'Bäckensmärta' (på engelska: 'pelvic pain') är ett samlingsbegrepp för smärtor i bäckenet. Det kan ha många olika orsaker, till exempel muskuloskelettala problem, infektioner, inflammation eller neurologiska störningar. Beroende på orsaken kan smärtan vara konstant eller komma och gå, vara lokaliserad till en viss plats i bäckenet eller stråla ut till andra delar av kroppen.

Det är viktigt att söka medicinsk expertis om man upplever pågående bäckensmärtor, särskilt om de är starka, förekommer tillsammans med andra symptom som feber, utflöde eller problem med urin- eller avföringshanteringen. En läkare kan undersöka orsaken till smärtan och ge en korrekt diagnos, vilket i sin tur möjliggör en lämplig behandling.

Prostatit är ett samlingsbegrepp för olika tillstånd som alla berör prostata, en körtel belägen under urinvägensblåsan hos mannen. Det finns fyra huvudsakliga typer av prostatit:

1. Bakteriell prostatit: Denna form av prostatit orsakas av en bakterieinfektion och kan behandlas med antibiotika. Symptomen inkluderar smärta, sveda under urineringen, frekvent urineringsbehov och i vissa fall feber.

2. Kronisk bakteriell prostatit: Denna form av prostatit kännetecknas av återkommande eller kroniska infektioner i prostata som är svåra att behandla med antibiotika. Symptomen kan vara mildare än för akut bakteriell prostatit, men kan fortfarande orsaka smärta och urinvägsproblem.

3. Kronisk prostatit/chronisk pelvisk smärta: Detta är en kronisk smärtasyndrom som drabbar prostata och ibland även omgivande strukturer, såsom blygdbenet och muskler i ländryggen. Symptomen inkluderar smärta eller obehag i låret, buken, blygdbenet eller i perineum (området mellan anus och skrevet). Smärtan kan vara konstant eller komma och gå, och kan förvärras efter sexuell aktivitet.

4. Asymptomatisk inflammatorisk prostatit: Denna form av prostatit orsakar inga symptom, men en rutinmässig undersökning visar tecken på inflammation i prostata. Det är oklart om denna tillstånd har någon klinisk betydelse eller behöver behandlas.

Det är viktigt att söka medicinsk hjälp om du upplever smärta, obehag eller andra symptom som kan vara relaterade till prostatit. En läkare kan undersöka dina symptom och rekommendera lämplig behandling.

Endometriose er en gynecologisk tilstand der karakteriseres ved at være dannet af endometrium-lignende væv udenfor livmoderen. Endometriet er det indre slimhinde lag i livmoderen, som bløder hver måned under menstruationen. Ved endometriose kan dette slags væv vokse og bløde på andre steder i kroppen, oftest i bughulen, på æggelederne eller på/i livmoderen. Disse voksende vævsafsnit reagerer på hormonelle forandringer på samme måde som endometriet inde i livmoderen gør under menstruationen, hvilket kan føre til smerter, inflammation og muligvis skader på de omkringliggende organer. Endometriose er en kronisk og ofte småsymptomatisk sygdom, der kan have betydelige konsekvenser for drøftelsen af graviditet og kan være svær at diagnostisere og behandle.

'Menstruationssmärta' eller 'dysmenorrhoe' är en gammalmedicinsk term som refererar till smärtor i underlivet orsakade av menstruationen. Det finns två typer av dysmenorrhoe: primär dysmenorrhoe och sekundär dysmenorrhoe.

Primär dysmenorrhoe är smärtan som uppstår strax innan eller under menstruationsblödningen hos kvinnor med normal anatomi och hormonell status, utan några synliga patologiska orsaker. Smärtorna kan vara krampliknande, tryck- eller stickande i naturen och kan vara lokaliserade till underlivet, ryggen eller låren. De kan ackompanjeras av andra symtom som illamående, kräkningar, diarré, trötthet, irritabilitet och svimningskänslor.

Sekundär dysmenorrhoe däremot är menstruationssmärta orsakad av en underliggande gynekologisk patologi, såsom endometrios, adenomyos, fibrom, polyper eller infektioner. Smärtorna kan vara mer intensiva och långvariga än de som upplevs vid primär dysmenorrhoe.

I allmänhet är menstruationssmärta ett vanligt problem hos kvinnor i fertil ålder, och det kan ha en betydande negativ inverkan på deras vardagliga liv och arbetsrelaterade funktioner. Behandlingen av dysmenorrhoe beror på dess orsak och kan innefatta farmakologiska behandlingar, hormonell terapi eller kirurgi.

Smärta är en ubehaglig sensorisk och emosional erfarenhet som kan variera i intensitet från mild till stark, och som vanligtvis är associated med skada eller sjukdom. Smärtan är ett varningssystem som hjälper kroppen att reagera på skador och hot. Den kan också vara ett tecken på en underliggande sjukdom eller skada. Smärtan kan beskrivas i termer av dess kvalitet, intensitet, varaktighet och lokalisation. Det finns två huvudsakliga typer av smärta: akut smärta och kronisk smärta. Akut smärta är en plötslig smärta som oftast uppstår i samband med en skada eller sjukdom, och som normalt förväntas vara tillfällig. Kronisk smärta däremot är en smärta som varar över en längre period av tid, vanligen mer än tre månader, och som kan påverka individens vardagliga liv och mentala hälsa.

