Biofysik är ett forskningsområde som utnyttjar principer och metoder inom fysiken för att studera biologiska system på molekylär, cell- eller organismnivå. Det kan omfatta analyser av fysikaliska processer som kemisk binding, struktur och dynamik hos biomolekyler, signaltransduktion i celler, transportfenomen över cellytor, tillämpningar av medicinsk fysik inom diagnostik och terapi, samt studier av komplexa system som existerar inom levande organismer och populationer.
"Biofysikaliska fenomen" refererar till de fysiska processer och fenomen som sker inom eller mellan levande organismer och deras omgivning. Detta kan inkludera interaktioner på cellulär nivå, såsom proteinkemiska reaktioner och genuttryck, samt större skalor som energiöverföring, elektrisk signalering och mekanisk deformation i vävnader och organ. Biofysikaliska fenomen kan också omfatta studiet av hur fysiska stimuli påverkar levande system, till exempel ljusabsorption, termoreglering och magnetoreception.
I en enkel mening kan "biofysikaliska processer" definieras som de fysiska processer och fenomen som sker inom organiska system, såsom celler och levande organismer. Dessa processer inkluderar interaktioner mellan strukturer på molekylär nivå, till exempel proteiner och DNA, samt större skalor som celldelning, transport över cellytan och signalsubstanser som reglerar cellers funktion. Biofysikaliska processer är av central betydelse för att förstå hur levande system fungerar på en grundläggande nivå.
Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djur
Datorbaserade, funktionella modeller av fysiska system och förlopp, som t ex kemiska processer.
Den gren av kemin som omfattar kemiska processer och däri ingående ämnen hos levande organismer.
Proteiner är komplexa biomolekyler, byggda av aminosyror som kedjas samman i en polymer. De utför viktiga funktioner inom levande organismers celler, såsom att fungera som strukturella komponenter, hormoner, enzymer och signalsubstanser. Proteinernas specifika aminosyrasekvens bestämmer deras tertiärstruktur och därmed också deras funktionella egenskaper.
Experimentella eller teoretiska modeller för undersökning av molekylers form, elektroniska egenskaper eller interaktioner. Hit hör även analoga molekyler, datorframställd grafik och mekaniska strukturer.
Termodynamik är en gren inom fysiken som deals med studiet av system och processer där energiförändringar sker, och hur denna energi omvandlas och överförs mellan system. Termodynamiken beskriver tre lagar (eller principier) som ger oss insikt i hur energin i ett system kan förändras under en process. Dessa lagar är:
En (schematisk) beräkningsmetod bestående av en serie algebraiska formler och/eller logiska steg för lösning av ett givet problem.
"Molecular Dynamics Simulation" är en beräkningsmetod inom molekylär modellering där man studerar system av atomar partiklar och deras rörelser över tiden. Metoden bygger på att lösa Newtons rörelselagar för varje partikel i simulerade volymer, vilket möjliggör en detaljerad analys av systemets dynamiska egenskaper, inklusive struktur, konformation och termodynamisk beteende. Detta används ofta för att undersöka biokemiska processer på molekylär nivå, till exempel proteiners flexibilitet, ligandbindning och kemiska reaktioner.
Proteinveckning, eller proteinfoldning, är den process där ett proteinmolekyl plattar ut sig självt och bildar en tredimensionell struktur, som är nödvändig för dess funktion. Denna process sker spontant och är styrd av interaktionerna mellan de aminosyror som proteinets sekvens består av. Fel i proteinveckningen kan leda till att proteinet inte fungerar korrekt, vilket kan orsaka sjukdomar.
Lipidlager med en tjocklek av två molekyler. Dubbellagersystem används ofta som modeller för biologiska membran.
Det fett- och proteinhaltiga, och selektivt genomsläppliga, membran som omger cytoplasman i prokaryota och eukaryota celler. Hos de flesta typer av mikrobiella celler gränsar den utåt till cellväggen.
I en medicinsk kontext kan 'vatten' referera till vattendricket i kroppen, även kallat kroppsvatten. Detta är allt det vätska som finns inuti och utanpå celler i kroppen. Kroppsvatten består av två huvudsakliga kompartment: intracellulärt vatten, som befinner sig inne i cellerna, och extracellulärt vatten, som befinner sig utanför cellerna. Extracellulärt vatten kan delas upp i vätska i blodkärlen (plasma) och interstitialvätska, som är vätskan mellan celler.
I enkelhet kan 'proteinkonfiguration' definieras som den specifika rymdstrukturen och orienteringen hos de aminosyror som utgör ett protein. Denna konfiguration bestäms av proteinkedjans primära struktur (sekvensen av aminosyror) samt hur dessa aminosyror är hopfogade och vevda i rummet, vilket kallas för sekundär, tertiär och kvartär struktur. Proteinkonfigurationen har en direkt betydelse för proteinets funktion och stabilitet.
Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.
"Biomechanical phenomena" refer to the mechanical laws and principles that govern the functioning of biological systems, such as the human body. These phenomena describe how forces and motion affect the structure and function of living tissues, organs, and organ systems. They are studied in the field of biomechanics, which applies engineering principles to understand and solve problems related to biological systems. Examples of biomechanical phenomena include the way bones and muscles work together to produce movement, the forces that act on the heart during a cardiac cycle, or the mechanics of breathing.
I en enkel mening kan "nukleinsyrakonfiguration" referera till den specifika rymden eller position som en nukleotid eller ett baspar tar upp i en nukleinsyra, såsom DNA eller RNA. Detta inkluderar vilken sida av strängen varje nukleotid befinner sig på, och i vilket läge de är rotade. I DNA utgörs konfigurationen ofta av en dubbelhelix med antiparallella strängar, där varje baspar består av en adenin (A) som parar sig med en timin (T), och en guanin (G) som parar sig med en cytosin (C). I RNA är konfigurationen ofta en enkelsträngad helix, där uracil (U) ersätter timin (T) som basparningspartner till adenin (A).
En deoxiribonukleotidpolymer som utgör den grundläggande genetiska substansen i alla celler. Eukaryota och prokaryota organismer har normalt sitt DNA ordnat i dubbelsträngade strukturer, men i många viktiga biologiska processer ingår under vissa skeden enkla strängar. DNA, som består av en flersockerarts-fosfatstam med utskott av puriner (adenin och guanin) och pyrimidiner (tymin och cytosin), bildar en dubbelspiral som hålls ihop med vätebindningar mellan purinerna och pyrimidinerna (adenin mot tymin (AT) och guanin mot cytosin (GC)).
Spänningsskillnaderna över ett membran. För cellmembran beräknas de genom att spänningen uppmätt på utsidan membranet subtraheras från den spänning som uppmätts innanför membranet. Potentialskillnaderna beror på olikheter i koncentrationen av kalium, natrium, klorid och andra joner utanför och innanför membranen hos celler eller organeller. För retningsbara celler varierar membranens vilopotential mellan -30 och -100 mV. Fysikaliska, kemiska eller elektriska stimuli kan bidra till att öka den negativa potentialen (hyperpolarisering) eller minska den (depolarisering).
"Proteinbindning refererar till den process där ett protein binder specifikt till ett annat molekylärt substance, såsom en liten molekyl, ett annat protein eller en jon, vanligtvis genom non-kovalenta interaktioner som hydrogenbindning, Van der Waals-kräfter och elektrostatiska attraktioner. Denna bindning kan regulera funktionen hos det bundna substanceet och är av central betydelse för många biologiska processer, inklusive signaltransduktion, enzymsk aktivitet och transport av molekyler inom cellen."
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.

