også fået en større fokus på at udvikle robotter, der kan lære og tilpasse sig deres omgivelser. Dette vil muliggøre anvendelsen af robotter i endnu flere brancher og situationer i fremtiden.

"ADB" kan stå för flera olika begrepp inom medicinen, men ett vanligt betydelse är "Antidiabeticum Broadspectrum". Detta är en bredspektriv läkemedelsgrupp som används för att behandla diabetes, särskilt typ 2-diabetes.

Antidiabetica med bred spektrum verkar på olika sätt i kroppen för att minska nivåerna av glukos (socker) i blodet. De kan öka kroppens känslighet för insulin, hämma produktionen av glukos i levern eller underlätta insulinet sekretion från bukspottkörteln.

Exempel på läkemedel som ingår i denna grupp är metformin, sulfonylureor, gliptiner och glitazoner. Det är viktigt att använda rätt typ av antidiabetikum beroende på patientens individuella behov och tillstånd. Läkare och sjukvårdspersonal kommer vanligtvis att besluta vilket läkemedel som ska användas efter en fullständig bedömning av patientens hälsotillstånd.

High-throughput screening (HTS) assays are a class of biochemical or cellular assays that are performed in a high-throughput format, which allows for the rapid and efficient testing of large libraries of chemicals or biological molecules. These assays are typically automated and miniaturized, enabling the simultaneous testing of thousands to millions of compounds in a single experiment.

HTS assays are used in various fields, including drug discovery, chemical biology, and toxicology, to identify small molecule modulators or inhibitors of specific biological targets, such as proteins or genes. The goal of HTS is to quickly and accurately identify hit compounds that can be further optimized and developed into lead candidates for drug development.

HTS assays can be based on various detection methods, including fluorescence, luminescence, radioactivity, or absorbance. They can also be performed in different formats, such as plate-based assays, flow cytometry, or microfluidics. The choice of assay format and detection method depends on the specific biological target and the desired readout.

In summary, high-throughput screening (HTS) assays are automated and miniaturized biochemical or cellular assays that enable the rapid and efficient testing of large libraries of chemicals or biological molecules in a high-throughput format to identify hit compounds for drug development.

Enligt World Health Organization (WHO) definieras ett försöksdjur som: "Ett djur som används i experimentell forskning eller i annan vetenskaplig forskning, inklusive utvecklingen och produktionen av biologiska medicinska produkter, som kan påverka dess välbefinnande. Detta innefattar också djur som används för utbildnings- och undervisningsändamål."

Det är värt att notera att olika länder har olika lagar och regler kring användning av försöksdjur, inklusive vilka djurslag som kan ingå i definitionen. I allmänhet tenderar dock definitionen att omfatta alla djurarter utom människan.

"Bibliotekskataloger" är en databas som innehåller information om de böcker, tidskrifter, artiklar och andra resurser som finns tillgängliga i ett bibliotek. Katalogen gör det möjligt för användare att söka efter specifika titlar, författare eller ämnen och se vilka resurser som biblioteket har i sitt bestånd.

I en bibliotekskatalog kan informationen om varje resurs inkludera sådant som titel, författare, utgivningsår, upplaga, språk, och placering i biblioteket. Många moderna bibliotekskataloger är digitala och tillgängliga via internet, vilket gör det möjligt för användare att söka i katalogen från valfritt ställe med internetaccess.

Bibliotekskataloger kan också vara kopplade till andra bibliotek och resurser, såsom databaser och elektroniska resursbankar, vilket ger användarna möjlighet att söka i flera källor samtidigt.

"Arbetseffektivisering" är inte en etablerad medicinsk term, utan snarare en begrepp inom arbets- och organisationspsykologi. Det handlar om att öka produktiviteten och effektiviteten i arbetet genom att optimera arbetsprocesser, minska onödigt arbete och förbättra arbetsmiljön. Termen kan dock ibland användas inom arbetsmedicin när man diskuterar hur arbetsplatser kan formges för att minimera risken för sjukdomar och skador samtidigt som produktiviteten ökar.

'Minidatorer' är inget etablerat medicinskt begrepp, men det används ibland informellt för att referera till små, handhållna datorer eller enheter som används inom sjukvården. Dessa kan vara av olika typer och ha olika funktioner, men några exempel är:

1. Handhållna medicinska enheter (HME): Dessa är små datorer som används för att samla in, spara och analysera patientdata, såsom vitaltecken, laboratorievärden och medicineringshistorik.
2. Tablets eller smartphones: Även om de inte ursprungligen är designade för medicinskt bruk, används de ofta inom sjukvården som en del av arbetet, till exempel för att visa patientinformation, dokumentera vård och kommunicera med andra vårdpersonal.
3. Portabla ultraljudsapparater: Dessa är små, handhållna enheter som används för att utföra ultraljudsundersökningar på patienter, vilket kan hjälpa till att ställa diagnoser och övervaka behandlingar.
4. Portabla EKG-enheter: Dessa är små enheter som kan användas för att utföra elektrokardiogram (EKG) på patienter, vilket kan hjälpa till att identifiera hjärtproblem och övervaka behandlingar.

Det är värt att notera att även om dessa enheter kallas 'minidatorer', så har de ofta begränsade funktioner jämfört med fullstora datorer, och används vanligtvis som komplement till andra medicinska verktyg och system.

'Mjukvara' (svenska) eller 'software' (engelska) är en samling instruktioner som tellas en dator att följa för att utföra specifika uppgifter. Det kan vara allt från operativsystem som styr datorn till programvaror som används för att skapa dokument, spela spel eller navigera på internet. Mjukvaran är inte en fysisk entitet utan snarare en samling data och information som lagras i minnet och på hårddisken i datorn.

"Klinisk kemi" är ett område inom laboratoriemedicin där man studerar och mäter olika kemiska substanser i kroppsvätskor och vävnader för att hjälpa till att diagnostisera, behandla och monitorera sjukdomar och hälsotillstånd hos patienter. Detta inkluderar mätning av olika typer av blodprover, urinprover och cerebrospinalvätska för att upptäcka eventuella avvikelser i nivåerna av elektrolyter, glukos, hormoner, proteiner, enzymer och andra kemiska substanser. Resultaten används sedan tillsammans med patientens symptom, medicinska historia och fysiska undersökning för att ställa diagnoser och besluta om behandlingar. Klinisk kemi är därför en viktig del av den kliniska praktiken och hjälper läkare och andra hälsovårdspersonal att ge bättre vård till sina patienter.

Medical Laboratory Personnel are professionals who work in a clinical laboratory setting and perform various tests and procedures to assist in the diagnosis, treatment, and prevention of diseases. They work under the direction of a pathologist or clinical laboratory scientist and may perform tasks such as:

1. Analyzing body fluids and tissue samples to detect diseases, conditions, or infections.
2. Operating and maintaining laboratory equipment and instruments.
3. Collecting and processing specimens for testing.
4. Performing quality control checks to ensure the accuracy of test results.
5. Recording and reporting test results to healthcare providers.
6. Collaborating with other healthcare professionals to develop treatment plans.

Medical Laboratory Personnel may hold various job titles, including medical laboratory technician (MLT), clinical laboratory technologist (CLT), medical technologist (MT), or cytotechnologist (CT). They may work in hospitals, clinics, research institutions, or diagnostic laboratories. To become a Medical Laboratory Personnel, one typically needs to complete an accredited education program and obtain certification or licensure, depending on the regulations of their specific location.

"Biblioteks förvärv och katalogisering" är två relaterade processer inom biblioteksväsendet.

1. Förvärv: Detta innebär att biblioteket aktivt söker efter, väljer ut och erhåller nya material till sin samling. Det kan handla om böcker, tidskrifter, databaser, multimedia-material, webbplatser och andra former av information. Förvärvet kan ske genom att köpa material från förlag eller butiker, ta emot gåvor eller donationer, låna dem från andra bibliotek eller skaffa digitala resurser via licensavtal.

2. Katalogisering: När material har förvärvats måste det katalogiseras, vilket innebär att det beskrivs och kodas enligt internationella standarder (t.ex. RDA, MARC) så att det kan ingå i bibliotekets katalog och bli sökbart för användarna. Katalogiseringen inkluderar att ange information om titel, upphovsperson, utgivningsår, fysiska format, serier, språk, och andra relevanta metadata. Också klassificering (till exempel Dewey eller Library of Congress) och systematisk placeringsplacering av materialet i bibliotekssamlingen sker vid katalogiseringen.

Sammantaget hjälper dessa processer till att säkerställa att bibliotekets samling är aktuell, relevant och lättillgänglig för användarna.

'Dator' er en maskinellhet som kan behandle informasjon og utføre beregninger basert på programmering og instruksjoner som er angitt av brukeren. En dator består av flere komponenter, inkludert en central processing unit (CPU), minne, lagringsenheter og inndata/utdata-enheter.

I medisinsk sammenhengg kan datore være viktige verktøy i behandlingssituasjoner, forskning og undervisning. De kan for eksempel brukes til å analysere medisinske data, foreta avanserte beregninger, støtte diagnostisering og behandling, og lette kommunikasjon mellom helsepersonell og pasienter. Datorsimuleringer kan også brukes til å utvikle og teste nye medisinske behandlingsmetoder før de prøves på levende vesener eller mennesker.

"Resultatens reproducerbarhet" är ett begrepp inom forskning och medicin som refererar till förmågan att upprepa en experimentell studie eller ett försök och få liknande eller identiska resultat. Detta är viktigt eftersom det stärker den vetenskapliga evidensen för ett visst fynd eller en viss slutsats.

En studie som har hög reproducerbarhet innebär att andra forskare kan upprepa experimentet och få samma resultat, även om de använder olika metoder eller prover. Detta är ett fundamentalt koncept inom vetenskapen eftersom det understryker vikten av objektivitet och pålitlighet i forskningsprocessen.

I medicinsk forskning kan reproducerbarhet vara särskilt viktig när det gäller studier som undersöker effekterna av olika behandlingsmetoder eller läkemedel. Om en studie inte har hög reproducerbarhet, kan det ifrågasättas hur tillförlitliga dess resultat är och om de verkligen kan appliceras i klinisk praktik.

'Provhantering' (eng. 'Crisis management') är inom medicinen ett systematiskt sätt att hantera allvarliga, akuta händelser eller situationer som kan hota patientens liv, hälsa eller välbefinnande. Det innefattar planering, preventiva åtgärder, tidig identifiering och insats, samt efterbehandling av krisen. Provhanteringen omfattar ofta flera olika discipliner och yrkesgrupper som samarbete för att hantera situationen på ett effektivt sätt.

En algoritm är en serie steg eller instruktioner som tas för att lösa ett problem eller utföra en viss uppgift inom medicinen, liksom i andra sammanhang. Algoritmer används ofta inom klinisk praxis för att standardisera vården och förbättra patientresultaten.

Exempel på algoritmer inom medicin kan vara:

* En algoritm för att diagnostisera och behandla en specifik sjukdom, till exempel en algoritm för att hantera sepsis eller akut koronarsyndrom.
* En algoritm för att utvärdera och hantera smärta, som innehåller steg för att bedöma smärtintensiteten, identifiera orsaken till smärtan och välja lämplig behandling.
* En algoritm för att besluta om en patient ska opereras eller inte, som tar hänsyn till faktorer som allvarligheten av sjukdomen, patientens preferenser och komorbiditeter.

Algoritmer kan variera i komplexitet från enkla listor över steg att följa till mer sofistikerade system som innehåller avancerad matematik och artificiell intelligens. Viktigt är att algoritmer utformas med omsorg och testas noggrant för att säkerställa att de ger korrekta och säkra resultat i alla tillämpningar.

'Sensitivitet' (sensitivity) och 'specificitet' (specificity) är två centrala begrepp inom diagnostisk forskning och utvärdering av medicinska tester.

- Sensitivitet definieras ofta som sannolikheten för ett positivt testresultat givet att individen faktiskt har sjukdomen (den 'sanna' positiva andelen). En hög sensitivitet innebär att det flertalet av de sjuka individer som testas kommer att få ett positivt resultat. Detta är viktigt när man vill undvika falska negativa resultat.

- Specificitet definieras ofta som sannolikheten för ett negativt testresultat givet att individen faktiskt inte har sjukdomen (den 'sanna' negativa andelen). En hög specificitet innebär att det flertalet av de friska individer som testas kommer att få ett negativt resultat. Detta är viktigt när man vill undvika falska positiva resultat.

Sensitivitet och specificitet används ofta tillsammans för att beräkna positivt prediktivt värde (PPV) och negativt prediktivt värde (NPV), som ger en uppfattning om sannolikheten för sjukdom eller friskhet givet ett specifikt testresultat. Dessa beräknas vanligtvis med hjälp av 2x2-tabeller där antalet sanna positiva, falska positiva, sanna negativa och falsa negativa resultat redovisas.

'Sjukhusförråd' (i vissa länder also known som 'hospital depot' eller 'medical store') är en lokal för lagring och distribution av medicinska förnödenheter, utrustning och andra artiklar som används inom sjukvården. Det inkluderar ofta läkemedel, intravenös lösning, behandlingsmaterial, skyddsutrustning och underhållsbehov för sjukhusutrustning.

Syftet med ett sjukhusförråd är att säkerställa en effektiv och säker förvaring av medicinska förnödenheter, minimera risken för försämring i kvaliteten på läkemedel och andra produkter samt underlätta en snabb och smidig distribution till de olika vårdenheterna inom sjukhuset.

En effektiv hantering av ett sjukhusförråd kräver god planering, strukturerade lagringsmetoder, regelbundna inventeringar och en kvalificerad personal som kan hantera och distribuera de medicinska förnödenheterna korrekt.

I'm sorry for any confusion, but "analog computers" is the more commonly used term in English. I'm happy to provide a definition of that!

An analog computer is a type of computer that uses continuously variable physical quantities, such as voltage or mechanical motion, to model and solve problems. These computers are designed to process mathematical functions that vary over time, making them well-suited for tasks like controlling industrial processes, simulating complex systems, and solving differential equations.

Analog computers were widely used in the past, particularly before the advent of digital computers. However, they have largely been replaced by digital computers due to their greater accuracy, reliability, and flexibility. Nevertheless, analog computers still have some applications in specialized areas where their unique strengths are valued.

Mikroflödesanalyser (engelska: Microflow analysis) är en samling analytiska metoder som används för att studera små volymer vätskor, ofta i nanolitervolym eller mindre. Dessa metoder inkluderar ofta känsliga detektorer och preparativa tekniker för att hantera de små volymerna. Mikroflödesanalys används ofta inom områden som klinisk diagnostik, genomflödessedimentation, kapillär elektrofores och masspektrometri.

Kvalitetskontroll (eng. Quality control) är ett begrepp inom kvalitetsmanagement som refererar till systematiska och regelbundna processer för att kontrollera och verifiera om produkter eller tjänster uppfyller de specificerade kvalitetskraven. Detta kan involvera en rad olika aktiviteter, såsom inspektion av inkommande material, provning av produkter under tillverkningsprocessen och slutlig kontroll av färdiga produkter innan de skickas till kunden.

Syftet med kvalitetskontroll är att säkerställa att produkterna eller tjänsterna som levereras till kunderna är pålitliga, konsekventa och uppfyller deras förväntningar. Genom att genomföra kvalitetskontroll kan företag undvika fel i produktionen, minska returer och klagomål från kunder samt öka kundnöjdheten och lojaliteten.

Kvalitetskontroll skiljer sig från kvalitetsförbättring (eng. Quality improvement), som istället fokuserar på att förbättra processer och system kontinuerligt för att öka kvaliteten över tid.

