Boskapspest
Boskapspestvirus
Morbillivirus
Peste-des-petits-ruminants-virus
Morbillivirusinfektioner
Paramyxoviridae
Peste-des-petits-ruminants
Markörvacciner
Miljöfarligt utsläpp
Hemagglutininer, virala
Somalia
Nötkreatur
Nukleokapsidproteiner
Vero-celler
Nötkreatursjukdomar
Getter
Valpsjukevirus
Deltapapillomvirus
Disease Eradication
Virala fusionsproteiner
Fårsjukdomar
Rabies
Dödsattester
Vaccination
Födelseattester
Rabiesvacciner
Norge
"Boskapspest" er en betegnelse for en smittsom sykdom hos dyr i familien Camelidae, særlig som kaldes "pest" eller "peste-like sykdommer". Den farligste formen av boskapspest skyves ofte til rådene for bakterien *Yersinia pestis*, som kan overføres mellom dyr og fra dyr til mennesker. Symptomer inkluderer høy feber, muskelvansker, hoste, og lymfeknoter som er synlige under huden og ofte blir svulmet og smertefulle.
Det er viktig å nevne at boskapspest er en alvorlig sykdom som kan føre til døden om den ikke behandles tidleg og riktig. Den bør alltid meldes til de lokale helsemyndighetene hvis det antas at en dyre har blitt smittet.
'Boskapspestvirus' er en betegnelse for flere forskellige virussorter, der kan føre til sygdommen boskapspest hos dyr i husdyrhold. Boskapspestvirus inkluderer oftest arter af virusser fra familien *Pneumoviridae*, underfamilie *Pneumovirinae*, slægten *Morphillivirus*. De mest almindelige arter involveret i boskapspest er bl.a. Rinderpestvirus (RPV) og Peste des Petits Ruminants-virus (PPRV).
Rinderpestvirus (RPV) har været skyld i mange store udbrud af boskapspest historisk, men er siden 2011 officielt erklæret udryddet af Verdensorganisationen for Dyrehelse (OIE) og FN's Food and Agriculture Organization (FAO).
Peste des Petits Ruminants-virus (PPRV), også kendt som smådyrboskapspest, er en anden art af boskapspestvirus, der stadig forekommer i visse regioner verden over. PPRV rammer primært geder og får, men kan også inficere andre dyr som hjorte, antiloper og kameler.
Boskapspestvirus angriber normalt respirationssystemet hos de inficerede dyr, og sygdommen kan være meget dødelig, især i populationer uden immunitet mod virusset. Symptomer på boskapspest inkluderer feber, slemhindebetændelse, hikke, diarré, svigtende appetit og apati.
Det er vigtigt at notere, at boskapspestvirus ikke udgør en trussel for mennesker, da det primært inficerer dyr i husdyrhold.
Morbillivirus är ett släkte av virus som tillhör familjen Paramyxoviridae och innehåller flera viktiga djursjukdomar, inklusive mässling hos människor. Morbillivirus karaktäriseras av en enda serotyp (det betyder att immunitet mot en morbillivirus-stam ger skydd mot alla andra stammar), och de orsakar ofta allvarliga sjukdomar med hög dödlighet hos vissa arter. Andra exempel på morbillivirus inkluderar canine distemper virus (hundpest), phocine distemper virus (sälpest) och cetacean morbillivirus (valpest).
Peste-des-petits-ruminants (PPR) är ett virussjukdom hos smådjur, främst getter och får, men även hos vissa andra djur som kan ge upphov till en allvarlig respiratorisk, enteritisk och reproduktiv sjukdom. PPR-viruset tillhör familjen Paramyxoviridae och är nära besläktat med Rinderpestvirus (RPV), som orsakar rödhudsjukan hos nötkreatur.
PPR-viruset sprids främst genom direkt kontakt mellan djur, men kan också spridas via luften över korta avstånd och via infekterade födoämnen. Symptomen på PPR inkluderar feber, sänkt aptit, utslag i munhålan, diarré, hosta, näsfärgning och svårigheter att andas. Djuren kan också drabbas av sekundära infektioner som pneumoni och sepsis.