Biofysik är ett forskningsområde som undersöker de fysiska principerna och mekanismerna bakom biologiska processer. Det inkluderar studier av cellers och molekylers struktur och funktion, såväl som hur de påverkas av olika fysiska stimuli som elektricitet, magnetism, ljus och mekanisk kraft. Biofysik kan tillämpas inom ett brett spektrum av områden, från molekylär biologi och genetik till neurovetenskap och medicinsk fysik.

"Biofysikaliska fenomen" refererar till de fysiska processer och fenomen som sker inom levande organismer, vävnader och celler. Detta kan inkludera ett brett spektrum av ämnen såsom celldelning, transport över celmembran, proteinföldning, genetisk information och arvsprocesser, signaltransduktion, neuronald transmission, muskelfysiologi och hjärtfysiologi, samt energimetabolism. Biofysikaliska fenomen kan också inkludera studiet av hur fysiska faktor som temperatur, tryck och elektriska fält påverkar levande system.

"Biofysikaliska processer" refererar till de fysiska processer och fenomen som sker inom levande organismer på cellulär och molekylär nivå. Detta kan inkludera processer såsom diffusion, osmos, elektrokemi, termodynamik, mekanisk interaktion mellan biologiska molekyler och fysikaliska fenomen som ljusabsorption, magnetism och elektricitet.

Exempel på biofysikaliska processer inkluderar:

* Protein-protein bindning genom van der Waals-krafter, hydrogenbindning och elektrostatiska krafter
* DNA-replikation och transkription som involverar komplexa mekanismer för att kopiera och translera genetisk information
* Ionkanaler i cellmembran som reglerar jonflöden över membranen
* Signaltransduktion där celler kommunicerar med varandra genom att skicka signaler via signalsubstanser som binder till receptorer på målcellernas yta
* Cellulär respiration och fotosyntes, som involverar energiflyttning mellan molekyler i en serie kemiska reaktioner.

Biological models är matematiska eller datorbaserade representationer av biologiska system, processer eller fenomen. De används inom forskning för att simulera, analysera och förutsäga beteendet hos komplexa biologiska system, som exempelvis celler, organ, populationer eller ekosystem. Biological models kan vara mekanistiska (baserade på förståelse av underliggande mekanismer) eller empiriska (baserade på experimentella observationer och korrelationer). Exempel på biologiska modeller inkluderar systemdynamikmodeller, differentiall equations-modeller, agentbaserade modeller och neuronala nätverksmodeller.

"Datorsimulering" er en betegnelse for en metode der bruger en dators model for å afterbere, forutsi eller illustrere forløp og adferd hos et fysisk eller biologisk system, en samling av regler, en proces eller en enhet. Dette gjøres ved å lage en matematisk modell som beskriver systemet, og deretter kjøre denne modellen i en simuleringsmotor som kan beregne hvordan systemet vil oppfører seg under forskjellige tilstande og betingelser.

