Svart, tjäraktig, illaluktande avföring som innehåller nedbrutet blod.
Blödning i någon del av mag-tarmkanalen, från matstrupen till ändtarmen.
Kräkning av färskt, rött blod blod eller äldre, mörkt och grynigt. Blodkräkningar är oftast en indikering av blödning i den övre delen av mag-tarmkanalen.
Bråckliknande utbuktning(ar) av tjocktarmens slemhinnor genom det ringformade muskelskiktet.
Cancersjukdomar i ileum (tunntarmens sista del).
"Tolvfingertarmens sjukdomar" refererar till ett brett spektrum av medfödda eller förvärvade tillstånd som drabbar tolvfingertarmen (duodenum), den första delen av tunntarmen. Dessa sjukdomar kan variera från strukturella abnormaliteter, funktionella störningar, till inflammatoriska eller infektionsrelaterade tillstånd. Exempel på tolvfingertarmens sjukdomar inkluderar Crohns sjukdom, celiaki, duodenit, gastroesofageal refluxsjukdom (GERD), Zöllinger-Ellison-syndrom och Meckels divertikel, samt anatomiska avvikelser som duodenalstenos och duodenalulcus.
Tumörer eller cancersjukdomar i tunntarmens övre del, jejunum.
Sjukliga förändringar i tunntarmens övre del, jejunum.
Endoskopisk undersökning av, behandling av eller operation i matsmältningsapparaten.
Endoskopisk undersökning av, behandling av eller operation i mag-tarmkanalen.
Tolvfingertarmstumörer, även kända som duodenumtumörer, är sällsyna cancerartade tillväxtar som utvecklas i tolvfingertarmen (duodenum), en del av det smala tarmsystemet (tjocktarm, tunntarm och tolvfingertarm) i mag-tarmsystemet.
Medfödda kärlmissbildningar bestående av nystan av uttänjda kärl som leder blodflödet direkt från artärer till vener utan motståndet i kapillärsystemet. En vanlig typ är medfödd arteriovenös fistel.
En sår är en avskild, lokal yta på huden eller ett annat vävnadslager som orsakats av mekanisk skada, som en skrå, brännskada eller ett trycksår, och som kan vara infekterad eller inflammerad.
Kapselendoskopi är en minimalinvasiv metod för att undersöka tarmen (tjockt tarmsköld, smalt tarmsköld eller enteroskopi). Under proceduren sväljer patienten en mycket liten kapsel, vanligtvis stor som en piller, innehållande en liten videokamera. Kapseln är utformad för att tåla mag-tarmvätskan och tar reda på bilder av tarmens insida medan den passerar genom den. Bilderna överförs till en enhet som patienten bär, och läkaren kan sedan granska dem för att söka efter tecken på sjukdom eller skada, såsom inflammation, blödningar, polypers eller tumörer.

'Blodfärgad avföring' kan definieras som avföring som har en röd, svart eller klar/rödaktig färg på grund av närvaro av blod. Detta kan orsakas av olika medicinska tillstånd, inklusive tarmsjukdomar, inflammatoriska tarmboiseningar, vaskulära anomalier eller trauma i tarmarna. Blödningarna kan variera från milda till allvarliga och kräver ofta en utförlig undersökning för att fastställa orsaken och behandlingen.

En blöding i mag-tarmkanalen (gastrointestinal blödning) är en utflöde av blod från blåsorna (blodkärlen) i matspjälkningssystemet. Blödningarna kan vara either blygsamma eller allvarliga, och de kan vara lokaliserade var som helst i mag-tarmkanalen, inklusive i matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tjocktarmen eller rektum.

Blödningarna kan vara synliga utflöde av blod via munnen eller endast synliga som svarta, tjocka avföringar (melena) på grund av blodets kontakt med magens sura miljö. I vissa fall kan blödningen vara dold och upptäckas först genom symptom som anemi, yrsel eller besvärligheter att andas.

Orsakerna till en blöding i mag-tarmkanalen kan variera från relativt ofarliga orsaker såsom hemorrojder till allvarliga tillstånd såsom magsår, cancer eller trombos. Behandlingen beror på den underliggande orsaken och kan innefatta mediciner, endoskopiska procedurer eller kirurgi.