PPR är en allvarlig sjukdom som kan leda till hög dödlighet hos drabbade djur, särskilt om de inte behandlas. Det finns inget specifikt läkemedel mot PPR, men vaccinationer och god hygien kan hjälpa att förebygga spridningen av sjukdomen.
Morbillivirusinfektioner är en grupp infektionssjukdomar som orsakas av morbillivirus, ett slags negativt ensträngat RNA-virus inom familjen Paramyxoviridae. De mest kända sjukdomarna i denna grupp är mässling (morbilli), hundräka (canine distemper) och delfinfeber (dolphin morbillivirus infection).
Morbillivirusinfektioner karaktäriseras vanligtvis av systemiska symtom som feber, hosta, inflammation i ögon och andningsvägar samt ett utbrett skaftat hudutslag. Dessa virus är mycket smittsamma och sprids främst via droppinfektion från luften när en smittad individ hostar eller nyser.
Mässling orsakas av mänskligt morbillivirus (Human morbillivirus) och är en mycket smittsam infektionssjukdom som främst drabbar barn. Den kännetecknas av feber, hosta, snuva, inflammation i ögon och ett utbrett skaftat hudutslag. Mässling kan ge upphov till komplikationer som lunginflammation, medfödd hörselnedsättning eller en livshotande hjärninflammation (encefalit).
Hundräka orsakas av canin morbillivirus och drabbar främst hundar, rävar och minkar. Sjukdomen kännetecknas av feber, hosta, snuva, diarré och neurologiska symtom som muskelsvaghet eller förlamning. Hundräka kan vara dödlig, särskilt hos unga eller svaga individer.
Delfinfeber orsakas av delfin morbillivirus (DMV) och drabbar främst delfiner i världshaven. Sjukdomen kännetecknas av andningssvårigheter, feber, diarré och neurologiska symtom som muskelsvaghet eller förlamning. Delfinfeber kan vara dödlig och är en allvarlig hotbild för världens populationer av delfiner.
Paramyxoviridae är en familj av negativt strängssense, enkelsträngade RNA-virus som orsakar en rad sjukdomar hos djur och människor. Familjen innehåller sex olika släkten: Paramyxovirus, Morbillivirus, Respirovirus, Henipavirus, Rubulavirus och Avulavirus.
Virusen i familjen Paramyxoviridae har en diameter på ungefär 150-350 nanometer och är omgivna av ett lipidmembran som innehåller två virusproteiner, hemagglutinin (H) och neuraminidase (N). Dessa proteiner är viktiga för virusets förmåga att binda till och tränga in i värdcellen.
Paramyxovirus kan orsaka en rad olika sjukdomar, beroende på vilken art av virus det är. Till exempel kan människor bli smittade av mässling (Morbillivirus), parainfluensa (Respirovirus) och hundfluga (Morbillivirus). Djur kan drabbas av sjukdomar som Newcastle disease (Avulavirus) och pest (Henipavirus).
För att behandla sjukdomar orsakade av Paramyxoviridae finns det inga specifika antivirala läkemedel tillgängliga, men vissa symtom kan behandlas för att lindra sjukdomens allvarlighet. Prevention är därför viktigt och innefattar vaccination och infektionskontrollåtgärder.
'Peste des petits ruminants' (PPR) är en virussjukdom som orsakas av PPR-virus, ett morbillivirus som tillhör familjen Paramyxoviridae. Sjukdomen drabbar främst smådjur som getter och får, men även vildlevande getdjur kan bli infekterade.
PPR-viruset sprids vanligtvis via direkt kontakt mellan djur eller via droppar i luften när en infekterad individ hostar eller nyser. Sjukdomen karakteriseras av feber, slemhinneinflammation, diarré och svårartade utslag i munnen och näsa hos drabbade djur. Dödligheten kan vara mycket hög, särskilt bland unga djur.
PPR är en zoonotisk sjukdom, vilket betyder att den kan överföras från djur till människor i vissa fall, men detta är ovanligt. Människor som utsätts för viruset tenderar att få milda symtom eller vara asymptomatiska.
Preventiva åtgärder inkluderar vaccination av djur och strikt biosekretess, såsom infektionskontroll och karantän för infekterade djur. Det finns också ett effektivt vaccin tillgängligt som ger immunitet mot PPR-virus hos smådjur.
