En nonapeptidsignalsubstans som genom enzymverkan bildas från kallidin i blodet, där den verkar utvidgande på kapillärkärl och ökar deras genomtränglighet, med blodtrycksfall som följd. Bradykinin fri släpps också från mastceller vid astmaanfall, från tarmväggarna, som smärtsignal från skadad vävnad, och den kan vara en neurotransmittor.
Bradykininreceptorer är proteiner på cellytan som binder till peptidhormonet bradykinin och stimulerar signaltransduktion, vilket leder till vasodilation, ökat permeabilitet av kapillärer och smärta.
Den medicinska definitieon av "Bradykinin B2-receptor" är ett G-proteinkopplat receptor som aktiveras av peptidhormonet bradykinin och inducerar smärta, inflammation och vasodilation som en del av immunförsvaret och smärtsignaleringen.
Den medicinska definitieen av 'Bradykinin B1-receptorn' är en G-proteinkopplad receptor som aktiveras av peptidhormonet bradykinin och dess metabolit Des-Arg9-bradykinin. När den aktiveras, initierar Bradykinin B1-receptorn en signalkaskad som leder till inflammatoriska svar som inkluderar smärta, ödem och vasodilatation. Denna receptor upreglas i patologiska tillstånd såsom inflammation och ischemisk skada, vilket gör den till ett möjligt terapeutiskt mål för behandling av smärta och andra inflammatoriska sjukdomstillstånd.
En bradykininhomolog i dekapeptidform som klyvs från kininogen med kallikreiner. Den stimulerar glatt muskulatur och verkar blodtryckssänkande genom kärlvidgning.
En generisk benämning på en i naturen utbredd grupp polypeptider med likartade kemiska strukturer och farmakologiska egenskaper. Dessa peptider är autakoider som verkar lokalt med att ge smärta, kärlvidgning, ökad kärlväggspermeabilitet och prostaglandinsyntes. De utgör sålunda en undergrupp till det stora antal mediatorer som medverkar i den inflammatoriska reaktionen.
Ett metaboliskt samverkanssystem för ämnen som produceras i distala njurnefronet. Till dessa hör kallikrein, kininer, kininas I och II och enkefalinas. Systemet deltar i njurfunktionskontrollen. Det samverkar med renin-angiotensin-aldosteronsystemet i regleringen av blodtrycket, bildande av prostaglandiner, frisättande av vasopressiner, och vatten-elektrolytbalansen.
En klass läkemedel, vars användning är inriktad på behandling av högt blodtryck och hjärtsvikt. Deras hemodynamiska effekt ligger i att de hämmar renin-angiotensinsystemet. De modulerar också det symp atiska nervsystemets aktivitet och ökar prostaglandinsyntesen. Den huvudsakliga verkan är kärlvidgande och svagt natriuretisk.
Endogena peptider som är närvarande i de flesta kroppsvätskor. Vissa enzymer omvandlar dem till kininer, vilka är inblandade i inflammation, blodlevring, komplementreaktioner osv. Kininogener tillhör cystatin-superfamiljen. De är cysteinproteinashämmare. Högmolekylärt kininogen spjälkas av plasmakallikrein till att ge bradykinin. Lågmolekylärt kininogen spjälkas av vävnadskallikrein till kallidin.
Signal substance receptors, also known as ligand-gated ion channels or metabotropic receptors, are proteins located on the cell membrane that bind to specific signal molecules (neurotransmitters, hormones, or drugs) and trigger a series of intracellular events. These receptors play a crucial role in intercellular communication and regulation of various physiological processes.
Ett antiinflammatoriskt medel av icke-steroidtyp (NSAID) som blockerar enzymet cyklooxygenas, som behövs för bildandet av prostaglandiner och andra autakoider. Det hämmar även polymorfa leukocyters motilitet.
Ett metallkarboxipeptidas som avlägsnar C-terminalens basala aminosyra från peptider och proteiner, med företräde för lysin framför arginin. Det är ett zinkenzym i plasma som inaktiverar bradykinin och anafylatoxiner. EC 3.4.17.3.
Proteolytiska enzymer i serinendopeptidasfamiljen som finns i normalt blod och urin. Kallikreiner har specifikt kraftfull kärlvidgande och blodtryckssänkande effekt, och de ökar kärlgenomsläppligheten och påverkar glatt muskulatur. Hos män är de fruktsamhetshämmande. Det finns tre kända former: plasmakallikrein (EC 3.4.21.34), vävnadskallikrein (EC 3.4.21.35) och prostataspecifikt antigen (EC 3.4.21.77).
En kraftfull och specifik blockerare av peptidyldipeptidas A.
Den fysiologiska vidgningen av blodkärl genom avslappning av kärlens glatta muskulatur.
Gasformig fri radikal som produceras ur arginin i en rad olika däggdjursceller genom verkan av kväveoxidsyntas. Kväveoxid är en endotelberoende relaxerande faktor som frisätts från kärlendotelvävnad och förmedlar kärlutvidgning. Den hämmar även trombocytaggregation, löser upp trombocytaggregat och hindrar att trombocyter fastnar på kärlendotelet. Kväveoxid aktiverar cytosoliskt guanylatcyklas och höjer därmed de intracellulära nivåerna av cykliskt GMP.
Peptidyl-dipeptidase A, also known as angiotensin-converting enzyme (ACE), is a membrane-bound carboxypeptidase that converts the inactive decapeptide angiotensin I to the potent vasoconstrictor octapeptide angiotensin II, and inactivates the vasodilator bradykinin. This enzyme plays a crucial role in the regulation of blood pressure and fluid-electrolyte balance.
Den aktiva metaboliten av enalapril och en kraftig ACE-hämmare som ges intravenöst. Det är ett effektivt medel vid behandling av primärt högt blodtryck och har goda hemodynamiska egenskaper vid hjärtsvikt. Medlet ger kärlutvidgning i njurarna och ökad natriumutsöndring.
Ett enkelt, täckande lager av celler som bekläder de inre ytorna av hela kärlsystemet och reglerar transporten av makromolekyler och blodkomponenter från vävnad till lumen. Denna funktion har kunnat studeras i detalj i kapillärkärl.
En amin med depressoreffekt, erhållen genom enzymatisk dekarboxylering av histidin. Histamin är en kraftig stimulerare av utsöndringen i magen, ger sammandragning av luftrörens glatta muskulatur, verkar kärlvidgande och tjänar som centralt verkande nervsignalsubstans.
Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.
Ramipril är ett ACE-hämmare (angiotensin-konverterande enzym-hämmare) som används för behandling av högt blodtryck och hjärtsvikt, samt för att förebygga hjärtattacker och stroke. Ramipril verkar genom att hindra kroppens produktion av angiotensin II, ett hormon som orsakar blodkärlens konstriktion och ökar blodtrycket. På så sätt sänker ramipril blodtrycket och minskar påfrestningen på hjärtat.
Läkemedel som används för att åstadkomma en utvidgning av blodkärlen.
Kapillärkärls förmåga att tillåta ett selektivt utbyte av ämnen genom kärlväggen. Små, fettlösliga molekyler som koldioxid och syrgas vandrar fritt genom diffusion. Vatten och vattenlösliga molekyler kan inte passera endotelväggarna och är beroende av mikroporer, som kan hindra stora molekyler från att passera.
Prostaglandiner är signalmolekyler som produceras av kroppens celler och har diverse effekter på kroppsfunktionerna, såsom reglering av smärta, inflammation, sömnschema, blodtryck och skydd av magsäcken. De är en del av en större grupp lipidmolekyler som kallas eikosanoider och bildas från essentiella fettsyror som inkorporeras i cellemembranen.
Dekapeptidprekursorn till angiotensin II, genererad genom verkan av renin på angiotensinogen. Den har begränsad farmakologisk aktivitet.
Substans P är ett neuropeptid som fungerar som en signalsubstans och neuropeptidhormon inom centrala nervsystemet (CNS) och det autonoma nervsystemet (ANS). Det utsöndras naturligt i kroppen och har en rad olika funktioner, främst involverad i smärta, inflammation och reglering av blodtrycket. Substans P är också associerat med emotionella reaktioner, minnesbildning och andra kognitiva processer. Det produceras huvudsakligen i cellkropparna hos nervceller (neuroner) och lagras i deras utskott (axoner), innan det frisätts i samband med olika signalsubstanser som påverkar andra neuron eller muskel- eller körtelceller.
Tiorfan är ett läkemedel som tillhör gruppen antidiarréiska medel och innehåller den aktiva substansen racematiskt tebrofenum. Tiorfan används för behandling av akut diarré, genom att reducera frekvensen och volymen av avföringarna samt lindra mag-tarmsymtom som kramp och illamående.
NG-nitroargininmetylester, även känt som L-NAME, är ett läkemedel och en nitratförening som fungerar som en nitric oxidsynthas (NOS) inhibitor. NOS är ett enzym som producerar signalsubstansen kvävemonoxid (NO) i kroppen. NO spelar en viktig roll i regleringen av blodflödet, blodtrycket och andra fysiologiska processer. Genom att hämma NOS-aktiviteten kan L-NAME orsaka konstriktion (trångning) av blodkärlen och öka blodtrycket. Det används i forskningssyfte för att studera mekanismer kopplade till blodtrycksreglering och har också undersökts som en möjlig behandling för vissa medicinska tillstånd, såsom erektil dysfunktion och hjärtfailure.