I medisinsk sammenhengg kan datorsimulering brukes på mange ulike områder, for eksempel:

* Fysiologisk simulering: Her brukes datorsimulering til å forstå og forutsi hvordan forskjellige fysiologiske systemer i kroppen fungerer, som for eksempel hjertets slag, lungens veksling av luft eller nyrefunksjonen.
* Farmakologisk simulering: Her brukes datorsimulering til å forstå og forutsi hvordan legemer reagerer på forskjellige lægemidler, slik at man kan optimere dosering og forebygge bivirkninger.
* Kirurgisk simulering: Her brukes datorsimulering til å planlegge og forberede kirurgiske ingreper, slik at kirurgen kan få en bedre forståelse av hvordan operasjonen vil gå, og eventuelt praktisere den første gang.
* Medicinsk undervisning: Datorsimuleringer kan også brukes som en del av medicinsk utdanning, slik at studenter kan lære om forskjellige sykdommer og behandlingsmuligheter ved å interagere med virtuelle pasienter.

Dette er bare noen eksempler på hvordan datorsimuleringer kan brukes innenfor medicinen, men det finnes mange andre muligheter også.

"Biokemi" er en disciplin som undersøker de kjemiske prosessene som skjer i levende organismer. Denne disciplinen undersøker hvordan levende vesener bruker, produserer og transformerer forskjellige kjemiske stoffer for å drive deres livsviktige funksjoner. Biokjemien inkluderer studiene av enkeltcellstoffer, biomolekyler (som proteiner, lipider, karbohydrater og nukleinsyrer), deres struktur, funksjon og interaksjon i levende organismer. Biokjemien er viktig for å forstå grunnlaget for livets kjemiske prosesser og har mange praktiske applikasjoner innen medisin, biologi, landbruk og teknologi.

Proteiner (eller proteinmolekyler) är stora, komplexa molekyler som består av aminosyror som kedjas samman i en specifik sekvens. Proteiner bygger upp och utgör en väsentlig del av alla levande cellers struktur och funktion. De utför viktiga funktioner såsom att underlätta kroppens tillväxt och reparation, reglera processer i cellen, skydda organismen från främmande ämnen som t.ex. virus och bakterier samt hjälpa till vid transport av andra molekyler inom kroppen. Proteiner kan ha en mycket varierad struktur och form beroende på deras funktion, och de kan indelas i olika klasser baserat på deras specifika egenskaper och roller inom cellen.

Molekylära modeller är matematiska och grafiska representationer av molekyler och deras interaktioner på en molekylär nivå. Dessa modeller används inom flera områden inom naturvetenskapen, till exempel inom biologi, kemi och fysik, för att förutsäga hur olika molekyler beter sig och interagerar med varandra.

En molekylär modell kan bestå av en tredimensionell struktur av en molekyl, som visar var varje atom finns placerad och hur de är bundna till varandra. Den kan också inkludera information om elektronmolntopologi, laddning och andra fysikaliska egenskaper hos molekylen.

Molekylära modeller kan användas för att simulera kemiska reaktioner, studera proteiners struktur och funktion, utveckla läkemedel och förstå komplexa biologiska system på en molekylär nivå. Genom att visualisera och analysera molekylära modeller kan forskare få en bättre förståelse för de grundläggande principerna som styr molekyler och deras interaktioner, vilket kan leda till nya insikter och innovationer inom många olika områden.

Termodynamik är ett område inom fysiken som handlar om studiet av energiförändringar och värmeöverföring mellan system under jämviktsförhållanden. Det grundläggande begreppet i termodynamik är systemets totala energi, som består av dess inre energi, rörelseenergi och potentialenergi. Termodynamiken studerar hur denna totala energi kan förändras när systemet utsätts för olika typer av processer, till exempel mekaniska arbeten eller värmeöverföring.

Termodynamik delas vanligen upp i tre huvudområden: termokemi, termomekanik och statistisk mekanik. Termokemin handlar om förhållandet mellan värme och kemiska reaktioner, medan termomekaniken studerar förhållandet mellan värme och mekaniskt arbete. Statistisk mekanik är en teori som försöker förklara termodynamikens lagar på atomär nivå genom att använda statistiska metoder.

Termodynamiken har flera grundläggande lagar, däribland:

1. Nollte lagens termodynamik: Om två system är i termisk jämvikt med varandra så är deras temperaturer lika.
2. Första lagens termodynamik: Energin bevaras i alla processer, det vill säga skillnaden mellan ett systems inre energi före och efter en process är lika med den summa av värmeenergi som systemet har tagit emot och arbetet som har utförts på systemet.
3. Andra lagens termodynamik: Det finns en storhet som kallas entropi, som alltid ökar i ett slutet system under en reversibel process.
4. Tredje lagens termodynamik: När temperaturen närmar absoluta nollpunkten (0 K) närmar sig entropin också en konstant värde.

Termodynamiken är ett mycket viktigt område inom fysiken och har många tillämpningar inom bland annat kemi, biologi, teknik och ekonomi.

En algoritm är en serie steg eller instruktioner som tas för att lösa ett problem eller utföra en viss uppgift inom medicinen, liksom i andra sammanhang. Algoritmer används ofta inom klinisk praxis för att standardisera vården och förbättra patientresultaten.

Exempel på algoritmer inom medicin kan vara:

* En algoritm för att diagnostisera och behandla en specifik sjukdom, till exempel en algoritm för att hantera sepsis eller akut koronarsyndrom.
* En algoritm för att utvärdera och hantera smärta, som innehåller steg för att bedöma smärtintensiteten, identifiera orsaken till smärtan och välja lämplig behandling.
* En algoritm för att besluta om en patient ska opereras eller inte, som tar hänsyn till faktorer som allvarligheten av sjukdomen, patientens preferenser och komorbiditeter.