Radioaktivitet definieras som ett fenomen där instabila atomkärnor sönderfaller spontant och emitterar hö energetiska partiklar och/eller vågor, såsom alfa-partikel (heliumkärnor), beta-partikel (elektroner eller positroner) och gamma-strålning (elektromagnetisk strålning av hög frekvens). Denna process resulterar i att atomkärnan blir mindre laddad och/eller har en annan kemisk identitet, vilket kan leda till ytterligare sönderfall tills en stabil atomkärna uppnås. Radioaktiva isotoper, också kända som radionuklider, är atomer med instabila kärnor och kan hittas naturligt eller skapas syntetiskt. Exponering för höga nivåer av radioaktivitet kan vara farlig för levande organismer, eftersom den kan orsaka skada på DNA och andra cellulära strukturer, vilket kan leda till cancer och andra hälsoproblem.

Kapillärelektrofores är en metod för att separera och analysera små mängder av biomolekyler, till exempel DNA, RNA eller protein, baserat på deras laddning, storlek och form. Metoden använder sig av ett kapillärt rör, som är fyllt med ett bufferlösning, där en elektrisk potential appliceras. Biomolekylerna migrerar genom kapillären under inflytande av den elektriska kraften och separeras beroende på deras elektroforesförflyttningshastighet, som i sin tur beror på deras laddning, storlek och form. Kapillärelektrofores är en mycket känslig metod och kan användas till att exempelvis detektera enskilda nukleotider eller peptider.

I medical terms, "flight technique" typically refers to the specific movements and actions taken by a medical professional during a procedure that involves the use of a flying instrument or device, such as during laparoscopic surgery. The term encompasses the precise and controlled manipulation of the surgical instruments and the camera, which are inserted into the patient's body through small incisions, in order to perform various surgical tasks.

Laparoscopic surgery, also known as minimally invasive surgery, is a type of procedure that uses long, thin instruments and a camera to look inside the body. The surgeon makes several small incisions in the abdomen and then inserts the instruments and camera through these incisions. The camera sends images to a video monitor, giving the surgeon a clear view of the surgical site.

The term "flight technique" is used to describe the way the surgeon moves the instruments and camera around within the patient's body during the procedure. This can include movements such as rotation, translation (moving in a straight line), and angulation (changing the angle of the instrument). The surgeon must use precise and controlled movements to perform the surgery effectively and safely.

In summary, 'Flygteknik' in medicinsk sammanhang refererar till de specifika rörelser och handlingar som en läkare utför under ett ingrepp med hjälp av flygande instrument eller enheter, ofta under en laparoskopisk operation. Termen innefattar den noggranna och kontrollerade manipulationen av kirurgiska instrument och kameran som införs i patientens kropp genom små skär.

'Workflow' är ett begrepp inom hälso- och sjukvården som refererar till den sekvens av steg och aktiviteter som utförs för att hantera en specifik process eller uppgift. Det kan omfatta allt från registrering av patienter, genomförande av undersökningar och behandlingar, till dokumentation och follow-up.

En medicinsk workflow kan inkludera:

1. Inmatning av patientinformation: Den första stegen i en workflow är ofta att samla in och dokumentera patientens personliga information, anamnes och symptom.
2. Diagnostisk utvärdering: Workflows kan innehålla steg som hjälper läkare att fastställa en diagnos, såsom att beställa laboratorietester, bildstudier eller andra undersökningar.
3. Behandlingsplanering: När en diagnos har ställts, kan workflows innehålla steg för att utforma och dokumentera en behandlingsplan som är specifik för patienten.
4. Behandling: Workflows kan omfatta steg som hjälper läkare att leverera vården, såsom att skriva recept, planera operationer eller andra procedurer.
5. Uppföljning och dokumentation: Efter behandlingen, kan workflows innehålla steg för att övervaka patientens tillfrisknande, justera behandlingsplanen om det behövs och dokumentera allt i patientens medicinska journal.

Workflows är viktiga för att garantera att vården levereras på ett säkert, effektivt och kvalitetsgaranterat sätt. Genom att standardisera processer och uppgifter kan workflows hjälpa till att minska risken för misstag, förbättra kommunikationen mellan vårdpersonal och patienter, och underlätta övervakning och utvärdering av vården.

Ett informationssystem inom medicin är ett sammanbundet datoriserat system som samlar, bearbetar, hanterar och delar information för att stödja vård- och behandlingsprocesser. Det kan omfatta olika moduler såsom elektroniska journaler, laboratorieresultat, bilddiagnostik, medicinsk databas, meddelanden och annan relevant information som används för att stödja klinisk beslutsfattande, vårdplanering, patientkommunikation och forskning. Det är designat för att underlätta arbetsflödet för vårdpersonal, minska risken för felbehandlingar och förbättra patientens säkerhet och omsorg.

I medicinsk kontext refererar "kontorsdatorisering" till användandet av datorer och datateknologi inom ett kontorsmiljö. Detta kan inkludera användning av datorer för att skapa, redigera och hantera dokument, kommunicera via e-post och samarbete med kollegor på distans. Kontorsdatorisering har haft en betydande inverkan på hur kontor arbetar och har möjliggjort ökad produktivitet, flexibilitet och effektivitet inom arbetslivet. Det kan dock också leda till nya utmaningar kring ergonomi, arbetsmiljö och informationssäkerhet som behöver hanteras för att minimera risker för anställda och organisationen.

Ett informationssystem för kliniska laboratorier (LIS, Laboratory Information System) är ett datorsystem som används för att hantera information och data inom ett kliniskt laboratorium. Det stödjer arbetsflödet och processerna inom laboratoriet, från när prov tas på patienten till när resultaten rapporteras tillbaka till den behandlande läkaren.

Ett LIS kan hantera information som patientinformation, provbeställningar, resultat, kvalitetskontroll, arkivering och rapportering. Det kan också integreras med andra datorsystem, såsom elektroniska patientjournaler (EPJ) och radiodiagnostiska informationssystem (RIS), för att ge en sammanhängande och koordinerad vårdprocess.

Genom att automatiseringsprocesser och stödja arbetsflöden i kliniska laboratorier, kan LIS hjälpa till att förbättra effektiviteten, minska felkanslerna och öka kvalitén på de laboratoriemässiga tester som utförs.

'Systemintegration' är ett begrepp inom medicinen som refererar till sammanlänkningen och koordinationen av olika tekniska system, enheter och applikationer för att skapa en helhetlig, sammanhållen lösning för att stödja kliniska arbetsflöden och patientvården. Det kan innebära integration av elektroniska hälsor ekordsystem (EHR), laboratoriesystem, bildbehandlingssystem, medicinska enheter som monitorerar vitala tecken, och andra relaterade system för att möjliggöra samlad informationsdelning, analys och insikter. Systemintegration kan också inkludera integration av externa data källor såsom biokemiska tester, genetisk information och personliga fitnessdata för att stödja beslutsstödjande processer och personligat utformad vård.

Ett datasystem i medicinsk kontext är ett sammanhang where data (information) är samlade, lagras, bearbetas och analyseras med hjälp av datorbaserad teknik. Det kan inkludera olika komponenter som databaser, webbapplikationer, mobilapplikationer, sensorer och annan teknik för insamling, överföring, bearbetning och visualisering av data.

Ett datasystem i medicinen kan användas för att stödja olika aspekter av vården, till exempel:

* Insamling och lagring av patientdata, såsom elektroniska journaler, bilder och laboratorierapport
* Stöd för klinisk beslutsfattande, genom att ge läkare och andra vårdpersonal tillgång till relevanta patientdata och stödja then i deras bedömningar och behandlingsbeslut
* Forskning och utvärdering av effekterna av olika behandlingar och interventioner
* Övervakning och styrning av kvaliteten på vården, genom att tillhandahålla data om patientresultat, processer och strukturer

Ett väl designat datasystem kan förbättra effektiviteten, säkerheten och kvaliteten på vården, men det är också viktigt att vara medveten om risken för fel i datainsamlingen, dataförlust och dataintrång. Därför är det viktigt att ha stora säkerhets- och integritetsaspekter när man designar och implementerar ett datasystem inom medicinen.

Den medicinska definitionen av 'datornät' är ett sammanbundet system av datorer och andra enheter, såsom servrar, switche, router, hubb och modem, som kan kommunicera och dela information med varandra via speciella protokoll och standarder. Detta möjliggör resurss sharing, datatransfer, samarbete och distribuerad databehandling mellan olika enheter och platser. Exempel på datornät inkluderar lokala nätverk (LAN), bredbandsnätverk (WAN) och internetsnätverk (Internet).

En polymerase chain reaction (PCR) är en laboratorieteknik som används för att kopiera DNA-strängar. Den bygger på en process där DNA-molekyler replikeras med hjälp av ett enzym som kallas DNA-polymeras. Genom att upprepa denna process i flera steg kan man skapa miljontals kopior av det ursprungliga DNA-segmentet på relativt kort tid.

PCR är en mycket känslig teknik som kan användas för att detektera mycket små mängder av DNA, till exempel från en enda cell. Den används inom flera områden, till exempel i diagnostiskt syfte inom medicinen, i forensisk vetenskap och i forskning.

'Utrustningsdesign' (engelska: 'Medical Device Design') är ett område inom produktutveckling som fokuserar på att skapa, utforma och ta fram medicinska enheter och tillbehör. Enligt FDA (US Food and Drug Administration) är en medicinsk enhet något som:

1. är avsett för användning i människor diagnostiskt eller terapeutiskt, och
2. inte åstadkommer sin verkan genom kemiska aktivitet eller metabolism i eller på kroppen och som inte är en farmakologisk, immunologisk eller genetisk produkt.

Exempel på medicinska enheter inkluderar pacemakers, defibrillatorer, proteser, ortopediska instrument, katetrar, operationsbord och annan sjukvårdsutrustning.

Utrustningsdesign innefattar ett brett spektrum av aktiviteter, från behovsanalys, konceptutveckling, detaljerad design, prototypning, tillverkning och verifiering/validering enligt medicinska enhetsregleringsmyndigheters krav. Utrustningsdesigner måste ha kunskap inom områden som biokompatibilitet, användarcentrerad design, riskhantering, materialval och systemintegrering för att skapa säkra, effektiva och tillförlitliga medicinska enheter.

"Tidsstudier" är ett samlingsbegrepp inom forskningsmetodik som används för att systematiskt analysera och beskriva hur lång tid olika aktiviteter tar. Det kan handla om att mäta tiden för en viss procedur, en vårdprocess eller ett helt sjukvårdsflöde.

Det finns olika typer av tidsstudier, men de två vanligaste är:

1. Retrospektiva tidsstudier: Dessa studier analyserar data som redan har samlats in för att bestämma hur lång tid som passerat mellan två eller flera händelser. Exempelvis kan man använda sig av patientjournaler för att se hur lång tid det tar från att en patient söker vård till att behandlingen påbörjas.

2. Prospektiva tidsstudier: Dessa studier samlar in data i realtid med syfte att bestämma hur lång tid olika aktiviteter tar. Exempelvis kan man mäta tiden från att en patient anländer till en klinik till att behandlingen är klar.

Tidsstudier kan vara användbara inom flera områden, bland annat för att identifiera flaskhalsar i vårdprocesser, för att optimera arbetsflöden och för att mäta effektiviteten hos olika behandlingsmetoder.

Medicinsk definition av "Användare-datorgränssnitt" (User-Computer Interface) är inte vanligt förekommande, eftersom detta oftast faller under området datavetenskap och ingenjörsvetenskap. Men alltså, ett användar-datorgränssnitt (UI) är den plats där människa och dator möts, vilket innebär det visuella designade miljö där en användare kan interagera med en dator, webbplats, program eller applikation via hårdvara och/eller mjukvara.

UI:s är viktiga för att underlätta och förbättra användarupplevelsen (UX) genom att skapa enkelhet, tydlighet och tillgänglighet i interaktionen mellan människa och dator. Detta kan inkludera allt från grafiska användarmiljöer (GUI), kommandoradsgränssnitt (CLI) eller virtuella realitetsmiljöer (VR).

Inom medicinsk kontext kan ett användar-datorgränssnitt vara till exempel en webbplats där patienter kan boka termin, ett program för att övervaka vitala tecken eller en applikation för att skriva och spara elektroniska journalposter.

I medicinsk kontext, kan ‘metoder’ syfta på de tekniker, procedurer eller processer som används för att undersöka, diagnostisera eller behandla sjukdomar och hälsa. Detta kan omfatta allt från laboratorietester och avbildningsstudier till kirurgiska tekniker och medicinsk behandling. Exempel på metoder inkluderar blodprover, röntgenundersökningar, operationer och läkemedelsbehandlingar. Metoder kan vara baserade på vetenskaplig forskning och erfarenheter och används för att underlätta en korrekt diagnos och behandling av patienter.

I den medicinska kontexten, betyder "katalogisering" ofta att organisera och kategorisera information eller resurser på ett systematiskt sätt. Det kan handla om att katalogisera medicinska artiklar, studier, resurser eller tillgångar i en databas eller ett bibliotek, så att de är lätta att hitta och använda.

Exempelvis kan katalogisering innebära att tilldela relevanta nyckelord (taggar), klassificera efter ämnesområde, ange publikationsår och andra metadata för att underlätta sökning och filtrering av informationen. Detta är viktigt för att underlätta forskning, undervisning och klinisk praktik inom medicinska områden.

Mjukvarudesign (software design) är ett samlingsbegrepp för de aktiviteter och processer som utförs för att specificera och skapa en mjukvarulösning. Det inkluderar att definiera systemets arkitektur, gränssnitt, algoritmer och data strukturer. Mjukvarudesignen är ett viktigt steg i mjukvaruutvecklingsprocessen efter kravspecifikationen och före implementeringen. Syftet med mjukvarudesignen är att skapa en klar, fullständig och konsistent beskrivning av systemet som kan användas som grund för implementation, testning och underhåll.

Färgmätning (colormetry) är inom medicinen ett sätt att objektivt mäta och dokumentera färgen hos hud, slemhinnor eller andra vävnader. Det görs vanligtvis med hjälp av en speciell apparat som jämför den undersökta ytan med en känd referensfärg. Resultaten rapporteras ofta i ett standardiserat format, till exempel L*a*b-värden enligt Commission Internationale de l'Eclairage (CIELAB). Färgmätning används bland annat inom dermatologi för att diagnosticera och monitorera olika hudtillstånd, såsom pigmentförändringar orsakade av sjukdom eller behandling.

Kombinatorisk kemi är ett område inom den molekylära skapandeteknologin som handlar om att systematiskt och högthroughput-screena (d.v.s. på hög genomströmning) stora libraries (samlingar) av potentiella kemiska föreningar för att hitta de med önskade egenskaperna.

Den grundläggande idén bakom kombinatorisk kemi är att skapa libraries av molekyler genom att kombinera en liten uppsättning byggstenar (även kallade "monomerer" eller "building blocks") på systematiska sätt. Varje byggsten har ofta en distinkt funktionell grupp, och när de kombineras kan de forma en stor mängd olika molekyler med varierande struktur och egenskaper.

Genom att automatisera syntesprocessen och använda högthroughput-screeningmetoder för att snabbt testa de skapade föreningarna kan forskare identifiera potentiala ledkandidater för läkemedelsutveckling eller andra tillämpningar på ett mycket snabbare sätt än traditionella metoder.