Nitroprusside är ett snabbtverkande intravenöst blodtrycksmedel som används för att behandla akut högt blodtryck och hjärtödem. Det verkar genom att dilatera (vidga) de perifera artärerna, vilket sänker efterlasten på hjärtat och minskar blodtrycket. Nitroprussid bör endast användas under intensivvård och under ständig blodtrycksövervakning, eftersom överdosering kan leda till allvarliga biverkningar, inklusive cyanidförgiftning.
Hjärtats vener och artärer.
Grundämne som förekommer i nästan all organiserad vävnad. Det tillhör alkalimetallerna och har kemiskt tecken Ca, atomnummer 20 och atomvikt 40. Kalcium är det allra vanligaste mineralämnet i kroppen och bildar i förening med fosfor kalciumfosfat, som ingår i ben och tänder. Det spelar en essentiell roll för nerv- och muskelfunktioner, i blodkoagulationsprocessen (som faktor IV) och i många enzymp rocesser.
En neurotransmittor. Acetylkolin är hos vertebrater den viktigaste signalsubstansen vid den neuromuskulära förbindelsen, de autonoma gangliorna, de parasympatiska effektorkopplingarna, en undergrupp a v de sympatiska effektorkopplingarna och vid många ställen i det centrala nervsystemet. Det tillförs vanligtvis inte som läkemedel, eftersom det snabbt bryts ned av kolinesteraser, men det är användba rt i vissa oftalmologiska tillämpningar.
Nitroarginn är ett syntetiskt ämne som fungerar som en non-selektiv nNOS (neuronal nitric oxide synthase) inhibitor. Det används i forskning för att studera den roll NO (nitric oxid) spelar inom cellulär signalering och neurotransmission.
Det tryck som det cirkulerande blodet utövar på kärlväggarna.
Den aktiva formen av angiotensin. Det är en oktapeptid, syntetiserad från angiotensin I, som finns i blodet och som snabbt bryts ned. Angiotensin II ger kraftig kärlsammandragning, med förhöjning av b lodtrycket som följd. Den bovina formen, som har klinisk och experimentell användning, har valin i position 5, där den humana formen har isoleucin.
"Biological factors" refer to the elements related to living organisms, including their genes, hormones, brain chemistry, and other physical attributes that can contribute to the development or influence the course of a medical condition or disease. These factors can interact with environmental influences to shape an individual's health outcomes.
Allmän benämning på medlemmar av familjen Caviidae. Den vanligaste arten är Cavia porcellus, som är det tammarsvin som används som husdjur och i biomedicinsk forskning.
Ett plasmaprotein med molekylvikt 110 kD som normalt förekommer i plasma i komplex med prekallikrein i förhållandet 1:1. Proteinet spjälkas av plasmakallikrein till att ge bradykinin. Komplexet verkar som kofaktor vid aktivering av koagulationsfaktor XII. Produkten av denna reaktion, faktor XIIa, aktiverar i sin tur omvandlingen av prekallikrein till kallikreiner.
Ett prostaglandin med kraftigt kärlvidgande egenskaper och som hämmar trombocytaggregation. Det biosyntetiseras på enzymatisk väg ur prostaglandinendoperoxider i kärlvävnad hos människor. Natriumsaltet har använts vid behandling av pulmonell hypertoni.
Föreningar eller ämnen som reagerar med cyklooxygenas (prostaglandin-endoperoxidsyntas) och därmed hindrar detta från att ingå substrat-enzymkombination med arakidonsyra och bilda eikosanoider, prostaglandiner och tromboxaner.
Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.
Ansamling av vätska i intercellulära utrymmen, oftast i underhudsvävnad. Syn. ödem.
Icke-tvärstrimmiga muskler, som utgör den icke viljestyrda muskelvävnaden till de inre organen, blodkärlen, hårsäckarna osv. De sammandragbara elementen är avlånga, oftast spindelformade celler med central kärna. Glatta muskeltrådar hålls ihop i skikt eller buntar av nätbildande fibrer, och ofta är även elastiska nät rikligt förekommande.
Cytotoxisk alkaloid från olika arter av Capsicum (chilipeppar, paprika).
Här avses tamhund, Canis familiaris, med omkring 400 raser och tillhörande rovdjursfamiljen Canidae. De finns överallt i världen och lever tillsammans med människor.
Det rör av brosk och hinnor som går nedåt från struphuvudet och förgrenar sig i det högra och det vänstra luftröret.
Det vanligaste och biologiskt mest aktiva prostaglandinet hos däggdjur. Det uppvisar de flesta av prostaglandinernas typiska, biologiska verkningsmekanismer och har använts i stor omfattning som oxytociskt medel.
Prostaglandin E (PGE) är en typ av prostaglandiner, som är lipidmedierande molekyler involverade i en rad fysiologiska processer inom kroppen, såsom inflammation, smärta, feber och blodflödesreglering. PGE är specifikt associerad med smärtreduktion, samt med relaxation av muskler i luftrör och matstrupe. Det finns också forskning som visar att PGE kan ha en roll i skyddet av mag-tarm-trakten.
Fosforsyraestrar av inositol. De omfattar både mono- och polyfosforsyraestrar, med undantag av inositolhexafosfat, som är av fytinsyra.
Ett NADPH-beroende enzym som katalyserar omvandlingen av L-arginin och syre till att ge citrullin och kväveoxid. EC 1.14.13.39.
Tetrahydroisoquinolines (TIQs) are a class of compounds that are structurally related to isoquinoline and contain a tetrahydrofuran ring fused to the isoquinoline skeleton. They are found in various plants and animals, and some TIQs have been identified as endogenous neuroactive substances in humans. Certain TIQs have been shown to possess various pharmacological activities, including antioxidant, anti-inflammatory, and neuroprotective effects. However, some TIQs can also act as neurotoxins and have been implicated in the pathogenesis of certain neurological disorders, such as Parkinson's disease.
Enzyminhibitorer är substanser som sänker eller helt stoppar en enzymes aktivitet genom att binda till enzymet. Detta resulterar i försening eller minskning av den kemiska reaktionen som enzymet annars skulle ha katalyserat. Enzymer är proteinmolekyler som accelererar biologiska reaktioner inom celler, och deras aktivitet kan regleras genom olika mekanismer, däribland användning av enzyminhibitorer.
"Sprague-Dawley råtta" är en typ av albino släthårig laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning på grund av deras förutsägbara och reproducerbara genetiska, fysiologiska och beteendemönster. De utvecklades under 1920-talet i USA av biologerna Robert Sprague och Harold Dawley och är idag en av de mest använda råttorna inom forskning världen över.
Intraarteriell injection (IA) är en medicinsk procedur där en läkemedelslösning eller kontrastmedel injiceras direkt in i en artär med hjälp av en nål och en injektor. Detta görs vanligtvis under fluoroskopi eller datorstyrd tomografisk skanning (CT) för att garantera korrekt placering och för att övervaka läkemedelns spridning i kroppen. Intraarteriella injektioner används ofta inom områden som interventionsradiologi, neuroradiologi och onkologi för att behandla olika sjukdomstillstånd, till exempel cancer, stroke eller inflammation.
Neprilysin är ett enzym som bryter ner peptider, inklusive signalsubstanser som har betydelse för blodtrycket och hjärtats funktion, till exempel angiotensin II och bradykinin.
Wistar rats are an outbred albino strain of laboratory rats that are widely used in biomedical research due to their genetic diversity and generalizability of research findings to humans.
I medicinsk kontext, refererar termen "Takhydromplexin" eller "Takyfylaxi" till en hjärtklappning eller palpitation orsakad av en för snabb eller oregelbunden puls. Det kan vara ett symtom på olika hjärtsjukdomar, såsom hjärtfel eller hjärtrytmrubbningar (arytmi). I vissa fall kan takyfylaxi även orsakas av andra faktorer, som stress, kaffeintag, droger eller alkohol. Det är viktigt att söka medicinsk expertis om man upplever takyfylaxi, för att fastställa eventuella underliggande orsaker och behandla dem ifall det behövs.
Läkemedelsamverkan, eller drug-drug interaction (DDI), är den förändring i farmakologisk respons som uppstår när två eller fler läkemedel tas samtidigt och påverkar varandra negativt eller positivt. Detta kan resultera i ökat eller minskat terapeutiskt effekt, eller ökad biverkan av ett eller flera av läkemedlen.
Djurarten Oryctolagus cuniculus, av familjen Leporidae och ordningen Lagomorpha. Kaniner föds i hålor, utan päls, och med slutna ögon och öron. Kaniner har 22 kromosompar, medan harar har 24.
En essentiell aminosyra som är fysiologiskt aktiv i L-formen. Den har haft diagnostisk användning som indikering på hypofysfunktion.
'Vävnadskallikreiner' är en grupp enzymer som produceras naturligt i kroppen och hjälper till att reglera blodtrycket genom att påverka små blodkärlens permeabilitet och diameter. De utgör en del av renin-angiotensin-aldosteronsystemet (RAAS).
Alla djur som ingår i familjen Suidae, knubbiga, kortbenta och allätande däggdjur med tjock hud och borstliknande pälshår, förhållandevis lång nos och liten svans. Hit hör släktena Babyrousa, Phacochoerus (vårtsvin) och Sus, till vilket hör det vanliga tamsvinet (Sus scrofa).

