En familj av tvåhjärtbladiga örtväxter, omfattande ca 400 släkten med ca 3000 arter. Hit hör ett stort antal betydelsefulla kulturväxter, t ex vitkål, blomkål, broccoli och andra arter av kål (Brassica), senapsväxter, oljeväxter (raps och rybs) och rädisor. Andra välkända växter är backtrav och grustrav (Arabidopsis). Syn. kålväxter; Cruciferae.
Cardamine är ett släkte av korsblommiga växter, även kända som Brassicaceae, som innehåller omkring 200 arter. Släktet är världsvidt förekommande och inkluderar både örtartade och tvåhjärtbladiga arter. Många av dessa arter är välkända för sina små, ätliga blommor och blad, och används ofta i matlagning eller som medicinalväxter. Exempel på vanligt förekommande arter inom släktet Cardamine är skogskärring (Cardamine impatiens) och gul springkorn (Cardamine pratensis).
Ett växtsläkte (krassingar; krasse) av familjen Brassicaceae. En välkänd art är L. sativum (smörgåskrasse).
"Self-incompatibility in flowering plants refers to a genetic mechanism that prevents self-fertilization, ensuring cross-fertilization between different individuals of the same species, thereby promoting genetic diversity and reducing inbreeding."
Ett stort släkte ätliga, korsblommiga växter med bl a den stora arten Brassica oleracea, som omfattar vitkål, blomkål, broccoli, brysselkål, kruskål och grönkål. Andra arter är rova (B. napa), kålrot (B. napobrassica), raps (B. napus) och senap (B. alba, B. junica, B. nigra).
I medicinen refererer 'Capsella' til slægten af planter, der er bedst kendt under dets artsnavn, 'Capsella bursa-pastoris', også kaldet hampesæk eller løgurt. Denne plante er en almindelig ukrudtsplante verden over og har historisk været anvendt til medicinske formål, herunder behandling af blødninger, væskeansamlinger og infektioner. Imidlertid bør brug af denne plante forbeholdes under lægefaglig vejledning på grund af mulige bivirkninger og kontraindikationer.
Ett växtsläkte (kårlar) tillhörande familjen Brassicaceae. Några arter innehåller hjärtglykosider. Bergkårel och åkerkårel förekommer i Sverige.
'Raphanus' är ett släkte inom familjen korsblommiga växter (Brassicaceae) och omfattar två arter, varav den mest välkända är Raphanus sativus, även känd som radish eller rädisa. Rädisor är ursprungligen från sydöstra Asien men odlas och konsumeras globalt idag på grund av sin skarp- Do you want a medical definition of 'Raphanus' in one sentence?
En örtväxtart (smörgåskrasse) av släktet Lepidium och familjen Brassicaceae. Växten är snabbväxande och lättodlad, och används till garnering av maträtter.
I en enskild medicinsk betydelse kan "trav" referera till ett tillstånd där hjärtat slår fort och oregelbundet, ofta på ett snabbt, staccato-liknande sätt. Detta är även känt som "ventrikulär extrasystol" eller "prematurt ventrikulärt extraslag". Det bör noteras att det kan finnas andra medicinska betydelser av "trav", men denna definition är en av de vanligaste.
Substituerade tioglukosider. De finns i produkter av raps (Brassica campestris) och likartade växter. De metaboliseras till en rad toxiska ämnen, som kan orsaka levercellsnekros hos människor och djur.
Ett släkte blommande växter i den norra tempererade zonen. Arten A. thaliana används för växtgenetiska studier.
'Brassica rapa' är ett lökväxtartat släkte inom kruciferäsfamiljen (Brassicaceae), som innefattar grönsaker och oljeväxter såsom kål, rape, rättika och senap. 'Brassica rapa' är själv en art som omfattar flera odlade varieteter, bland andra kinesisk kol, rapini, komatsuna, mibuna, takuan och paksoi. Dessa grönsaker skiljer sig åt morfologiskt och används för olika ändamål inom matlagning, men de delar en gemensam genetisk bakgrund som kultivarer av samma art.
'Brassica napus' är en botanisk term som refererar till den gula senapsväxten, även känd som rapss eller colzaseed. Det är en two-year plant that is widely cultivated for its oil-rich seeds and used in the production of biodiesel, animal feed, and various industrial products. In a medical context, the seeds and oil of Brassica napus may have potential health benefits due to their high levels of omega-3 fatty acids and antioxidants, but more research is needed to confirm these effects and establish safe and effective dosages.