Det är värt att notera att kombinatorisk kemi inte bara används för att skapa nya molekyler utan kan också användas för att optimera befintliga molekyler genom att systematiskt modifiera deras struktur och testa effekterna på deras egenskaper.

Mikrobiologiska metoder är tekniker och analysprocesser som används för att identifiera, undersöka och analysera mikroorganismer såsom bakterier, svampar, virus och parasiter. Dessa metoder inkluderar:

1. Kultivering: Den klassiska metoden för att odla ut och identifiera olika sorters bakterier och svampar på speciella näringsmedier.
2. Mikroskopi: Används för att direkt observera mikroorganismer och deras struktur, rörelse och interaktion med andra celler.
3. Serologiska metoder: Använder antikroppar eller antigen-antikroppsreaktioner för att identifiera specifika mikroorganismer eller deras toxiner.
4. Genetiska metoder: Använder molekylärbiologiska tekniker, såsom polymeraskedjereaktion (PCR), för att identifiera och analysera mikroorganismer baserat på deras genetiska material.
5. Proteomiska metoder: Använder proteomik för att studera proteiner som produceras av mikroorganismer, vilket kan ge information om deras identitet, funktion och interaktion med andra celler.
6. Bioinformatik: Används för att analysera stora datamängder från genetiska och proteomiska metoder för att identifiera mönster och relationer mellan olika mikroorganismer.
7. Diagnostiska metoder: Används för att snabbt och accurately diagnostisera infektioner orsakade av mikroorganismer, såsom bakterier, virus och parasiter.

Miniatyrisering (anglicism: "Miniaturization") är inom medicinen ett begrepp som ofta används för att beskriva den process där medicinska enheter, instrument eller tekniker blir mindre i storlek och/eller mer kompakta, samtidigt som de fortfarande uppfyller sin funktion lika väl eller bättre än sina större föregångare.

Exempel på miniatyrisering inom medicinen är:

1. Små medicinska implantat, till exempel pacemakers och defibrillatorer, som placeras under huden för att behandla oregelbundna hjärtrytmmer.
2. Mindre kirurgiska instrument, såsom endoskop, som möjliggör mindre invasiva operationer med snabbare återhämtning och lägre risk för komplikationer.
3. Små medicinska sensorer och enheter för att övervaka patienters hälsotillstånd kontinuerligt, till exempel glukosensorer för diabetespatienter eller syrakänsliga elektroder för att övervaka patienters syrehalt i blodet.
4. Nanomedicinska tillämpningar, där läkemedelspartiklar eller nanorobotar konstrueras på molekylär nivå för att interagera med celler och vävnader på ett specifikt sätt.

Minatyriseringen har möjliggjort stora framsteg inom medicinen genom att öka precisionen, effektiviteten och patientens komfort under behandlingar och undersökningar.

"Utvärderingsstudier" (eng. "Evaluation studies") är en typ av forskningsstudier som utvärderar ett visst fenomen, program, policy eller intervention med syfte att bedöma dess effektivitet, effekt, verkningsmekanismer och eventuella bieffekter. Utvärderingsstudier kan delas in i olika kategorier baserat på deras design och metodologi, men de flesta studier följer principerna för systematiskt review, kontrollerade studier eller kvalitativa studier.

Här är några viktiga principer för utformning och genomförande av utvärderingsstudier:

1. Klart formulerad forskningsfråga: Utvärderingsstudier bör ha en tydlig och specifik forskningsfråga som styr studiens design, metodologi och dataanalys.
2. Val av lämplig studiedesign: Studiedesignen bör vara anpassad till forskningsfrågan och valet av design ska underlätta bedömandet av effekten på det som utvärderas. Kontrollerade studier, såsom randomiserade kontrollstudier (RCT), är ofta idealiska för att bedöma effektiviteten hos en intervention, medan kvalitativa metoder kan vara mer lämpade för att undersöka mekanismer och processer.
3. Representativt urval: Det är viktigt att ha ett representativt urval av deltagare eller sammanhang för att säkerställa att studieresultaten kan generaliseras till en större population eller kontext.
4. Kontroll av bias och systematiska felkällor: Utvärderingsstudier bör ha metoder för att kontrollera och minimera potentialen för bias och systematiska felkällor, såsom slumpmässig tilldelning till grupper, bländning och pålitlighet i mätinstrument.
5. Transparens och rapportering: Studieresultaten ska redovisas på ett transparent och fullständigt sätt, följande riktlinjer för rapportering som CONSORT för randomiserade kontrollstudier eller STROBE för observationsstudier.
6. Statistisk analys: Använd statistiska metoder för att analysera data på ett korrekt och relevant sätt, följande riktlinjer för statistisk rapportering som CONSORT för randomiserade kontrollstudier eller STROBE för observationsstudier.
7. Interpretation av resultat: Slutsatserna ska dras på ett försiktigt och balanserat sätt, baserat på de tillgängliga bevisen och med hänsyn till eventuella begränsningar i studien.

Laboratoriepersonal (i medicinsk kontext) refererar till personal som arbetar i ett laboratorium och utför olika typer av tester och analyser på biologiska prover, såsom blod, urin och vävnader, för att hjälpa läkare och andra medicinska företagande att ställa diagnoser, övervaka behandlingar och bedöma patienternas hälsostatus.

Exempel på arbetsuppgifter som laboratoriepersonal kan ha inkluderar:

* Förbereda och processera prover för analys
* Använda olika typer av instrument och tekniker för att analysera prover, såsom mikroskopi, kemi- och immunotestning
* Interpretera resultat och dokumentera fynd
* Samordna med andra medicinska personaler för att säkerställa att laboratorieresultaten är korrekt och tillgängliga i tid
* Möjligen vara ansvariga för underhåll, rengöring och kalibrering av laboratorieutrustning

Exempel på olika typer av laboratoriepersonal inkluderar biomedicinska analytiker, kliniska tekniker, forskningsassistenter och mikrobiologer. Deras specifika arbetsuppgifter kan variera beroende på deras utbildning, erfarenhet och specialitet inom laboratoriemedicinen.

A medicinsk databasadministrativt system (ofta kortat till "databasadministration" eller "DBA") är ett system som används för att hantera, underhålla och skydda databaser inom en medicinsk kontext. Databasadministrativa system står för administrationen av databaser och säkerställer att de fungerar korrekt, effektivt och säkert.

I en medicinsk kontext kan ett databasadministrativt system användas för att hantera patientdata, såsom personliga information, diagnoser, behandlingsplaner och laboratorieresultat. Systemet kan också användas för att säkerställa att data är tillgängliga när de behövs, att datainsamlingen och -lagringen följer lagliga regler och etiska riktlinjer, samt att data skyddas mot olaglig åtkomst och andra säkerhetsrisker.

Exempel på uppgifter som kan ingå i databasadministration inom en medicinsk kontext är:

* Skapa och ta bort databaser
* Hantera användare och deras behörigheter
* Säkerställa dataintegritet och datakonsistens
* Optimeringsfrågor för prestanda
* Skydda mot dataintrång och andra säkerhetsrisker
* Säkerställa att systemet backas upp regelbundet och att data kan återställas om något går fel.

"Computer-assisted image processing" refererar till användandet av datorbaserade verktyg och algoritmer för att manipulera, analysera och tolka digitala bilder inom medicinskt sammanhang. Detta kan involvera olika tekniker som filtrering, normalisering, segmentering, och registring av bilder från olika modaliteter såsom röntgen, magnetresonanstomografi (MRT) och datortomografi (CT). Syftet kan vara att förbättra bildkvaliteten, extrahera specifika regioner eller detaljer av intresse, eller kvantitativt mäta olika aspekter av en bild. Detta används ofta inom områden som radiodiagnostiskt stöd, planering och guidediagnosticering av behandlingar, forskning och utbildning.

Ett Informationssystem på sjukhus (HIS, Hospital Information System) är ett datorsystem som används för att samla, bearbeta, lagra och dela information relaterad till patientvård och sjukhusadministration. Detta inkluderar ofta:

1. Elektroniska patientjournaler (EPJ): Innehåller patientinformation som medicinska journaler, laboratorieresultat, bilder och andra relevanta rapporter.
2. Planering och schemaläggning av vårdresursen: Koordinering av personal, utrustning och faciliteter för att optimera vården.
3. Laboratory Information Management System (LIMS): Hantering och spårning av laboratoriedata och tester.
4. Radiology Information System (RIS) / Picture Archiving and Communication System (PACS): Hantering, lagring och delning av medicinska bilder och relaterad information.
5. Finans- och ekonomisystem: Fakturering, betalningshantering och resurseffektivisering.
6. Kvalitetssäkrings- och riskhanteringsverktyg: För att säkerställa högvärdig patientvård och minska risken för misstag.
7. Samordning av omsorg: Delning av information över olika vårdsättningar, specialiteter och institutioner för att underlätta kontinuiteten i vården.
8. Analyser och rapportering: För att stödja beslutsfattande på administrativ nivå och klinisk forskning.

HIS-system är designade för att underlätta kommunikation, öka effektiviteten, minska fel och förbättra patientvården genom att ge rätt information till rätt person vid rätt tidpunkt.

Ett informationssystem inom området för öppna vård (open care) kan definieras som ett sammanhängande system av teknik, data, processer och kompetens som används för att samla, bearbeta, lagra, distribuera och skydda information relaterad till patientvård och hälsa. Detta system är öppet i betydelsen att det möjliggör utbyte av information mellan olika vårdenheter, oavsett om de är offentliga eller privata, och oavsett vilken teknik de använder sig av.

Ett effektivt informationssystem i öppen vård kan underlätta samordningen och kommunikationen mellan olika vårdenheter och aktörer, förbättra kvaliteten på vården och minska risken för felbehandlingar genom att ge alla involverade tillgång till relevant information i realtid. Det kan även underlätta forskning och utveckling inom området för hälsa och vård genom att möjliggöra samarbete och datautbyte mellan olika forskare och institutioner.

Ett exempel på ett informationssystem i öppen vård kan vara en elektronisk patientjournal som är tillgänglig för alla vårdenheter som behandlar en patient, oavsett var de befinner sig. Detta system skulle möjliggöra att alla vårdpersonal har tillgång till samma information om patientens medicinska historia, behandlingar, läkemedel och andra relevanta data, vilket kan underlätta samordningen av vården och minska risken för felbehandlingar.

'Informationslagring och -återvinning' refererar till processen att ta emot, behandla, lagra och sedan återvinna information för framtida användning. Denna term används ofta inom områden som medicinsk IT, datalagring och datorsäkerhet.

I en medicinsk kontext kan informationslagring och -återvinning handla om att samla in patientdata från olika källor, till exempel elektroniska journaler, bildstudier och laboratorieresultat, och lagra dem på ett säkert sätt. Sedan kan informationen behandlas och analyseras för att stödja kliniska beslut, forskning eller övervakning av patientens hälsostatus.

Återvinningen av information innebär att informationen görs tillgänglig och användbar på ett effektivt sätt när den behövs. Det kan ske genom att söka efter specifika uppgifter i databasen, visualisera data i grafer eller diagram, eller använda artificiell intelligens för att hitta mönster och insikter i de lagrade data.

I allmänhet handlar informationslagring och -återvinning om att hantera, tolka och använda information på ett sätt som är säkert, effektivt och användarvänligt. Det är en viktig del av modern medicinsk vård och forskning, eftersom det möjliggör att samla in, analysera och dela upp stor mängder data för att stödja bättre beslut och patientresultat.

DNA-sekvensanalys är en metod inom genetiken och bioinformatiken som används för att bestämma den exakta ordningsföljden (sekvensen) av nukleotider (baser) i en DNA-molekyl. Genom att undersöka och jämföra dessa sekvenser kan man få information om individens genetiska make-up, evolutionära härstamning och samband med olika arvsbundna sjukdomar eller andra genetiska egenskaper. DNA-sekvensanalys används också för att identifiera mikroorganismer såsom bakterier och virus genom att jämföra deras genetiska sekvenser med kända exemplar i databaser.

'Blodprovstagning' er en medisinsk procedur der innebærer å ta et blodprøve fra en person for å analysere det for medisinske eller biokjemiske egenskaper, slik som blodceller, kolesterol, sukker, elektrolyttar, syre/base-balanse, hormonnivåer, alkohol, narkotiske stoffer og andre substance eller infeksjonsagens spor. Blodprovstagning kan også brukes til å overvåke virkningen av medisinsk behandling eller for å foreta transfusjoner. Prosedyren utförs vanligvis ved å stikke en nål inn i en vene, oftest i armsvenen, og lating blodet flyte inn i et prøvetub.

'Programmeringsspråk' är ett formellt språk som används för att skriva datorprogram. Det består av en uppsättning syntaxregler och semantik som specificerar hur programinstruktioner ska skrivas och tolkas av en dator. Programmeringsspråket översätts sedan till maskinkod som kan köras direkt på datorns processor.

Det finns många olika typer av programmeringsspråk, såsom imperativa språk (till exempel C, Java), deklarativa språk (till exempel SQL, Prolog), funktionella språk (till exempel Haskell, Lisp) och objektorienterade språk (till exempel C++, Python). Varje språk har sina egna unika egenskaper och användningsområden.

Programmeringsspråken är designade för att underlätta kommunikationen mellan människor och datorer, och de gör det möjligt för oss att skapa komplexa system som kan lösa olika typer av problem.

Prekliniska läkemedelstester är en typ av forskning och utvärdering som utförs innan ett läkemedel testas på människor. Dessa tester utförs vanligtvis in vitro (i laboratoriemiljö) eller in vivo (på levande djur). Syftet med prekliniska läkemedelstester är att undersöka läkemedlets säkerhet, farmakologi och toxicitet.

De vanligaste typerna av prekliniska tester inkluderar:

1. Farmakodynamik: Studier som undersöker läkemedlets mekanism och effekt på celler eller djur.
2. Farmakokinetik: Studier som undersöker hur läkemedlet absorberas, distribueras, metaboliseras och utsöndras i kroppen.
3. Toxikologi: Studier som undersöker läkemedlets toxicitet och säkerhet, inklusive akuta och kroniska effekter på olika organ och system i kroppen.
4. Farmakokinetisk-farmakodynamisk modellering (PK/PD): Studier som undersöker sambandet mellan läkemedlets farmakokinetik och farmakodynamik för att förutse dess effekt på människor.

Prekliniska tester är en viktig del av läkemedelsutvecklingen, eftersom de hjälper till att fastställa läkemedlets säkerhet och effektivitet innan det testas på människor. Dessa tester bidrar också till att fastställa den optimala dosen och frekvensen av behandling för kliniska prövningar.

En expertsystem (ES) är inom artificiell intelligens (AI) ett system som är designat för att lösa komplexa problem inom ett specifikt område genom att efterlikna den process och de metoder som en mänsklig expert använder sig av för att lösa samma typ av problem. ES består vanligtvis av två huvudkomponenter: ett kunnandebaserat kunskapsrepresentation och en inferenceengine som används för att resonera och komma fram till beslut eller rekommendationer baserat på detta kunnande.

Kunskapsbasen innehåller fakta, regler och heuristik som är specifika för problemdomänen och representeras ofta i form av if-then-regler eller produktioner. Denna kunskap har vanligtvis insamlas och formaliserats av mänskliga experter inom området.

Inferenceengineen är den del av ES som tillämpar logisk slutledning på kunskapsbasen för att dra slutsatser eller komma fram till rekommendationer. Det finns olika typer av inferenceengine, men de flesta använder sig av regelbaserad resonemang, sannolikhetsbaserad resonemang eller jämförelsebaserad resonemang.