Bradykinin är en biologiskt aktiv peptid som består av 9 aminosyror och spelar en viktig roll i kroppens inflammatoriska respons. Det produceras som ett resultat av aktivering av det enzymkomplex som kallas kallikrein-kinin-systemet, och har diverse fysiologiska effekter såsom vasodilation (dilatering av blodkärl), ökat permeabilitet av kapillärer, samt smärta och svullnad i området där det bildats. Bradykinin binder till specifika receptorer på cellmembranet, G-proteinkopplade receptorerna B2 och B1, för att utöva sina effekter.

Bradykininreceptorer är proteiner på cellytan som binder till peptidhormonet bradykinin och dess derivat. Det finns två huvudsakliga typer av bradykininreceptorer: B1- och B2-receptorer. När bradykininet binder till dessa receptorer aktiveras en signalkaskad som leder till celldifferentiering, migration, proliferation och inflammation. Dessa receptorer spelar därför en viktig roll i immunresponsen, smärtperceptionen och homeostasen hos det kardiovaskulära systemet.

Bradykinin B2-receptorn är en typ av G-proteinkopplad receptor som aktiveras av peptidhormonet bradykinin. När bradykinin binder till B2-receptorn utlöses en signaltransduktionskaskad som leder till vasodilation, ökat permeabilitet hos kapillärer och smärta.

Bradykinin B2-receptorn spelar också en viktig roll i inflammatoriska processer och svar på skador, genom att underlätta rekryteringen av vita blodceller till skadade områden och frisättning av proinflammatoriska cytokiner.

Receptorn är ett viktigt terapeutiskt mål i behandlingen av diverse sjukdomar, såsom astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (COPD) och smärta.

Den medicinska definitionen av "Bradykinin B1-receptorn" är en typ av G-proteinkopplad receptor som aktiveras av peptidhormonet bradykinin. När bradykinin binder till B1-receptorn utlöses en signaltransduktionskaskad som leder till smärta, inflammation och vasodilation. B1-receptorerna är vanligtvis icke-aktiva i normalt tillstånd, men under patologiska förhållanden, såsom i samband med inflammation eller ischemisk skada, kan de upprättas och spela en viktig roll i sjukdomsprocessen.

Kallidin är ett endogent peptidhormon som utgör en del av kinasystemet och har vasoaktiva egenskaper. Det bildas genom nedbrytning av kininogen av enzymet kallikrein och består av 11 aminosyror. Kallidin är ett starkt vasodilatatoriskt ämne och har också förmåga att öka vaskulär permeabilitet. Det spelar därför en viktig roll i inflammatoriska processer och smärtreaktioner.

'Kininer' är ett samlingsnamn för olika peptider som fungerar som signalsubstanser i kroppen och har en betydande roll inom smärt- och inflammationsprocesser. De två viktigaste kininerna är bradykinin och kallidin, vilka bildas genom enzymatisk nedbrytning av proteiner som finns i blodplasmabanan.

Bradykinin har bland annat effekter på smärta, inflammation och vasodilation (dilatering av kärl). Det gör att det kan orsaka lokal rodnad, värme och svullnad i samband med skada eller infektion. Kallidin är ett liknande peptidhormon som också har effekter på blodkärlens diameter och permeabilitet samt kan utöva smärtreaktioner.

Kininer binder till specifika receptorer i cellmembranet, vilket leder till en kaskad av intracellulära händelser som slutligen påverkar celldelningen, vaskulär permeabilitet och smärtupplevelse. Dessa substanser är därför viktiga måltavlor för behandling av sjukdomar såsom smärta, inflammation och kardiovaskulära tillstånd.

Kallikrein-kinin system (KKS) är ett komplext system av proteiner och peptider som spelar en viktig roll i regleringen av blodtryck, inflammation och smärta. Det består av två huvudsakliga komponenter:

1. Kallikreiner: Dessa är en grupp serinproteas som frisätts från granula i vissa vita blodkroppar (neutrofila granulocyter och mastceller) samt från endotelceller i blodkärlen. De aktiverar andra proteiner och peptider i systemet genom att klippa sönder dem på specifika ställen.

2. Kininer: Dessa är korta peptider som bildas när kallikreinerna bryter ner kininogen, ett protein som finns i plasma. De två viktigaste kininerna är bradykinin och lys-bradykinin (även kallat kallidin). När de frisätts har de starka vasodilaterande, inflammatoriska och smärtreducerande effekter.

KKS är involverat i en rad fysiologiska processer, inklusive regleringen av blodtryck, inflammation, smärta och ödembildning. Dysfunktion i KKS har också visats vara associerad med flera sjukdomstillstånd, såsom högt blodtryck, akut lungödem, angioödem och neurodegenerativa sjukdomar.

En ACE-hämmare (angiotensin-konverterande enzym-hämmare) är ett typ av blodtrycksmedicin som fungerar genom att hindra enzymet angiotensin-konverterande enzym från att konvertera angiotensin I till angiotensin II, vilket i sin tur orsakar blodkärlens konstriktion och ökar blodtrycket. Genom att hämma denna process sänks blodtrycket och förbättras hjärtats funktion. ACE-hämmare används också för att behandla hjärtsvikt, njursjukdom orsakad av diabetes, och andra tillstånd där ett sänkt blodtryck kan vara nyttigt.

Kininogener är ett protein som finns i människokroppen och har en viktig roll inom blodets koagulationssystem. Det förekommer i två former, high molecular weight kininogen (HMWK) och low molecular weight kininogen (LMWK).

HMWK är den form som är mest betydelsefull för koagulationsprocessen. När kroppen skadas och blodplättar aktiveras, så spjälkas HMWK ner av enzymet kallat factor XIIa till två olika fragment: bradykinin och HMWK-fragmentet. Bradykininet är ett mycket potente vasoaktivt peptidhormon som orsakar blodkärl att vidga sig och öka permeabiliteten, vilket hjälper till att kontrollera blödningar. HMWK-fragmentet fortsätter att spela en roll i koagulationsprocessen genom att aktivera komplementfaktorn properdin och bidra till aktiveringen av komplementsystemet.

LMWK har också en viktig funktion inom immunförsvaret, där det hjälper till att reglera inflammationen genom att påverka granulocyternas aktivitet och kontrollera bildningen av neutrofil extracellulära nät (NET).

Sammanfattningsvis är kininogener viktiga proteiner som deltar i koagulationsprocessen, inflammationen och immunförsvaret.

Signal substance receptors, også kendt som signalmolekyler receptorer eller ligander, er proteiner på cellemembranen eller i cytoplasmaet, der binder specifikt til en given signalkomponent (ligand), såsom et hormon, neurotransmitter, vækstfaktor eller lignende. Disse receptorer aktiveres, når de binder til deres respektive ligander, hvilket fører til en kaskade af intracellulære signalveje, som kan regulere en række cellulære processer, herunder cellevækst, differentiering, apoptose (programmeret celldød) og andre funktioner.

Signal substance receptorer kan inddeles i to hovedgrupper: metabotiske og ionotriske receptorer. Metabotiske receptorer er proteiner, der aktiverer intracellulære signalveje via G-proteiner eller andre intracellulære sekundærmessenger-systemer. Ionotriske receptorer, også kendt som ionkanalreceptorer, er proteiner, der fungerer som ionkanaler og ændrer deres konformation, når de binder til deres ligander, hvilket resulterer i en direkte passage af ioner gennem cellemembranen.