"Marker vaccines" är inget etablerat eller officiellt erkänt medicinskt begrepp. Det kan dock hänvisa till en typ av vaccin som innehåller ett antigen (en substans som framkallar immunförsvar) som inte orsakar sjukdom, men som istället fungerar som en "markör" för att indikera när en individ har blivit immun mot en specifik infektion eller sjukdom.
Ett exempel på detta är vaccinet mot mässling, påsvårning och röda hund (MMR-vaccinet), där levnadsdugliga virus inte används i vaccinet. I stället innehåller det en svagt modifierad form av varje virus som inte orsakar sjukdom, men som fortfarande kan stimulera immunförsvaret att producera antikroppar och cellmedierad immunitet mot de fullt infektiösa virusstammarna. På så sätt fungerar vaccinet som en markör för när immuniteten har uppnåtts, utan att orsaka sjukdomen.
"Miljöfarlligt utsläpp" är ett begrepp som används för att beskriva avfallsprodukter eller ämnen som kan skada miljön när de släpps ut i naturen. Det kan handla om en mängd olika substanser, till exempel kemikalier, tungmetaller, radioaktivt material eller giftiga gaser. Dessa ämnen kan ha negativ påverkan på luften, vattnet och jorden, och kan orsaka skada för djur, växter och människor.
Exempel på miljöfarlliga utsläpp inkluderar avgaser från bilar och industrier, läckage från avloppssystem och olaglig dumpning av industriavfall. För att skydda miljön finns det lagar och regler som begränsar hur mycket av dessa ämnen som får släppas ut i naturen, och straff för de som inte följer dessa regler.
Hemagglutininer, virala, är ett protein som finns på ytan av vissa virus, till exempel influensavirus. Proteinet har förmågan att binda sig till specifika sockerstrukturer (sialiska syror) på cellernas yta och orsaka sammanflätningar (agglutination) av röda blodkroppar (erytrocyter). Detta är vad som gör viruset kapabelt att infektera värdceller och sprida sig i kroppen.
Det finns 16 olika typer av hemagglutininer (H1-H16) hos influensavirus, och de kan variera mellan olika stammar av viruset. Dessa skillnader i hemagglutininer är en av orsakerna till att influensavaccinet måste uppdateras regelbundet för att ge skydd mot de senaste cirkulerande virusstammarna.
En virusvaccin är ett preventivt medicinskt preparat som utformats för att ge immunitet mot specifika infektionssjukdomar orsakade av olika typer av virus. Vaccinerna fungerar genom att stimulera kroppens immunförsvar att producera en respons mot ett specifikt virus, så att om individen senare exponeras för samma virus kan deras immunsystem snabbt och effektivt bekämpa det och förhindra sjukdom.
Virusvacciner kan tillverkas på olika sätt beroende på vilken typ av virus de är riktade mot. Några exempel på metoder för att framställa virusvacciner innefattar:
1. Att använda levande, avsvagnade (dvs. försvagade) virus som inte orsakar sjukdom men fortfarande kan stimulera immunförsvaret.
2. Att använda döda viruspartiklar som inte kan replikeras eller orsaka sjukdom, men som ändå kan framkalla en immunrespons.
3. Att använda delar av viruset, såsom proteiner eller andra antigener, för att stimulera immunsvaret. Dessa delar kallas subuniteter och kan till exempel framställas genom bioteknologiska metoder.
4. Genetisk vaccinering (eller DNA-vaccinering) där en del av virusets genetiskt material injiceras för att stimulera immunsvaret.
Exempel på vanliga virusvacciner inkluderar de som skyddar mot influensa, mässling, röda hund, pockor och zostervaksin (som ger immunitet mot både kylande sjuka och gurtis). Det är viktigt att notera att virusvacciner kan ha olika effektivitet och säkerhet beroende på individuella faktorer, såsom ålder, hälsa och immunförsvar.
I'm sorry for any confusion, but "Somalia" is the name of a country located in the Horn of Africa, and it is not a medical term. The country has a population of approximately 15.9 million people (as of 2021) and its capital city is Mogadishu.