ES har använts inom en mängd olika applikationsområden, såsom medicin, juridik, finansiell analys, design och diagnostik. I medicinen kan ES till exempel användas för att stödja diagnos och behandling av sjukdomar genom att matcha symptom med möjliga diagnoser och rekommendera behandlingsalternativ baserat på den insamlade kunskapen.

Bioinformatik är en multidisciplinär forskningsgren som kombinerar biologi, datavetenskap och teknologi för att analysera och tolka stor datamängd biologisk information, särskilt inom genetik och genomik. Det inkluderar utvecklingen och användningen av databaser, algoritmer, statistiska metoder och artificiell intelligens för att lösa biologiska problem, såsom att förstå genstruktur och funktion, proteinstruktur och -funktion, genuttryck och reglering, evolutionära relationer mellan organismer och systembiologi.

'Laboratory Proficiency Testing' (LPT) är en process där oberoende och akkrediterade laboratorier skickar ut provmaterial till andra laboratorier för att utvärdera deras förmåga att korrekt analysera ett visst mål. Detta görs genom att jämföra de resultat som laboratorierna rapporterar in med konsensusvärden som fastställs av det akkrediterade laboratoriet.

LPT används ofta för att säkerställa att laboratorier uppfyller kraven på precision, träffsäkerhet och konformitet enligt nationella och internationella standarder. Det är en viktig del av kvalitetssäkringen i laboratoriemiljö och hjälper till att säkerställa att laboratorierna lever upp till höga kvalitetsstandarder och ger korrekta och reproducerbara resultat. LPT kan användas för olika typer av analyser, inklusive kemiska, mikrobiologiska och molekylärbiologiska analysmetoder.

Diagnostisk testutrustning är ett samlingsbegrepp för de olika instrument, maskiner och tekniker som används för att utföras diagnostiska tester på patienter inom medicinsk vetenskap. Detta kan omfatta allt från enkla handhållna instrument som stetoskop och blodtrycksmätare till mer avancerade bilddiagnostiska verktyg som röntgenmaskiner, magnetresonanstomografi (MRT) och computed tomography (CT) skanner.

Diagnostisk testutrustning används ofta för att hjälpa läkare och andra vårdpersonal att ställa en diagnos på en patients sjukdom eller skada, genom att mäta, observera och analysera olika fysiologiska parametrar och kroppsvätskor. Exempel på diagnostiska tester som kan utföras med hjälp av testutrustning innefattar blodprover, elektrokardiogram (EKG), lungfunktionstest, ultraljud och röntgenundersökningar.

Sammanfattningsvis är diagnostisk testutrustning ett viktigt verktyg för att fastställa en patients hälsotillstånd och ge den vård som behövs.

Immunanalyser er en overordnet betegnelse for laboratoriemetoder, der anvendes til at undersøge og måle forskellige aspekter af det immunforsvarende system. Dette inkluderer metoder som:

1. Serologi: En metode der involverer at analysere patientens blodserum for antistoffer mod specifikke antigener, der kan indikere en infektion eller en autoimmun sygdom.
2. Vævsprover: Undersøgelse af væv fra patienten, såsom hud, lever, lunge osv., for at diagnosticere infektioner, kræft eller andre sygdomme.
3. Cytometri: En metode der anvendes til at tælle og karakterisere forskellige typer celler i blodet eller andre vævsprover, herunder hvidblodsceller (leukocytter) og immunceller.
4. Immunhistokemi: En metode der anvendes til at farve specifikke proteiner eller antigener i vævsprøver for at diagnosticere sygdomme, herunder kræft.
5. Immunofluorescens: En metode der anvendes til at detektere og lokalisere specifikke proteiner eller antigener i celler eller vævsprøver ved hjælp af fluorescerende markører.
6. Funktionelle immunassays: Metoder der anvendes til at måle immuncellers funktion, herunder deres evne til at producere cytokiner eller dræbe infektiøse agenter.

Immunanalysen er en vigtig del af moderne diagnostisk medicin og hjælper med at stille en præcis diagnose, overvåge sygdomsforløb og evaluere effektiviteten af behandlinger.

'Försöksdjursvetenskap' (alternativt översatt som 'djurforsöksteori') är ett interdisciplinärt område som kombinerar insikter från biologi, filosofi, etik och statistik för att bedöma välfärden hos djur som används i forskning. Denna vetenskap undersöker metoder för att minska smärta och lidande hos djuren, förbättra deras välfärd och utveckla alternativa metoder till användning av levande djur.

Den medicinska definitionen kan vara:

Försöksdjursvetenskap (alternativt 'djurforsöksteori') är en interdisciplinär vetenskap som kombinerar kunskaper inom biologi, filosofi, etik och statistik för att bedöma, förbättra och maximera välfärden hos djur som används i forskning. Denna vetenskap undersöker metoder för att minska smärta och lidande hos djuren, förbättra deras välfärd och utveckla alternativa metoder till användning av levande djur.

'Indikatorer' och 'reagenser' är två begrepp som ofta används inom klinisk analys och diagnostik för att hjälpa till att fastställa närvaro eller frånvaro av specifika substanser, molekyler eller biologiska processer i ett prov.

En indikator är en substans som ändrar sin färg eller andra egenskaper vid ett visst värde eller förändring i pH, temperatur eller koncentration av specifika joner eller molekyler. Indikatorer används ofta för att övervaka reaktioner och processer inom kemi och biologi. I en medicinsk kontext kan indikatorer användas för att fastställa pH-värdet i blod, urin eller andra kroppsv likvider, vilket kan vara viktigt för att övervaka patienters hälsotillstånd och behandling.

En reagens är en substans som reagerar med ett visst ämne eller molekyl för att producera en synlig eller mätbar effekt, såsom en färgförändring, bildning av en precipitat eller utvecklande av fluorescens. Reagenser används ofta i klinisk analys för att identifiera specifika substanser eller molekyler i ett prov, till exempel glukos, protein, vita blodkroppar eller bakterier.

Exempel på indikatorer och reagenser som används inom klinisk analys är:

* pH-indikatorer: Substanser som ändrar färg vid specifika pH-värden, till exempel litmuspapper, fenolftalein och metylröd.
* Glukosreagenser: Substanser som reagerar med glukos för att producera en synlig eller mätbar effekt, till exempel reduktionsreagenser (som ger en färgförändring) och enzymatiska reagenser (som katalyserar en kemisk reaktion).
* Proteinreagenser: Substanser som reagerar med protein för att producera en synlig eller mätbar effekt, till exempel Coomassie Brilliant Blue och Bradford-assay.
* Bakteriereagenser: Substanser som reagerar med bakterier för att identifiera dem, till exampel gramfärgning, oxidasreduceringstest (Oxidase) och katalasreaktion.

'Persondator' (i engelska ofta kallad 'Personal Computer', förkortat PC) är en bärbar eller stationär dator som är avsedd för personligt bruk. En persondator består vanligen av centralenhet (CPU), minne, lagringsmedia (till exempel hårddisk eller solid state drive), grafikprocessor, ljudkretsar och anslutningar till diverse periferidevicer som till exempel skrivare, mus, tangentbord och monitor.

De flesta persondatorer idag är baserade på x86-arkitekturen och kör vanligtvis operativsystem som Microsoft Windows, macOS eller Linux. De används ofta för en mängd olika syften såsom surfande på internet, arbete, skrivande, redigering av bilder och video, spelande och mer.

I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:

1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.

I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.

'Bioanalyse' er en overordnet betegnelse for metoder, som anvendes til at undersøge og måle biologiske prøver, herunder bl.a. prøver fra levende organismer, celler eller molekyler. Dette kan omfatte en række forskellige teknikker, herunder:

1. Biokemi: Metoder, der anvendes til at analysere biologiske prøver på molekylært niveau, herunder bl.a. metoder til at bestemme koncentrationen af forskellige biomolekyler som proteiner, lipider og nukleinsyrer.
2. Cytometri: Metoder, der anvendes til at tælle og klassificere celler i en prøve, herunder bl.a. flow cytometri, hvor celler passerer gennem et lysfelt, så de kan identificeres på grundlag af deres optiske egenskaber.
3. Genetisk analyse: Metoder, der anvendes til at analysere DNA og RNA, herunder bl.a. PCR (polymerase chain reaction), som anvendes til at kopiere specifikke sektioner af DNA, og DNA-sekvensanalyse, som anvendes til at bestemme den præcise sekvens af nukleotider i en given DNA- eller RNA-prøve.
4. Proteomik: Metoder, der anvendes til at analysere proteiner og deres interaktioner i levende organismer, herunder bl.a. 2D-elektroforese, masspektrometri og proteinmicroarray.
5. Immunologi: Metoder, der anvendes til at undersøge immunforsvaret og dets respons på forskellige antigener, herunder bl.a. ELISA (enzyme-linked immunosorbent assay) og Western blotting.

Bioanalyse er en vigtig del af mange forskningsområder, herunder medicin, biologi, farmakologi, miljøvidenskab og nanoteknologi.

Fluorometri är en analytisk metod som används för att mäta fluorescens, det vill säga ljus som utsänds som konsekvens av att ett ämne absorberat ljus. I fluorometrin exciteras ett ämme med en viss våglängd och sedan avges ljus av lägre energinivå (och därmed högre våglängd) som kan detekteras och mätts. Fluorescensintensiteten är proportionell mot koncentrationen av det fluorescerande ämnet, vilket gör att metoden kan användas för kvantitativ analys. Fluorometri används inom olika områden, till exempel inom kemi, biologi och miljövetenskap, för att detektera och mäta små mängder av specifika ämnen.

"Kalibrering" er en proces innen naturvitenskap og teknologi som innebærer jämförelse av målingar gjort med et verktyg eller en utstyr med en standard for å unngå systematiske feil. Det implisjerer justering av måleverktøyet eller -utstyret for å sikre at det gir akkurate og repelible målingar etter angitt standarder. I medisinsk sammenheng kan kalibrering forekomme i forbindelse med testing av blodprover, vitenskapelige målinger eller med medicale enheter for å sikre at de gir riktig og pålitelig informasjon.

Bildcytometri är en metod för att kvantitativt analysera och mäta celler och kromosomer med hjälp av digitala bilder. Metoden kombinerar tekniker inom mikroskopi, digital bildbehandling och datalogi för att automatisera och objektivisera cytometrinanalys. Bildcytometri används bland annat för att studera celldelning, celldifferentiering, apoptos och proteinexpression i celler. Metoden kan också användas för att diagnostisera och klassificera olika sjukdomar, till exempel cancer, genom att analysera kromosomstruktur och -antal hos celler.

Ett medicinskt bibliotek är en institutionell samling av information och resursmaterial relaterat till medicin, hälsa och biomedicinsk forskning. Det inkluderar ofta böcker, tidskrifter, databaser, elektroniska resurser, multimedier och andra former av information. Medicinska bibliotek fungerar som ett stöd för utbildning, forskning och patientvård genom att erbjuda tillgång till relevant information och expertis inom medicinsk informationssökning och kritisk bedömning. De kan vara en del av universitet, sjukhus, forskningsinstitut eller en fristående organisation.

En faktadatabas (ofte skrevet fact database) er en databas som inneholder fakta og informasjon som ikke endres ofte eller overordnet sett er upåvirkelig for ytre faktorer. Disse databasene brukes ofte i medisinske sammenhenger for å lagre og gi tilgang til informasjon som er relevant for klients or patienters behandling, diagnose eller forståelse av sykdommer og helseforhold.

Faktadatabaser kan inneholde informasjon som er almenlertidig og gjelder for alle mennesker, som f.eksso generell informasjon om kroppens anatomoi, fysiologi og vanlige sykdommer. De kan også inneholde mer spesifikk informasjon som er relatert til enklere medisinske forhold, som f.eksso informasjon om medisinske behandlinger, medisinske begreper og terminologi, eller informasjon om medisinske studier og forskning.

I tillegg kan faktadatabaser også inneholde informasjon som er relatert til enklere pasienter, som f.eksso allergi, medisinsk historie og laboratoriestudier. Disse opplysningene kan være viktige for å sikre at pasienten mottar riktig behandling og for å unngå unødvendige komplikasjoner.

I allianse med andre kilder som f.eksso lærebøker, videnskapelige artikler og eksperter i feltet, kan faktadatabaser være en viktig ressurs for medisinske fagpersoner og andre som jobber med helse og sykdom.

Den medicinska termen för "datorstödd tillverkning" är "Computer-Aided Manufacturing" (CAM). CAM används inom medicinen, särskilt inom tandvården och kirurgin, för att skapa precisa 3D-modeller och delar baserat på data från bildgivande procedurer som datortomografi (CT) eller magnetresonanstomografi (MRT). Dessa modeller används sedan för att tillverka individanpassade implantat, proteser eller andra medicinska enheter. CAM-systemen kan styras av specialiserad mjukvara och kan vara kopplade till datorstyrda maskiner som fräsar, skärande laser eller 3D-skrivare för att producera de fysiska delarna.

En direkt översättning av "Clinical Decision Support System" (CDSS) till svenska är "Kliniskt Beslutsstödsystem". Så här kan definitionen se ut enligt HL7 Sweden:

"Ett kliniskt beslutsstödsystem (CDSS) är ett informationssystem som stödjer vårdenhetens arbete med att tillhandahålla personligadpatert medicinsk rådgivning baserat på individuell patientinformation, klinisk kunskap, och patienspecifika mål och preferenser."

CDSS använder sig av olika typer av data, inklusive elektroniska hälsorapporter (EHR) och forskningsbaserad medicinsk kunskap, för att hjälpa vårdpersonal att fatta bättre beslut om patientvården. Det kan vara integrerat i ett större sjukhusinformationssystem eller vara en separat applikation. Exempel på funktioner som CDSS kan ha innefattar att ge påminnelser om vaccinationer, varna för möjliga biverkningar av läkemedel, rekommendera laboratorietester och stödja diagnostiska beslut.

"Centrifugering" er en laboratorieteknikker som ofte brukes innen medisinsk forskning og diagnostisk testing. Den involverer plassering av en prøve, såsom blod eller urin, i et instrument kjent som en centrifuge. Centrifugen roterer prøven rundt med høy hastighet, genererende en kraft kalt "centrifugalkraft" som presser de tungere komponentene i prøven ned til bunden av beholderen.

Denne teknikken er viktig for å separere forskjellige bestanddele i prøven, for eksempel serum eller plasma fra blodprøver. Disse kan deretter brukes i ytterligere testing eller analyser for å diagnosticere sykdommer eller forstå fysiologiske prosesser.

I tillegg kan centrifugering også brukes for å rense prøver fra partikler og andre urenheter ved å skille dem fra væsken de er opløst i. Denne metoden er viktig for å sikre presisjon og nøyaktighet i mange typer medisinsk testing.

"En analys av utrustningsfel" refererar till en systematisk undersökning och bedömning av problem eller fel som uppstått i användandet av medicinskt utrustning. Detta kan innebära att man tittar på orsakerna till felet, dess konsekvenser och möjliga lösningar.

Denna analys kan involvera en teknisk undersökning av själva utrustningen för att fastställa vad som är fel, men den kan också innebära en klinisk bedömning av hur felet har påverkat patientvården och vilka risker det inneburit.

Målet med en analys av utrustningsfel är att ta reda på vad som har gått fel, varför, och hur man kan undvika att det händer igen i framtiden. Det kan också hjälpa till att fastställa om ett utbyte eller reparation behövs, samt att ge information till tillverkaren om felet för att eventuellt kunna förbättra produkten.