Et eksempel på en signalkomponent og dens respektive receptor er insulin og insulinreceptoren. Insulin er et hormon, der produceres i bugspytkirtlen og spiller en vigtig rolle i reguleringen af blodsukkeret. Når insulin binder til insulinreceptoren på cellemembranen, aktiveres en intracellulær signalvej, der fører til øget glukoseoptagelse i cellerne og regulering af andre metaboliske processer.

I medicinsk sammenhæng er forståelsen af signalkomponenter og deres respektive receptorer vigtig for udviklingen af nye lægemidler og behandlingsmetoder. Lægemidler kan enten virke ved at efterligne en naturlig signalkomponent (agonister) eller blokere en given signalvej (antagonister).

Indometacin är ett icke-steroidalt antiinflammatoriskt medel (NSAID) som används för att behandla smärta, inflammation och feber. Det fungerar genom att hämma en specifik typ av enzymer (cyklooxygenas-2, COX-2) som är involverade i produktionen av prostaglandiner, ämnen som orsakar smärta och inflammation.

Indometacin används vanligen för att behandla smärtor och inflammation relaterade till artros, reumatoid artrit, gikt och andra muskuloskelettala sjukdomar. Det kan också användas för att behandla migrän och andra typer av huvudvärk.

Liksom med andra NSAID-preparat kan indometacin orsaka biverkningar som mag-tarmrubbningar, ökad risken för blodproppar och hjärtinfarkt, höjd blodtryck och nedsatt njurfunktion. Dessa biverkningar tenderar att vara mer vanliga vid långvarig användning eller höga doser av läkemedlet.

Lysine carboxypeptidases are a group of enzymes that belong to the peptidase family. They catalyze the cleavage of peptide bonds specifically at the carboxyl-terminal side of lysine residues in proteins and peptides. These enzymes play important roles in various biological processes, including protein degradation, processing, and regulation.

Lysine carboxypeptidases are classified as metallocarboxypeptidases, meaning that they contain a metal ion, typically zinc, at their active site, which is essential for their catalytic activity. They require the presence of chloride or other anions to function optimally.

These enzymes have been found in various organisms, including bacteria, fungi, plants, and animals. In humans, lysine carboxypeptidases are involved in several physiological processes, such as blood pressure regulation, inflammation response, and protein turnover. Dysregulation of these enzymes has been implicated in various diseases, including hypertension, cancer, and neurodegenerative disorders.

It's worth noting that there are different types of lysine carboxypeptidases with distinct properties and functions. For example, some lysine carboxypeptidases are secreted enzymes, while others are intracellular. Additionally, some lysine carboxypeptidases have broad substrate specificity, while others are highly selective for certain peptide sequences.

Overall, lysine carboxypeptidases are important regulators of protein function and homeostasis in various organisms and play a critical role in maintaining physiological balance.

Kallikreiner är ett enzym som tillhör serinproteasklassen och finns naturligt i kroppen. Det produceras huvudsakligen i levern och har en roll i blodtrycksregleringen, inflammation och smärta. Kallikreinet bryter ned specifika proteiner och frisätter peptider som orsakar vasodilation och ökar permeabiliteten hos kapillärer, vilket leder till en lokal inflammatorisk respons. Det finns också olika typer av kallikreiner spridda i olika vävnader i kroppen, inklusive tarmar, lungor och reproduktiva organ. Dessa kan ha olika funktioner beroende på var de finns.

I en medicinsk kontext kan mätning av kallikreinhalten i blod eller urin användas som ett sätt att diagnostisera eller övervaka vissa sjukdomstillstånd, till exempel cancer och njursjukdomar. Vissa varianter av kallikreiner kan också vara associerade med ökad risk för sjukdomar som cancer och inflammatoriska tillstånd.

Kaptopril är ett läkemedel som tillhör en grupp av blodtrycksmediciner kallade ACE-hämmare (angiotensinconvertingenzyms inhibitorer). Kaptopril används vanligen för att behandla högt blodtryck, hjärtsvikt och kronisk njursjukdom.

Läkemedlet fungerar genom att hindra en speciell substans i kroppen, angiotensin II, från att verka som ett vasokonstriktor (en substans som orsakar blodkärlen att förträngas), vilket leder till sänkt blodtryck. Kaptopril kan också hjälpa att skydda hjärtat och näsan genom att minska vätskeansamling i kroppen.

Det är viktigt att följa din läkares instruktioner när du tar Kaptopril eller någon annan medicin, och att rapportera om alla biverkningar eller symptom som du upplever under behandlingen.

Kärlutvidgning, eller vasodilation, är en medicinsk term som betecknar den process där blodkärlen relaxerar och ökar i storlek. Detta leder till en minskad motstånd i kärlen, vilket sänker blodtrycket och underlättar för blodet att flöda fritt genom kroppen. Kärlutvidgning kan orsakas av olika faktorer, till exempel hormonella förändringar, läkemedelsbehandling eller som en reaktion på vissa sjukdomstillstånd.

Nitrogen oxide (NO) är en samlingsbeteckning för en grupp gasformiga ämnen som innehåller kväve och syre. Det kan bildas naturligt i atmosfären genom åska och vulkanutbrott, men den största källan till nitrogen oxid är mänsklig aktivitet, särskilt förbränning av fossila bränslen som bensin och dieselolja. Nitrogen oxid kan också bildas i vissa industriella processer.

Nitrogen oxid är en luftförorening som kan ha negativa effekter på människors hälsa, särskilt andningsorganen. Det kan också bidra till att forma smog och acidregn. Långvarig exponering för höga nivåer av nitrogen oxid kan orsaka andningsbesvär, hosta, irritation i ögon, näsa och hals samt ökad risk för lunginfektioner. Barn, äldre och personer med redan existerande andningsproblem är särskilt känsliga för effekterna av nitrogen oxid.

Peptidyl-dipeptidase A, även känt som angiotensin-konverterande enzym (ACE), är ett enzymsystem som finns i bland annat lungornas endotel och njurarnas glomerulus. Det har en viktig roll inom renin-angiotensin-aldosteron-systemet (RAAS) genom att omvandla angiotensin I till det aktiva peptidhormonet angiotensin II, som orsakar blodkärlens konstriktion och ökar blodtrycket. ACE är ett viktigt mål för läkemedel vid behandling av högt blodtryck och hjärtsvikt.

Enalaprilat är den aktiva metaboliten av läkemedlet Enalapril, som används för behandling av högt blodtryck och hjärtsvikt. Enalaprilat är en ACE-hämmare (angiotensinconvertingenzyms hämmare) som fungerar genom att blockera enzymet angiotensinconvertingenzym, vilket resulterar i en minskad produktion av angiotensin II och aldosteron. Detta leder till en relaxering av blodkärlsmuskulaturen och en sänkning av total peripher resistans, vilket i sin tur sänker blodtrycket.

Läkemedlet ges vanligtvis som intravenös injektion eller infusion och verkar snabbt för att sänka blodtrycket. Enalaprilat har också visat sig vara effektivt i behandlingen av hjärtsvikt genom att förbättra hjärtats funktion och öka överlevnaden hos patienter med svår hjärtsvikt.

Som alla läkemedel bör Enalaprilat användas under en läkares tillsyn och det finns vissa risker och biverkningar som ska tas i beaktande innan man börjar använda detta läkemedel.

"Kärlendotel" är ett medicinskt begrepp som refererar till en förträngning eller åderusning i en artär, vilket orsakas av att det bildas ämnen som kalk och fibrös vävnad inne i artärväggen. Detta kan leda till att blodflödet genom artären minskar, och i allvarliga fall kan det orsaka smärta, andningssvårigheter eller hjärtinfarkt beroende på vilken artär som är drabbad. Kärlendotel kan behandlas med mediciner, operationer eller livsförändringar som att sluta röka och ändra kosten.

Histamin är ett biogent amin som fungerar som neurotransmittor och immunmodulerande signalsubstans i kroppen. Det produceras naturligt i människokroppen av granulocyter, basofiler och mastceller som en del av det immuna systemet. Histamin spelar en viktig roll i allergiska reaktioner, inflammation och sömn-vakenhetsreglering. Det kan också frisläppas i samband med fysisk skada eller sjukdom, där det fungerar som ett signalsubstanser som attraherar andra celler till området för att hjälpa till vid läkning och reparation. Histamin verkar genom att binda till olika receptorer i kroppen, inklusive H1-, H2- och H3-receptorerna, vilket orsakar en rad fysiologiska effekter som pruritus (kliande), bronkospasm, sänkt blodtryck och ökat slemproduktion.

En dos-respons kurva är en grafisk representation av hur effekten av ett läkemedel varierar beroende på dosen. Kurvan visar den önskvärda effekten som ökar med ökande dos, tills en toppnivå nås där ytterligare ökning av dosen inte ger någon extra effekt. Vid högre doser kan läkemedlet bli skadligt och orsaka biverkningar, vilket resulterar i att kurvan börjar dalande.