I can provide a brief medical definition of the term 'Cleome' as it relates to botany and pharmacology. Cleome is a genus of plants in the family Cleomaceae, also known as spider flowers. While not commonly used in modern medicine, certain Cleome species have been traditionally used in traditional medicine for their anti-inflammatory, analgesic, and antibacterial properties. However, it's important to note that the use of Cleome in medical treatments is not well-studied and its efficacy and safety are not widely accepted by the medical community. Therefore, it should not be used as a substitute for evidence-based medical therapies.
'Sinapis' är ett botaniskt släkte inom familjen korsblommiga växter (Brassicaceae), som innehåller arter såsom svart senap och vit senap, vilka odlas kommersiellt för sina frön, som används som kryddor och i tillverkningen av senapsmakerier. Definitionen av 'Sinapis' kan sammanfattas enbart som "ett släkte inom familjen korsblommiga växter med arter som odlas för sina frön, vilka används som kryddor och i tillverkningen av senapsmakerier".
Växters fortplantningsorgan.
Deoxiribonukleinsyra som utgör arvsmassan hos växter.
Arvsmassan hos växter.
Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.
'Embryophyta' är ett vetenskapligt samlingsnamn för landväxter, vilket inkluderar alla embryonala kärlväxter som lever på land istället för i vatten. Detta omfattar alla typer av fröväxter (såsom blommor, barrträd och nejlikrotväxter) samt ormbunksväxter, levermossor och många andra primitiva växtgrupper.
Den fullständiga arvsmassan i en växts kromosomuppsättning.
'Växtproteiner' är proteiner som härstammar från växter, och de utgör en viktig källa till näringsprotein för människor.
In a medical context, "plant weeds" typically refers to plants that are not desired in a specific location, often because they compete with crops or other desirable plants for resources such as water, nutrients, and sunlight. These plants can be native or non-native species that have become overabundant and can negatively impact the health and biodiversity of an ecosystem.
"Pollen är en fine, pulverformig ämnesförening som produceras av växter och används för att befruкта andra växtindividers honorgan. Pollen består av mikroskopiska korn som innehåller spermieceller och är en viktig komponent i växternas reproduktionsprocess."
Utveckling på molekylär nivå i DNA-sekvenser och proteiner.
"Pollinering" är ett centralt begrepp inom botaniken och refererar till processen där pollen från den manliga reproduktiva strukturen hos en växt (anther) överförs till den kvinnliga reproduktiva strukturen (stigma) på samma eller en annan växt av samma art, vilket möjliggör befruktning och produktion av frön och frukter. Detta kan ske genom olika mekanismer, inklusive vind, vatten eller djur, beroende på växtart. Många jordbruksgrödor, som till exempel majs och bönor, är självfertila och pollinerar sig själva, medan andra grödor, såsom squash och pomerans, är cross-fertila och beror av pollinering från en annan växt för att producera frön.
Fröets första tillväxtstadium under utvecklingen till en fröplanta. Groddskott och groddrot framträder och växer uppåt resp. nedåt. Grodden hämtar sin näring ur fröets endospermvävnad och/eller frötäckbladen.
Teknik för synliggörande av kromosomavvikelser med hjälp av fluorescerande DNA-indikatorer (sökfragment) som hybridiseras med kromosom-DNA. Flera fluorokromer kan kopplas till sökfragmenten. Vid hybri diseringen fås en flerfärgseffekt, med en specifik färg vid varje hybridiseringsställe. Tekniken kan också användas för att identifiera homologi mellan arter genom att märkta DNA-fragment från en art hybridiseras med kromosomer från en annan.
I en genetisk kontext, refererar "synteni" till det fenomen då två eller flera gener eller loci (positioner på ett kromosom) bevaras på samma kromosom i olika arter eller populationer. Detta innebär att de är lokaliserade på samma position relativt till varandra, även om avståndet mellan dem kan variera. Synteni anses ofta vara ett resultat av gemensam evolutionär historia och är därför vanligt bland nära släktingar, men det kan också förekomma mellan mer avlägsna arter som har delat en gemensam förfader för länge sedan. Synteni används ofta i jämförande genetik och genomforskning för att undersöka evolutionära relationer och identifiera konservade genordningar mellan olika arter eller populationer.