Algoritmer kan variera i komplexitet från enkla listor över steg att följa till mer sofistikerade system som innehåller avancerad matematik och artificiell intelligens. Viktigt är att algoritmer utformas med omsorg och testas noggrant för att säkerställa att de ger korrekta och säkra resultat i alla tillämpningar.

Molecular Dynamics (MD) simulation är en numerisk metod inom beräkningskemi och biofysik, som används för att simulera rörelserna hos atomer och molekyler över tiden. Den bygger på lösning av Newtons rörelselagar för ett stort antal partiklar, vanligen atomkärnor, under periodiska gränser och krafter som representerar intramolekylära och intermolekylära växelverkningar. Dessa växelverkningar kan vara kovalenta bindningar, Van der Waals-krfter, elektrostatiska krafter eller andra specifika interaktioner som finns mellan atomer och molekyler.

I en MD-simulering beräknas successivt positionen, hastigheten och impulsen för varje atom under en given simuleringsperiod med hjälp av ett time step, vilket är typiskt i fematussekunder till en picosekund (10^-12 s) beroende på systemets komplexitet. De beräknade koordinaterna kan användas för att studera systemets dynamiska egenskaper, inklusive konformationsförändringar, diffusion, reaktionskinetik och termodynamiska egenskaper som temperatur, tryck och entalpi.

MD-simuleringar är värdefulla verktyg för att förstå komplexa fenomen på molekylär nivå inom olika områden, till exempel materialvetenskap, biokemi, farmakologi och nanoteknik.

Proteinveckning, eller proteinföldning, är ett biokemiskt fenomen där en proteinmolekyl får en naturlig, tresidig struktur genom att vecka sig i en specifik konformation. Detta sker genom att de olika delarna av proteinmolekylen, som består av aminosyror, interagerar med varandra och bildar sekundär-, terciär- och kvartärstruktur. Proteinveckning är en nödvändig process för att proteiner ska kunna utföra sina funktioner korrekt inuti eller utanför cellen. Felet i proteinveckningsprocessen kan leda till sjukdomar som exempelvis Alzheimers, Parkinsons och kreft.

"Double lipid storage" är inte en etablerad medicinsk term. Det kan dock tolkas som två separata lipida lagringar eller möjligen en anomali där två lipiddroppar är förenade i samma cell. Lipider är en grupp organiska molekyler som inkluderar fett, vax och kolesterol. De lagras ofta i cellsamlingar kallade lipiddroppar, som används som energireserv och för att underlätta cellytor. I medicinska sammanhang kan abnormala lipidlagringar vara associerade med sjukdomar såsom metabola störningar eller neurodegenerativa tillstånd.

"Cell membrane," også kjent som plasma membran, er en flexible, semipermeable barriere som omgir alle levende celler. Det består hovedsakelig av lipider og proteiner og har til oppgave å kontrollere pasasjen av molekyler, ions og andre stoffer inn i og ut av cellen. Lipidbilagen i cellmembranen er organiert som en dobbeltlayet med hydrofobe halvballer mot hverandre og hydrofille halvballer vendt ut og inne i cellen. Proteinmolekyler inneholdt i membranen kan fungere som transportproteiner, reseptorer, enzymers eller mekaniske koblinger til cytoskelettet. Cellmembranen er viktig for å opretholde cellens homeostasisme og integritet.

'Vatten' är ett homogent, transparent, blåaktigt substance som består av två väteatomer och en syreatom (H2O). Det är en färskvattensubstans vid normal temperatur och tryck. Vatten är den mest vanliga kemiska föreningen på jorden och är avgörande för livet som vi känner det, eftersom de flesta levande organismer består av upp till 90% vatten.

I en medicinsk kontext kan vatten ha olika betydelser. I vissa fall kan det referera till den intravenösa vätskebehandling som ges till patienter för att behandla dehydrering eller elektrolytbrist. I andra fall kan det referera till specifika kroppsvätskor, såsom vätskan i ögat (kammarvatten) eller den klara vätskan som omger hjärnan och ryggmärgen (cerebrospinalvätska).

I allmänhet är vatten en nödvändig komponent för många biologiska processer, inklusive näringsabsorption, avskelande av avfallsprodukter, termoreglering och andning.

Proteinkonfiguration refererar till den unika sekvensen av aminosyror som bildar ett proteinmolekyls tredimensionella struktur. Denna konfiguration bestäms av proteinkodande gener och påverkas av posttranslationella modifikationer. Proteinkonfigurationen är viktig för proteinets funktion, stabilitet och interaktion med andra molekyler inom cellen.

I medicinen refererer kinetik specifikt till läkemedelskinetik, som är studiet av de matematiska modellerna som beskriver hur ett läkemedel distribueras, metaboliseras och utsöndras i en levande organism. Det finns fyra huvudsakliga faser av läkemedelskinetik:

1. Absorption (absorption): Hur snabbt och effektivt absorberas läkemedlet från gastrointestinal tract till blodomloppet.
2. Distribution (distribution): Hur snabbt och i vilken utsträckning fördelar sig läkemedlet i olika kroppsvävnader och vätskor.
3. Metabolism (metabolism): Hur snabbt och hur påverkar läkemedlets kemiska struktur i kroppen, ofta genom enzymer i levern.
4. Elimination (elimination): Hur snabbt och effektivt utsöndras läkemedlet från kroppen, vanligtvis via urin eller avföring.