Den optimala dosen av ett läkemedel är ofta den lägsta effektiva dosen som ger önskad terapeutisk effekt med minsta möjliga risk för biverkningar. Dos-respons kurvor används ofta vid utformning och planering av kliniska prövningar för att fastställa läkemedels säkerhet, effektivitet och optimal dosering.

Ramipril är ett läkemedel som tillhör en grupp av blodtryckssenkande mediciner kallade ACE-hämmare (angiotensinconvertingenzym-hämmare). Ramipril fungerar genom att hindra en kemisk substans i kroppen, angiotensin II, från att orsaka blodkärlen att kontrahera och därmed öka blodtrycket.

Ramipril används vanligen för att behandla högt blodtryck (hypertension), hjärtsvikt och efter ett hjärtinfarkt för att förbättra överlevnaden och minska risken för ytterligare komplikationer. Det kan också användas för att behandla njursjukdom orsakad av diabetes eller högt blodtryck.

Läkemedlet ges vanligen som en tablett som tas en gång om dagen, men doseringen bestäms av läkaren beroende på patientens individuella behov och hälsotillstånd.

'Kärlvidgande medel', även känt som vasodilatatorer, är en typ av läkemedel som verkar genom att relaxera och vidga blodkärlen. Detta leder till en sänkning av blodtrycket och förbättrad blodflöde till hjärtat, hjärnan och andra kroppsdelar. Kärlvidgande medel används ofta för att behandla olika typer av hjärt- och kärlsjukdomar, såsom högt blodtryck, hjärtsvikt och kärlkramp. De kan administreras via olika rutter, beroende på typen och svårighetsgraden av sjukdomstillståndet, exempelvis som tablett, intravenös injektion eller transdermalt plåster.

"Kapillärgenomtränglighet" (i vissa sammanhang även kallat "mikrovaskulär genomslagskraft") är ett medicinskt begrepp som refererar till förmågan hos olika typer av läkemedel att passera igenom kapillärväggarna i kroppen. Kapillärerna är de mycket små blodkärlen som bildar nätverk i alla kroppens vävnader och organ, förutom i hjärtat och lungorna.

Läkemedel kan tas upp av kapillärerna och transporteras till olika delar av kroppen via blodomloppet. Kapillärgenomtränglighet beror på flera faktorer, inklusive läkemedlets molekylstorlek, laddning, lipofilitet (förmåga att lösa sig i fett) och proteinbindningsgrad.

Läkemedel med hög kapillärgenomtränglighet kan passera genom kapillärväggarna lättare och nå högre koncentrationer i omgivande vävnader och celler, vilket kan vara viktigt för att uppnå terapeutisk effekt. Däremot kan hög kapillärgenomtränglighet också öka risken för biverkningar och skada normalt fungerande vävnader.

Det är därför viktigt att utveckla läkemedel med optimal kapillärgenomtränglighet, så att de kan nå målceller effektivt utan att orsaka onödiga skador på kroppen.

Prostaglandiner är en grupp lipidmolekyler med hormonell verkan som deltar i en rad fysiologiska processer i kroppen, såsom inflammation, smärta, feber, samt regulering av blodtrycket och skyddande av magslemhinnan. De produceras av en grupp enzymer som heter cyklooxygenaser (COX) från fettsyror som kallas essentiella fettsyror, särskilt arakidonsyra.

Prostaglandiner är kortlivade substanser som verkar lokalt i den cell eller det vävnadsområde där de bildats, och de påverkar ofta cellmembranens permeabilitet och muskulatur. De kan också ha effekter på andra organ och system i kroppen när de transporteras via blodomloppet.

Det finns flera olika typer av prostaglandiner, som varierar i sin struktur och funktion. Exempel på dessa är PGE2, PGF2α, PGD2, PGI2 och TXA2. Varje typ av prostaglandin har en specifik uppsättning effekter på kroppen, men de flesta orsakar inflammation, smärta och feber när de utsöndras i samband med skada eller infektion.

Prostaglandiner kan behandlas terapeutiskt genom att blockera deras produktion med hjälp av läkemedel som kallas icke-steroida antiinflammatoriska mediciner (NSAID), till exempel acetylsalicylsyra, ibuprofen och naproxen. Dessa läkemedel hämmar COX-enzymet och minskar på så sätt mängden prostaglandiner som produceras i kroppen.

Angiotensin I är en peptidhormon som består av 10 aminosyror och är ett intermediärt stadium i renin-angiotensin-aldosteronsystemet (RAAS), som reglerar blodtrycket och vätskebalansen i kroppen. Angiotensin I bildas när enzymet angiotensinkonverterande enzym (ACE) konverterar det inaktiva peptidhormonet angiotensinogen till angiotensin I. Därefter konverteras angiotensin I av ACE till det aktiva hormonet angiotensin II, som orsakar blodkärlens vasokonstriktion och stimulerar aldosteronsekreteringen från binjuremärgen, vilket leder till ökat salt- och vattenupptag i njurarna och därmed höjd blodtryck.

Substans P är ett neuropeptid som initialt isolerades från häst- och oxbränsveri. Det består av 11 aminosyror och är involverat i smärta, inflammation och hedomodulering. Substans P verkar genom att binda till G-proteinkopplade receptorer, vilket leder till aktivering av signaltransduktionsvägar som orsakar smärta och ökad blodgenomströmning. Det är också involverat i regleringen av aptit, sömn och minnesfunktioner. Substans P har undersökts för sin potential som terapeutiskt mål för behandling av smärta, depression och andra sjukdomar.

Tiorfan är ett läkemedel som tillhör den farmakologiska klassen antiemetika, vilka används för att behandla illamående och kräkningar. Tiorfan är specifikt en receptorantagonist av 5-HT3, det vill säga att det blockerar serotoninreceptorer i mag-tarmkanalen och hjärnan.

Serotonin är en signalsubstans som bland annat kan orsaka kräkningar när det aktiverar 5-HT3-receptorerna i mag-tarmkanalen. Genom att blockera dessa receptorer kan Tiorfan minska eller förhindra kräkningar och illamående, särskilt efter kirurgi eller cancerbehandling med cytostatika.

Tiorfan marknadsförs under olika varunamn beroende på land och tillverkare, men det är vanligtvis tillgängligt på recept i många länder världen över.

NG-nitroargininmetylester, även känt som L-NG-Nitro-L-argininmetylester (L-NAME), är ett syntetiskt preparat som används inom forskning för att studera den smala blodkärlsfunktionen. Det fungerar som en inhibitor av enzymet nitrik oxidsynthas, vilket i sin tur resulterar i en minskad produktion av signalsubstanserna som reglerar den smala blodkärlsfunktionen.

Detta preparat används ofta inom forskning för att simulera ett tillstånd som kallas för endotelio dysfunktion, vilket kan vara associerat med olika sjukdomar såsom högt blodtryck, diabetes och hjärtsjukdomar. Genom att använda L-NAME som en forskningsverktyg kan forskare undersöka de underliggande mekanismerna bakom dessa tillstånd och utveckla nya behandlingsstrategier för att motverka deras negativa effekter.

Nitroprusside är ett snabbtverkande intravenöst blodtrycksmedel som används för att behandla akut högt blodtryck och hjärtödem. Det är en organisk sockerförening som innehåller kväve, syre, kol, väte och järn. Nitroprussid verkar genom att relaxera glatt muskulatur i artärväggarna, vilket orsakar vasodilatation (dilatering av blodkärlen) och minskar efterlasten på hjärtat.

Det är viktigt att notera att nitroprussid bör endast användas under kontinuerlig blodtrycksmonitorering och under övervakning av en läkare, eftersom det kan leda till en snabb och kraftig minskning av blodtrycket om det ges i för hög dos eller om det används för lång tid. Dessutom kan nitroprussid orsaka metabolitbildning som kan vara skadlig för nervsystemet vid långvarig användning.

'Kranskärl' (koronararterier) refererar till de blodkärl som förser hjärtmuskulaturen med syre- och näringsriktad blod. Dessa ärarter går in i hjärtmuskeln från ytan och bildar ett slags 'krans' runt den, varav namnet 'kranskärl'. Det finns tre huvudsakliga kranskärl: högra koronararterien (RCAA), vänstra anterior descenderande koronararterien (LAD) och vänstra circumflex koronararterien (LCx). Dessa grenar sedan ut sig i ett stort antal mindre arterier för att säkerställa att alla delar av hjärtmuskulaturen får tillräckligt med syre och näringsriktad blod. Kranskärlen kan drabbas av åderförkalkning (ateroskleros) som kan leda till ischemiska händelser, såsom angina pectoris eller hjärtinfarkt.