Artificiell intelligens (AI) definieras vanligtvis som förmågan för en dator eller ett datorprogram att simulera mänsklig intelligens i olika grader. Detta kan innebära att programmet har kapaciteten att lära sig från erfarenheter, anpassa sitt beteende baserat på omgivningen och göra beslut som en människa skulle göra i samma situation. AI-system kan vara specialdesignade för att lösa specifika problem eller ha generell intelligens som är mer lik mänsklig intelligens.

En annan definition av AI är "en dator eller ett datorprogrammedvetande som har förmågan att förstå, lära sig och använda kunskap i sitt arbete, såsom att tolka data från sin omgivning, lösa problem och göra beslut."

Det är värt att notera att det inte finns en allmänt accepterad definition av AI, och olika experter kan ha olika uppfattningar om vad som innefattas i begreppet.

Proteiner (eller proteinmolekyler) är stora, komplexa molekyler som består av aminosyror som kedjas samman i en specifik sekvens. Proteiner bygger upp och utgör en väsentlig del av alla levande cellers struktur och funktion. De utför viktiga funktioner såsom att underlätta kroppens tillväxt och reparation, reglera processer i cellen, skydda organismen från främmande ämnen som t.ex. virus och bakterier samt hjälpa till vid transport av andra molekyler inom kroppen. Proteiner kan ha en mycket varierad struktur och form beroende på deras funktion, och de kan indelas i olika klasser baserat på deras specifika egenskaper och roller inom cellen.

Medicinskt sett betyder "mönsterigenkännande, automatiserat" att ett datorbaserat system har kapaciteten att urskilja mönster i stor volym av medicinska data, som exempelvis elektroniska hälsorapporter eller bilddiagnostiska data, och att göra detta utan direkt användarinteraktion. Genom att träna på stora mängder data kan djupinlärningsalgoritmer automatisera mönsterigenkännandet och hjälpa till med att ställa diagnoser, förutsäga sjukdomsförlopp eller rekommendera behandlingar. Detta kan underlätta för vården och göra den mer effektiv, men det är också viktigt att vara medveten om möjliga begränsningar och risker, såsom bias i data eller algoritmer som kan påverka kliniska beslut.

Medical Laboratory Science (MLS) er en gren av medisinsk vitenskap som involverer undersøkelser og analyser av biologiske prøver for å støtte diagnostisering, behandling, monitoring og forebygging av sykdommer. MLS omfatter flere specialiteter, inkludert klinisk kjemia, hematologi, mikrobiologi, immunologi og molekylær patologi.

Profesjonelle medisinske laboratoriejobb blir vanligvis utført av personer som har en bachelor- eller mastergrad i Medical Laboratory Science eller en relatert disciplin. De er ansvarlige for å sikre at prøver blir samlet, behandlet, analysert og rapportert på en riktig måte etter standardiserte proseder og kvalitetskontrollmetoder. De jobber tett sammen med medisinske fagpersoner for å forstå pasientens historie og klage, velge de riktige undersøkelser, tolke resultatene korrekt og gi råd om behandling og monitoring.

MLS-fagfolk er også involvert i forskning og utvikling av nye teknologier og metoder for å forbedre diagnostisk presisjon, effektivitet og kostnadseffektivitet i laboratoriet. De må også holde seg oppdatert på de siste forskningsinnsiktene innenfor deres egen specialitet og relaterte områder for å sikre at de lever opp til de høyeste standarder for pasientomsorg og sikkerhet.

"Organizational effectiveness" er en begrepsform som ofte brukes innenfor ledelse og økonomi. Det refererer til hvor vel et system, en prosess eller en organisasjon oppnår sine mål og formål. Organisasjonsmessig effektivitet kan vurderes ved å se på faktorer som produktivitet, efisiens, kvalitet, arbeidsklima og ytelse i forhold til ressurser.

En organisasjon kan ha høy grad av effektivitet hvis den bruker sine ressurser på en effektiv måte for å nå sine mål, har en klar strategi og et godt ledelsessystem, fremmer et positivt arbeidsklima og har tilfredse kunder og ansatte.

Organisasjonsmessig effektivitet kan være spesielt viktig for helseorganisasjoner som ønsker å sikre at de lever opp til sine oppgaver rundt pasientomsorg, forskning og undervisning. For å vurdere organisasjonsmessig effektivitet i en helseorganisasjon kan man se på faktorer som kvaliteten på pasientomsorgen, sikkerheten for pasienter og ansatte, effektiviteten i bruken av ressurser, samt graden av tilfredshet blant pasienter, ansatte og andre interessenter.

'Kostnader' i en medicinsk kontext refererar till de resurser som används för att producera en viss tjänst, behandling eller produkt inom sjukvården. Det kan handla om direkta kostnader, såsom löner till personal, kostnaden för medicinska förbrukningsvaror och utrustning, samt indirekta kostnader, som exempelvis underhåll och administration.

'Kostnadsanalys' är en metod för att undersöka och jämföra olika alternativs kostnader och effekter inom sjukvården. Det innebär att man ser på både de direkta och indirekta kostnaderna, liksom på resultaten av en viss behandling eller tjänst. Kostnadsanalys kan användas för att ta beslut om hur resurser ska allokeras inom sjukvården, samt för att utvärdera effektiviteten hos olika behandlingsalternativ.

Exempel på metoder som kan användas inom kostnadsanalys är:

* Kostnadseffektivitet: Jämför två eller flera alternativ med avseende på deras kostnader och effekter, för att se vilket alternativ som ger bäst värde för pengarna.
* Kostnadsnutvsättning: Uttrycker effekterna av en behandling i monetära termer, för att jämföra kostnader och effekter på samma skala.
* Break-even-analys: Beräknar när de extra kostnader som är associerade med ett nytt alternativ kompenseras av de extra effekterna det ger.

'Solid phase extraction' (SPE) är en metod inom analytisk kemi och biokemi som används för att renodla och koncentrera små mängder målkemikalier från en komplex matrix, till exempel biologiska vätskor eller miljöprover.

SPE-metoden bygger på att en provvolym av den komplexa matrisen passerar genom ett fast fas preparat (som kan vara en kolonn eller en plan yta) som är belagd med en specifik sorbent. Sorbenten har förmågan att binda specifika typer av kemiska föreningar, beroende på deras kemiska och fysiska egenskaper, såsom laddning, polaritet och hydrofobicitet. På så sätt kan oönskade komponenter i matrisen passera igenom och separeras från målkemikalierna som binds till sorbenten.

Efter att provvolymen har passerat genom SPE-kolonnen, sker en extrahering av de bundna målkemikalierna från sorbenten, ofta med hjälp av ett lösningsmedel eller en buffert. Den renade och koncentrerade fraktionen av målkemikalierna kan sedan analyseras med olika tekniker, till exempel höghastighetsflüssigkromatografi (HPLC), masspektrometri (MS) eller immunoassay.

SPE-metoden är användbar inom flera områden, såsom klinisk diagnostik, miljöanalys, läkemedelsutveckling och toxikologi, eftersom den möjliggör en hög grad av selektivitet och effektivitet vid upprening av små mängder målkemikalier från komplexa matriser.

Clinical laboratory services, also known as clinical pathology or medical laboratory services, refer to the tests and examinations performed on samples of blood, tissue, and other bodily fluids to assist in diagnosing, monitoring, and treating medical conditions. These services are typically provided by specialized laboratories that are staffed by trained professionals such as medical laboratory scientists, technologists, and technicians.

The tests offered through clinical laboratory services can include a wide range of analyses, such as:

* Hematology: examination of the blood cells and coagulation system
* Clinical chemistry: measurement of various chemicals in the body, such as electrolytes, hormones, and enzymes
* Microbiology: identification and testing of bacteria, viruses, fungi, and parasites
* Immunology: analysis of the immune system and its response to disease
* Molecular diagnostics: detection and analysis of genetic material, such as DNA and RNA

The results from these tests can help healthcare providers make informed decisions about patient care, including diagnosing medical conditions, monitoring treatment effectiveness, and assessing risk for certain diseases. Clinical laboratory services are an essential component of modern healthcare and play a critical role in the prevention, diagnosis, and management of a wide range of medical conditions.

Mikroskopi är en teknik som tillåter observering och analysering av strukturer som är för små att ses med blotta ögat. Detta görs genom användning av ett mikroskop, ett instrument som består av en linsystem som zoomer in på objektet.

Det finns olika typer av mikroskopi, men de två vanligaste är ljusmikroskopi och elektronmikroskopi. I ljusmikroskopi används ljus för att belysa preparatet och i elektronmikroskopi används elektroner. Elektronmikroskopi ger mycket högre upplösning än ljusmikroskopi, men är också dyrare och kräver mer komplicerad preparering av proverna.

Mikroskopi används inom många områden inom medicinen, till exempel för att diagnostisera sjukdomar, studera celler och vävnader, undersöka bakterier och virus, och för forskning.

Masspektrometri är en analytisk teknik som används för att bestämma massan och relativa mängden av molekyler eller joner i en provblandning genom att mäta deras massa-till-laddning (m/z) förhållande.

I masspektrometri separeras jonerna baserat på deras differentiella acceleration i ett elektriskt fält, som är relaterad till deras massa-till-laddning (m/z) förhållande. Därefter detekteras och räknas antalet joner med olika m/z värden upp, vilket ger upphov till ett masspektrum som visar relativa intensiteterna av de joner som har detekterats i förhållande till deras m/z värden.

Masspektrometri används inom en rad olika områden, såsom kemisk analys, biologisk forskning, miljöanalys och forensisk vetenskap, för att identifiera och cuantifiera olika substanser i komplexa blandningar.

Molekylsekvensdata (molecular sequencing data) refererer til de resultater som bliver genereret når man secvenserer DNA, RNA eller proteiner i molekylærbiologien. Det innebærer typisk en række af nukleotider (i DNA- og RNA-sekvensering) eller aminosyrer (i proteinsekvensering), der repræsenterer den specifikke sekvens af gener, genetiske varianter eller andre molekyler i et biologisk prøve.

DNA-sekvensdata kan f.eks. anvendes til at identificere genetiske varianter, undersøge evolutionæ forhold og designe PCR-primerer. RNA-sekvensdata kan bruges til at studere genudtryk, splicevarianter og andre transkriptionelle reguleringsmekanismer. Proteinsekvensdata er vigtige for at forstå proteinstruktur, funktion og interaktioner.

Molekylsekvensdata kan genereres ved hjælp af forskellige metoder, herunder Sanger-sekvensering, pyrosekvensering (454), ion torrent-teknikker, single molecule real-time (SMRT) sekvensering og nanopore-sekvensering. Hver metode har sine styrker og svagheder, og valget af metode afhænger ofte af forskningens specifikke behov og ønskede udbytte.

Syfilisserodiagnostik är den medicinska processen att diagnostisera en infektion orsakad av bakterien Treponema pallidum, som orsakar könssjukdomen syfilis. Diagnostiken inkluderar ofta en kombination av kliniska symtom och laboratorietester.

De vanligaste laboratorietesterna för att diagnostisera syfilis innefattar:

1. Blodprov: En blodprovsanalys som mäter antikroppar mot T. pallidum i blodet. Det finns två typer av antikroppar som kan mätas: IgG och IgM. IgG-antikroppar visar på en tidigare eller aktiv infektion, medan IgM-antikroppar kan indikera en akut infektion.
2. Darkfieldmikroskopi: En mikroskopisk undersökning av ett speciellt preparat från ett ulcer eller lymfknutor som kan visa på levande T. pallidum bakterier.
3. Nucleic acid amplification tests (NAATs): PCR-tester som kan detektera DNA från T. pallidum i prover från ulcus, blod eller cerebrospinalvätska.

Det är viktigt att notera att en kombination av dessa tester kan behövas för att ställa en säker diagnos, och att uppföljningstester kan vara nödvändiga för att övervaka effektiviteten av behandlingen.

Mikrobiologi definieras som läran om levande små organismer, såsom bakterier, svampar, virus och protozoer. Dessa organismer är så små att de kan bara ses med hjälp av ett mikroskop. Mikrobiologin studerar deras struktur, funktion, klassificering, förekomst, växt, beteende och effekter på levande varelser och deras miljöer. Den inkluderar också studiet av hur mikroorganismer kan orsaka sjukdom hos människor, djur och växter, samt användningen av mikroorganismer i industriella och medicinska tillämpningar, såsom fermentering, bioteknik och produktion av läkemedel.

Högtrycksvätskekromatografi (High Performance Liquid Chromatography, HPLC) är en analytisk teknik som används för att separera, identifiera och kvantifiera enskilda komponenter i en blandning. Den bygger på att en provblandning innehållande de olika substanserna injiceras under högt tryck genom en kolonn fylld med ett stationärt material, som kan vara en flytande (reversed-phase HPLC) eller fast fas (normal-phase HPLC).

Provblandningen elueras sedan genom kolonnen med en lösningsmedel (eluent) i en kontrollerad flödeshastighet. De olika substanserna i provblandningen interagerar på olika sätt med det stationära materialet och eluenten, vilket leder till att de separeras från varandra när de passerar genom kolonnen. Detta ger upphov till en kromatogram där varje substans visas som en peak i tiden (retention time) efter det att den har eluerats ut från kolonnen.

HPLC är en mycket känslig och exakt metod som används inom många områden, till exempel för att analysera läkemedel, livsmedel, miljöprover och biologiska vätskor. Genom att jämföra retention time och peakformen med referenssubstanser kan man identifiera och kvantifiera de olika substanserna i provblandningen.

'Odlingsmedia' refererar till de näringsriktade material som används för att odla växter utan jord, ofta i kontrollerade miljöer såsom laboratorier, växthus eller inom hydrokultur. Odlingsmedier kan vara flytande eller fasta och innehåller vanligtvis en näringslösning med blandad sammansättning av vatten, näringsämnen och mineraler som är nödvändiga för växternas tillväxt och utveckling. Andra komponenter som kan ingå i odlingsmedier är hormoner, vitaminer och buffertämnen för att hjälpa till att reglera pH-värdet.

Det finns olika typer av odlingsmedia beroende på vilken typ av växt som ska odlas och i vilket syfte. Några exempel är:

1. Agarplattor: De flesta mikrobiella kulturer odlas på agarplattor, en fast medium gjord av en geléartad substans framställd från alger eller svampar. Agaren innehåller näringsämnen och mineraler som är nödvändiga för att underhålla bakterier och svampar.

2. Hydroponisk medium: Detta är ett icke-jordbaserat system där växternas rötter placeras direkt i en näringsrik lösning som cirkulerar kontinuerligt genom systemet. Exempel på hydroponiska medier inkluderar perlitet, vermiculit, lavarock och kokosfiber.

3. Aeroponisk medium: I ett aeroponiskt system sprutas växternas rötter kontinuerligt med en fin dimma av näringsrik lösning i luften. Detta ger växterna en mycket syresatt rotmiljö och möjliggör snabbare tillväxt än traditionella jordbaserade system.

4. Koibaserad medium: I detta system odlas växter i ett substrat av kokosnötsskal, som är en hållbar och ekologisk alternativ till torv. Kokosnötsfibern har god vattenhållande förmåga och är rik på näringsämnen.

5. Torvbaserad medium: Torv är ett vanligt medium för odling av små plantor och frön. Det är en organisk substans som härstammar från torvmossor och har god vattenhållande förmåga och luftgenomsläppning.

6. Fast medium: I detta system planteras växterna i ett fast medium, till exempel sand, grus eller lera. Detta ger växterna en stabil struktur att växa i och förhindrar att de faller över.