If you have any questions related to medical terminology or healthcare, please don't hesitate to ask!
I medically speaking, the term "Nötkreatur" refers to a member of the Bos genus, specifically the domestic species Bos taurus (cattle) or Bos indicus (zebu). These animals are often raised for their meat, milk, hides, and labor. In some contexts, "nötkreatur" may also refer to other large herbivorous mammals, such as bison or water buffalo, that are used in similar ways. However, it's important to note that these animals belong to different genera (Bison and Bubalus, respectively) and are not technically classified as "nötkreatur" in a strict sense.
Nukleokapsidproteiner (N-proteiner) är proteiner som förekommer hos virus med en membranklädd kapsid. De bildar ofta komplex med virala nukleinsyra och hjälper till att paketera dessa molekyler inne i den virala partikeln under sjukdomar orsakade av sådana virus som influensavirus, HIV och SARS-CoV-2. N-proteinerna är ofta viktiga mål för diagnostiska tester och vacciner.
I assume you are asking for a medical definition of "getting sick diseases." In this context, I believe you are referring to "acquired diseases," which are conditions that occur when an individual is infected with a pathogen or exposed to a harmful substance in their environment. This is different from congenital or hereditary diseases, which are present at birth or run in families due to genetic factors.
Acquired diseases can be caused by various agents such as bacteria, viruses, fungi, parasites, or toxic substances. Examples of acquired diseases include:
1. Infectious diseases: These are caused by pathogens like bacteria, viruses, fungi, and parasites. Examples include tuberculosis, HIV/AIDS, influenza, and malaria.
2. Toxin-mediated diseases: These occur when an individual is exposed to harmful substances in their environment. Examples include lead poisoning, mercury toxicity, and carbon monoxide poisoning.
3. Allergic diseases: These are caused by an overactive immune response to harmless substances, leading to symptoms such as sneezing, itching, and difficulty breathing. Examples include asthma, hay fever, and eczema.
4. Occupational diseases: These are acquired due to exposure to harmful agents in the workplace. Examples include asbestosis, mesothelioma, and black lung disease.
5. Sexually transmitted infections (STIs): These are acquired through sexual contact with an infected person. Examples include HIV/AIDS, syphilis, gonorrhea, and chlamydia.
6. Iatrogenic diseases: These are caused by medical treatment or intervention. Examples include medication side effects, hospital-acquired infections, and complications from surgery.
Overall, acquired diseases refer to conditions that an individual develops after exposure to a pathogen or harmful substance in their environment. Preventive measures such as vaccination, hygiene practices, and avoiding exposure to harmful substances can help reduce the risk of acquiring these diseases.
'Vero-celler' är en typ av celllinje som används inom biomedicinsk forskning. Den är utvecklad från celler som isolerats från grön monkey kidney-celler (ur African green monkeys). "Vero" är en akronym för "vervet monkey kidney" (grön monkeys njurar).
Dessa celler har en hög förmåga att replikera och odlas upp i laboratoriemiljö, vilket gör dem användbara inom olika områden som till exempel vaccintillverkning. Vero-celler är ett av de vanligaste valet när det gäller att producera virusbaserade vacciner, eftersom de kan produceras i stora mängder och har en stabil genetisk bakgrund.
Vero-celler används också inom andra områden som till exempel toxikologi, farmakologi och cancerforskning.
"Nötkreatursjukdomar" är ett samlingsbegrepp för sjukdomar som drabbar nötkreatur, även kallat kor. Det kan innefatta en rad olika tillstånd, bakteriella, virala eller parasitära, som kan påverka djurets hälsa och produktion. Några exempel på nötkreatursjukdomar är mastit (bröstinflammation), tuberkulos, blödande diarré hos kalvar (Cryptosporidios), IBR (korrespiratoryt viruset) och BVD/MD (bovin viral diarré/mucosal disease). Prevention och kontroll av nötkreatursjukdomar är viktigt för att säkerställa djurens hälsa, produktivitet och biosecurity.
'Getter' är inget etablerat medicinskt begrepp. Det kan möjligen vara en förkortning eller förvrängning av ett medicinskt begrepp på ett annat språk, men utan ytterligare kontext är det svårt att ge en exakt definition.