Interstitial cystitis (IC), också känd som blåssjuka eller irritabel blåsa, är en kronisk blasabnormaltitet som orsakar smärta, tryck och obehag i urinblåsan. Det saknas en allmänt accepterad medicinsk definition av interstitiell cystit, men Diagnostiska and Statistiska Manualen för Psykiatriska Störningar (DSM-5) definierar det som en kronisk blasautsättning orsakad av en icke-bakteriell inflammation. IC är vanligare hos kvinnor än män och tenderar att drabba äldre vuxna.

IC kan vara förknippad med andra symtom som frekvent urineringsbehov, smärta under eller efter sexuellt samlag, smärta vid menstruation och smärta i ländryggen eller buken. Även om orsaken till IC inte är fullständigt förstådd, tror forskare att det kan bero på skador på blasans slemhinna, autoimmuna reaktioner eller störningar i nerver som styr smärta och känsel.

Det finns ingen botemedel för IC, men behandlingen fokuserar vanligtvis på att lindra symtomen och kan innefatta livsstilsförändringar som diät, stresshantering och blasövningar. Vissa läkemedel som antiinflammatoriska medel, antidepressiva medel och smärtstillande medel kan också användas för att lindra symtom. I vissa fall kan kirurgi vara ett alternativ om andra behandlingar inte fungerar.

Dyspareunia är en medicinsk term som betyder smärta eller obehag under eller efter sexuellt umgänge. Det kan orsakas av olika faktorer, inklusive infektioner, hormonbrist, strukturella skador och psykiska problem. Smärtan kan kännas i vulvan, vaginala området eller i bäckenet hos kvinnor, medan män ofta kan uppleva smärta i penis, testiklar eller bäckenet. Dyspareunia kan ha en negativ påverkan på sexlivet och livskvaliteten, och det är viktigt att söka medicinsk hjälp om man upplever dessa symptom.

Chronic pain is defined by the American Society of Anesthesiologists as pain that persists or recurs for 3 months or more beyond the typical healing time of an injury or illness, or pain that persists past the point where tissue damage or injury would be expected to have healed. It can be continuous or intermittent and is often described as a dull, aching, burning, or throbbing sensation. Chronic pain can have significant impacts on a person's physical function, emotional well-being, and overall quality of life. It can be caused by a variety of underlying medical conditions, including musculoskeletal disorders, nerve damage, and chronic diseases such as cancer. In some cases, the cause of chronic pain may not be fully understood.

Smärtanalys (pain assessment) är en systematisk bedömning och utvärdering av smärtan hos en patient. Den innefattar att insamla information om patientens subjektiva upplevelse av smärta, observera beteenden som kan vara relaterade till smärta samt granska eventuella faktorer som kan påverka smärtan, såsom sjukdomsförlopp och medicinsk behandling.

Smärtanalysen utförs vanligen med hjälp av en standardiserad skala eller en kvalitativ bedömning, beroende på patientens ålder, mentala status och förmåga att kommunicera. Syftet med smärtanalys är att fastställa smärtintensiteten, lokalisationen och karaktären av smärtan, samt att utvärdera effekterna av eventuell behandling.

Regelbundna smärtanalys kan hjälpa till att säkerställa att patienten får rätt behandling och att smärtan hanteras på ett optimalt sätt, vilket kan förbättra patientens kvalitet av liv och minska komplikationer som kan vara relaterade till obehandlad smärta.

En kronisk sjukdom är en sjukdom som varar i lång tid, ofta livet ut, och som kräver kontinuerlig eller periodvis behandling. Kroniska sjukdomar kan påverka olika delar av kroppen och ge upphov till en mängd symtom som kan variera i svårighetsgrad över tiden. Vissa exempel på kroniska sjukdomar är diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, lungsjukdomar, autoimmuna sjukdomar och neurologiska tillstånd. Det är viktigt att diagnostisera och behandla kroniska sjukdomar i tid för att förhindra komplikationer och förbättra livskvaliteten hos den drabbade individen.

'Pain management' refererar till den vetenskapen och konsten att bedöma, behandla och förebygga olika typer av smärta, som akut smärta eller kronisk smärta. Det inkluderar användning av läkemedel, kirurgi, fysioterapi, psykologisk terapi och andra behandlingsmetoder för att lindra smärtan och förbättra patientens kvalitet på livet. Målet med smärtbehandling är att minska smärtan till en tolerabel nivå så att patienten kan genomföra vardagliga aktiviteter, sova gott och ha ett bättre mentalt och emotionellt tillstånd. Smärtbehandling ska också vara individuell och anpassad efter patientens specifika behov och preferenser.

Laparoskopi är en metod för att undersöka eller operera på bukhålan genom små snitt istället för ett stort snitt. Denna metod kallas även minimalinvasyvård (MIV) eller bukspiegellösning.

Under en laparoskopi innehåller vanligen snitten en diameter på 0,5 till 1 centimeter. En tunn, belyst tub, kallad ett laparoskop, sätts in genom ett snitt i buken. Genom detta instrument kan läkaren se in i bukhålan och undersöka organen där. Gas, oftast koldioxid, pumpas in i buken för att skapa mer utrymme och underlätta synen. Om en operation behöver utföras, så använder läkaren speciella instrument som också sätts in genom små snitt.