Läkemedelsutveckling (eller "drug development") är ett systematisk process där nya läkemedel skapas, testas och godkänns för användning i klinisk praktik. Processen inkluderar flera faser:

1. Grundforskning (basic research): Den första fasen av läkemedelsutvecklingen involverar att identifiera och utveckla en molekylär substans som kan ha potentialen att behandla en viss sjukdom eller störning.
2. Förklinisk forskning (preclinical research): I denna fas testas läkemedlet i laboratoriemiljö och på djur för att utvärdera dess säkerhet, farmakologi och toxicitet.
3. Klinisk prövning (clinical trial): Denna fas involverar mänskliga deltagare och är indelad i fyra olika faser. Fas I testar läkemedlets säkerhet på en liten grupp friska volontärer, medan fas II utvärderar läkemedlets effektivitet och biverkningar på en större grupp patienter. Fas III är en randomiserad, kontrollerad studie som jämför läkemedlet med befintliga behandlingar eller placebo hos en stor grupp patienter. Om fas III-studien visar att fördelarna överväger riskerna godkänns läkemedlet av myndigheter som FDA (Food and Drug Administration) i USA eller EMA (European Medicines Agency) i Europa. I fas IV utvärderas läkemedlets säkerhet och effektivitet efter marknadsföringen.
4. Registrering och övervakning: När läkemedlet har godkänts av myndigheterna registreras det och marknadsförs för användning i klinisk praktik. Läkemedelsverket övervakar kontinuerligt läkemedlets säkerhet och effektivitet under hela dess livscykel.

Det är viktigt att notera att inte alla läkemedel som utvecklas når marknaden. Utvecklingen av ett nytt läkemedel kan ta många år, ibland upp till 15 år, och kostar miljarder dollar. Endast en liten andel av de läkemedel som börjar utvecklas når slutligen marknaden.

"Bassekvens" er en medisinsk betegnelse for en abnorm, gentagen sekvens eller mønster i et individ's DNA-sekvens. Disse baseparsekvenser består typisk av fire nukleotider: adenin (A), timin (T), guanin (G) og cytosin (C). En bassekvens kan være arvelig eller opstå som en mutation under individets liv.

En abnormal bassekvens kan føre til genetiske sygdomme, fejlutviklinger eller forhøjet risiko for bestemte sykdommer. For eksempel kan en bassekvens, der koder for en defekt protein, føre til en arvelig sykdom som cystisk fibrose eller muskeldystrofi.

Det er viktig å understreke at en abnormal bassekvens ikke alltid vil resultere i en sykdom eller fejlutvikling. I mange tilfeller kan individet være asymptomatisk og leve et normalt liv.

En "datorjournalsystem" är en databasorienterad teknologi som används för att hantera, lagra och söka efter information i ett sjukvårds- eller medicinskt sammanhang. Detta system möjliggör digital lagring och hantering av patientjournaler, laboratorierapporten, bilder och andra relaterade hälsounderrättelser.

Det kan också inkludera funktioner som att skapa och underteckna dokument elektroniskt, stödja klinisk beslutsstöd, integrera med laboratoriesystem, bildhanteringssystem och andra relaterade tjänster. Det är en viktig del av den digitala transformationen inom sjukvården och möjliggör bättre samarbete mellan olika vårdgivare, förbättrad patientomsorg och säkrare hantering av personliga hälsodata.

Medicinsk informatik (eller biomedical informatics) är ett multidisciplinärt fält som kombinerar kunskaper inom datavetenskap, informationsteori, matematik och medicin för att utveckla och använda sig av informationssystem och tekniker för att lösa problem inom hälso- och sjukvården. Det kan handla om allt ifrån att desigera och bygga elektroniska hälsoregistret, till att utveckla algoritmer för att tolka medicinska data som bilddiagnostiska resultat eller genetisk information. Medicinsk informatik används också för att stödja klinisk beslutsfattande, forskning och undervisning inom medicin.

Genetiska tekniker är metoder och verktyg som används för att manipulera, undersöka och analysera DNA, RNA och genetisk information. Detta inkluderar:

1. Genetisk engineering (genmodifiering): Metoder för att ändra DNA-sekvensen i ett genetiskt material, exempelvis genom att klippa och klistra ihop olika DNA-sekvenser eller genom att introducera mutationer i en specifik gen.
2. Genomisk analys: Tekniker för att bestämma den fullständiga sekvensen av baspar i ett genom, till exempel genom hjälp av Sanger-sekventering eller nästa generation sekvensering (NGS).
3. Genotypning: Metoder för att fastställa den specifika genetiska make-upen hos en individ, till exempel genom att undersöka SNP (enkelnukleotidpolymorfism) eller andra varianter i DNA-sekvensen.
4. Protein engineering: Tekniker för att designa och producera nya proteiner med önskade egenskaper, till exempel genom att mutera en specifik gen som kodar för ett protein.
5. Epigenetisk analys: Metoder för att studera epigenetiska markeringar på DNA, såsom metylering och acetylering, som kan påverka genuttrycket utan att ändra den underliggande DNA-sekvensen.
6. Kloning: Tekniker för att producera många kopior av en specifik DNA-sekvens, till exempel genom att placera den i en vektor och sedan transformera bakterier eller celler med denna vektor.
7. Genetisk screening: Metoder för att identifiera individer med specifika genetiska egenskaper eller sjukdomar, till exempel genom att använda PCR (polymeraskedjereaktion), hybridisering eller massively parallel sequencing.
8. Genomisk analys: Tekniker för att sekvensera och analysera hela genomer, till exempel genom att använda next-generation sequencing (NGS) tekniker som Illumina, PacBio eller Oxford Nanopore.

Proteomik är ett forskningsområde inom biomedicin som handlar om studiet av proteomer, det vill säga den totala mängden proteiner och deras interaktioner i ett levande system, till exempel en cell, ett vävnadsprov eller en organism. Proteomiken innefattar identifiering och karakterisering av olika proteiner, deras funktioner, interaktioner med varandra och förändringar i uttryck under olika fysiologiska och patologiska tillstånd.

Proteomik använder sig ofta av högthroughput-tekniker som tvådimensionell gelélektrofores, masspektrometri och proteinkromatografi för att separera och identifiera proteiner. Dessa metoder kombineras ofta med bioinformatiska verktyg för att tolka de genererade data och hitta samband mellan olika proteiner och deras funktioner.

Proteomik har potentialen att ge insikt i komplexa sjukdomar som cancer, neurodegenerativa sjukdomar och infektionssjukdomar, genom att undersöka förändringar i proteomet och hitta nya mål för terapiutveckling.

"Tandvårdslaboratorier" är en övergripande term för olika typer av laboratorier som stödjer tandvården genom att utföras tekniska tester och att tillverka anpassade produkter för patienter. Det finns två huvudsakliga typer av tandvårdslaboratorier: prostetiska laboratorier och dentalteknologiska laboratorier.

Prostetiska laboratorier fokuserar på design, tillverkning och reparation av anpassade proteser som ersätter en eller flera tänder eller delar av käken. Det kan handla om totalproteser, partiella proteser, kronor, broar och skumgummier. De använder sig av material som akryl, metall, keramerik och kompositmaterial för att tillverka dessa proteser.

Dentalteknologiska laboratorier är specialiserade inom specifika områden såsom ortodonti, endodonti, parodontologi och oral kirurgi. De tillverkar anpassade produkter som till exempel ortodontiska apparater, tandställningar, käkkopparna, tandimplantat och restaurativa arbeten. Dessa laboratorier använder digitala tekniker och CAD/CAM-system (Computer Aided Design/Computer Aided Manufacturing) för att skapa precisa och högkvalitativa produkter.

I allmänhet arbetar tandvårdslaboratorier tillsammans med odontologer, tandläkare och andra tandvårdsprofessionella för att ge patienterna den bästa vården och funktionaliteten möjliga.

Enzyme-linked immunosorbent assay (ELISA) är en typ av immunologisk analys som använder en enzymmärkt antikropp för att detektera och quantifiera en specifik molekyl, till exempel ett protein eller en peptid, i en biologisk prov.

I ELISA-analysen fästs antigenet (det målprotein som ska detekteras) först till en solid fas, till exempel en mikrotitrerad platta. Sedan adsorberas en primär antikropp som binder till antigenet till plattan. Efter en washing-steg adderas en sekundär antikropp som är konjugerad till ett enzym, såsom horseradish peroxidase (HRP). Den sekundära antikroppen binder till den primära antikroppen och efter ytterligare washing-steg tillsätts ett substrat som reagerar med det enzymmärkta komplexet och genererar ett signal som kan kvantifieras, vanligtvis i form av färgförändring eller fluorescens.

ELISA är en mycket känslig och specifik analysmetod som används inom flera områden, till exempel för att detektera och mäta antikroppar i serum, för att upptäcka patogener såsom virus och bakterier, och för att bestämma koncentrationen av olika hormoner och andra biologiskt aktiva molekyler.

Teoretiska modeller inom medicinen är abstrakta representationer av biologiska system, fenomen eller processer. De är konstruerade för att förenkla och förutsäga beteendet hos komplexa system, såsom cellulärt fungerande, organsystemsfunktion och sjukdomsutveckling.

Teoretiska modeller kan vara matematiskt baserade, använda dator simuleringar eller vara konceptuella. De hjälper forskare att undersöka hur system fungerar under olika förhållanden och hjälper till att generera hypoteser som kan testas genom experiment. Dessa modeller är viktiga verktyg inom translational medicin, klinisk forskning och epidemiologi.

"Datorsimulering" er en betegnelse for en metode der bruger en dators model for å afterbere, forutsi eller illustrere forløp og adferd hos et fysisk eller biologisk system, en samling av regler, en proces eller en enhet. Dette gjøres ved å lage en matematisk modell som beskriver systemet, og deretter kjøre denne modellen i en simuleringsmotor som kan beregne hvordan systemet vil oppfører seg under forskjellige tilstande og betingelser.

I medisinsk sammenhengg kan datorsimulering brukes på mange ulike områder, for eksempel:

* Fysiologisk simulering: Her brukes datorsimulering til å forstå og forutsi hvordan forskjellige fysiologiske systemer i kroppen fungerer, som for eksempel hjertets slag, lungens veksling av luft eller nyrefunksjonen.
* Farmakologisk simulering: Her brukes datorsimulering til å forstå og forutsi hvordan legemer reagerer på forskjellige lægemidler, slik at man kan optimere dosering og forebygge bivirkninger.
* Kirurgisk simulering: Her brukes datorsimulering til å planlegge og forberede kirurgiske ingreper, slik at kirurgen kan få en bedre forståelse av hvordan operasjonen vil gå, og eventuelt praktisere den første gang.
* Medicinsk undervisning: Datorsimuleringer kan også brukes som en del av medicinsk utdanning, slik at studenter kan lære om forskjellige sykdommer og behandlingsmuligheter ved å interagere med virtuelle pasienter.

Dette er bare noen eksempler på hvordan datorsimuleringer kan brukes innenfor medicinen, men det finnes mange andre muligheter også.

Det finns ingen enstaka "medicinsk definition" av "Förenta Staterna", eftersom Förenta Staterna i sig självt inte är ett medicinskt begrepp. Förenta Staterna är ett land, bestående av 50 delstater och ett federal distrikt (Washington, D.C.).

I vissa medicinska sammanhang kan referensen till "Förenta Staterna" vara relevant när det gäller att beskriva en population eller ett forskningsområde. I sådana fall kan definitionen vara lika med den geografiska och politiska betydelsen av begreppet, dvs. de områden som utgör Förenta Staterna.

I andra fall kan "Förenta Staterna" i ett medicinskt sammanhang hänvisa till det specifika hälsosystemet eller den typen av vård som finns i landet, men det finns inga enhetliga definitioner på detta område. Det är viktigt att tolka begreppet "Förenta Staterna" i medicinska sammanhang beroende på kontexten och den specifika användningen av termen.

"Genetic databases" er en samling av data relatert til gener og arvemasse. Disse databasene kan inneholde informasjon om forskjellige typer genetisk materiale, som kan være brukt i forskning, medisinsk behandling eller annen type av anvendelser.

Det kan eksempelvis være databaser som inneholder sekvensdata for gener og andre dele av DNA, strukturdata for proteiner, informasjon om varianter i genetisk materiale som er relatert til bestemte sykdommer eller egenskaper, familjehistorikk og annen slags klinisk informasjon.

Genetic databases kan være offentlige eller private, og de kan være tilgjengelige for forskere, medisinske fagpersoner, industri og andre interessenter. Anvendelsen av genetiske databaser er omstridt på grunn av etiske, lovmessige og privatsspersmal, derfor er det viktig å ha god kjennskap til reglene og retningslinjene for bruk av slike databaser.

DNA, eller deoxyribonucleic acid, är ett molekyärt ämne som innehåller de genetiska instruktionerna för utveckling och funktion hos alla levande organismers celler. DNA består av två långa, dubbelhelixstrukturer som är byggda upp av en serie nukleotider som inkluderar socker (deoxyribose), fosfatgrupper och fyra olika baser: adenin (A), timin (T), guanin (G) och cytosin (C). Adenin parar sig alltid med timin, och guanin parar sig alltid med cytosin. Denna specifika basparning är viktig för att korrekt koda genetisk information.

DNA-molekylen lagrar den genetiska informationen i en kod som består av sekvenser av dessa fyra baser, och varje organisms unika DNA-sekvens ger instruktioner för hur proteiner ska byggas upp. Proteiner är viktiga byggstenar i alla levande organismer och utför en rad olika funktioner som hjälper till att reglera cellens struktur, metabolism och andra viktiga processer.

Bakterier är en grupp encelliga, prokaryota mikroorganismer som saknar ett definierat cellkärnhus. De flesta bakterier består av en enda cell, men vissa former kan bilda filament eller kolonier. Bakterier har en stor variation i form och storlek, och de kan vara spiralformade, stavformade eller sfäriska (kallade cocci). De flesta bakterier är små, med en diameter på cirka 0,2-2 micrometer.

Bakterier har ett enkelt cellmembran som omger deras cytoplasma och en celldelningvävnad (septa) som delar cellen i två under celldelningen. De saknar också de komplexa organellerna som hittas i eukaryota celler, såsom mitokondrier, kloroplast och endoplasmatiskt retikulum.

Bakterier har en enkel genomorganisation med en cirkulär kromosom och ofta plasmider, små ringformade DNA-molekyler som kan överföras mellan bakterier. De reproducerar sig vanligtvis asexuellt genom celldelning, men vissa arter kan också använda sexuell reproduktion genom konjugation, transformation eller transduktion.

Bakterier förekommer överallt i naturen och är en del av de mikrobiella församlingar som finns på levande växter och djur, i jord, vatten och luft. De spelar en viktig roll i näringsomsättningen i ekosystem och kan också orsaka sjukdomar hos både människor och djur.

'Genomik' (eller 'genomics' på engelska) är ett område inom molekylärbiologi och genetik som handlar om studiet av organismers genom, dvs. deras fullständiga arvsmassa. Genomen innehåller all information som behövs för att bygga och underhålla en levande organism, inklusive gener, regulatoriska sekvenser, icke-kodande DNA och andra strukturella element.

Genomik kan delas upp i flera underområden, såsom komparativ genomik (jämförande studier av genomer mellan olika arter), funktionell genomik (studier av geners funktioner och interaktioner) och strukturell genomik (bestämning av DNA-sekvenser och deras tredimensionella struktur). Genomik använder sig ofta av högthroughput-tekniker, såsom nästgenerationssekvensering och DNA-mikroarrayer, för att samla in stora mängder data om genomer. Dessa data kan sedan analyseras med hjälp av bioinformatiska metoder för att besvara biologiska frågor och få insikt i hur levande organismar fungerar på molekylär nivå.

