Blödning i putamen
Putamen
Hjärnblödning
Ventrikulostomi
Datortomografi
Neuroendoskopi
Multisystematrofi
Subaraknoidalblödning
Danssjuka
'Blödning i putamen' refererar till en typ av intracerebral blöding (ICH), där blod samlas in i den del av hjärnbarken som kallas putamen. Putamen är en del av basalganglierna, som spelar en viktig roll i rörelsekontroll och belöningssystemet i hjärnan.
ICH orsakas vanligtvis av att små blodkärl (artärer) i hjärnbarken skadas eller burstar, vilket får blod att läcka in i omgivande vävnad. I fallet med en putamenblödning kan det orsaka olika symptom beroende på storleken och platsen på blödotet, inklusive motoriska störningar på den motsatta kroppssidan av hjärnan där blödotet har inträffat, förändringar i sensorisk perception, kognitiva funktioner, tal, minne och andra neurologiska symtom.
Behandlingen av en putamenblödning kan inkludera omedelbar medicinsk behandling för att stabilisera patientens tillstånd, neuroskyddande behandlingar för att minimera skadan på hjärnan och eventuellt kirurgi för att avlägsna blodet eller lindra intracranialt tryck. Prognosen för en putamenblödning kan variera beroende på patientens ålder, allmänt hälsotillstånd och storleken på blödotet.
Putamen är en del av basala ganglierna i hjärnan och är involverad i rörelsekoordinering, belöningssystemet och kognitiva funktioner. Det är en oval formad struktur som ligger lateralt till globus pallidus och medialt till nucleus caudatus. Putamen och nucleus caudatus tillsammans bildar den striatala komplexet, som tar emot dopaminerga signalsubstanser från substantia nigra pars compacta. Dopaminbrist i detta system har visats korrelera med rörelsekoordinationsstörningar som ses vid sjukdomar som Parkinson.
En hjärnblödning, även känd som intracranial blödning, är när ett blodkärl i hjärnan spricker eller skadas, vilket orsakar blod att läcka in i hjärnvävnaden. Detta kan leda till tryckökning inne i skallen och skada hjärnceller. Hjärnblödningar kan vara livshotande och kräver akut medicinsk behandling.
Det finns olika typer av hjärnblödningar, beroende på var blodet samlas:
1. Subduralblödning: Detta sker när ett blodkärl mellan hjärnan och den yttre hårda hinna som omger hjärnan spricker. Blodet accumulerar under den hårda hinnan och kan komprimera hjärnan.
2. Subarachnoidalblödning: Detta sker när ett blodkärl mellan hjärnbarken och det spinnwebbartäck som täcker hjärnbarken spricker. Blodet accumulerar i den subarachnoidala rymden, vilket kan orsaka starka huvudvärkar, krampanfall och förändringar i medvetandegraden.
3. Intraparenchymal blödning: Detta sker när ett blodkärl inne i hjärnvävnaden spricker. Blodet accumulerar i hjärnvävnaden och kan orsaka tryckökning och skada hjärnceller.
Hjärnblödningar kan orsakas av olika faktorer, såsom högt blodtryck, äldre ålder, trauma, aneurysm (en svaghet i ett blodkärl), artieriell scleros (hårdnad av blodkärlen) och vissa sjukdomar som till exempel amyloidangiopati.
En ventrikulostomi är ett medicinskt ingrepp där en liten öppning skapas i en hjärnventrikel, det vill säga en av de hålrummen i hjärnan som innehåller cerebrospinalvätska (CSF). Detta görs vanligtvis genom att borra ett hål i kraniet och sedan insätta en tunn tub (kateter) i ventrikeln.
Denna procedure används ofta för att underlätta avflödet av ökade volymer av cerebrospinalvätska vid ovanligt högt tryck, till exempel vid hydrocefalus eller andra patologiska tillstånd som påverkar hjärnvätskan. Genom att skapa en ventrikulostomi kan överskottet av CSF ledas bort från hjärnan och samlas istället i ett yttre reservoar, vilket hjälper till att minska det intrakraniella trycket och förhindra skada på hjärnan.
Ventrikulostomi är en invasiv procedure som bör utföras av en erfaren neurokirurg i en kontrollerad miljö, såsom ett operationssal. Efter operationen kan patienten behöva stanna på sjukhus för att övervaka och justera behandlingen, samt för att undvika komplikationer som infektion eller skada på hjärnan eller katetern.
Hematom är en medicinsk term som betecknar en blödning under huden eller i ett organ, där blod samlas in och bildar en massa. Orsaken kan vara trauma eller skada som får blodkärlen att bursta och blod att läcka ut. Hematomet kan variera i storlek, från små punkter till stora knölar under huden, och de kan vara små och lokala eller mer omfattande och systemiska. Symptomen på hematom kan inkludera svullnad, smärta, blåmärken och värk i området där blödningen har inträffat. I allvarliga fall kan hematomet orsaka andra komplikationer, såsom tryck på nerver eller organ, och behandlingen kan vara från avvaktande till kirurgiskt ingrepp beroende på allvarlighetsgraden.