Laparoskopi används ofta för att diagnostisera eller behandla problem relaterade till:

* Ändtarmscancer
* Blindtarmsinflammation
* Buksår
* Gallstensoperaton
* Graviditetsförlopp
* Inre blödningar
* Kvävgasemboli
* Mag- tarmsjukdomar
* Ödem i buken

Fördelarna med laparoskopi jämfört med traditionell kirurgi innefattar mindre smärta efter operationen, snabbare återhämtning, mindre blodförluster och lägre risk för infektioner. Dessutom kan patienten få en bättre kosmetisk effekt eftersom de små snitten ofta är lätta att dölja.

'Bäckeninflammation' (i medicinska sammanhang ofta benämnt som *pelvic inflammatory disease*, PID) är en infektionssjukdom i bäckenregionen hos kvinnor. Den orsakas vanligen av uppåtgående infektion från slidan, till exempel efter ett sexuellt samliv eller vid abort, men kan även uppstå som komplikation till en annan gynekologisk procedure. De flesta fallen orsakas av bakterier som *Neisseria gonorrhoeae* och/eller *Chlamydia trachomatis*. Symptomen på PID kan variera från milda till allvarliga och inkluderar smärta i underlivet, feber, illamående och förändrat slidutflöde. Behandlingen består vanligen av antibiotika. Om läketiden fördröjs eller om sjukdomen inte behandlas kan det leda till allvarliga komplikationer som infertilitet, ektopisk graviditet och kronisk smärta i underlivet.

"Ländryggssmärta" är ett vanligt medicinskt begrepp som oftast refererar till smärta i ländregionen, specifikt mellan den nedre delen av ryggkotorna (ländkota) och höftbenet. Smärtan kan vara konstant eller komma och gå, och kan vara kopplad till rörelser som böjning, rotation eller extension av ryggraden. Ländryggssmärta kan ha många olika orsaker, inklusive muskulära spänningar, skador på bäckenet eller ländkota, diskbråck, åldrande, övervikt och andra sjukdomar som exempelvis cancer. Det är viktigt att söka medicinsk expertis om man upplever långvarig eller kronisk ländryggssmärta för att fastställa orsaken och få rätt behandling.

'Vidhäftningar' (engelska: 'Adhesions') är en medicinsk term som refererar till oönskade förbindelser eller föreningar mellan två organ, vävnader eller strukturer inne i kroppen. Dessa kan uppstå som ett resultat av ärrbildning efter operationer, infektioner, trauma eller inflammation. Vidhäftningarna kan orsaka smärta, funktionsnedsättning och andra komplikationer beroende på deras placering och storlek. Behandlingen kan innebära mediciner, fysisk terapi eller i vissa fall ytterligare kirurgi för att avlägsna dem.

"Smärttröskel" (pain threshold) är ett begrepp inom smärtforskning och klinisk praktik, som refererar till den minsta intensiteten av en stimulus som uppfattas som smärtsam av en individ. Det är essentiellt att skilja mellan smärttröskeln och smärttoleransgränsen (pain tolerance limit). Medan smärttröskeln definierar den gräns där en stimulus uppfattas som smärtsam, definierar smärttoleransgränsen den intensitet av en smärtsam stimulus som en individ är villig att tolerera.

Det är viktigt att notera att smärttrösklar kan variera mellan individer och påverkas av en rad faktorer, inklusive kulturella, psykologiska, genetiska och miljömässiga faktorer. En lägre smärttröskel kan vara associerad med ökad sannolikhet för smärta och smärtsamma tillstånd, medan en högre smärttröskel kan ge skydd mot smärta under vissa omständigheter.

"Buksmärta" är en svensk term som vanligtvis översätts till "abdominal smärta" på engelska inom medicinskt sammanhang. Abdominal smärta avser obehag eller smärta i buken eller mag-tarmsystemet. Det kan orsakas av en rad olika medicinska tillstånd, från milda problem som gas eller förstoppning till allvarliga tillstånd som appendicit eller inflammatorisk tarmsjukdom.

Det är viktigt att undersöka orsaken till abdominal smärta och söka medicinsk behandling om den är intensiv, varar länge, är kombinerad med andra symtom som feber eller blod i avföringen, eller om det finns riskfaktorer för allvarliga tillstånd.

Postoperativ smärta definieras som smärta som uppstår eller förvärras i samband med kirurgiska ingrepp och varar under de efterföljande dagarna. Det kan variera i intensitet från mild till stark, beroende på typen av operation och individuella skillnader hos patienter. Postoperativ smärta kan ha negativa effekter på patientens rehabilitering, lungfunktion, sömn, humör och allmänt välbefinnande. Rätt behandling och smärtbehandling är därför viktigt för att underlätta patientens återhämtning efter operationen.