Tandem-masspektrometri (MS/MS) är en typ av masspektrometri som innebär att ett joniserat molekyler genomgår två steg av massanalys. Det första steget består av att jonerna separeras baserat på deras massa-till-laddning (m/z) värden, och i det andra steget kolliderar de selekterade jonerna med ett inert gas, vilket resulterar i fragmentering av jonerna. Dessa fragment joner analyseras sedan i det tredje masspektrometriska steget för att generera en fragmentationsspektrum som kan användas för att identifiera och bestämma strukturen på den ursprungliga molekylen.

Denna teknik är mycket kraftfull när det gäller att analysera komplexa blandningar av molekyler, till exempel i proteomik och metabolomik studier, eftersom den möjliggör en hög grad av specifitet och känslighet vid identifiering och karakterisering av olika typer av biologiska molekyler.

'Normalvärden' är ett begrepp inom laboratoriemedicin och diagnostik som refererar till ett normalt intervall eller ett referensintervall för ett visst laboratorieresultat, baserat på populationen som studerats. Normalvärdena representerar de värden som ligger inom det normala omfånget och används som en guide för att tolka patientens laboratorieresultat i förhållande till den genomsnittliga populationen.

Det är viktigt att notera att normalvärden kan variera beroende på ålder, kön, ras, hälsostatus och andra faktorer. Dessa värden fastställs genom att mäta ett laboratorieparametern hos en stor grupp friska individer (referenspopulationen) och sedan beräkna statistiska gränser för det normala intervallet, oftast som medelvärde ± två standardavvikelser.

Det är också viktigt att komma ihåg att ett laboratorieresultat som faller utanför det normala intervall inte alltid innebär sjukdom eller patologi, och tvärt om kan ett resultat som ligger inom det normala intervall inte utesluta en viss diagnos. Laboratorietester används ofta tillsammans med kliniska bedömningar, symptom och andra diagnostiska tester för att ställa en diagnos eller övervaka en patients hälsotillstånd.

Enzyme-linked immunosorbent assay (ELISA) and Western blotting are two common enzyme-immunological methods used in the medical field.

ELISA is a plate-based assay that uses antibodies to detect the presence of a specific protein or antigen in a sample. The sample is added to a microplate well that has been coated with a capture antibody specific to the target antigen. After washing, a detection antibody labeled with an enzyme is added, which binds to the captured antigen. A substrate is then added, and the enzyme catalyzes a reaction that produces a detectable signal, such as a color change, indicating the presence and quantity of the target antigen in the sample.

Western blotting is a laboratory technique used to detect specific proteins in a mixture of proteins. The protein mixture is first separated by size using gel electrophoresis, then transferred to a membrane where it can be probed with antibodies specific to the target protein. A detection system such as a chemiluminescent or colorimetric substrate is used to visualize the location and quantity of the target protein on the membrane.

These enzyme-immunological methods are widely used in clinical laboratories for various diagnostic tests, including the detection of infectious diseases, allergies, and cancer markers. They offer high sensitivity, specificity, and reproducibility, making them valuable tools in medical diagnostics and research.

'Fluorescens' er ein medisinsk termin som refererer til egenskapen til å absorbere lys av kort bølgjelengde og deretter emittere lys av lengre bølgjelengde. Dette skjer når ein molekyll i ein substans absorbierer en foton (en lyspartikkel) med en bestemt energi, eller bølgjelengde, som er mindre enn dets egen energinivå. Som følge av denne absorpsjonen kommer ein del av denne energien til å overføres til ein annen elektron i molekylet, som deretter stiger opp til ein høyere energinivå. Når denne elektronen senker seg ned til sin opprinnelige energinivå vil den frigjore en foton med lavere energien eller lengre bølgjelengde enn det som absorbiert var. Dette resulterer i at substansen synes å lyse opp i ein farg som er forskjellig fra den som absorbert var.

Fluorescens er viktig innenom medisinen, specielt innenfor diagnostisk testing og forskning. Fluorescerende markører kan brukes til å merke ut bestemte celler eller strukturer i ein kropp, noe som kan være velegnet for å undersøke hvordan ein sykdom utvikler seg eller for å evaluere effekten av ein behandling. Fluorescens er også brukt innenfor bildediagnostiske metoder som fluorescens-angiografi og fluorescens-mikroskopi.

Det finns ingen officiell medicinsk definition av "Internet", eftersom det är ett allmänt begrepp som inte är specifikt relaterat till medicinen. Men för att ge dig en bred förståelse av vad Internet är:

Internet är ett globalt nätverk av datorer och andra enheter, som är sammanlänkade för att möjliggöra kommunikation och informationsutbyte mellan dem. Det bygger på standardiserade protokoll och består av en rad olika tjänster och tekniker, såsom webb, e-post, filuppladdning/-nedladdning, chatt, videokonferenser och sociala medier. Internet ger användarna möjlighet att snabbt och enkelt komma i kontakt med information, kunskaper och andra människor över hela världen.

Clinical pathology är ett område inom patologi som handlar om laboratoriediagnostik. Det innebär studien och analysen av patientens biologiska fluider (blod, urin, vätskor med mera) och vävnader för att hjälpa till att ställa diagnoser, monitorera behandlingar och undersöka sjukdomsprocesser.

Exempel på tester som utförs inom klinisk patologi är blodprover för att mäta olika substanser som glukos, kolesterol, elektrolyter, hormoner och blodgaser, samt urinprover för att undersöka bakterieinfektioner eller njursjukdomar. Även histopatologiska undersökningar av vävnadsprover, där man studerar cell- och vävnadssammansättning, struktur och funktion, räknas till området.

Klinisk patologi är ett viktigt verktyg för läkare vid diagnostisering och behandling av patienter, då det kan ge information om olika sjukdomar och skador på kroppens celler och vävnader.

Fluorescerande färgämnen är substanser som absorberar ljusenergi vid ett visst våglängdsområde och sedan sänder ut energin igen i form av ljus vid en lägre våglängd. Detta fenomen kallas fluorescens. Fluorescerande färgämnen används inom olika områden, till exempel inom biomedicin för att markera och detektera specifika celler eller proteiner, inom materialvetenskap för att undersöka materialegenskaper och inom självljusande produkter.

Biosensorteknik (eller biosensorer) är en gren inom analytisk biokemi och teknik, där man utvecklar och använder sig av sensorer som omfattar en biologisk komponent, exempelvis en cell, en antikropp, en DNA-sträng eller en enzym, kombinerat med en transducer. Den biologiska komponenten reagerar specifikt med ett visst ämne (target) och den efterföljande signalomvandlingen som sker i transducern konverterar den biokemiska signalen till en elektrisk signal, som kan mätas och analyseras.

Biosensorer används inom ett brett spektra av applikationer, bland annat inom miljöövervakning, klinisk diagnostik, livsmedelsanalys, processkontroll och säkerhet. De kan ge snabba, känsliga och specifika resultat, vilket gör dem till användbara verktyg inom många olika områden.

'Genotyp' är ett begrepp inom genetiken som refererar till den unika kombinationen av gener och arvsmassa som en individ har. Det är den del av vår arvedel som bestämmer de egenskaper som är ärftliga, det vill säga de drag som vi fysiskt eller kemiskt har ärvt från våra föräldrar. Genotypen kan variera mellan individer och påverkar ofta individens fenotyp, det vill säga den synliga utformningen av en organism, inklusive dess morfologi, fysiologi och beteende.

Statistik är ett systematiskt studieområde som involverar insamling, analys och interpreting av data med syfte att utvinna insikter och förståelse för fenomen i världen. I en medicinsk kontext kan statistiska principer användas för att undersöka effekter av behandlingsmetoder, förekomst av sjukdomar, riskfaktorer för ohälsa och andra relevanta frågeställningar inom hälso- och sjukvården. Några viktiga statistiska principer inkluderar:

1. Populationssampling: Den process där en delmängd (en stikprov) av en population väljs för att representera den större gruppen.
2. Deskriptiv statistik: Metoder för att summera och resumera data, inklusive medelvärde, median, modus, andelar, frekvenser och varians.
3. Inferensstatistik: Metoder för att dra slutsatser om en population baserat på ett stikprov, inklusive konfidensintervall och hypotesprövningar.
4. Korrelation: Mätning av samband mellan två variabler, som kan vara positiv (sammankopplad) eller negativ (motsatt kopplad).
5. Regressionsanalys: En metod för att modellera och förutsäga ett numeriskt resultat baserat på en eller flera oberoende variabler.
6. Kontroll av typ I-fel: En metod för att undvika falska positiva slutsatser genom att sätta ett signifikansnivå (vanligtvis 0,05) för acceptans av en hypotes.
7. Multivariabelanalys: Metoder för att analysera data med flera oberoende variabler och deras inverkan på ett beroende resultat.
8. Nonparametrisk statistik: Statistiska metoder som används när data inte uppfyller de antaganden som krävs för parametriska tester, till exempel normalfördelning.

Liquid chromatography (VC) är en typ av kromatografisk metod inom analytisk kemi där ett lösningsmedel (den mobila fasen) används för att transportera ett analytdosage genom en stationär fas. Stationära fasen kan bestå av olika material, såsom kol, silika eller polymerer, beroende på vilken typ av ämnen som ska separeras.

I vätskekromatografi delas den stationära fasen vanligen upp i små partiklar, för att öka ytan och därmed också effektiviteten hos separationen. Denna metod kallas då högprestationsvätskekromatografi (HPLC).

Under processen kommer olika ämnen i analytdosaget att interagera olika starkt med den stationära fasen, beroende på deras kemiska och fysiska egenskaper. Ämen som har en starkare interaktion kommer att förflytta sig långsammare genom kolonnen jämfört med ämnen som har en svagare interaktion. På så sätt kan olika ämnen skiljas åt och detekteras separat när de lämnar kolonnen.

Vätskekromatografi används ofta för att analysera komplexa blandningar av organiska och oorganiska ämnen, till exempel i farmaceutisk forskning, miljöanalys, livsmedelsanalys och kvalitetskontroll inom industrin.

Flödescytometri är en laboratorieteknik inom cellbiologi och patologi som används för att kvantifiera och analysera fysikaliska och kemiska egenskaper hos enskilda celler i en population av levande eller fixerade celler. Metoden bygger på att celler passerar genom ett snävt ljusstråle, ofta laserljus, varvid cellernas optiska egenskaper registreras med hjälp av olika detektorer.

Cellerna fluorescerar när de exciteras av laserljuset, och det är möjligt att koppla specifika antikroppar eller andra molekyler som binder till cellreceptorer markerade med fluoroforer till cellerna före analysen. På så sätt kan man få information om olika aspekter av cellernas proteinexpression, cellyta, DNA-innehåll och andra egenskaper.

Flödescytometri är en mycket känslig metod som möjliggör att analysera upp till ett tusen celler per sekund, och den används inom många områden inom biomedicinsk forskning och klinisk diagnostik, exempelvis för att bestämma immunfenotyp, det vill säga vilka typer av vita blodceller som finns i en blodprov, eller för att uppskatta cellcykeln hos cancerceller.

'Forskningsplanering' (engelska: 'research planning') är ett sammanfattande begrepp för alla aspekter av att systematiskt och strukturerat planera, utforma och koordinera en forskningsprocess. Det innefattar etablerandet av forskningsmässiga mål och hypoteser, val av metodologi och design, samt specificering av olika procedurer som kommer att användas för att samla in, analysera och tolka data. Forskningsplanering kan även omfatta aspekter som budget, tidsramar, etik och regler för datahantering och publicering av resultaten.

Den grundläggande idén bakom forskningsplanering är att skapa en klar, detaljerad och välgrundad plan för hur ett specifikt forskningsprojekt kommer att genomföras, med syfte att säkerställa att forskningen är vetenskapligt trovärdig, transparent och reproducerbar.

"Three-dimensional image creation" in medical terms refer to the use of technology to create a 3D representation of anatomy, physiological processes, or pathology within the human body. This can be achieved through various imaging techniques such as computed tomography (CT), magnetic resonance imaging (MRI), ultrasound, and confocal microscopy. These images allow medical professionals to visualize and analyze structures and functions in greater detail, providing valuable information for diagnosis, treatment planning, and research.

Three-dimensional image creation can also be used in surgical planning and guidance, allowing surgeons to practice and simulate procedures before performing them on patients. Additionally, 3D printing technology has emerged as a powerful tool for creating physical models of patient anatomy, providing a hands-on tool for surgeons to plan and rehearse complex surgeries. Overall, three-dimensional image creation has revolutionized the field of medicine, improving diagnostic accuracy, surgical outcomes, and patient care.

Fourieranalyse är en matematisk metod inom signalsignalbehandling och analys som tillåter en komplex signal att brytas ned i en summa av sinusvågor med olika frekvenser, amplituder och faser. Denna metod är uppkallad efter den franske matematikern Jean Baptiste Joseph Fourier.

I medicinsk kontext kan Fourieranalys användas för att analysera biomedicinska signaler som elektrokardiogram (ECG), elektroencefalografi (EEG) och magnetoencefalografi (MEG) signalsammansättning. Detta kan hjälpa till att identifiera olika frekvensbakgrunder och deras relativa intensiteter, vilket i sin tur kan ge information om olika fysiologiska processer eller störningar i kroppen.

"Bakterie-DNA" refererer til det genetiske materiale i form av DNA (desoxyribonukleinsyre) som findes i bakterier. DNA består av to stränge av nukleotider som er forbundet til hverandre med basepar som er komplementære, dvs. A-T og G-C. Disse basepara koder for genene som styrer bakteriens funksjoner og egenskaper. Bakterie-DNA kan variere mye mellom forskjellige arter av bakterier og er ein viktig del av molekylærbiologien og -genetikken.

Radioimmunanalyse (RIA) är en typ av laboratorietest som använder radioaktivt märkt antigen eller antikropp för att kvantifiera koncentrationen av ett specifikt protein i en biologisk provprov. I allmänhet involverar RIA följande steg:

1. Förbereda en standardkurva med kända koncentrationer av det målprotein som ska mätas, tillsammans med en fast koncentration av en radioaktivt märkt antikropp (eller omvänt, ett radioaktivt märkt antigen).
2. Extraktion och förberedelse av det okända provet som innehåller målproteinet.
3. Lägg till en konstant koncentration av den radioaktiva markören (antikropp eller antigen) i både standardkurvan och provet.
4. Låt systemet nå jämvikt, så att det radioaktiva markören binds till målproteinet i både standardkurvan och provet.
5. Separera de fria markörerna från de bundna komplexen, vanligtvis genom centrifugation eller filtrering.
6. Mäta den radioaktiva signalen i varje separerat fritt markör-provet och bundet markör-protein-provet.
7. Använd standardkurvan för att korrelera den mätta radioaktiva signalen till en koncentration av målproteinet i provet.

Radioimmunanalys används ofta inom klinisk forskning och medicinsk diagnostik för att uppskatta koncentrationer av olika hormoner, vitaminer, droger, nukleotider, aminosyror och andra biologiskt aktiva molekyler i blod, urin eller andra kroppsfluider.

Matrix-assisted laser desorption/ionization mass spectrometry (MALDI-MS) är en metod inom masspektrometri som används för att identifiera och karaktärisera biologiska molekyler, särskilt proteiner och peptider.