Om 'getter' används som en förkortning eller förvrängning av engelska ordet 'getters', kan det syfta på speciella metoder inom programmering som används för att hämta värden från ett objekt. Detta har dock ingenting med medicin att göra.
'Valpsjuka' är ett samlingsnamn för olika infektionssjukdomar hos hundar som orsakas av olika virusstammar inom släktet *Crotalus*. Valpsjukan kan ge upphov till en rad symtom, däribland diarré, illamående, feber och viktminskning. Det finns dock inget specifikt medicinskt definitivt beskrivet 'Valpsjukevirus', utan det är istället en benämning på de olika virusstammarna som kan orsaka sjukdomen. De vanligaste virussorterna som förknippas med valpsjuka är canin parvovirus typ 2 (CPV-2) och canin distempervirus (CDV).
Deltapapillomvirus är en grupp små, dubbelsträngade DNA-humane papillomvirus (HPV) som primärt är associerade med sällsynta, aggressiva och ofta dödliga hudcancerer, såsom epidermodysplasia verruciformis (EV)-relaterade skivepitelkarzinomer. Det finns över 20 olika typer av deltapapillomvirus, varav de flesta är mycket sällsynta och inte orsakar sjukdom hos de flesta människor.
Dessa virus infekterar vanligen huden och kan orsaka planterella warzoner (platta, skivepitelväxtar), som ofta ses hos personer med en genetisk predisposition för EV. I mycket sällsyna fall kan dessa warzoner utvecklas till cancer efter många år av infektion.
Det är värt att notera att deltapapillomvirus inte är associerade med de vanligare typerna av anogenitala HPV-relaterade cancrar, såsom cervixcancer och analcancer, som orsakas av andra HPV-typer (alpha-HPV).
'Disease eradication' in medical terms refers to the complete and permanent elimination of a disease from the global population. This is achieved through various measures including vaccination, improved sanitation, and public health initiatives that interrupt disease transmission. The most well-known example of a successfully eradicated disease is smallpox, which was declared eradicated by the World Health Organization (WHO) in 1980. Other diseases, such as polio, are close to being eradicated with ongoing global vaccination efforts.
'Virala fusionsproteiner' är proteiner som viruset använder för att fusionera sitt eget membran med membranet på värdcellen under infektionsprocessen. Detta gör att viruset kan släppa in sin genetiska information in i värdcellen och därmed börja producera nya viruspartiklar.
Fusionsproteinet är ofta inaktivt eller delvis inaktivt under transporten till värdcellen, men aktiveras när viruset binder till en specifik receptor på värdcellens yta. När proteinet aktiveras sker en konformationsförändring som bringar virusemembranet och värdcellsmembranet nära varandra, så att de kan fusionera.
Fusionsproteiner är viktiga mål för utvecklingen av antivirala läkemedel, eftersom de ofta är nödvändiga för viruset att infektera celler och sprida sig i kroppen.
"Fårssjukdomar" är ett samlingsbegrepp för olika sjukdomar och tillstånd som kan drabba får. Detta kan inkludera infektionssjukdomar orsakade av bakterier, virus eller parasiter, såväl som genetiskt betingade sjukdomar och andra tillstånd som beror på näringsbrist, miljöförhållanden eller stress.
Exempel på vanliga fårsjukdomar är:
1. Klos (Coccidiosis): Orsakas av en parasitisk protozo och drabbar främst lamm under första levnadsåret. Symptomen kan vara diarré, viktminskning och i allvarliga fall död.
2. Pneumoni: Inflammation i lungorna som kan orsakas av olika bakterier eller virus. Symptomen kan vara hosta, andnöd, feber och sänkt aptit.
3. Blåtung (Bluetongue): En virussjukdom som överförs av myggor och drabbar främst får under varma årstider. Symptomen kan vara hög feber, sänkt aptit, svullnad i huvud och hals samt blåfärgad tunga.
4. Skabb (Scabies): En parasitsjukdom orsakad av en mjöldagg mitesser som orsakar klåda och hudskador.
5. Mag-tarmsjukan (Enterotoxemia): Orsakas av överväxt av bakterien Clostridium perfringens i mag-tarmkanalen och kan ge symptom som diarré, kolik, förlamning och död.