'Ryggsmärta' är ett samlingsbegrepp för smärtor som lokaliseras till ryggen. Det kan vara akuta eller kroniska, och orsakas av en rad olika medicinska tillstånd. Till exempel kan det bero på muskulära spänningar, skador på ryggraden, diskbråck, inflammationer eller sjukdomar i binnervävnaderna. I värsta fall kan ryggsmärta även vara ett tecken på allvarliga tillstånd som cancer eller infektion i ryggraden. Det är viktigt att söka medicinsk hjälp om man drabbas av plötsliga, intensiva ryggsmärtor, speciellt om de kombineras med svaghet, smärta eller känselbortfall i benen, inkontinens eller besvärligheter att gå.

"Bäcken" är ett medicinskt begrepp som refererar till den del av skelettet som utgör den bakre, nedre delen av kroppen och bildar en ringformad struktur. Bäckenet består av fyra ben, två sidoben (ilia, ischium) och ett blygdben (pubis) på varje sida som är sammanvuxna med varandra i det främre, nedre hörnet (symfysen).

Bäckenet har flera viktiga funktioner, bland annat att bilda en kraftig struktur för att skydda de inre organen och som en fästanordning för muskler och ligament. Det är också den del av kroppen där benen är fogade till resten av kroppen och möjliggör rörelser som gång, spring, sitt och stå.

Bäckenet är också viktigt för kvinnors fortplantning, eftersom det bildar en passageväg för fosterutvecklingen under graviditeten och hjälper till att stödja livmodern och andra reproduktiva organ.

Myofasciella smärtsyndrom är ett samlingsbegrepp för smärtor och andra besvär i musklerna, fascier (bindväven runt muskler och andra vävnader) och omgivande vävnader. Detta syndrom saknar en entydig medicinsk definition och kan ha olika orsaker som kan variera mellan individer.

Myofasciella smärtsyndrom kan ibland användas för att beskriva smärtor relaterade till kroniska spänningar eller förtjockningar i fascial vävnad, så kallat myofascial smärtsyndrom. Andra gånger kan det användas som en övergripande diagnos för patienter med kronisk smärta där orsaken inte är klart fastställd, även känd som idiopatisk smärta.

Det är viktigt att undersöka och behandla underliggande orsaker till smärtan, såsom skador, inflammation eller neurologiska problem. Om inga specifika orsaker hittas kan behandlingen inriktas på att lindra smärtor och förbättra funktion med hjälp av metoder som fysioterapi, vila, värme- eller kyldapning, smärtstillande läkemedel, stressreduktion och psykologisk support.

"Nacksmärta" är ett vanligt medicinskt begrepp och kan definieras som obehag eller smärta i nacken, ofta lokaliserad till nackens muskler, ligament eller ledknutor. Nacksmärtor kan variera i intensitet från milda till starka och kan kännas som stelhet, spänning, smärta eller skärseld. Olika faktorer kan orsaka nacksmärtor, till exempel felställningar, överansträngning, trauman eller arbetspositioner som innebär långvarig stillasittande eller onaturliga kroppsställningar. I vissa fall kan nacksmärtor också vara ett tecken på underliggande sjukdomar eller skador, så det är viktigt att söka medicinsk hjälp om man upplever plötsliga, starka eller beständiga smärtor i nacken.

"Svårbehandlad smärta," även känd som "refraktar smärta" eller "komplex regionalt smärtsyndrom typ 2," är en kronisk smärta som är svår att behandla med vanliga smärtbehandlingsmetoder. Smärtan kan vara konstant eller stundtals stark och kan påverka ens vardagliga funktion, sömn, humör och kvalitet på livet i allmänhet.

Svårbehandlad smärta kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive nervskador, skador på mjuk vävnad eller ben, sjukdomar som cancer och fibromyalgi, samt psykiska faktorer som depression och ångest. I vissa fall kan smärtan vara centralisering, vilket betyder att det finns en störning i det centrala nervsystemet som leder till en ökad känslighet för smärta.

Det är viktigt att notera att svårbehandlad smärta behöver inte vara konstant, utan kan komma och gå i perioder. Den kan också variera i intensitet och lokalisation över tiden. Behandlingen av svårbehandlad smärta är ofta multimodal och inkluderar en kombination av läkemedel, fysisk terapi, psykologisk support och andra behandlingsmetoder som exempelvis akupunktur eller neurala stimulering.

'Sakralregion' refererer til den del af rygsøjlen som består af de fem nederste brystværtskiver (T12) og de fem sakrale værtskiver (S1-S5). Dette er en del af den centrale nervøse systemets underdele, som kaldes det autonome nervesystem. Sakralregionen har en vigtig rolle i at kontrollere kroppens affektive funktioner, herunder tarmfunktion, blærefunktion og seksuel respons.

Cystoskopi är en medicinsk undersökningsmetod där man använder ett cystoskop, ett slankt rör med en lins och en ljuskälla, för att titta in i urinblåsan. Cystoskopet införs genom urinröret och möjliggör direkt seende av blåsans inre yta. Denna undersökning används vanligen för att diagnostisera eller övervaka behandlingar av olika urinvägsrelaterade sjukdomar, såsom till exempel cancer, cystit (urinfluss), stenar i urinvägarna eller skador på urinblåsan.