I denna teknik desorberas och ioniseras molekylerna med hjälp av en laser, vilket innebär att de får ett elektriskt laddat tillstånd. För att underlätta detta används en matrix, som är ett organisk ämne som absorberar laserenergin och hjälper till att överföra laddningen till molekylen.

Matrix-assistent laserdesorption/ionization (MALDI) är en så kallad "hårda" joniseringsmetod, vilket innebär att den kan användas för att jonisera stora och komplexa molekyler som proteiner. Det gör MALDI-MS till en mycket användbar metod inom proteomik, där man studerar proteiner och deras interaktioner i levande system.

MALDI-MS kan användas för att bestämma molekylvikten hos okända ämnen, vilket är en viktig egenskap när det gäller att identifiera och karakterisera biologiska molekyler. Den kan också användas för att undersöka hur olika molekyler interagerar med varandra, till exempel när proteiner binder till små molekyler som läkemedel eller toxiner.

"DNA-primers" är en medicinsk term som refererar till små, syntetiska eller naturliga, ensträngade DNA-molekyler som används för att initiera och stödja DNA-syntesen under processer som PCR (polymeraskedjereaktion), sekvensering och kloning. DNA-primers binder specifikt till en komplementär sekvens i mål-DNA:t och fungerar som en startpunkt för DNA-polymerasen, det enzym som kopierar DNA-sekvensen. Primern är vanligtvis några tiotals baspar lång och är designad för att vara komplementär till den specifika sekvensen i mål-DNA:t där syntesen ska initieras.

... geometrisk banplanering och flexibel automation. Namnet Wingquist Laboratory är inspirerat av ingenjören, uppfinnaren och ... Forskningen inom Wingquist Laboratory är inriktad på ta fram nya metoder och virtuella verktyg som stöttar företag ända från ... Wingquist Laboratory VINN Excellence Centre är ett forskningscentrum för virtuell produktframtagning på Chalmers tekniska ... Sven Wingquist Wingquist Laboratory Chalmers tekniska högskola (Chalmers, Universitets- och högskoleanknutna forskningscentrum ...
Journal of Laboratory Automation 21 (1): sid. 178-187. doi:10.1177/2211068215598117. ISSN 2211-0682. http://journals.sagepub. ...
Projektet var tidigare ledd av Sebastian Thrun, tidigare chef för Stanford Artificial Intelligence Laboratory och meduppfinnare ... för att jämföra med 1 miljard dollar förvärv av Cruise Automation av General Motors i mars 2016, en liknande investering av ... Projektet leds ursprungligen av Sebastian Thrun, tidigare chef för Stanford Artificial Intelligence Laboratory och ...
Linköping Flatfrog Laboratories, Lund (andra gången på listan) GLO, Lund Hövding, Malmö Keybroker, Stockholm (tredje gången på ... Malmö Opiflex Automation, Västerås PU Sensor, Linköping Quixel, Uppsala Racefox, Stockholm (andra gången på listan) Revibe ... Flatfrog Laboratories, Lund GLO, Lund Irnova, Kista Keybroker, Stockholm (andra gången på listan) Lumenradio, Göteborg (andra ... Stockholm Flatfrog Laboratories, Lund (tredje gången på listan) Graphensic, Linköping Heliospectra, Göteborg iZettle, Stockholm ...
MES används inom branschen automation, det vill säga produktion av mjukvara och hårdvara för automatisering av ... för avancerad planering av till exempel tillverkning WMS Warehouse Management System för hantering av lager LIMS Laboratory ...
1964-1969 inledde GE och Bell Laboratories (som snart drog sig ur) ett samarbete med MIT för att utveckla det nyskapande och ... GE Equipment Services GE Fanuc Automation North America, Inc. GE Financial Assurance Holdings, Inc. GE Franchise Finance ...
... geometrisk banplanering och flexibel automation. Namnet Wingquist Laboratory är inspirerat av ingenjören, uppfinnaren och ... Forskningen inom Wingquist Laboratory är inriktad på ta fram nya metoder och virtuella verktyg som stöttar företag ända från ... Wingquist Laboratory VINN Excellence Centre är ett forskningscentrum för virtuell produktframtagning på Chalmers tekniska ... Sven Wingquist Wingquist Laboratory Chalmers tekniska högskola (Chalmers, Universitets- och högskoleanknutna forskningscentrum ...
Den 20 september invigs Production Systems Laboratory, PSL, på Chalmers. Där kommer företag kunna testa ny teknik och nya ... Enligt Åsa Fasth går utvecklingen mot minskad fysisk och ökad kognitiv automation. ...
FRISK ARKITEKTUR - ritar testlabb för Swedish Electric Transport Laboratory. Läs mer här! ... Fogningsdagarna dominerades av automation och digitalisering Av kjellarnelarsson , onsdag 3 november 2021 kl. 8:55. ... Robotlyftet hjälper små och medelstora företag att ta stegen in i ökad automation. Mellan 4500 och 6000 företag borde kunna ... Red Hat samarbetar med Intel för att leverera industriell automation med öppen källkod till verkstadsgolvet. ...
Fördelar med automation 24. juni 2021 / av Universal Robots En djupdykning i UR+ - robotindustrins största ekosystem. Visste du ... Glidewell Laboratories i Kalifornien tillverkar tandkronor i en fräs. Varje tillverkningscykel tog tio minuter, vilket gjorde ... Integrera och välj rätt cobot Fördelar med automation 19. oktober 2020 / av Jürgen von Hollen Få ut mer av din cobot med ... Om du undrar om automation kan hjälpa dig att öka produktiviteten, förbättra kvaliteten och sänka kostnaderna, börja med att ta ...
... databaser och automation för faciliteten Klinisk genomik Uppsala inom Science for Life Laboratory. ... är en del av Science for Life Laboratory. Uppdraget är att utveckla och tillhandhålla genetiska analyser för olika former av ...
Owner, IT Automation AB. Magnus Svensson. Likabehandlingsordförande Vi hade även en lunchföreläsning med ASSA ABLOY tillsammans ... 2006-8-21 · Magnus, Laboratory Engineer industrial sector and has held leading positions in countries such as Japan and France ...
Rockwell Automation. NYSE:ROK. ★★★★★. Köp Rockwell Automation Stock guide. Börja handla. Estée Lauder-företagen. NYSE:EL. ★★★★★ ... Köp Abbott Laboratories Stock guide. Börja handla. Arta-nätverk. NYSE:ANET. ★★★★★. Köp Arta Networks aktie guide. Börja handla ...
Cells, Automation and the Known Unknown Lena Eriksson ESRC Genomics Policy and Research Forum, Edinburgh - 2007 ... The Presentation of Laboratory Self Lena Eriksson ESRC Science in Society Programme, Manchester Nov - 2004 ...
RaySearch Laboratories AB (publ) är ett medicintekniskt företag som utvecklar innovativa mjukvarulösningar för förbättrad ... Informationen i delårsrapporten är sådan som RaySearch Laboratories AB (publ) är skyldig att offentliggöra enligt EU:s ...
Industriell elektroteknik och automation. *Kemiteknik. *Konstruktionsteknik. *Matematisk statistik. *Miljö- och energisystem. * ...
Erfarenhet av automation är meriterande. Om WRKFRC. WRKFRC har med fokus på rätt kandidat på rätt plats supportat ... Qualified Laboratory Documentation. - Appearance Approval Report (AAR). - Sample Production Parts. - Checking Aids. - Customer ... Det finns alltid något nytt att gräva ner sig i. Vi älskar automation. Är du precis som vi?. Vi söker dig som alltid vill lära ... Qualified Laboratory Documentation. - Appearance Approval Report (AAR). - Sample Production Parts. - Checking Aids. - Customer ...
Digitalisering, automation och artificiell intelligens kommer att innebära stora möjligheter och medföra förändringar både för ... Vetenskapsakademien, The Anthropocene Biosphere Laboratory. Tanken är att samla forskare från olika vetenskapliga discipliner ...
Minst en kandidatexamen inom automation, data, mekatronik. *Minst två års erfarenhet inom automation och/eller processindustri ...
Sustainable Construction Laboratory Patrick van Hees (Manager) & Eva Frühwald Hansson (Manager). Institutionen för bygg- och ...
Automation. I detta avsnitt diskuterar Marcus Rickardsson och Robert Velén de olika typerna av digitala tvillingar som används ...
Digitalisering, automation och artificiell intelligens kommer att innebära stora möjligheter och medföra förändringar både för ... Vetenskapsakademien, The Anthropocene Biosphere Laboratory. Tanken är att samla forskare från olika vetenskapliga discipliner ...
Janet Jansson is Chief Scientist for Biology in the Biological Sciences Division and a Laboratory Fellow at the Pacific ... Application and Integration Consultant , Helping businesses grow and succeed with AP Automation. MediusKarlstad University. ... Northwest National Laboratory (PNNL). Johannes Janssonius (1588, Arnhem - buried July 11, 1664, Amsterdam) (born Jan Janszoon, ...
Features fast response and laboratory accuracy (0.05% + 0.3°C) Includes a … The Fluke 53 II single input digital thermometer ... Los resultados de la búsqueda proceden de EURES - … Search Automation tester jobs in Sweden with company ratings & salaries. ... testare, test engineer, QA engineer, test automation, testautomation, testautomatisering, Selenium, Fitnesse, Cucumber, SoapUI ... delivers fast response with laboratory accuracy (0.05% + 0.3°C). And it logs up to 500 points of temperature data to internal ...
Oversee the management and replenishment of laboratory consumables.. - Track and prioritize sample testing and other laboratory ... Automation Engineer - Maintenance. Ansök Nov 1 Northvolt Ett AB Automationsingenjör, maskin In joining us you will play an ... Deputy Manager Laboratory. Ansök Okt 31 Eccoci AB Laboratorietekniker, kemi We are seeking a highly skilled and experienced ... a division within ABBs Process Automation business area that delivers complete electrification and automation solutions, ...
University of Wisconsin-Madison och Argonne National Laboratory ta fram en metod för så kallad additiv tillverkning där stålet ... Det internationella mässkonceptet Logistics & Automation är tillbaka på Kistamässan i oktober. Oväntat hård motvind för ...
Flexible Automation in Air Traffic Control Through Adaptation of Human-Automation Collaboration. Disputationen är öppen för ... Välkommen till Wadströms Exploranation Laboratory Ett unikt LiU-laboratorium öppnas nu för vetgiriga och nyfikna unga som vill ... AI lär sig användaren - framtiden för automation Automatiserade system som samarbetar med människor blir bättre om de lär känna ...
Abbott Laboratories. 98,12. -0,2%. 16:18:32. Bristol Myers Squibb. 71,25. 1,3%. 16:18:33. ... Rockwell Automation. 212,57. 0,2%. 16:17:56. Stanley Black&Decker. 78,72. 1,3%. 16:18:34. ...
Abbott Laboratories. 101,67. 0,5%. -7,4%. 16:17:09. Bristol Myers Squibb. 48,76. -0,3%. -32,2%. 16:16:59. ... Rockwell Automation. 270,94. -0,1%. 5,2%. 16:17:03. Stanley Black&Decker. 89,32. -2,4%. 18,9%. 16:16:54. ...
Ansök Jun 27 Aurena Laboratories AB Maskinoperatör, läkemedel Aurena Laboratories Aurena Laboratories är ett växande svenskt ... Valmet söker nu en Svetsare Valmet Corporation är den ledande globala utvecklaren och leverantören av teknik, automation och ... Aurena Laboratories. Aurena Laboratories är ett växande svenskt privatägt företag som idag har ca 85 anställda. Vi utvecklar ... Valmet söker nu en Svetsare Valmet Corporation är den ledande globala utvecklaren och leverantören av teknik, automation och ...
Det är mest produkter som är avsedda för forskning och utveckling såsom UHPLC, high-throughput screening, LC-MS, automation och ... YMC Glass Columns For Laboratory Scale Applications. *YMC Normal Phase YMC Classic e-Catalogue ...
Byggare & automation Dejting Hobby & jobb Lantbruk & tillverkning Liv & fängslande Rymd & flygning Sandlåda & fysik ... A rich, atmospheric soundtrack written by Jazzweather, Those Damn Bloodsuckers and Midnight Laboratory ...
Elektroteknik och automation Filmkonst och scenografi Finansiering Informations- och serviceekonomi Kemi och materialvetenskap ... laboratory experience. Complex Systems. Required knowledge:. *computer science: algorithms, data structures, databases, ... institutionen för elektroteknik och automation och institutionen för bioprodukter och bioteknik. ...
Field Force Automation. Programvara för fältservice. System för direktleverans till butik och mobil försäljning. ... Lehning Laboratories uppfyller spårbarhetskraven i det nya direktivet om förfalskade läkemedel tack vare Zetes. Lehning ... Laboratories uppfyller spårbarhetskraven i det nya direktivet om förfalskade läkemedel tack vare Zetes. ...
Vi gör nu det vi gjorde i SDC Automation, där vi först samarbetade några år för att sedan konstatera att vi kan skapa något ... FRISK ARKITEKTUR - ritar testlabb för Swedish Electric Transport Laboratory. Läs mer här! ... innefattande den molntjänst som Ecoclimes dotterbolag Ecocloud Automation kommunicerade den 23 september. Marcus Sandlund ...
... undergoing many millions of cycles in real applications at the in-house laboratory. You can choose quickly and easily from more ...
  • RaySearch Laboratories AB (publ) är ett medicintekniskt företag som utvecklar innovativa mjukvarulösningar för förbättrad strålbehandling av cancer. (raysearchlabs.com)
  • Informationen i delårsrapporten är sådan som RaySearch Laboratories AB (publ) är skyldig att offentliggöra enligt EU:s marknadsmissbruksförordning och lagen om värdepappersmarknaden. (raysearchlabs.com)
  • Minst två års erfarenhet inom automation och/eller processindustri. (plantvision.se)
  • Det är mest produkter som är avsedda för forskning och utveckling såsom UHPLC, high-throughput screening, LC-MS, automation och uppskalad processindustri. (genetec.se)
  • För att lyckas med försöket behövde forskarna vid National Institute of Standards and Technology (NIST), University of Wisconsin-Madison och Argonne National Laboratory ta fram en metod för så kallad additiv tillverkning där stålet i de printade delarna består av en kristallstruktur kallad martensit. (industrinyheter.se)
  • This paper documents recent advances in bonded block modeling at both the laboratory and field scales, with an emphasis on research by the authors. (svbergteknik.se)
  • Wingquist Laboratory VINN Excellence Centre är ett forskningscentrum för virtuell produktframtagning på Chalmers tekniska högskola. (wikipedia.org)
  • Den 20 september invigs Production Systems Laboratory, PSL, på Chalmers. (kvalitetsmagasinet.se)
  • 2006-8-21 · Magnus, Laboratory Engineer industrial sector and has held leading positions in countries such as Japan and France for companies such as ABB and Assa Abloy. (web.app)
  • Outstanding features include integration of real work situations and access to advanced manufacturing laboratories. (hv.se)
  • PTC is one of the largest and most up to date manufacturing laboratories in Sweden. (hv.se)
  • All igus® cables are tested for durability, safety and reliability, undergoing many millions of cycles in real applications at the in-house laboratory. (igusab.se)
  • As we enter the age of artificial intelligence and automation, how do we ensure autonomous vehicles are safe? (academicpositions.se)
  • Underwriters Laboratories publishes autonomous vehicle Standard. (omad.tech)
  • Programmet har utvecklats av forskare på Nasa Jet Propulsion Laboratory i Pasadena i Kalifornien. (idg.se)