Kalcium (Ca) er ein essensiell mineral som spiller en viktig rolle i menneskelige kroppa. Det er det mest abundaante mineralet i den menneskelige kroppen og utgjør om lag 1,5-2% av kroppens totale vekt. Kalcium finst foremost i tannene og benene, men det også fungerer som en viktig elektrolytt i kroppa og er involvert i mange viktige fysiologiske prosesser, så som:

1. Muskelkontraksjon: Kalcium hjelper med å aktivere muskelkontraksjoner, slik at vi kan bevege oss.
2. Nervesignalering: Kalcium er involvert i nervesystemet og hjeler med å overføre nervesignaler mellom nervecellene.
3. Blodkoagulasjon: Kalcium spiller en viktig rolle i blodkoagulasjonen ved hjelp av å aktivere bestemte proteiner som er involvert i denne prosessen.
4. Hormonproduksjon: Kalcium er også involvert i produksjonen og reguleringen av visse hormoner, for eksempel parathyroideahormonet og kalcitoninet.
5. Cellsignaleringsprosesser: Kalcium hjelper med å regulere cellsignaleringsprosesser i kroppen, som for eksempel cellevekst og celldeling.

For å sikre at kroppa får nok kalcium, er det viktig å ha en balanseert kost med tilstrekkelige mengder av denne næringsstoffen. God kilder på kalcium inkluderer mælkprodukter, grønnsaker som brokkoli og bladgrønnsaker, bønner, nøtter og fisk som sardiner og laks.

Acetylcholin (ACh) er ein neurotransmitter, det vil si en type signalstoff som overfører informasjon mellom nervesystemet og andre deler av kroppen. ACh er involvert i mange forskjellige funksjoner i kroppen, blant annet:

1. Muskelaktivitet: ACh er viktig for å aktivere skeletmuskler og hjerte musclesammenspilling. Når ein nervesignal kommer til en muskel, setter det av en reaksjon som frigir ACh fra nerveendingen (den delen av nerven som er nærmest muskelen). ACh binder seg deretter til reseptorer på muskelcellen og får muskelen til å kontraherast.

2. Kognisjon: ACh spiller en viktig rolle i kognisjon, inkludert opmerksomhet, hukommelse og læring. Det er involvert i flere aspekter av kognisjonen, blant annet å holde informasjon i arbeidshukommelsen og å skifte fokus mellom forskjellige oppgaver.

3. Sansning: ACh er involvert i visse typer sansing, som syn og hørsel. I øynene finnes det en type nerveceller som bruker ACh for å overføre informasjon fra øyet til hjernen.

4. Emosjon: ACh er også involvert i emosjonelle prosesser, blant annet frykt og vrede. Det kan påvirke humør og adferd ved å påvirkte hjerneområdene som er involvert i disse prosessene.

ACh binder seg til to hovedtyper av reseptorer: nicotinisk og muskarinisk. Nicotinske reseptorer finnes i muskler og nervesystemet, mens muskarinske reseptorer forekommer i hjernen og andre deler av kroppen. ACh-antagonister, som for eksempel kurare, blokerer nicotinistiske reseptorer og brukes som relaksanter for å løsne musklene under kirurgiske operasjoner. ACh-agonister, som for eksempel pilokarpin, aktiverer muskarinske reseptorer og brukes til å behandle grøn stær eller å stimulere svedkjertene for å redusere feber.

"Nitroarginn" er en syntetisk aminosyre der inneholder en nitrogrupp (NO2) og en arginin-sidekjede. Det brukes ofte som ein aktiv ingrediens i legemiddel som vasodilator, det betyr at det får blodkarren å opens seg ved å relaksere glatte muskler i blodkarrene. Dette kan være anvendbart for behandling av hjerte- og karsjukdomar slik som hypertensjon (høyt blodtrykk), angina pectoris (sviktende hjertekraft) og hjertesvikt.

Noen potensielle bivirkninger ved bruk av nitroarginn kan inneholde sveits, hodepine, flau mage, oppkvalmende, svimmelhet og lavere blodtrykk. Det er viktig å følge dosisrekommendasjonene nøye for å redusere risikoen for bivirkninger.

I tillegg kan nitroarginn ha interaksjoner med andre legemiddel, slik som sildenafil (Viagra), tadalafil (Cialis) og vardenafil (Levitra). Disse er også vasodilatorer og kan forstærke nitroarginns effekter, føre til alvorlig lavere blodtrykk og akutt hjerteproblemer. Derfor bør disse legemiddlene ikke brukes sammen med nitroarginn.

'Blodtryck' är ett medicinskt begrepp som refererar till den kraft som utövas av blodet mot kärlväggarna i de artärer som försörjer kroppen med syre- och näringsriktigt blod. Blodtrycket mäts vanligtvis i millimeter kvicksilver (mmHg) och består av två värden: systoliskt blodtryck och diastoliskt blodtryck.

Systoliskt blodtryck är det högsta trycket som uppnås under hjärtats slag, när kamrarna kontraherar och pumpar ut blodet i kroppen. Detta inträffar vanligtvis vid ungefär 120 mmHg under normala förhållanden.

Diastoliskt blodtryck är det lägsta trycket som uppnås under hjärtats slag, när kamrarna vilar och fylls på med blod. Detta inträffar vanligtvis vid ungefär 80 mmHg under normala förhållanden.

Dessa två värden tas tillsammans som ett totalblodtryck, till exempel 120/80 mmHg, och ger en indikation på individens kardiovaskulära hälsa. Högt blodtryck, även kallat hypertension, kan öka risken för allvarliga hälsoproblem som hjärtinfarkt, stroke och njursvikt.

Angiotensin II är en peptidhormon som orsakar blodkärl att kontrahera och utvidgas, vilket ökar blodtrycket. Det produceras i renin-angiotensin-aldosteronsystemet (RAAS) som ett svar på minskat blodvolym eller nedsatt hjärtfunktion. Angiotensin II är en aktiv metabolit av angiotensin I, som bildas när angiotensinogen cliveras av renin.

Angiotensin II binder till angiotensin II typ 1-receptorer (AT1) på blodkärlsmuskler och andra vävnader, vilket orsakar en ökning av intracellulärt calcium och kontraktion av muskelceller. Det stimulerar också aldosteronutsöndring från binjuremärgen, vilket leder till ökat salt- och vattenupptag i njurarna och ytterligare en ökning av blodvolymen och blodtrycket.

Angiotensin II har också proinflammatoriska och profibrotiska effekter, vilket kan leda till skada på hjärta, njurar och andra vävnader vid långvarig exponering.

"Biological factors" refer to the elements that pertain to biology or living organisms in the study of medicine. These factors encompass various aspects, including genetics, molecular and cellular processes, physiological functions, and anatomical structures. They play a crucial role in understanding the underlying mechanisms of diseases, health conditions, and individual responses to treatments. Examples of biological factors include genetic mutations, hormonal imbalances, immune system dysfunctions, and environmental exposures that impact health at a molecular or cellular level.

I assume you are asking for a medical definition of "Marsvin," which is the Danish word for "sea lion". In the medical field, there isn't a specific condition or concept associated with the term "sea lion." However, if you meant to ask about a different term, please provide clarification, and I will be happy to help.

If you are interested in learning more about sea lions themselves, they are a type of marine mammal that belongs to the Otariidae family, also known as eared seals. They have external ears, long front flippers, and can walk on all fours. Sea lions are found in both the Northern and Southern Hemispheres, primarily in cold coastal waters. They are social animals, living in large colonies and are known for their intelligence and agility in water.

Kininogen, högmolekulärt (HMWK), är ett glykoprotein som förekommer i plasma och har en molekylvikt på ungefär 110 000 Dalton. Det utgör en del av det komplexa systemet kallat koagulationskaskaden, som är involverad i blodets koagulering.

HMWK är den prekursorprotein som hydrolysas av enzymet kallat kinas under akuta inflammatoriska tillstånd, vilket resulterar i bildandet av två vasoaktiva peptider: bradykinin och kininer. Dessa peptider orsakar blodkärlens dilatation (utvidgning) och ökar permeabiliteten hos kapillärerna, vilket leder till svullnad och rodnad i det inflammerade området.

Utöver sin roll i inflammatoriska processer, är HMWK också en del av komplementsystemet och kan aktivera komplementproteinet C1 när det utsätts för komplementkomponenten C1r. Dessutom bidrar HMWK till kontaktenstimulans-aktiverade koagulationskaskaden genom att verka som en kofaktor i den tidiga aktiveringen av faktor XII till dess aktiva form, faktor XIIa.

Epoprostenol är ett syntetiskt analog av prostacyclin, ett naturligt förekommande prostaglandin i kroppen. Det används som läkemedel för behandling av pulmonell arteriell hypertoni (PAH), en allvarlig lungsjukdom som orsakar högt blodtryck i lungartärerna.