'Blodkräkningar' refererar till när en individ passerar blod i sina avföringar. Det är ett allvarligt symptom som kan vara relaterat till en rad olika medicinska tillstånd, inklusive tarmsjukdomar, inflammatoriska tarmsjukdomar, cancer och vaskulära abnormaliteter.

Det är viktigt att uppsöka läkare om du upplever blodkräkningar, särskilt om de uppträder tillsammans med andra symptom som viktminskning, trötthet, aptitlöshet eller smärta i magen. En läkare kommer att vilja undersöka orsaken till blodkräkningarna och kan rekommendera ytterligare tester som kolonoskopi, gastroskopi, blodprover och avbildande tester för att ställa en diagnos. Behandlingen beror på den underliggande orsaken till blodkräkningarna.

Kolondivertikel är utbuktningar av kolons slemhinna som sticker ut genom kolonväggen. De är vanliga, särskilt hos äldre personer, och tenderar att vara asymtomatiska, vilket betyder att de inte orsakar några besvär. Emellertid kan stora divertiklar eller en komplikation som till exempel inflammation eller tarmväggsförträngning leda till symptom som buksmärta, förstoppning, diarré och feber. I sådana fall behöver individen sannolikt få vård av en läkare.

Ileum är en del av tunntarmen (intestinum tenue) som följer på jejunum och föregår colon. Ileumtumörer är neoplastiska tillväxtar i sidoväggen på ileum. De kan vara bensinnåls tumörer (carcinoider), adenocarcinomer, sarcomer, lymfomer eller andra typer av cancer. Adenocarcinomer är den vanligaste typen av maligna tumör i tunntarmen och utgör cirka 35-40% av alla tunntarmscancer. Ileumtumörer kan orsaka abdominal smärta, diarré, anemi, viktminskning och i vissa fall obstruktion eller perforation av tunntarmen. Behandlingen innefattar ofta kirurgiskt avlägsnande av tumören och ibland även strålbehandling och/eller kemoterapi beroende på typ av cancer och dess utbredning.

Ileitis är en allmän term för inflammatoriska tillstånd i tolvfingertarmen (ileum), som är den sista delen av tunntarmen. Det finns olika typer av ileits, inklusive:

1. Crohns sjukdom: En kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som kan drabba vilken del av tarmarna, men ofta drabbar tolvfingertarmen. Symptomen på Crohns sjukdom i tolvfingertarmen kan inkludera diarré, buksmärtor, trötthet och viktminskning.
2. Celifaki: En autoimmun sjukdom som orsakas av en överkänslighet för gluten, ett protein som finns i spannmål som vetefrön. Celiaki kan orsaka inflammation och skada tolvfingertarmen, vilket kan leda till symptom som diarré, buksmärtor, trötthet och viktminskning.
3. Bakteriell övervuxning: Ibland kan en övervuxning av bakterier i tolvfingertarmen orsaka inflammation och leda till symptom som diarré, buksmärtor och trötthet. Detta kan inträffa till följd av en störning i tarmfloran eller på grund av en försvagad immunförsvar.
4. Meckels divertikel: En medfött säckliknande utbuktning av tunntarmens slemhinna som kan orsaka inflammation och infektion i tolvfingertarmen. Symptomen på Meckels divertikel kan inkludera buksmärtor, blodig diarré och kräkningar.
5. Terminal ileit: En specifik form av ileits som drabbar den sista delen av tolvfingertarmen (terminalen ileum). Den kan orsakas av en rad olika sjukdomar, inklusive Crohns sjukdom och tuberkulos. Symptomen på terminal ileit kan inkludera diarré, buksmärtor och viktminskning.

Jejunala tumörer är sällsynta tumörer som utvecklas i den övre delen av tunntarmen, kallad jejunum. Det kan vara både godartade och elakartade tumörer. De flesta jejunaltumörerna är maligna (elakartade), det vill säga cancer.

Godartade jejunaltumörer inkluderar exempelvis adenom, leiomyom och neuroendokrina tumörer. Dessa är oftast små och ger inga symtom tills de blir ganska stora.

Elakartade jejunaltumörer inkluderar exempelvis äggstockscancer som har spridit sig till tunntarmen, neuroendokrina cancer, sarkom och lymfom. Dessa tumörer kan vara mycket aggressiva och snabbt växande.