6. Tickfeber (Tick-borne fever): En bakteriesjukdom som överförs av fästingar och orsakar feber, trötthet, minskad aptit och lammning hos drabbade djur.
7. Fotsvullnad (Footrot): En bakteriell infektion i hovarna som kan ge upphov till svullnad, sår och låmhet.
8. Ögonsjukdomar: Infektioner i ögonen kan orsaka rodnad, slemma utsöndringar och synnedsättning hos drabbade djur.
9. Födanivårelaterade sjukdomar: För låga eller höga näringsintag kan ge upphov till fetma, undernäring, förstoppning eller diarré.
10. Parasitsjukdomar: Infektioner med parasiter som löss, maskar och kvalster kan orsaka klåda, hudskador, minskad aptit och viktnedgång.
Rabies är en dödlig infektionssjukdom som orsakas av rabiesvirus, ett RNA-virus som tillhör familjen Rhabdoviridae. Viruset överförs vanligtvis genom bett eller skrapningar från smittade däggdjur, särskilt hundar, fladdermöss, vildkatter och vampyrfladdermöss.
När viruset tränger in i kroppen via ett bett eller en skråma, migrerar det genom nervcellerna till centrala nervsystemet (CNS). Detta kan ta veckor eller månader beroende på var på kroppen smittan skedde och hur långt ner i nervsystemet viruset har kommit.
Symptomen på rabies inkluderar feber, huvudvärk, allmän svårighet att svälja, illamående, yrsel, desorientering, aggressivitet, raseri och paralys. I de flesta fallen leder sjukdomen till döden inom en vecka efter att symtomen har börjat visa sig.
Det finns inget botemedel för rabies, men vaccination kan ge skydd om den ges före exponering eller så snart som möjligt efter exponering. Preventiva åtgärder, såsom immunoglobulin och vaccinering, bör ges till alla som har varit i kontakt med en sannolik smittkälla för rabies.
En "dödsattest" (även känd som "dödscertifikat") är ett officiellt dokument som utfärdas av en läkare och bekräftar att en person har dött. Dödsattesten innehåller vanligtvis information om den avlidne, såsom deras namn, födelsedatum och adress, samt information om dödsfallet, såsom datum, tid och orsak till döden.
Det är viktigt att notera att orsaken till döden kan vara angiven som "obekräftad" eller "oklar" om läkaren inte kunde fastställa den exakta dödsorsaken. I vissa fall kan en obduktion behövas för att fastställa orsaken till döden, särskilt om det finns tvivel om hur personen dog eller om det förekommer misstanke om brott.
Dödsattesten är ett viktigt dokument som krävs för att slutföra olika administrativa uppgifter efter en persons död, såsom att ordna begravning, stänga konton och ansöka om sociala förmåner.
Vaccination, även känt som immunisering, är en förebyggande metod för att skydda en individ mot infektionssjukdomar genom att exponera dem för ett antigen som liknar den patogen som orsakar sjukdomen. Detta stimulerar immunsystemet att producera en immunrespons, vilket innebär att kroppen lär sig att känna igen och bekämpa den specifika patogenen om individen exponeras för den i framtiden.
Det finns olika typer av vacciner, men de flesta innehåller ett dödad eller avsvagt patogen, en del av ett patogen eller ett genetiskt material som kodar för ett protein från patogenen. När vaccinet ges till en individ, triggas immunsystemet att producera specifika antikroppar och aktivera T-celler som är specialiserade på att bekämpa den specifika patogenen. Dessa immunitetsmekanismer förblir i kroppen även efter att vaccinet har avtagit, vilket ger en långvarig skydd mot sjukdomen.
Vaccination är en effektiv metod för att kontrollera och eliminera infektionssjukdomar på populationnivå, och det rekommenderas starkt av världshälsoorganisationen (WHO) och andra hälsovårdsmyndigheter att alla individer ska vaccineras enligt de nationella immunisationsschemana som finns i respektive land.