Pudendal neuralgia är en neuropatisk smärta eller irritation i pudendalnerven, som innerverar områdena kring könsorganen och anus. Smärtan kan vara konstant eller komma och gå, och kan förvärras av sittande, urinering eller defekation. Andra symtom kan inkludera kliande, stickningar, formynden och svårigheter att sitta stilla. Pudendal neuralgia kan orsakas av skada på nerven, tryck på nerven eller inflammation. Diagnosen ställs vanligtvis genom en kombination av symtom, neurologisk undersökning och speciella tester som nervsuddningstest (EMG) och bilddiagnostik (MRI eller CT-scan). Behandlingen kan innefatta mediciner, fysioterapi, injiceringsbehandlingar och i vissa fall kirurgi.

'Pain perception' refererar till den subjektiva upplevelse och tolkning av smärta som sker i individens centrala nervsystem. Det inkluderar både de sensoriska aspekterna av smärtan, såsom intensitet och lokalisation, samt kognitiva och affektiva komponenter, som betydelsen och konsekvenserna av smärtan för den enskilde.

Smärta uppfattas när nociceptorer (smärtsensoriska nervceller) aktiveras i samband med skador eller skada på vävnad, vilket orsakar elektriska impulser som färdas till hjärnan via det perifera och centrala nervsystemet. I hjärnan bearbetas dessa signaler i olika områden, inklusive talamus och cortex, för att skapa en subjektiv upplevelse av smärta.

Dessutom kan andra faktorer, som emotionella tillstånd, tidigare erfarenheter, kulturella och sociala faktorer, påverka individens smärtperception. Det är viktigt att notera att smärtperception kan variera mellan individer, och att en given nociceptiv stimulus inte alltid korrelerar med samma subjektiva smärtupplevelse hos alla.

'Ansiktssmärta' kan definieras som obehag eller smärta i ansiktsregionen. Det kan orsakas av olika medicinska tillstånd, såsom nervskador, infektioner, cancer, migrän eller klusterhuvudvärk. Smärtan kan variera i intensitet från mild till svår och kan kännas som stickningar, brännande, tryck eller smärta vid beröring. I vissa fall kan ansiktssmärtan också vara ett tecken på allvarliga sjukdomar såsom stroke, och det är därför viktigt att undersökas av en läkare om man upplever plötslig eller intensiv ansiktssmärta.

"Bukhinnesjukdomar" är ett samlingsbegrepp för olika tillstånd och sjukdomar som primärt påverkar magsäcken och tarmarna. Detta kan innefatta strukturella eller funktionella avvikelser, inflammation, infektion, autoimmunitet, cancer och andra allvarliga tillstånd. Exempel på bukhinnesjukdomar är irritabelt tarmsyndrom (IBS), Crohns sjukdom, Colitis ulcerosa, gastroesofageal refluxsjukdom (GERD), celiaki och cancer i mag-tarmsystemet.

'Acute pain' är en smärta som startar plötsligt och varaktighet kan variera från minuter till veckor. Det uppstår oftast i samband med skada på kroppen, såsom en skada eller operation. Smärtan fungerar som en varningssignal för att skydda kroppen från ytterligare skada och är vanligen lätt att lokaliserar. Acute pain reagerar på behandling och bör lindras när skadan läker eller sjukdomen som orsakat smärtan behandlas.

"Livmodersjukdomar" är ett samlingsbegrepp för olika typer av sjukdomar som drabbar livmodern, även känd som úterus. Detta kan inkludera strukturella, funktionella och hormonella störningar. Några exempel på livmodersjukdomar är:

1. Uterin fibrom: De är icke-cancerösa tumörer som växer i livmoderns muskelvävnad. Fibrom kan vara små och symptomfria, men större fibrom kan orsaka menstruationsrubbningar, smärta under samlag eller svårigheter att bli gravid.

2. Endometrios: Det är en sjukdom där livmoderlinningen (endometriet) växer utanför livmodern, oftast på äggstockarna och/eller på livmoderslagen. Endometrios kan orsaka smärta, menstruationsrubbningar, svårigheter att bli gravid och infertilitet.

3. Adenomyos: Det är en sjukdom där livmoderlinningen invaderar muskelvävnaden i livmodern. Adenomyos kan orsaka menstruationsrubbningar, smärta under samlag och buksmärtor.

4. Livmodercancer: Det är en ondartad sjukdom som uppstår när cancerceller växer i livmodern. Symptomen på livmodercancer kan inkludera blödning efter menopaus, smärta under samlag och ovanliga vaginala utflöden.

5. Polyper: Det är godartade vävnadsutväxter som växer i livmoderns slemhinna. Polyper kan vara små och symptomfria, men större polyper kan orsaka menstruationsrubbningar, blödning mellan menstruationerna och infertilitet.

6. Livmoderskraftlöshet: Det är en sjukdom där livmodern inte fungerar korrekt under graviditeten, vilket kan leda till missfall eller för tidig födsel.

Det är viktigt att söka medicinsk hjälp om man upplever några av de ovanstående symptomen.

Referred pain, in the context of medicine, refers to a type of pain that is felt at a location different from the site of the underlying injury or damage. This occurs when nerve fibers carrying pain signals from the affected area (such as an internal organ) enter the spinal cord at the same level as other nerve fibers carrying sensory information from a different region of the body. As a result, the brain may interpret and locate the pain in the area corresponding to the mixed-up sensory signals, rather than the actual source of the discomfort.