Läkemedelskinetiken kan påverkas av många faktorer, inklusive patientens ålder, kön, genetiska variationer, lever- och njurfunktion samt andra läkemedel som patienten tar.

Biomechanics is the application of mechanical principles to living organisms, and biomechanical phenomena refer to the observable events or characteristics that result from the interaction of biological structures and mechanical forces. These phenomena can occur at various levels of organization within the body, including the molecular, cellular, tissue, and whole-body levels.

Examples of biomechanical phenomena include:

1. The way that muscles and tendons work together to generate force and movement in joints.
2. The mechanical properties of bones, such as their strength, stiffness, and toughness, which allow them to withstand loads and stresses.
3. The fluid dynamics of blood flow through the cardiovascular system, including the effects of pressure, resistance, and viscosity on circulation.
4. The mechanics of respiration, including the movement of the diaphragm and chest wall during breathing.
5. The biomechanics of locomotion, such as the gait cycle in walking or running, and the forces that act on the body during these activities.

Understanding biomechanical phenomena is essential for understanding how the human body functions and for developing effective strategies for preventing and treating injuries and diseases.

Nukleinsyrakonfiguration refererar till den tresdimensionella strukturen hos nukleinsyra, som kan vara antingen DNA (deoxiribonucleic acid) eller RNA (ribonucleic acid). Det finns två huvudsakliga konfigurationer av dubbelsträngat DNA: A-DNA och B-DNA.

A-DNA är en kompaktare form av DNA som förekommer under torra förhållanden eller när DNA binds till proteiner. Den har en större diameter och en rakare, mer stram struktur än B-DNA.

B-DNA är den mest vanliga formen av dubbelsträngat DNA i levande celler. Den har en mindre diameter och en svagt skruvad struktur med ungefär 10 baspar per hel vridning.

RNA har också en specifik konfiguration, som kallas A-form. RNA är en singelsträngad nukleinsyra som bildar en svagt skruvad struktur med ungefär 11 baser per hel vridning.

I allmänhet avgörs nukleinsyrakonfigurationen av den specifika sekvensen av nukleotider, samt de miljöfaktorer som påverkar dess struktur, såsom saltkoncentration och fuktighet.

DNA, eller deoxyribonucleic acid, är ett molekyärt ämne som innehåller de genetiska instruktionerna för utveckling och funktion hos alla levande organismers celler. DNA består av två långa, dubbelhelixstrukturer som är byggda upp av en serie nukleotider som inkluderar socker (deoxyribose), fosfatgrupper och fyra olika baser: adenin (A), timin (T), guanin (G) och cytosin (C). Adenin parar sig alltid med timin, och guanin parar sig alltid med cytosin. Denna specifika basparning är viktig för att korrekt koda genetisk information.

DNA-molekylen lagrar den genetiska informationen i en kod som består av sekvenser av dessa fyra baser, och varje organisms unika DNA-sekvens ger instruktioner för hur proteiner ska byggas upp. Proteiner är viktiga byggstenar i alla levande organismer och utför en rad olika funktioner som hjälper till att reglera cellens struktur, metabolism och andra viktiga processer.

'Membranpotential' refererer til den elektriske spænding, der opretholdes over cellemembranen i levende celler. Dette potential er skabt af forskellige ioner, som sodium (Na+), kalium (K+), calcium (Ca2+) og klorid (Cl-), der har forskellig koncentration på hver side af cellemembranen. I hviletilstand er membranpotentialet negativt, da der er en højere koncentration af negative ladninger inde i cellen end udenfor. Dette skyldes især forskellen i koncentration af K+ og Na+ ioner på hver side af cellemembranen.

I membranpotentialet spiller natrium-kalium-pumpen en vigtig rolle, idet den pumper to kaliumioner ind i cellen for hvert tre sodiumioner, der pumpes ud. Dette bidrager til at opretholde den negative ladning inde i cellen og sikre et stabil membranpotential.

Membranpotentialet kan ændres under forskellige fysiologiske processer som eksempelvis nerveimpulser, muskelkontraktioner og celldifferentiering. Disse ændringer i membranpotentialet er nødvendige for cellernes normale funktion og kommunikation med hinanden.

Proteinbindning (ibland även kallat proteininteraktion) refererar till den process där ett protein binder sig till ett annat molekylärt ämne, exempelvis en liten organisk molekyl, ett metalljon, ett DNA- eller RNA-molekyl, eller till ett annat protein. Proteinbindningar är mycket viktiga inom cellbiologi och medicinen, eftersom de ligger till grund för många olika biokemiska processer i kroppen.

Exempel på olika typer av proteinbindningar inkluderar:

* Enzym-substratbindningar, där ett enzym binder till sitt substrat för att katalysera en kemisk reaktion.
* Receptor-ligandbindningar, där en receptor binder till en ligand (exempelvis ett hormon eller en neurotransmittor) för att aktiveras och utlösa en cellsignal.
* Protein-DNA/RNA-bindningar, där proteiner binder till DNA eller RNA-molekyler för att reglera genuttrycket eller för att delta i DNA-replikation eller -reparation.
* Protein-proteinbindningar, där två eller fler proteiner interagerar med varandra för att bilda komplexa eller för att reglera varandras aktivitet.

Proteinbindningar kan styras av en mängd olika faktorer, inklusive den tresdimensionella strukturen hos de involverade molekylerna, deras elektriska laddningar och hydrofila/hydrofoba egenskaper. Många proteinbindningar kan också moduleras av läkemedel eller andra exogena ämnen, vilket gör att de är viktiga mål för farmakologisk intervention.