Rabiesvirus definieras inom medicinen som ett enkelsträngat RNA-virus i familjen Rhabdoviridae och släktet Lyssavirus. Viruset orsakar den dödliga zoonotiska sjukdomen rabies, som vanligtvis överförs till människor genom bett eller skrapningar från infekterade djur, ofta hundar, fladdermöss och andra vilda däggdjur. Rabiesvirus har en karaktäristisk rhabdoviral form med en cylindrisk kapsid omgiven av ett lipidmembran. Det infekterar nervceller hos värden, replikerar sig och sprider sig sedan till centrala nervsystemet, vilket leder till progressivt neurologiskt förfall och död om läkemedelsbehandling inte ges i tid.
En födelseattest är ett officiellt dokument som bekräftar födelsen av en individ. Det innehåller vanligtvis information såsom barnets namn, datum och plats för födseln, samt identiteten på barnets föräldrar. Födelseattester utfärdas vanligen av myndigheter som är ansvariga för registreringen av födelser i det land där barnet föddes. I vissa länder kan födelseattester även innehålla ytterligare information, såsom barnets kön, vikt och längd vid födseln. Födelseattester används ofta som ett officiellt bevis på en persons identitet och är vanligen ett nödvändigt krav för att kunna få tillgång till vissa tjänster eller rättigheter, såsom skolskrivningar, passansökningar och sociala förmåner.
Rabiesvaccinet är ett preventivt medicinskt preparat som används för att immunisera mot rabies, en allvarlig och ofta dödlig infektionssjukdom som orsakas av rabiesvirus. Vaccinet stimulerar produktionen av antikroppar och cellulära immunitet mot viruset i kroppen. Det ges vanligen injicerat, och i allmänhet krävs en serie av injektioner för att uppnå full effektiv immunitet. Rabiesvaccinet används ofta för att vaccinera personer som är utsatta för ett högt risk för smitta, såsom veterinärer, djurskötare och resenärer till områden med hög förekomst av rabies.
I'm sorry for any confusion, but your question is a bit unclear. The term "Norge" is the Norwegian language word for Norway, which is a country in Northern Europe. However, if you are asking for a medical definition related to Norway, I would need more context or information to provide an accurate answer.
If you're asking about medical conditions or healthcare in Norway, here are some possible relevant definitions:
* Norwegian Medicines Agency (NoMA): The Norwegian government agency responsible for regulating and overseeing the use of medicines in Norway.
* Norwegian National Advisory Unit on Rehabilitation in Rheumatology: A national center of expertise that aims to contribute to improved knowledge, skills, and quality in rehabilitation for people with rheumatic diseases in Norway.
* Norwegian Institute of Public Health (NIPH): The Norwegian government agency responsible for providing research-based knowledge and advice on health policy and public health practice in Norway.
I hope this helps! If you have any further questions, please let me know.
1650
Erich Traub
Skånes historia
Hellig Anders Kors
Tamfår
Mässling
Arnold Theiler
Låglandsboskap
Nötkreatur
Afrikansk svinpest
Blot
Gaur
Systemet för anmälan av djursjukdomar
Egyptens tio plågor
Zoonos
Petrus Camper
1650 - Wikipedia
SJVFS 2008:46: Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1996:24) om införsel av djur, sperma, ägg...
TEMPELRIDDARNA OCH KORSTÅ... | Read, Piers Paul | 80 SEK
Värddjur - Epiwebb
Mycoplasma bovis, antikroppar i mjölk (ELISA) - SVA
Importhundar saknade rabiesskydd - trots vaccinationsintyg - SVA
KSLA och smittsamma djursjukdomar | Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien
Anton van Leeuwenhoek upptäckte bakterier | varldenshistoria.se
Afrikansk svinpest i norra Italien - SVA
Naturgödsel och slam - SVA
Värddjur - Epiwebb
Insamling av vildsvinsblod - SVA
Zoonos - Wikipedia
Fågelinfluensa/Aviär influensa (AI) - SVA
Ny diagnostik stöd vid analys av kvarka - SVA
Herpesvirus scophthalmi hos fisk - SVA
Provtagning och diagnostik - Epiwebb
Afrikansk svinpest för första gången i Sverige - mycket allvarligt läge men myndigheter och andra organisationer är väl...
Sverige1
- Sverige drabbas av missväxt och boskapspest. (wikipedia.org)