A common example of referred pain is the experience of angina pectoris, where heart muscle ischaemia (lack of oxygen) can cause chest pain that may be felt in other areas like the arm, neck, or jaw. This happens because the nerve fibers from the heart and these body parts share a similar spinal cord level, leading to the brain misinterpreting the origin of the pain signal.

Det finns ingen allmänt accepterad definition av "kvinno sjukdomar", eftersom detta begrepp kan uppfattas som vagukt och kan tolkas olika beroende på sammanhang. Många könsspecifika sjukdomar, tillstånd och symptom existerar, men de drabbar inte enbart kvinnor. I medicinska sammanhang använder man sig istället ofta av termen "könsspecifika sjukdomar" eller "könsspecifika hälsoproblem", som refererar till tillstånd som har en tydlig kausal association till biologiskt kön.

Exempel på sådana könsspecifika tillstånd hos kvinnor innefattar:

1. Gravididader och komplikationer relaterade till graviditet, som preeklampsi, eklampsi och förlossningskomplikationer.
2. Menstruationsrelaterade tillstånd, såsom menorragi (excessiv mensblödning), dysmenorré (smärtsamma menstruationer) och premenstruellt syndrom (PMS).
3. Klimakterie- och åldersrelaterade tillstånd, som klimakteriebesvär, osteoporos och hjärt-kärlsjukdomar.
4. Reproduktivt system-relaterade sjukdomar, såsom endometrios, myomer och polycystisk ovariesyndrom (PCOS).
5. Könsspecifika cancerformer, som bröstcancer, livmoderhalscancer och äggstockscancer.

Det är viktigt att poängtera att könsspecifika tillstånd inte ska förväxlas med könsspecifik sjukdomsbörda. Sjukdomsbördan kan variera mellan könen, även om tillståndet i sig inte är könsspecifikt. Till exempel drabbas både kvinnor och män av hjärt-kärlsjukdomar, men andelen dödliga fall är högre bland kvinnor än bland män. Detta beror delvis på att diagnos och behandling ofta fördröjs hos kvinnor jämfört med män.

'Urinblåsesjukdomar' är ett samlingsbegrepp för olika tillstånd som påverkar urinblåsan och dess funktion. Det kan innefatta problem med att lagra eller tömma urinen korrekt. Några exempel på urinblåsesjukdomar är:

1. Benign prostatisk hyperplasi (BPH): En vanlig åldersrelaterad tillväxt av prostata som kan orsaka svårigheter med urinering.
2. Urinvägsinfektion (UTI): En infektion i någon del av urinsystemet, ofta orsakad av bakterier.
3. Interstitiell cystit/blåsanflammning: En kronisk blåsanflammning som kan orsaka smärta, behov av att urinera ofta och små urineringsmängder.
4. Neurogen blasafunktionsstörning: Skador på nervsystemet som kan leda till problem med urinlagring och tömning.
5. Urininkontinens: Förlust av kontroll över urinen, vilket kan vara orsakat av olika faktorer såsom svag blåsmuskulatur eller skada på nerver som styr blåsan.
6. Onkologiska tillstånd: Vissa cancerformer, såsom prostata-, blåsa- och livmodercancer, kan leda till urinblåsesjukdomar.

En hysterektomi är ett kirurgiskt ingrepp där livmodern (uterus) extraheras från kroppen. Det kan utföras av olika anledningar, till exempel för att behandla livmoderrelaterade sjukdomstillstånd som livmoderhalscancer, livmodertumörer eller kraftiga menstruationsblödningar.

Det finns olika typer av hysterektomier beroende på hur mycket vävnad som extraheras. En total hysterektomi innebär att både livmodern och livmoderhalsen (cervix) tas bort, medan en subtotala hysterektomi bara innebär att livmodern tas bort. I vissa fall kan även äggstockarna och/eller bäckenvävnaden behöva tas bort, vilket kallas för en total eller radikal hysterektomi med bilateral salpingo-ooforektomi.

Efter ett sådant ingrepp kommer patienten inte längre ha menstruationer och blir oförmögen att bli gravid.

'Ovarian diseases' refer to a range of medical conditions that affect the ovaries, which are small reproductive glands located on either side of the uterus in women. The ovaries produce eggs (oocytes) and sex hormones such as estrogen and progesterone, which play crucial roles in reproduction and sexual development.

There are several types of ovarian diseases, including:

1. Ovarian cysts: These are fluid-filled sacs that develop on the ovary. Most cysts are benign (non-cancerous) and may not cause any symptoms. However, some cysts can grow large and cause pain or discomfort. In rare cases, ovarian cysts can rupture and cause internal bleeding.
2. Polycystic ovary syndrome (PCOS): This is a hormonal disorder that affects women of reproductive age. Women with PCOS have enlarged ovaries that contain numerous small cysts. The condition can cause irregular menstrual periods, excessive hair growth, acne, and weight gain.
3. Ovarian cancer: This is a malignant (cancerous) tumor that develops in the ovary. Ovarian cancer is often difficult to detect in its early stages because it does not typically cause any symptoms until it has advanced. Symptoms may include abdominal pain, bloating, and difficulty eating.
4. Endometriosis: This is a condition in which tissue similar to the lining of the uterus grows outside of the uterus, often on the ovaries or other pelvic structures. Endometriosis can cause painful periods, pelvic pain, and infertility.
5. Ovarian torsion: This occurs when the ovary twists around its blood supply, cutting off blood flow to the ovary. Ovarian torsion is a medical emergency that requires prompt treatment to prevent tissue death.
6. Premature ovarian failure (POF): This is a condition in which the ovaries stop functioning before the age of 40. POF can cause symptoms such as irregular periods, hot flashes, and difficulty getting pregnant.