Molekylsekvensdata (molecular sequencing data) refererer til de resultater som bliver genereret når man secvenserer DNA, RNA eller proteiner i molekylærbiologien. Det innebærer typisk en række af nukleotider (i DNA- og RNA-sekvensering) eller aminosyrer (i proteinsekvensering), der repræsenterer den specifikke sekvens af gener, genetiske varianter eller andre molekyler i et biologisk prøve.

DNA-sekvensdata kan f.eks. anvendes til at identificere genetiske varianter, undersøge evolutionæ forhold og designe PCR-primerer. RNA-sekvensdata kan bruges til at studere genudtryk, splicevarianter og andre transkriptionelle reguleringsmekanismer. Proteinsekvensdata er vigtige for at forstå proteinstruktur, funktion og interaktioner.

Molekylsekvensdata kan genereres ved hjælp af forskellige metoder, herunder Sanger-sekvensering, pyrosekvensering (454), ion torrent-teknikker, single molecule real-time (SMRT) sekvensering og nanopore-sekvensering. Hver metode har sine styrker og svagheder, og valget af metode afhænger ofte af forskningens specifikke behov og ønskede udbytte.

I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:

1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.

I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.

... är den del av biologin som omfattar studiet av fysikaliska egenskaper hos vävnader och celler och fysikaliska förlopp ... Biofysik innehåller element av biologi, kemi (särskilt biokemi och fysikalisk kemi) och fysik. Fysikaliska metoder används för ...
"The Svedberg-priset , Svenska Föreningen för Biokemi, Biofysik och Molekylärbiologi". web.archive.org. 21 juni 2013. Arkiverad ...
Anna-Lena Ström, Institutionen för biokemi och biofysik. Katarina Fast Lappalainen, Juridiska institutionen. John Fitzpatrick, ... Robert Daniels, Institutionen för biokemi och biofysik. Nils Larsson, Institutionen för språkdidaktik. Iñaki Rodriguez ... Agneta Norén, Institutionen för biokemi och biofysik. Niclas Runebou, Institutionen för de humanistiska och ...
Harlow: Pearson Education Limited, 2018 (Bakteriologi, Biofysik). ...
Wikipedia:Projekt översätta källmallar, Enwp, IT, Biofysik, Bioinformatik). ...
Totalt cirka 100 skrifter inom biofysik, oftalmologi och ögonkirurgi. ^ "Arkiverade kopian". Arkiverad från originalet den 8 ...
Likt biofysik och kognitiv vetenskap är socialpsykologi ett tvärvetenskapligt område. Det största samarbetet mellan sociologer ...
Han är professor emeritus i molekylär biofysik vid Lunds universitet. Han blev ledamot av Vetenskapsakademien 1997. Kungl. ... Svenska professorer i biofysik, Personer verksamma vid Lunds universitet, Ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien, Män, Födda ...
Benerito avslutade en postdoc 1972 i biofysik på Tulane University. Fortfarande hos Tulane var hon en adjungerad professor från ...
År 1938 började han arbeta på biofysik inom musklernas rörelser. Han fann att muskler innehåller aktin, som tillsammans med ...
... , född 7 april 1959 i Haren, Nederländerna, är en nederländsk forskare och professor i molekylär biofysik vid Delfts ... Sedan dess har Dekker riktat in sig mer på molekylär biofysik. Dekkers forskningsgrupp håller på med många projekt parallellt ... Året därpå blev han projektledare i forskningsgruppen för molekylär biofysik. 2006 blev han utnämnd till Distinguished ...
"The Svedbergpriset - Svenska Kemisamfundet". https://kemisamfundet.se/sektioner/biokemi-biofysik-och-molekylarbiologi/the- ...
Därtill medverkar hon i fakulteten för Harvards program i biofysik. ^ [a b] J. Caes, Charles (2012). Discovering the speed of ...
1977 utnämndes han till professor i biofysik vid samma lärosäte. Skou var ledamot av den danska vetenskapsakademien Det ...
Den omfattar förutom medicin och fysiologi även biofysik, radiobiologi och mikrobiologi. Rymdmedicinen sysslar främst med ...
Rosbach avlade 1970 doktorsexamen i biofysik vid Massachusetts Institute of Technology. Efter att ha tillbringat tre år på ett ...
1988 till 1993 var hon professor i medicinsk biofysik vid Umeå universitet och från 1993 professor i biofysik vid Stockholms ... Hon bedrev därefter forskarutbildning i biofysik vid Stockholms universitet och disputerade 1974. Hon stannade på samma ... Svenska professorer i biofysik, Personer verksamma vid Stockholms universitet, Personer verksamma vid Umeå universitet, Alumner ... institution till 1988, från 1977 som docent i biofysik. ...
Hans arbete är fokuserat inom fältet för teoretisk biofysik med proteiner som huvudområde. Sedan 2003 är Irbäck professor i ...
Max-Planck-Institut für Biophysik (Max-Planck-institutet för biofysik) som nygrundades 1948. Detta institut har sina lokaler i ...
Den har sektioner för bland annat biofysik, fasta tillståndets fysik, partikelfysik och undervisning. Lokala fysikerklubbar ...
Artiklar som behöver förtydligas 2017-03, Artiklar som behöver förtydligas-samtliga, Fortplantningsterapier, Biofysik, ...
Han är professor i molekylär neurobiologi och biofysik vid Rockefeller University i New York. MacKinnon har lyckats bestämma ...