Solanaceae, även känt som potatisfamiljen, är en familj av tvåhjärtbladiga växter som innehåller ett stort antal viktiga medicinska och näringsvärda arter, såsom potatis (*Solanum tuberosum*), tomater (*Solanum lycopersicum*), paprika (*Capsicum annuum*) och aubergine/äggplanta (*Solanum melongena*). Många av dessa växter innehåller alkaloider, som kan användas inom farmakologi för sin medicinska verkan. Exempel på detta är atropin från belladonna (*Atropa belladonna*) och scopolamin från druvhyssop (*Hyoscyamus niger*), vilka båda kan användas som muskelrelaxerande, smärtstillande och lugnande medel. Det är dock viktigt att notera att de flesta alkaloider också har en toxic verkan i högre doser och därför måste använd
De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos växter.
Polyploidi är ett tillstånd där en organism eller cell har mer än två uppsättningar av varsin kromosom. Detta innebär att antalet kromosomer i cellkärnan är mer än dubbla jämfört med den normala diploida setten hos arten. Polyploidi kan uppstå genom felaktig celldelning eller genom hybridisering mellan två olika artar. Detta tillstånd är vanligt förekommande inom växtriket och förekommer även hos vissa djurarter, men är sällsynt hos människan. Polyploidi kan ha betydelse för evolutionen och artbildningen, men kan också leda till negativa effekter som fertilitetsproblem och genetiska störningar.
Ett flertal arter av Brassicaceae som allmänt kallas senap. Sinapis alba är vitsenap, Brassica juncea är sareptasenap, brunsenap eller kinesisk senap, Brassica nigra är svartsenap. Sinapis arvensis är den vanliga åkersenapen. Senap odlas både för frönas skull och som foderväxt. Växterna användes tidigare som kräkmedel och mot gasbildning. Senap har inget samband med senapsföreningar (alkylerande, toxiska ämnen).
En växtkromosom är en struktur i cellkärnan hos växter som består av DNA, protein och nukleolusorganisatoriska regioner (NOR). Kromosomen innehåller genetisk information i form av gener och regulatoriska sekvenser. Växtkromosomer har ofta en lång och en kort arm, vilket ger upphov till deras typiska stavform. De är centrala för växternas arv och reproduktion, och undergår speciella förändringar under meiosen, som resulterar i att antalet kromosomer halveras inför bildandet av könsceller.
In medical genetics, an ecotype is a population of a species that is adapted to specific environmental conditions and shows genetic differences from other populations of the same species that live in different environments. These genetic adaptations allow the ecotype to survive and reproduce more successfully in its particular environment compared to other populations. Ecotypes are not distinct species but represent a level of genetic differentiation within a species. Examples of ecotypes include those found in plants, such as those adapted to high altitudes or extreme temperatures, and in animals, such as those adapted to specific diets or habitats.
"Arabidopsis proteins" refer to the proteins that are encoded by the genes present in the genome of the model plant species Arabidopsis thaliana. These proteins play various roles in different cellular processes, such as metabolism, signaling, regulation, and defense responses, among others. The study of Arabidopsis proteins is crucial for understanding fundamental biological mechanisms and has broad implications for plant biology and agriculture.
Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) i kloroplaster, klorofyllhaltiga celler som ombesörjer fotosyntes.
Inkapslade embryon till blommande växter. De används för odling eller som djurföda, pga sitt koncentrerade innehåll av näringsämnen, som t ex stärkelse, proteiner och fettämnen. Raps, bomull och solros odlas för frönas oljeinnehålls skull.
'Seed dispersal' refererar till naturliga mekanismer eller processer som resulterar i att frön från en växt transporteras och sprids från moderplantan till nya lägen, där de kan gro och etablera nya individuer. Detta är en viktig strategi för växters överlevnad och spridning i naturen. Seed dispersal kan ske genom olika mekanismer som blåst, vatten, djurs fötter eller mage, eller genom att frön sitter fast på kläder eller päls.