These are just a few examples of conditions that can affect the ovary. If you have concerns about your reproductive health, it is important to speak with a healthcare provider.

Catastrophizing is a cognitive distortion or a type of negative thinking pattern in which an individual tends to exaggerate the severity and consequences of a situation, expecting the worst-case scenario to occur. This can lead to increased stress, anxiety, and fear, and can negatively impact a person's ability to cope with difficult situations.

In a medical context, catastrophizing may refer to the tendency for some patients to assume the worst about their health condition or prognosis, even when there is little evidence to support such fears. This can lead to increased anxiety and distress, as well as decreased adherence to treatment recommendations. Catastrophizing has been linked to poorer outcomes in a variety of medical conditions, including chronic pain, cancer, and heart disease.

Healthcare providers may use cognitive-behavioral therapy (CBT) techniques to help patients identify and challenge their catastrophic thoughts, with the goal of reducing anxiety and improving coping skills.

'Syndrom' er et begreb, der anvendes indenfor medicin og betegner en samling af symptomer, tegn og/eller læsioner, der ofte forekommer sammen. Et syndrom repræsenterer dermed en særlig klinisk præsentation eller et mønster af sygdomsmanifestationer, men adskiller sig fra en specifik diagnose, da årsagen til syndromet ikke nødvendigvis er klar.

Et eksempel på et syndrom er Down-syndromet, der karakteriseres ved en unormal kromosomalt fordeling (trisomi 21), hvilket resulterer i en række fysiske og mentale egenskaber og udviklingsmæssige forsinkelser. Andre eksempler inkluderer Klinefelters syndrom, Cushings syndrom og Marfans syndrom.

"Könsorganens sjukdomar hos kvinnor" (gynecological diseases) är en sammanfattande beteckning för en mängd olika medicinska tillstånd som drabbar kvinnans reproduktiva och urinvägsorgan. Detta kan inkludera, men är inte begränsat till:

1. **Ovarialcystor:** Små säckar fyllda med vätska eller halvfast substans som bildas på äggstockarna. De flesta ovarialcysteror är ofarliga och försvinner av sig själva inom några veckor eller månader.

2. **Endometrios:** En kronisk tillstånd där vävnad som liknar livmoderslemhinna (endometrium) växer utanför livmodern, ofta på äggstockarna och/eller bäckenhinna. Detta kan orsaka smärta, blödningar och infertilitet.

3. **Uterin fibrom:** En icke-cancerös tillväxt i livmodervävnaden som kan orsaka menstruationsrubbningar, smärta och/eller blödningar.

4. **Pelvisk inflammatorisk sjukdom (PID):** En infektion i kvinnans underliv som orsakas av bakterier som sprider sig från cervix till äggstockarna, äggledare och ibland till bukhinnan.

5. **Polyp:** En liten, godartad vävnadsutväxt som kan bildas i livmodern (uterus), livmodershalsen (cervix) eller slidan (vagina). Polypen är oftast ofarlig men kan orsaka obehagliga symptom som blödningar och smärtor.

6. **Cancer i könsorgan:** Dåligväxt i livmodern, livmodershalsen, äggstockarna eller slidan. Cancer i könsorgan är en allvarlig sjukdom som behandlas aggressivt med kirurgi, strålbehandling och/eller kemoterapi.

7. **Infertilitet:** Oförmåga att bli gravid efter ett år av regelbunden samlag utan användning av preventivmedel. Infertilitet kan ha många orsaker, både manliga och kvinnliga.

Det är viktigt att uppsöka läkare om du upplever några av dessa symptom eller har andra oroande tecken från din kropp.

Lumbosacral plexus är ett nervebundsområde i människans kropp som bildas genom sammanflödet av nervrötter från thorakal, lumbar och sacral spinalnerver (T12 till S4). Dessa nerver innerverar muskler och känsel i nedre extremiteterna (benen) och delar av bäckenregionen. Skador på lumbosacral plexus kan orsaka särskilda neurologiska symtom som svaghet, känselbortfall eller smärta i benen.

Gynekologisk kirurgi är en specialitet inom kirurgi som fokuserar på operationer och ingrepp i kvinnans reproduktiva system. Gynekologiska kirurgiska tekniker är de olika metoderna och procedurerna som används under dessa operationer. Några exempel på gynekologiska kirurgiska tekniker inkluderar:

1. Laparoskopi: En minimalinvasyv metod som använder ett smalt, belyst teleskop, laparoskop, för att titta in i bukhålan och utföra operationer genom små snitt.
2. Hysteroskopi: En minimalinvasyv metod som använder ett teleskop, hysteroskop, för att titta upp i livmodern och utföra operationer genom slidan.
3. Vaginala operationer: Operationer som utförs genom slidan, inklusive repair av slidskador och återställande av blygdbenet.
4. Abdominala operationer: Större operationer som utförs genom en öppning i buken, till exempel för att behandla cancer eller endometrios.
5. Robotikassisterade kirurgi: Användning av robotar för att underlätta precision och räckvidd under operationer.

