Epidemiologi är läran om hur sjukdomar och hälsoproblem sprider sig i befolkningar, och en av de metoder som används inom detta område är befolkningsstudier. Enligt den medicinska definitionen är en befolkningsstudie en typ av observational studie där forskaren samlar in data från en stor grupp människor, ofta tusentals eller hundratusentals, för att undersöka samband och orsakssamband mellan olika faktorer och hälsoutgångar.

Det finns olika typer av befolkningsstudier, men de två vanligaste är kohortstudier och fallenstudier. I en kohortstudie följs en grupp individer som delas in efter exponering för en viss riskfaktor över en längre tid, medan i en fallenstudie undersöks en grupp individer som redan har insjuknat i en viss sjukdom och jämförs med en kontrollgrupp.

Befolkningsstudier är viktiga för att identifiera riskfaktorer för olika sjukdomar, utvärdera preventiva strategier och utveckla effektiva behandlingsmetoder. Dessa studier kan vara svåra och tidskrävande att genomföra, men de ger ofta värdefull information som kan användas för att förbättra folkhälsan och minska sjukdomsbördan i befolkningar över hela världen.

'Sentinel Health Event-övervakning' refererar till en systematisk metod för att övervaka sällsyna, allvarliga eller oväntade hälsashändelser som kan vara tidiga tecken på nya eller ovanliga hälsorisker i en population. Dessa hälsohändelser, även kända som 'sentinel event', definieras av deras potential att ge värdefull information om förekomsten, distributionen och orsakerna till sjukdomar eller skador, samt deras potential att utgöra en allvarlig hot mot folkhälsan.

Exempel på sentinel hälsohändelser kan vara:

* En ny typ av infektionssjukdom som inte har setts förut
* En oväntad ökning av ett visst sjukdomsfall, till exempel en viss typ av cancer eller födelsedefekter
* En allvarlig biverkning av en medicin eller vaccin
* En utbrott av en infektionssjukdom som kan indikera en brist i immuniteten hos populationen

Sentinel Health Event-övervakningen innebär att man systematiskt samlar in, analyserar och rapporterar data om dessa händelser till relevanta myndigheter och experter. Detta görs ofta genom ett nätverk av övervakningsställen som är strategiskt placerade för att ge en representativ bild av vad som händer i populationen. Genom att snabbt identifiera och svara på sentinel hälsohändelser kan myndigheter och sjukvårdspersonal agera för att skydda folkhälsan och förebygga ytterligare skador eller sjukdomar.

'Public Health Surveillance' definieres ofta som en aktivitet där man systematiskt samlar, analyserar och rapporterar information om en offentlig hälsofråga med syfte att identifiera risker för folkhälsan, undersöka utbrott eller andra hälsorelaterade händelser, och bedöma effekterna av interventioner. Detta görs ofta genom att samla in data från olika källor som exempelvis sjukvårdsregister, laboratorierapporten och dödlighetsstatistik. Syftet är att underlätta för beslutsfattare att ta effektiva åtgärder för att förbättra folkhälsan och skydda befolkningen från hälsorisker.

Product surveillance after marketing, även känt som postmarknadsföringsbevakning eller farmakovigilans, är ett system för att övervaka och undersöka effekter och biverkningar av en läkemedel efter att det har godkänts och börjat säljas på marknaden. Detta inkluderar både fördelaktiga och negativa effekter, såsom biverkningar, överdosering, missbruk, felanvändning och interaktioner mellan läkemedel.

Product surveillance after marketing är en pågående process som utförs av läkemedelsmyndigheter, tillverkare och hälso- och sjukvården för att skydda allmänhetens hälsosäkerhet och säkerställa att informationen om läkemedlets effektivitet och säkerhet är aktuell och korrekt. Detta kan leda till åtgärder som ändringar av produktinformation, varningar för användare eller i värsta fall tillbakadragande av marknadsföringstillståndet för läkemedlet.

Immunologisk kontroll refererer til den regulering og balance, som immunsystemet opretholder for at kunne skelne mellem fremmede stoffer (som infektioner og kræftceller) og kroppens egne celler. Dette involverer mange forskellige mekanismer, herunder:

1. Antigenpresentation: Immunsystemet identificerer fremmede stoffer (antigener) ved at dele dem op i små bidder og præsentere dem på overfladen af immunceller, såsom makrofager og dendritiske celler.
2. T-celleaktivering: Når T-celler (en type hvide blodlegemer) genkender et fremmed antigen, bliver de aktiveret og starter en immunrespons.
3. B-celleaktivering: Når B-celler (en anden type hvide blodlegemer) genkender et fremmed antigen, producerer de antistoffer, der binder til antigenet og hjælper med at eliminere det fra kroppen.
4. Immuntolerance: Immunsystemet er også i stand til at tolerere kroppens egne celler og proteiner, så det ikke angriber dem ved en fejlagtig respons.
5. Immunmodulation: Immunsystemet kan justere sin respons over for forskellige trusler, herunder at mindske aktiviteten efter en infektion er blevet kontrolleret for at forebygge skader på kroppen.

En immunologisk kontrol fejlfunktion kan føre til autoimmune sygdomme (hvor immunsystemet angriber kroppens egne celler), allergier (overreaktion på fremmede stoffer) eller immundefekter (nedbrudt evne til at bekæmpe infektioner).

Sjukdomsutbrott (engelska: disease outbreak) är en plötslig och ofta explosionsartad ökning i antalet fall av en viss sjukdom inom ett begränsat geografiskt område under en bestämd tidsperiod. Det kan orsakas av olika faktorer, till exempel infektion med en patogen (smitta), förekomst av en gemensam riskfaktor för sjukdomen eller påverkan från miljöfaktorer. Sjukdomsutbrott kan variera i storlek och kan vara lokala, regionala eller globala. De kan utgöra ett allvarligt hot mot folkhälsan och kräva insatser från offentliga hälsovårdsmyndigheter för att kontrolleras och förhindras.

Sjukdomsrapportering (disease reporting) är ett samlingsbegrepp för olika typer av system och processer där sjukdomsfall registreras, analyseras och rapporteras med syfte att underlätta övervakning, förebyggande och kontroll av sjukdomar. Det kan inkludera aktiv eller passiv insamling, sammanställning och redovisning av data kring sjukdomsfall, ofta i en viss population eller geografisk region. Sjukdomsrapportering är en viktig del av offentlig hälso- och sjukvårdsverksamhet och används bland annat för att identifiera utbrott, spåra trender, utvärdera preventiva åtgärder och stödja forskning.