En växtblad är ett blad som hör till en växt, och är en flata, ofta brett utbredd struktur som har en viktig funktion för fotosyntesen genom att utgöra en stor yta för att ta emot solljus. Växtbladet innehåller också klorofyll och andra pigment, som gör att det kan absorbera ljusenergi och använda den till att producera näringsämnen genom fotosyntes. Dessutom har växtblad ofta en skyddande funktion för växten, och kan även ha en roll i växtens vattenförlustreglering. Slutligen kan växtblad ha en attraktiv funktion för att attrahera pollinerare till blommande växter.
Tetraploidy är ett tillstånd där en cell eller ett individuellt organism har dubblerat sin normalt förekommande ploidi, vilket innebär att det finns dubbelt så många uppsättningar av kromosomer jämfört med den diploida (2n) statusen. Detta ger en total kromosomtal på 4n istället för det vanliga 2n. Tetraploidi kan uppstå genom celldelningsfel, såsom nondisjunction under mitosen eller meiosen, vilket leder till att celler får extra uppsättningar av kromosomer. I vissa fall kan tetraploidi leda till genetiska avvikelser och utvecklingsrubbningar hos organismerna som påverkas.
Växter vars genom ändrats genom genteknik, eller deras avkomma.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
In the context of plant biology, "plant sterility" refers to the inability of a plant to produce viable seeds or pollen due to genetic, environmental, or chemical factors that prevent fertilization and reproduction. This can occur naturally through various mechanisms such as self-incompatibility, where the plant's own pollen is prevented from growing tubes necessary for fertilization, or through induced sterility caused by external factors like exposure to radiation, chemicals, or extreme temperatures. Ultimately, plant sterility results in reduced reproductive success and can have significant implications for crop production and biodiversity conservation.
'Verticillium' är ett släkte svampar som tillhör klassen Sordariomycetes och divisionen Ascomycota. Verticillium-svamparna är vanligen förekommande i marken världen över och kan infektera en rad olika växter, inklusive grödor som potatis, tomater och gurkor.
De DNA-segment som ligger mellan ribosom-RNA-generna (inre, transkriberade separationsenheter) och mellan de parvis upprepade rDNA-enheterna (yttre, transkriberade separationsenheter och icke-transkriberade separationsenheter).
"Biological evolution" refers to the gradual change and diversification of species over time through processes such as mutation, selection, gene flow, and genetic drift. This results in the development of new characteristics and traits in populations, leading to the emergence of new species and the extinction of others. It is a fundamental concept in biology that explains the diversity of life on Earth.
I medicinen, refererar "sekvensinpassning" till processen av matchning eller korrelerande en genetisk sekvens, vanligtvis en DNA- eller RNA-sekvens, med en specifik referenssekvens, för att fastställa dess position, orientering och eventuella variationer i förhållande till den referenssekvensen. Detta används ofta inom genetisk forskning och klinisk diagnostik för att identifiera gener, mutationer eller polymorfismer som kan vara associerade med sjukdomar eller andra hälsotillstånd.
"En växtskada orsakad av mekanisk skada, som resulterar i att vävnader delas upp och celldelning stimuleras, vilket kan leda till oregelbunden växt och förvrängning hos växten."
Geografi är läran och vetenskapen om jorden och dess liv, och beskriver i synnerhet land, hav, luft och växt- och djurlivets utbredning, inkl. människans liv och verksamhet, samt det inbördes förhållandet mellan alla dessa naturformer och -fenomen.
"Växtsjukdomar" är en samlingsbeteckning för sjukdomar som drabbar växter och orsakas av diverse patogener, inklusive bakterier, svampar, virus och viroider, samt abiotiska faktorer som klimatförhållanden, näringsbrist och toxiner. Dessa sjukdomar kan påverka växternas tillväxt, utveckling och produktivitet, och i vissa fall leda till död av plantan.
Processer som förekommer i olika organismer och leder till att enstaka gener dubbleras. Vid dubblering av angränsande gener föreligger en dubblerad sekvens inom de gränser som bestäms av start och stoppsignalerna för ursprungsgenens proteinsyntes, vilket ger till resultat en högre produktion av transkriptionsprodukter och protein. Vid diskret gendubblering hamnar den dubblerade sekvensen utanför start och stoppsignalerna, varvid två oberoende gener med sina genprodukter kommer att föreligga. Gendubblering kan leda till en flergensfamilj, supergener eller pseudogener.