Dessa tekniker används för att behandla en rad gynekologiska tillstånd, inklusive infertilitet, menstruationsrubbningar, cancer, infektioner, smärta och skador.

'Skuldersmärta' är ett vanligt symtom som kan ha många olika orsaker. Det saknas en entydig och allomfattande medicinsk definition, men ofta avses smärta i området kring skulderbladet (scapula) eller axelleden (articulatio humeri). Skuldersmärtan kan vara lokaliserad till ett specifikt ställe eller stråla ut över en större yta, och kan vara akut eller kronisk.

Orsakerna till skuldersmärta kan variera från relativt enkla till mer komplexa, exempel på orsaker innefattar:

1. Muskel- och seninflammationer (till exempel tendinit)
2. Skada eller inflammation i axelleden (till exempel bursit, impingementsyndrom eller artrit)
3. Nervskador eller irritation (till exempel nervus suprascapularis neuropati)
4. Referred pain från andra kroppsdelar (till exempel hjärta, lungor eller mag-tarmsystemet)
5. Skada på skulderbladet eller revbenen
6. Sällsynta sjukdomar som tumörer eller infektioner

En korrekt diagnos av skuldersmärtan bör ställas av en läkare efter en fullständig klinisk undersökning och ibland även med hjälp av bilddiagnostik, såsom röntgen, magnetresonanstomografi (MRT) eller datortomografi (CT). Behandlingen beror på den underliggande orsaken till smärtan.

En urinledarbråck, även kallat en "urinary tract prolapse" eller "cystocele", är en medicinsk tillstånd där blåsan sjunker ner från sin normala position och pressar mot slidväggen. Detta orsakas vanligtvis av svaghet eller skada i de muskler och bindväv som håller blåsan på plats. Symptomen kan inkludera tryck eller smärta i underlivet, problem med urinering och utflöde av tarmsystemet, samt sexuella besvär. Urinledarbråck behandlas ofta med övningar för att stärka musklerna, livsstilsförändringar eller kirurgi beroende på allvarlighetsgraden och symtomen hos den enskilda patienten.

Menstruation är den del av den menstruala cykeln hos en sexuellt mogen kvinna då hon utsöndrar blod och slutprodukter från det inre skiktet i livmodern, endometriet, genom slidan. Detta inträffar vanligtvis varje månad under hennes fertila år och markerar början på en ny cykel. Genomsnittlig längd på en menstruation är mellan tre och sju dagar, även om det kan variera från kvinna till kvinna.

Menstruationsflödet består av blod, slim, celler från livmoderslemhinnan och små mängder andra kroppsvätskor. Det är en naturlig process som förbereder kvinnans kropp på möjlighet att befruktas och bära ett barn. Om en äggcell inte blir befruktad under en cykel kommer livmoderslemhinnan att avlägsnas genom menstruationen.

Gastroesofageal reflux (GER) är när magntarmens innehåll, särskilt mag syra, rinner tillbaka upp i matstrupen (esofagus). Detta kan orsaka symptom som sura smak i munnen, hosta, halsont och ibland smärtor bakom bröstbenet. Om GER är ett återkommande problem och orsakar skador på matstrupen kallas det gastroesofageal reflux sjukdom (GERD).

En bäckeninfektion, även känd som pyelonefrit eller nedre urinvägsinfektion (LUTI), är en infektion i urin systemet, vanligtvis orsakad av bakterier. I fallet med en bäckeninfektion har infektionen spridit sig till de nedre delarna av urinvägarna, inklusive urin blåsan och uretran, samt eventuellt till de bakre organen som kvinno köns organ och prostata hos män.

Symptomen på en bäckeninfektion kan inkludera smärta i underlivet, frekvent urineringsbehov, smärta eller brännande känsla vid urinering, blod i urinen och feber. Behandlingen för en bäckeninfektion består vanligtvis av antibiotika för att döda de infekterande bakterierna.

Guaiфенеsin är ett expectorant som används för att behandla hosta och för att underlätta utefteranden av slem och sputum i luftvägarna. Det fungerar genom att öka produktionen av slem i lungorna, vilket gör det lättare att hosta upp och tömmas. Guaiфенesin finns tillgängligt på recept och utan recept och kan användas ensamt eller tillsammans med andra läkemedel. Det är vanligen tillgängligt som tabletter, kapslar, lober och sirap.

I medicinska kretsar kan guaiфенesin också stavas som 'guaifenesin'.

I medically, 'varicella' refers to the viral infection better known as chickenpox. It is a highly contagious disease caused by the varicella-zoster virus (VZV). Chickenpox is characterized by an itchy rash that typically begins on the face, chest, and back before spreading to the rest of the body. The rash goes through several stages, from small, flat red spots to blisters filled with clear fluid, to scabs.

Chickenpox is usually a mild disease in children, but it can be more severe in adults and people with weakened immune systems. It is typically spread through the air by coughing or sneezing, or by direct contact with the rash of an infected person. The best way to prevent chickenpox is through vaccination.