Epoprostenol verkar som ett starkt vasodilatator, vilket betyder att det vidgar blodkärlen och sänker därmed blodtrycket. Detta hjälper till att minska den extra belastning som PAH orsakar på hjärtat och förbättra symtomen såsom andfåddhet, trötthet och bröstsmärtor.

Läkemedlet ges vanligen som en kontinuerlig infusion genom en smal kanyel under huden eller direkt in i ett centralt venerikt kateter. Det måste förvaras i en iskall låda och ska ges till patienten så snart som möjligt efter att det har tappats upp, eftersom det har en mycket kort halveringstid på endast några minuter.

Epoprostenol är ett effektivt läkemedel för behandling av PAH, men det kan också orsaka biverkningar som huvudvärk, flimmer, svettningar, diarré och lågt blodtryck. Dessa biverkningar tenderar att vara reversibla och kan hanteras genom justering av dosen eller behandling av symtomen.

Cyklooxygenashämmare, även kända som icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID), är en grupp av läkemedel som hämmar enzymet cyklooxygenas (COX). Detta enzym är involverat i produktionen av prostaglandiner, som är hormonliknande ämnen som orsakar inflammation, smärta och feber.

Det finns två typer av COX-enzym: COX-1 och COX-2. COX-1 produceras kontinuerligt i kroppen och är involverad i skyddande funktioner som skyddar mag-tarmkanalen, medan COX-2 produceras under inflammatoriska förhållanden och orsakar inflammation och smärta.

Cyklooxygenashämmare hämmar båda typerna av COX-enzym, men de flesta moderna läkemedlen är selektiva COX-2-hämmare, vilket innebär att de främst hämmar COX-2 och har mindre effekt på COX-1. Detta gör att de kan ha lägre risk för biverkningar som mag-tarmrubbningar jämfört med traditionella icke-selektiva cyklooxygenashämmare som till exempel acetylsalicylsyra (Aspirin).

Exempel på vanliga cyklooxygenashämmare inkluderar ibuprofen, naproxen, celecoxib och diclofenac. Dessa läkemedel används ofta för att lindra smärta, feber och inflammation i samband med till exempel muskel- och ledskador, men de kan också användas för att behandla långvariga inflammatoriska sjukdomar som reumatoid artrit.

"Cell culturing" or "cell cultivation" is the process of growing and maintaining cells in a controlled environment outside of a living organism. This is typically done in a laboratory setting using specialized equipment and media to provide nutrients and other factors necessary for cell growth and survival. The cells can be derived from a variety of sources, including human or animal tissues, and can be used for a range of research and therapeutic purposes, such as studying cell behavior, developing new drugs, and generating cells or tissues for transplantation.

"Svullnad" är ett tillstånd där ett område av kroppen ökar i volym på grund av ökat vatteninnehåll i celler, vävnader eller håligheter. Detta orsakas vanligtvis av inflammation, trauma, infektion, allergiska reaktioner eller störningar i cirkulationssystemet. Svullnaden kan vara lokaliserad till en specifik del av kroppen eller generell och beror på den underliggande orsaken. Symptomen på svullnad kan inkludera rodnad, värme, smärta, funktionsnedsättning och i vissa fall förlorar av känseln i det drabbade området.

"Glatt muskulatur" (smooth muscle) er en type av muskelvæv som kontrolleres involuntarily av det autonome nervesystemet og hormoner. Muskelcellerne i glat muskulatur er smallere og lengre enn de i skeletmuskulatur, og de mangler de tydelige tværstivningsstreifers som kan ses i skelet- og hjertemuskulatur. Glatt muskulatur finnes i blant annet indre organer som tarme, bronker, blodkar og livmoderen, samt i væv som huden og øynene. Den er ansvarlig for å kontrollere kontraksjoner i disse områdene, slik som at pumpe blod gjennom kroppen og at bevege maten gjennom tarmene.

Kapsaicin är ett naturligt förekommande ämne som utvinns från chilipeppar (*Capsicum annuum*) och andra arter inom släktet *Capsicum*. Det är den aktiva substansen i dessa peppars starkt brännande smak. Kapsaicin verkar på särskilda smärtreceptorer (kallade TRPV1-receptorerna) i huden och slimhinnor, vilket leder till en känsla av hetta eller smärta.

I medicinskt sammanhang används kapsaicin ofta som ett smärtstillande medel, framförallt vid behandling av neuropatisk smärta och muskuloskeletell smärta. Det finns också forskning som tyder på att kapsaicin kan ha potential som antiinflammatoriskt medel. Kapsaicin används ofta i creams, gels eller plåster som appliceras direkt på huden och är tillgängliga receptfritt eller på recept beroende på dosering.

Det finns ingen medicinsk definition av "hundar", eftersom hundar inte är ett medicinskt begrepp. En hund är en typ av djur, en domesticerad varietet av vargen (Canis lupus familiaris). Även om det kan finnas veterinärmedicinska frågeställningar och behandlingar som är specifika för hundar, så är de inte en del av en medicinsk definition.

Luftrören (latin: Trachea) är en rörformad, muskulös och slitygig struktur i andningssystemet hos däggdjur. Det förbinder näshålorna och munhålan med de två lungornas bronker via stämbanden. Luftrörens främsta funktion är att leda luft till och från lungorna under andningen.

Luftrören börjar vid det nedre delarna av halsen, omedelbart under stämbanden, och sträcker sig ner till broncherna som delar upp sig i vardera lunga. Det är omgivet av brosk, vilket ger strukturen styrka och flexibilitet för att möta de mekaniska kraven under andningen och hostning.

Dinoprostone är ett syntetiskt prostaglandin E2-analog, som används inom obstetrik för att inducera förlossning eller stimulera cervixreiferat inför kejsarsnitt. Det verkar genom att utvidga cervix och utlösa kontraktioner hos livmodern. Dinoprostone kan administreras via gel, tablett eller intravaginalt medikamentsformulär.

Prostaglandin E (PGE) er en type prostaglandin, som er en klasse av lipid-signaleringsmolekyler dannet fra essensielle fedtsyrer via en biokjemisk prosess kalt cyclooxygenase. Prostaglandiner E produseres i kroppen og har en række forskjellige fysiologiske effekter, herunder vasodilatatorisk effekt (relaksasjon av glatte muskler i blodkar), nedsatt aggregering av trombocytter, feberinduksjon og smertestimulering. Det finnes tre forskjellige former for Prostaglandin E: PGE1, PGE2 og PGE3, som hver har sin egen unike biologiske aktivitet. Disse prostaglandiner er involvert i en rekke fysiologiske prosesser, blant annet regulering av fertiliteten, inflammasjon og smertestimulering.

Inositol fosfater, även kända som inositolphospholipider (IPL), är en grupp av lipider som innehåller en inositolring som är fosforylerad på ett eller flera kolatompositioner. De är viktiga komponenter i cellytan och är involverade i cellsignalering, membrantrafik och homeostas. Inositol fosfater delas vanligtvis upp i sju huvudgrupper baserat på hur många fosfatgrupper de innehåller: monofosfater (IP1), bisfosfater (IP2), trifosfater (IP3), tetrafosfater (IP4), pentafosfater (IP5) och hexafosfater (IP6), även känd som inositolhexakisfosfat (IHP). IP3 är välkänt för sin roll i intracellulär signalering, där den frisätts från fosfolipider i cellytan vid aktivering av receptorer som kopplas till G-proteiner och fungerar sedan som sekundär budbärare för att utlösa ökad cytoplasmatisk calciumkoncentration.

Kväveoxidsyntas (NOS, "nitric oxide synthase") är ett enzym som katalyserar produktionen av kväveoxid (NO) från L-arginin. Det finns tre isoformer av NOS: neuronal NOS (nNOS), inducerbar NOS (iNOS) och endotelial NOS (eNOS). Dessa isoformer skiljer sig åt i sina reguleringsmekanismer, subcellulära lokalisationer och funktioner.

nNOS och eNOS är kalciumberoende enzymer som producerar små mängder NO över korta tidsperioder, vilket är involverat i signaltransduktion och homeostasis inom det kardiovaskulära systemet.

iNOS är däremot en kalciumokänslig isoform som producerar stora mängder NO under långa tidsperioder, vilket är involverat i immunförsvaret och inflammationen. Överproduktion av NO kan dock leda till skada på celler och vävnader.