Harlow: Pearson Education Limited, 2018 (Artiklar med mall:enwp utan url, Enwp, Biokemi, Biofysik). ...
Utöver verksamheten vid KI:s kemiska institutionen, numera institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, har Cronholm varit ... Professor i Medicinsk och fysiologisk kemi vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik". Karolinska institutet. ...
1983 blev han docent i teoretisk biofysik vid KTH, där han blev kvar till 1988. 1982-1985 var han verksam som ... i en forskargrupp inriktad på statistisk mekanik och teoretisk biofysik, och disputerade där 1980. ...
Mela blev teknologie doktor 1969 och var professor i biofysik vid Uleåborgs universitet 1975-1998. Han företog flera längre ...
2016-2018 var han prefekt vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet. Larssons ...
Han tillbringade ett år vid University of Wisconsin-Madison, och tog en magisterexamen i biofysik. Under tiden vid Charles ...
Även biologi och biofysik, särskilt den delen som kallas molekylär biofysik, är nära besläktade ämnesområden. Biokemin studerar ...
Han blev 2004 professor i vaskulär biologi vid Karolinska institutets institution för biokemi och biofysik. År 2013 blev han ...
Biofysik är den del av biologin som omfattar studiet av fysikaliska egenskaper hos vävnader och celler och fysikaliska förlopp ... Biofysik innehåller element av biologi, kemi (särskilt biokemi och fysikalisk kemi) och fysik. Fysikaliska metoder används för ...
Läs masterprogrammet i biofysik för att lära dig att förstå komplexa biologiska system på molekylär nivå med hjälp av ... Masterprogrammet i biofysik ger dig en tvärvetenskaplig utbildning i fysik och biologi. Du kommer att studera de fysiska ... En masterexamen i biofysik från Uppsala universitet är attraktiv både i Sverige och internationellt. Efter utbildningen kommer ... Masterprogrammet i biofysik bygger på din tidigare kunskap och erfarenhet. Du förväntas delta och aktivt bidra till ...
MBB bedriver forskning inom grundläggande vetenskap, med särskilt fokus på att upptäcka de mekanismer som orsakar sjukdomar. Många av de sjukdomar som studerats är vanliga sjukdomar och en del är också kopplade till fattigdom.
Virus är bland de enklaste biologiska objekt i vår omgivning. Vanligen består de av en behållare av protein molekyler, en så kallad viruskapsel, som att bygga på denna viktiga insikt leder vi en bred studie av Herpesvirus där vi utforskar fysikaliska mekanismer som styr virus infektionen och ge en möjlighet till att kontrollera och även stoppa den. Dessutom öppnar studierna porten till strategier för att omvandla virus till läkemedelsbärare som kan användas för att bota hittills obotliga sjukdomstillstånd.. ...
... - Under tillsättning eller tillsatt, ej sökbar. Denna annons är inte tillgänglig! ...
Beräkningsvetenskap: Teoretisk biofysik 7.5 högskolepoäng *. Beskattning i den digitala eran 15 högskolepoäng ...
Beräkningsvetenskap: Teoretisk biofysik 7.5 högskolepoäng *. Beskattning i den digitala eran 15 högskolepoäng ...
Yongyue Qian, Arbetar vid: BIOFYSIK, E-post: [email protected]
BIOFYSIK, E-post: [email protected], Telefon: +46 73 712 14 39, Adress: SCILIFELAB, TOMTEBODAVÄGEN 23A ... Experimentell biofysik (SK2533), assistent , Kurswebb. Nya metoder inom superupplösning, ljusplansmikroskopi, STED-FCS och FRET ...
Utöver verksamheten vid KI:s kemiska institutionen, numera institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, har Cronholm varit ... Professor i Medicinsk och fysiologisk kemi vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik". Karolinska institutet. ...
Medarbetare på Nano- och biofysik. *. Subatomär, högenergi- och plasmafysik. Utvidga. *. Experimentell subatomär fysik ...
Forskningsområde: Biofysik, spektroskopi, fotosyntes, kopparproteiner. Hedfalk Kristina. Biokemi och strukturbiologi. ...
Experimentell biofysik, FFFN20, 15 högskolepoäng Kursen ger en fördjupning i tvärvetenskapligt arbete med fokus på ...
Arrangör: Institutionen för medicinsk kemi och biofysik Evenemangstyp: Seminarium Bruce Stillman. Cold Spring Harbor Laboratory ...
Arrangör: Institutionen för medicinsk kemi och biofysik Evenemangstyp: Seminarium Ilaria Testa, SciLifeLab och KTH, Stockholm. ...
Biofysik. ✓ Mikrobiologi. I am a biophysics researcher from the UK, now working in Umeå University, department of Physics. I ...
i Biofysik vid Harvard Medical School.. Artikeln är tidigare publicerad i Smålands-Tidningen den 28 januari 2003. Den ingår i ...
Daniel Daley, Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet. Nils Hannerz, Innovations- och kemiindustrierna ( ...
matematik, biofysik och molekylärbiologi inkluderas i kursdelen. Kursutbudet revideras fortlöpande. Kurser ska ingå som ...
Vores forskning er fordelt på 9 sektioner fokuseret på bæredygtig energi, materialer, kvanteteknologi og biofysik. Derudover ... kvanteteknologi og biofysik. Vores fokus er både at få større viden om grundvidenskabelige problemer og at udføre forskning ...