Symptomen på jejunaltumörer kan variera beroende på vilken typ av tumör det är och hur stor den är. Vanliga symtom inkluderar buksmärta, diarré, viktminskning, blod i avföringen och anemi. Behandlingen består oftast av kirurgiskt avlägsnande av tumören, eventuellt kombinerat med strålbehandling och/eller cellgiftsbehandling (chemotherapi).

Jejunal diseases refer to a group of medical conditions that affect the jejunum, which is the second part of the small intestine. The jejunum plays a crucial role in nutrient absorption and digestion. Jejunal diseases can cause various symptoms such as abdominal pain, diarrhea, weight loss, and malnutrition. Some examples of jejunal diseases include:

1. Celiac disease: an autoimmune disorder that causes damage to the small intestine lining when gluten is consumed.
2. Crohn's disease: a type of inflammatory bowel disease that can affect any part of the gastrointestinal tract, including the jejunum.
3. Jejunal diverticulosis: the presence of small pouches or sacs that form on the jejunum's wall, which can become inflamed or infected.
4. Intestinal lymphangiectasia: a rare condition characterized by dilated lymphatic vessels in the jejunum, leading to protein loss and malnutrition.
5. Jejunal atresia: a congenital condition where there is a blockage or absence of a portion of the jejunum.
6. Bacterial overgrowth: an excessive growth of bacteria in the small intestine that can cause diarrhea, bloating, and malabsorption.
7. Radiation enteritis: damage to the jejunum caused by radiation therapy used to treat cancer.

The specific treatment for jejunal diseases varies depending on the underlying condition but may include medications, dietary changes, or surgery.

Endoskopi av matspjälkningssystemet, även känt som övre gastrointestinal endoskopi (ÖGIS) eller övre endoskopi, är en procedur där en flexibel, belyst tub, ett slangliknande instrument kallat en endoskop, införs via munnen och nedför matstrupen till matspjälkningssystemet. Proceduren används för att undersöka och behandla sjukdomar i matstrupen, magsäcken och tolvfingertarmen (duodenum).

Under endoskopi av matspjälkningssystemet kan läkaren se in i organen, t.ex. magsäckens insida, och leta efter tecken på sjukdomar som gastrit, ulcus, cancersjukdomar eller blödningar. Vid behov kan också små verktyg via endoskopet användas för att ta biopsier (prover), stoppa blödningar eller avlägsna polyper (överväxta celler som kan vara cancerfrånvuxna eller precancera).

Patienten får ofta en bedövningsmedel och ibland ett smärtstillande medel innan proceduren, för att minska obehaget. Övre gastrointestinal endoskopi är en säker och effektiv metod för att diagnostisera och behandla problem i matspjälkningssystemet.

"Endoskopi, mag-tarm" refererer til en type med invasiv undersøgelse af mavesækken og tarmene. Denne procedur udføres ved at indføre et smalt, fleksibelt instrument, kaldet en endoskop, gennem munden og ned i fordøjelseskanalen. Endoskopet har en lille kamera og belysningsenhed monteret på endeen, der overfører billeder af de indvendige organer til en monitor, hvor lægen kan se strukturer og eventuelle skader eller sygdomme.

Endoskopi, mag-tarm, kaldes også for øvrigt for en gastroskopi eller en øso-gastro-duodenoskopi (OGD). Proceduren anvendes ofte til at diagnosticere og behandle forstyrrelser i fordøjelseskanalen, såsom gastritis, ulcus, gastroesofage refluxsygdom, blødninger eller infektioner. Under endoskopi kan lægen også udføre små operationer, som fjernelse af polypper eller indsprøjtning af medicin i de pågældende områder.

Patienten modtager normalt en let bedøvelse (sedation) under proceduren, så de ikke oplever smerte eller ubehag. Endoskopi, mag-tarm, anses for at være en sikker og effektiv metode til at undersøge forstyrrelser i fordøjelseskanalen.

En tolvfingertarmstumör (duodenum carcinoid) är en ovanlig form av neuroendokr pankreastumör. Det handlar om en tumör i tolvfingertarmen, den första delen av tjocktarmen, som bildas i de neuroendokrina cellerna. Dessa celler producerar hormoner och andra signalsubstanser som kan påverka andra kroppsfunktioner.

Tolvfingertarmstumörer är ofta små och slowväxande, men kan i vissa fall metastaserat (spridit sig) till levern eller lymfkörtlarna. Symptomen på en tolvfingertarmstumör kan variera beroende på storleken och om tumören har spridit sig eller inte. Vid små tumörer kan symptomen saknas, medan större tumörer kan orsaka symtom som illamående, kräkningar, buksmärtor, diarré och blod i avföringen.