Brassicaceae, också kända som korsblommiga växter eller krysantemuväxter, är en familj av tvåhjärtbladiga växter. Denna familj inkluderar ett stort antal grödor och prydnadsväxter, såsom kål, rädisor, morot, rybs, senap och rosenrot.

Karaktäristiskt för Brassicaceae är att de har fyra kronblad som ofta är vit-, gul- eller lilafärgade. De har också fyra ståndare i två par, där det ena paret är längre än det andra. Blommorna är vanligen radiärsymmetriska och samlas i klasar eller ax.

Flera arter inom familjen innehåller glukosinolater, som är kemiska föreningar som kan ge upphov till en stark smak och lukt. När växterna skadas eller krossas kan dessa ämnen omvandlas till isotiocyanater, som kan ha antibakteriella egenskaper.

I medicinsk sammanhang har vissa arter i Brassicaceae använts för att behandla olika sjukdomar. Till exempel har kål använts för att lindra symptomen vid reumatoid artrit, medan senap använts som ett smärtstillande medel. Vissa studier har också visat att vissa glukosinolater kan ha anti-cancerverkningar.

'Cardamine' är ett släkte av korsblommiga växter. Det vetenskapliga namnet härstammar från den grekiska gudinnan Kardia, som var associerad med hjärtat, vilket kan ha skapats på grund av vissa arters användning inom medicinen för behandling av hjärt- och kärlsjukdomar.

Det finns över 200 arter av Cardamine, som växer vilt över hela världen, men de flesta förekommer i tempererade områden. Några vanliga arter inkluderar rapsgräs (Cardamine hirsuta), skogskvanne (Cardamine impatiens) och gul svalting (Cardamine pratensis).

Även om det finns vissa användningsområden för vissa Cardamine-arter inom medicinen, bör man vara försiktig när man använder växter för självbehandling. Det är alltid bäst att konsultera en läkare eller farmaceut innan man börjar använda någon form av växtbaserad medicin.

"Lepidium" er ein slags plante i familien Brassicaceae, som også inkluderer grønnsaker som kressen og sennepsslasene. Lepidium-släktet har mange arter, men det mest kjente er kresse (Lepidium sativum), en liten, snabbvekstelig plante med små, spiselige frø og blader som ofte brukes i matlaging.

Kressen har en mild, næringsrig smak og er rik på vitaminer og mineraler. Den kan brukes som garnish, i salater eller som ingrediens i diverse retter. Andre arter av Lepidium kan være invasive planter og forårsake ødelagt i naturen.

Självotbildning hos blommande växter (eller självförorening) är en typ av kontrollmechanism hos växter som förhindrar att en individuell blomma eller en växt pollineras med sin egen pollen. Detta är ett exempel på en form av självbegränsning som förekommer hos många tvåkönade blommande växter, där det finns en mekanism som förhindrar att den egna pollenkornet grovas och befruktar pistillens äggcell.

Detta fenomen uppstår på grund av en komplex interaktion mellan genetiska faktorer hos både pollen och pistill, där specifika gener (eller alleler) kodar för proteiner som erkänner varandra och förhindrar att pollenkornet grovas. Detta gör att växten istället blir beroende av främmande pollen från en annan individ av samma art för att kunna fortplanta sig.

Self-incompatibility hos blommande växter är ett viktigt koncept inom sexuell reproduktion och genetisk variation, eftersom det bidrar till att minska risken för självbefruktning och ökar möjligheterna för genflöde mellan olika individer. Detta kan leda till en högre grad av genetisk variation inom arten, vilket i sin tur kan underlätta anpassning till olika miljöer och öka populationens överlevnadschanser.

'Brassica' är ett vetenskapligt släktnamn inom familjen Brassicaceae, som inkluderar grönsaker såsom kål, blomkål, broccoli, brynt Broccoli, kålrot, rutabaga, morot, rybs, senapsplantor och kryddväxter som senap, mostard och kresse. Dessa grönsaker är rika på näringsämnen såsom vitamin C, dietfiber, och olika mineraler. Vissa arter inom släktet Brassica kan även innehålla glukosinolater, som har visat sig ha potentiala hälsoeffekter.

'Capsella' är ett släkte inom familjen korsblommiga växter (Brassicaceae). Det vetenskapliga namnet används ofta för den vanliga arten Capsella bursa-pastoris, även känd som fårsäcksväxt eller tacksamkapsel. Denna ört är ursprungligen en tvåårig växt från Medelhavsområdet men har spritts över stora delar av världen och blivit ett vanligt ogräs.

Fårsäcksväxten kan bli upp till 70 cm hög, med små vita blommor som sitter i en klase på toppen av stjälken. Frukten är en liten kapsel som liknar en fårsäcksformat och innehåller många små frön.

Det finns också andra arter inom släktet Capsella, men de är mindre välkända än Capsella bursa-pastoris.

Erysimum er en slægt af planter, der hører hjemme i den krydrede familien (Brassicaceae). Den inkluderer mange forskellige arter, der ofte kaldes for vårsnerre eller sommerfugleblomster. Mange af disse arter indeholder alkaloider og andre stoffer, som kan have medicinske effekter.

I den traditionelle medicin har nogle Erysimum-arter været anvendt til at behandle forskellige helbredsproblemer, herunder hoste, halskatar, og andre luftvejsinfektioner. Der er dog begrænset videnskabeligt belæg for deres effektivitet, og de bør ikke anvendes som en erstatning for evidensbaserede behandlinger.