MTF är en ideell förening med inriktning på områdena medicinsk teknik, medicinsk fysik och biofysik. Svensk Medicinteknisk ...
Beverly Rubik med en Ph.D. i biofysik är expert på energimedicin och elektrosmog. Hon märkte att vissa symptom från trådlös ...
Molekylär biofysik Till molekylär biofysik hör studiet av proteiners och nukleinsyrors struktur, dynamik och funktion med ...
Fredman, Peter; Sandell, Klas; Stenseke, Marie & Sörlin, Sverker 2021. Pandemin har visat att vi behöver stärka friluftslivet. -Dagens Nyheter, Debatt, 21-06-27. Tillgänglig från: 2021-06-28 Skapad: 2021-06-28 Senast uppdaterad: 2021-07-08Bibliografiskt granskad ...
MIKAEL OLIVEBERG vid Institutionen för biokemi och biofysik har fått bidrag från Hjärnfonden till forskning kring sjuk-domen ...
Andrei Chabes och Lars Thelander vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik samarbetar med en forskargrupp på The ...
  • Biofysik innehåller element av biologi, kemi (särskilt biokemi och fysikalisk kemi) och fysik. (wikipedia.org)
  • Utöver verksamheten vid KI:s kemiska institutionen, numera institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, har Cronholm varit tillförordnad professor i medicinsk näringslära och i experimentell alkohol- och narkotikaforskning. (wikipedia.org)
  • Första året läser du avancerade kurser i biokemi, proteinkemi och molekylär biofysik. (lu.se)
  • Den sökande kommer att arbeta inom ett interdisciplinärt projekt som involverar molekylärbiologi, bioinformatik, biokemi och biofysik. (varbi.com)
  • Erfarenhet inom biokatalys, bioinformatik, biokemi, biofysik och/eller bio-oorganisk kemi är även det meriterande. (varbi.com)
  • MTF är en ideell förening med inriktning på områdena medicinsk teknik, medicinsk fysik och biofysik. (sls.se)
  • Andrei Chabes och Lars Thelander vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik samarbetar med en forskargrupp på The Scripps Research Institute i Kalifornien, USA. (expertsvar.se)
  • Forskningen är i stor utsträckning tvärvetenskaplig, varför en bred kompetens och erfarenhet inom relevanta områden av nanovetenskap, fysik och biofysik är av värde. (varbi.com)
  • Baj Accelerator stödjer armeniska bioteknikbolag och dess medgrundare Armen Kherlopian , från New Jersey, USA, är doktor i biofysik med fokus på maskininlärning vid Weill Cornell Graduate School of Medical Sciences. (dagensps.se)
  • Under 2014-2015 var han postdoktor vid Uppsala universitet med fokus på biofysik. (gustafssonsstiftelser.se)
  • Masterprogrammet i biofysik ger dig en tvärvetenskaplig utbildning i fysik och biologi. (uu.se)
  • Och de gör det tillsammans med experter inom till exempel icke-linjär dynamik, nätverksteori, biofysik, teknik, grund- och beräkningsneurovetenskap och klinisk forskning. (uu.se)
  • Läs masterprogrammet i biofysik för att lära dig att förstå komplexa biologiska system på molekylär nivå med hjälp av grundläggande begrepp och metoder inom fysik. (uu.se)
  • Till molekylär biofysik hör studiet av proteiners och nukleinsyrors struktur, dynamik och funktion med fysikaliska metoder. (lu.se)
  • Biofysik är den del av biologin som omfattar studiet av fysikaliska egenskaper hos vävnader och celler och fysikaliska förlopp i levande organismer. (wikipedia.org)
  • Utöver verksamheten vid KI:s kemiska institutionen, numera institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, har Cronholm varit tillförordnad professor i medicinsk näringslära och i experimentell alkohol- och narkotikaforskning. (wikipedia.org)
  • Sten Linnarsson, professor i molekylär systembiologi med inriktning mot transkriptomik vid institutionen för biokemi och biofysik, använder tekniken för att kartlägga celltyper i hjärnan och för att förstå de system som reglerar våra celltyper, både i frisk vävnad och vid cancer. (ki.se)
  • Qiang Pan-Hammarström är professor i klinisk immunologi vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet. (ki.se)
  • Institutionen för biokemi och biofysik består av ca 250 personer, varav 71 är doktorander. (arbetsgivarverket.se)
  • Jag heter Josy ter Beek och jobbar som första forskningsingenjör vid institutionen för medicinsk kemi och biofysik, vid Umeå Universitet. (forskarfredag.se)
  • Doktor, Nano- och biofysik, Institutionen för fysik. (firebaseapp.com)
  • Biofysik innehåller element av biologi, kemi (särskilt biokemi och fysikalisk kemi) och fysik. (wikipedia.org)
  • Forskningen är i stor utsträckning tvärvetenskaplig, varför en bred kompetens och erfarenhet inom relevanta områden av nanovetenskap, fysik och biofysik är av värde. (varbi.com)
  • Doktoranden Erik Olsén fortsätter att gå till sitt labb vid Chalmers avdelning för nano- och biofysik. (tidningencurie.se)
  • Vi söker en kandidat med bakgrund inom immunologi, cellbiologi, bioteknik, biofysik eller ett närliggande område. (varbi.com)
  • Och de gör det tillsammans med experter inom till exempel icke-linjär dynamik, nätverksteori, biofysik, teknik, grund- och beräkningsneurovetenskap och klinisk forskning. (uu.se)