Tetrahydroisoquinoliner (THIQ) är en typ av kemisk förening som innehåller en tetrahydroisoquinolinring. De kan vara naturligt förekommande eller syntetiska och har identifierats i vissa läkemedel, droger och livsmedel. Vissa THIQ-föreningar har visat sig ha potential som läkemedel mot olika sjukdomar, medan andra kan vara neurotoxiner och bidra till utvecklingen av neurologiska störningar såsom Parkinson's sjukdom. THIQ-föreningar kan bildas i kroppen genom metabolismen av aminosyror som tyrosin och fenylalanin, eller genom direkt intag av exogena källor som alkohol och opiater.

Enzyminhibitorer, också kända som enzymhämmare, är molekyler som binder till enzym och minskar dess aktivitet. Denna bindning kan vara reversibel eller irreversibel och påverkar ofta den katalytiska funktionen hos enzymet genom att förhindra substratets bindning till aktivt centrum eller att störa den kemiska reaktionen som sker inne i enzymet. Enzyminhibitorer kan vara naturligt förekommande, till exempel i vissa giftiga substanser, eller syntetiskt framställda, och används ofta inom medicinen för att behandla olika sjukdomar.

Sprague-Dawley råtta är en specifik strain av laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning. Denna strain utvecklades under 1920-talet av två forskare, Sprague och Dawley, i USA.

Sprague-Dawley råttor är kända för sin jämna genetiska bakgrund, god hälsa och lätta hantering, vilket gör dem till en populär val för forskning inom områden som farmakologi, toxicologi, beteendevetenskap och cancerforskning. De är också vanliga som subjekt i prekliniska studier av nya läkemedel och andra terapeutiska behandlingar.

Dessa råttor har en genomsnittlig livslängd på två till tre år och väger ungefär 250-500 gram som vuxna. De är också kända för sin fertilitet och stor förmåga att producera avkomma, vilket gör dem lättillgängliga och relativt billiga att använda i forskningssyfte.

Intraarteriell injection (IA) är en medicinsk procedur där en substans injiceras direkt in i en artär. Detta görs vanligtvis med hjälp av en nål och en infusionssett. Injektionen kan vara antingen diagnostisk eller terapeutisk.

Diagnostiska intraarteriella injektioner används ofta för att utföra angiografi, ett undersökningsmetod som ger en detaljerad bild av kärlens struktur och funktion. Kontrastmedel injiceras in i artären för att göra kärlen synliga på röntgenbilder.

Terapeutiska intraarteriella injektioner används ofta för att leverera höga koncentrationer av läkemedel direkt till en specifik del av kroppen. Detta kan vara användbart vid behandling av vissa cancerformer, där läkemedlen kan ges i högre doser än vid vanlig intravenös administration och med mindre biverkningar.

Intraarteriella injektioner bör endast utföras av skickliga och träna sjukvårdspersonal, eftersom det finns en risk för allvarliga komplikationer om injektionen utförs felaktigt. Dessa komplikationer kan inkludera bland annat blodproppar, infektioner och skador på nerver eller kärl.

Neprilysin, också känt som neutral endopeptidase (NEP), är ett enzym som finns i cellmembranet hos många olika djur, inklusive människor. Det spelar en viktig roll i regleringen av olika fysiologiska processer genom att bryta ned peptider, proteiner som har blivit klippta ned från sina ursprungliga former till kortare bitar, till sina enskilda aminosyror.

Specifikt är neprilysin involverat i nedbrytningen av flera peptider som har betydelse för hjärtats funktion och blodtrycket, inklusive atrielt natriuretiskt peptid (ANP), kardiodrilin och bradykinin. Genom att bryta ned dessa peptider hjälper neprilysin till att reglera vatten- och saltbalansen i kroppen, vilket kan ha en effekt på blodtrycket.

Neprilysin har också visat sig vara involverat i andra processer som inflammation, immunresponser och neurodegenerativa sjukdomar.

Wistar rats are a type of albino laboratory rat that are widely used in scientific research. They were first developed at the Wistar Institute in Philadelphia, USA in the early 20th century. Wistar rats are outbred, which means that they have been bred to produce offspring with a high degree of genetic variability. This makes them useful for studies that require a large and diverse population.

Wistar rats are typically used in biomedical research because of their size, ease of handling, and well-characterized genetics. They are also relatively resistant to disease, which makes them a good choice for studies that involve infectious agents. Wistar rats are commonly used in toxicology studies, pharmacology studies, and studies of basic biological processes such as aging, development, and behavior.

Wistar rats are typically larger than other strains of laboratory rats, with males weighing between 350-700 grams and females weighing between 200-400 grams. They have a relatively short lifespan of 2-3 years, which makes them useful for studies of aging and age-related diseases. Wistar rats are also used in studies of cancer, cardiovascular disease, neurological disorders, and other health conditions.

Overall, Wistar rats are a versatile and widely used animal model in biomedical research. Their well-characterized genetics, ease of handling, and resistance to disease make them an ideal choice for many types of studies.

Takycardi är ett medicinskt begrepp som betyder en ökad hjärtfrekvens ovanför det normala värdet. Det kan vara en normalt varierande reaktion på olika stimuli, till exempel fysisk aktivitet eller emotionell stress, men kan även vara ett tecken på underliggande sjukdom eller störning. Takycardi definieras ofta som en hjärtfrekvens över 100 slag per minut i vila för vuxna. Det kan bero på olika orsaker, till exempel högt blodtryck, hjärtsjukdomar, elektrolytbrist, feber eller användning av vissa läkemedel. I vissa fall kan takycardi behöva utredas och behandlas för att förebygga komplikationer som till exempel hjärtklappning eller hjärt failure.

Läkemedelssamverkan (Drug-Drug Interaction, DDI) definieras som ett samspel mellan två eller fler läkemedel där effekten på farmakologiska, kemiska eller fysiologiska sätt är avvikande jämfört med den enskilda effekten av var och en av de ingående substanserna. Det kan resultera i ökat eller försämrade läkemedelsverkan, biverkningar eller skada för patienten.

Läkemedelssamverkan kan delas in i farmakodynamiska (interaktioner som påverkar läkemedlets mekanism av verkan) och farmakokinetiska (interaktioner som påverkar läkemedlets upptagande, fördelning, metabolism eller exkretering) samverkan.

Det är viktigt att identifiera, undvika eller hantera potentiella läkemedelssamverkan genom att utvärdera patientens medicinska historia, farmakoterapi och laboratoriemedicinska data för att minimera risker och maximera terapeutiska effekter.

I medical terms, "kaniner" refererer til dyrene guineapig (Cavia porcellus), som er en art i familien Caviidae. Guineapiger er små pattedyr, der oprstammer fra Sydamerika og ofte holdes som kæledyr verden over. De er populære på grund af deres rolige og venlige natur.

Det kan være forvirrende at guineapiger ofte bliver omtalt som "kaniner" i daglig tale, men det er en fejlagtig betegnelse. De er ikke relateret til den almindelige kanin (Oryctolagus cuniculus), der tilhører familien Leporidae.

Arginin, eller 2-Amino-5-guanidinopentansyra, är en konditionellt essentiell aminosyra, vilket betyder att den kan syntetiseras i kroppen men under vissa förhållanden kan behövas tillföras via kosten. Arginin är en av de 20 standardaminosyrorna som är byggstenarna i proteiner.

Arginin har flera funktioner i kroppen, bland annat är det en prekursor till syntesen av polyaminerna, såsom ornitin och citrullin, samt till syntesen av kväveoxid (NO), ett signalsubstans som spelar en viktig roll i regleringen av blodflödet och immunförsvaret. Arginin har också visat sig ha potential som behandlingsvätska för diverse sjukdomszustånd, såsom hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, skador efter stroke, och kronisk njursvikt.

Kallikreiner är en grupp enzymer som finns naturligt i kroppen och har en viktig roll inom blodtryckregleringen, inflammation och smärta. Vävnadskallikreiner är en speciell undergrupp av dessa enzymer som främst finns i olika typer av vävnader, till exempel huden, lungorna och tarmarna. De produceras av specifika celler, så kallade mastceller och granulocyter.

Vävnadskallikreiner deltar i diverse fysiologiska processer, bland annat genom att spjälka specifika proteiner och utsöndra vasoaktiva ämnen som påverkar blodkärlens permeabilitet och smärtreceptorers aktivitet. Dessa enzymer kan också vara involverade i patologiska processer, såsom inflammation och tumörbildning. I vissa fall kan förhöjda nivåer av vävnadskallikreiner vara associerade med sjukdomstillstånd, till exempel hudinflammationer och cancer.

'Svin' er ikke en medisinsk term. I medisinsk sammenhengg brukes ordet oftest for å referere til svinfluensa, som er en type influensavirus som normalt infekterer svin, men som kan overføres til andre dyr og mennesker. Svininfluenza-viruset deles vanligvis ikke mellom mennesker, men det kan skje under specielle omstendigheter, som f.eks. når en person kommer i nær kontakt med infisjonspersoner eller smittebærende svin.