"Datortomografi" er en medisinsk undersøkelsesmetode som bruker stråling for å oppnå detaljerede, tvidimensjonale skanninger av kroppen. Metoden kalles også "computertomografi" eller blot "CT".
I en CT-skanning passerer en fin strålebunde gjennom kroppen i mange forskjellige vinkler, mens en datamaskin registrerer de resulterende skråkkryssene av skinnene. Disse dataene brukes deretter for å generere tvidimensjonale bildekserieser av det undersøkte området.
CT-skanning gir ofte mer detaljert og skarp informasjon enn tradisjonelle røntgenundersøkelser, særlig når det gjelder å avdekke skader, tumorer eller andre abnormaliteter i viktige strukturer som hjernen, hjertet, lungene og karsystemet.
Noe av fordelene med CT-skanning inkluderer:
* Høy grad av detaljeringsgrad og skarphet
* Snarlighet i utførelsen
* Mulighet for å identifisere en bred vifte av medisinske tilstander
Noe av ulemperne inkluderer:
* Bruk av ioniserende stråling, som kan øke risikoen for kreft i lengre sikt
* Relativt høy dosis stråling j rentforhold til tradisjonelle røntgenundersøkelser
* Mulighet for allergiske reaksjoner på kontrastmidlene som ofte brukes under skanningen.
'Blödning' kan definieras som en oönskad utflöde av blod från kroppens blodkärl, till följd av skada eller sjukdom. Det kan vara inre blödningar, där blodet samlas inne i kroppen, eller yttre blödningar, där blodet kommer ut genom huden eller slemhinnor. Blödningsgraden kan variera från små punkteringar till livshotande blödningar beroende på orsaken och platsen för blödningen.
Neuroendoskopi är en minimalinvasiv metod inom neurokirurgi där en flexibel eller stel scope (en slags tunn rör med en kamera och ljuskälla monterad på änden) används för att undersöka och behandla skador, tumörer och andra tillstånd i hjärnan och ryggmärgen. Metoden möjliggör direkt seende in i kroppens hålrum och kaniner, vilket underlättar precisionen och säkerheten under operationer. Neuroendoskopi används ofta för att behandla hydrocefalus, pituitärtumörer och andra intrakraniala tillstånd.
'Multisystem Atrophy' (MSA) är en ovanlig neurologisk sjukdom som drabbar flera olika system i kroppen. Det karakteriseras av degeneration och nedbrytning av nervceller i hjärnan och ryggmärgen, vilket leder till en rad symtom beroende på vilka områden i centrala nervsystemet som är drabbade.
Det finns två huvudtyper av MSA:
1. MSA med Parkinsonism (MSA-P): Denna typ kännetecknas av rörelsesymtom som liknar Parkinsons sjukdom, såsom stelhet, rigidity, tremor och långsamhet i rörelserna. Andra symtom kan inkludera instabilitet när man står eller går, sväljningssvårigheter, problem med talsvårigheter och urinoärenden.
2. MSA med cerebellär ataxi (MSA-C): Denna typ kännetecknas av koordinationsproblem, såsom olbalanser, ostadiga rörelser och talproblem. Andra symtom kan inkludera ögonrörelseproblem, muskelsvaghet och urinoärendeproblem.
MSA är en progressiv sjukdom, vilket betyder att symtomen tenderar att förvärras över tiden. Det finns idag ingen bot mot MSA, men vissa behandlingar kan hjälpa att lindra symtomen och underlätta aktiviteter i vardagslivet.
En subaraknoidalblödning (SAB) är en medicinsk term som betecknar en typ av blödning i hjärnan. Det sker när det blodfyllta rummet mellan hjärnhinnorna, den subaraknoida rymden, fylls med blod på grund av ett rupturat blodkärl.
Detta kan orsaka en plötslig och stark huvudvärk, ofta jämförd med att bli slagen i bakhuvudet, samt andra symtom som yrsel, kräkningar, förändrad medvetandenivå, synproblem och i värsta fall koma eller död. SAB är en allvarlig medicinsk nödsituation och behandlas vanligtvis på sjukhus, ofta på en neurointensiv vårdavdelning. Behandlingen kan innebära operation för att stoppa blödningen, läkarbehandling för att kontrollera ökat tryck i hjärnan och rehabilitering för att hantera eventuella varaktiga skador.
"Danssjukan" er en gammel betegnelse for en neurologisk sykdom som i dag kaller medgitt "Sydenhams korea". Det er en form for reumatisk feber og en komplikasjon av streptokok-infeksjon, ofte halsbetennelse. Symptomer inkluderer plutselige, uventede episoder av muskulær spasme og rørelser i ansiktet, halsen og lemmene, som kan være ganske dramatiske.
I engelsk medisinsk terminologi vil vi si at en person lider av "Sydenham's chorea" eller bare "chorea".