Behandlingen för tolvfingertarmstumörer innebär ofta kirurgiskt avlägsnande av tumören, men om tumören har spridit sig kan även andra behandlingsmetoder behövas, till exempel medicinellt behandling med somatostatinanaloger eller kemoterapi.

Arteriovenösa missbildningar (AVM) är en sällsynt medfödd sjukdom där blodkärlen i hjärnan eller annorstädes i kroppen inte har utvecklats normalt. I ett AVM bildas det abnorma förbindelser mellan artärer (blodkärl som transporterar syresatt blod från hjärtat till kroppens vävnader) och vener (blodkärl som transporterar syrefattigt blod tillbaka till hjärtat).

I ett normalt blodkärlsystem skiljer sig artärer och vener åt genom sin struktur och funktion. Artärernas väggar är tjockare och mer elastiska än venernas, och de har en muskelskikt som hjälper till att pumpa blodet genom kroppen. Venerna har tunnare väggar och saknar muskelskikt, vilket gör dem mer flexibla och anpassningsbara till variationer i tryck och flöde.

I ett AVM är den normala separationen mellan artärer och vener förlorad, vilket kan leda till höga blodflöden och ökad tryck i de abnorma förbindelserna. Detta kan orsaka en rad symtom beroende på var AVM:et är lokaliserat, men i hjärnan kan det leda till svårigheter med balans, koordination, minnesförlust, huvudvärk, yrsel, och i värsta fall stroke eller hjärnblödning.

AVM:er behandlas vanligtvis med kirurgi, radioterapi eller embolisering (en procedur där en substans injiceras i blodkärlen för att blockera blodflödet). Behandlingen beror på flera faktorer, inklusive patientens ålder, allmänt tillstånd och symtom, samt storleken och lokaliseringen av AVM:et.

'Sår' kan definieras som en skada eller ett sönderfall av huden, vävnaden eller ett organ, ofta orsakad av tryck, friktion, värme, kemikalier eller sjukdom. Sår kan vara olika allvarliga, från små skråmärken till stora djupa sår som går igenom huden och når muskler, ben, nerver eller blodkärl.

Enligt Mayo Clinic kan en medicinsk definition av 'sår' vara: "A wound is a skin injury that results from puncturing, cutting, tearing, or crushing the skin. A wound may be either open or closed. In an open wound, the skin is torn, cut, or punctured, which exposes the underlying tissue to possible infection. In a closed wound, the skin remains intact but the tissue beneath it may be bruised, cracked, or broken."

Kapselendoskopi är en metod för att undersöka tarmen med hjälp av en mycket liten, WiFi-försedd kapsel som patienten sväljer. Kapseln är ungefär storleken av en piller och innehåller en liten kamera som tar bilder av tarmens insida medan den passerar genom den. Bilderna överförs kontinuerligt till en mottagare som patienten bär på sig, och läkaren kan sedan granska bilderna för att söka efter tecken på sjukdom eller skada.

Kapselendoskopi används ofta för att undersöka tarmarna hos patienter med kronisk diarré, blödningar av oklar orsak, inflammatorisk tarmsjukdom (ITC) och andra tarmbetingade tillstånd. Metoden är icke-invasiv och vanligtvis väl tolererad av patienterna, men den ger endast stillbilder och kan därför missa små polypers eller sårigheters ytor som inte når upp till kapselns storlek.

I avföring markeras närvaron av blod (avföring kan vara svart tjärgyps). *Smärta vid perforering åtföljs av försämring av det ... Blodfärgad hosta eller sputum. Om du är orolig för vänster hypokondrium. Sprickor eller brustna revben orsakas oftast av ett ... Peptisk sår sjukdom åtföljs av attacker, där patienter klagar över halsbränna, kräkningar, upprörd avföring och svaghet. ... Det åtföljs av förtäring av urinen, lätta avföring, svår matsmältningsbesvär, torrhet och klåda i huden. ...
Vid akut sommarsjuka ses initialt hög feber, apati, lös avföring och blodfärgad nästan svart urin. Djuren blir sedan allt ... Sjukdomen uppträder oftast på sommaren och ett vanligt symtom är blodfärgad urin. Sommarsjuka förekommer främst i mellersta och ...