Det er vigtigt at bemærke, at nogle Erysimum-arter også kan være giftige, især i store mængder eller hvis de anvendes ukorrekt. Derfor bør man altid søge professionel medicinsk vejledning, før man bruger planter til medicinske formål.

"Raphanus" er en slags plante i familien Brassicaceae, og det inkluderer typisk arten Raphanus sativus, som kjentes som radisi eller radish. Radisen er en spiseslagsplante med en vesle, rund rotknute som kan ha ulike smak og farger alt etter sorten og veksten. Rotknuten brukes ofte rå i salater eller til oppskjøret av andre matvarer.

"Lepidium sativum" er en medisinsk betegnelse for planten kaldet hirsefrø, som også er kendt under navnet sort sennep. Det er en toårig plante, der tilhører korsblomst-familien (Brassicaceae), og den vokser naturligt i store dele af Europa, Asien og Afrika.

Hirsefrø er blevet anvendt i medicinske formål siden oldtiden, og det har en række potentielle helbredende effekter. Det kan hjælpe med at lindre forstoppelse, reducere inflammation, bekæmpe infektioner og fungere som et diuretikum. Hirsefrø indeholder også en række næringstoffer, herunder proteiner, fiber, mineraler og antioxidanter.

Det er vigtigt at bemærke, at hirsefrø også kan have bivirkninger, særligt hvis det indtages i store mængder. Det kan føre til irritation af slimhinderne, øget puls og blodtryk samt forstyrrelser i hormonproduktionen. Derfor bør man altid søge professionel medicinsk vejledning, før man begynder at tage hirsefrø til medicinske formål.

'Trav' er en betegnelse for en tilstand hvor det stærkt svulmede tarmsystemet presser imod andre organer i bughulen. Dette kan føre til smerter, vanskeligheder med at spise og andre ubehagelige symptomer. Trav kan have forskellige årsager, herunder overeating, kosthold med lavt indhold af fiber, graviditet eller visse sygdomme som f.eks. Crohn's sygdom eller cancer. Lægebehandling er ofte nødvendig for at behandle trav og forebygge komplikationer.

Glukosinolater är en typ av svavelhaltiga organiska föreningar som finns naturligt i vissa grönsaker, särskilt i korsblommiga växter (Brassicales), till exempel broccoli, kål, rädisor och mostard. De är förknippade med hälsobefrämjande egenskaper, bland annat på grund av deras potential att aktivera enzymer som kan skydda mot cancer. Glukosinolater är inte direkt giftiga, men när de bryts ned kan de bilda ämnen som kan ha en irriterande effekt på slemhinnor och andningsorgan.

'Arabidopsis' er en slags plante som oftest refererer til den velkjente modellplanten 'Arabidopsis thaliana'. Denne liten, en-årige planten hører hjemme i de tempererede egne av Eurasia og Nord-Afrika. 'Arabidopsis' er en populær valg for biologisk forskning på grunn av sin enkle genetiske oppbygging, korte livscyklus og lette tilgjengelighet. Mange grunntannleg i planters molekylære biologi, celleteori og utviklingsbiologi er blitt klarlagt ved hjelp av studier på 'Arabidopsis'.

'Brassica rapa' är en botanisk term som används för att definiera en art inom kålväxter (Brassicaceae). Denna art innefattar flera olika grönsaker och rotdjupsgrödor, till exempel:

1. Kinesisk broccoli (kinesiska: 芥兰; pinyin: jièlán)
2. Foderraps
3. Råkostaporter
4. Staudselleri
5. Toknappa
6. Vitkål
7. Östasiatisk bladkål (kinesiska: 大白菜; pinyin: dà báicài)

Det är värt att notera att olika varieteter och former av 'Brassica rapa' kan ha olika ernähringsmässiga och hälsobefrämjande fördelar.

"Brassica napus" er en botanisk betegnelse for en planteart, der også kendes under navnet kålroe. Det er en toårig, urteagtig plante, som hører hjemme i den tempererede del af Eurasien og Nordafrika, men som nu findes overalt i verden som en dyrket afgrøde eller forvildet plante.

"Brassica napus" er en krydsning mellem to andre arter, "Brassica oleracea" (almindelig kål) og "Brassica rapa" (kålrabi), og den anvendes til flere forskellige formål. Rapsolien, som udvindes af frøene, er en populær biomassebrændstof og kan også anvendes i madvarer. Desuden dyrkes "Brassica napus" også for sin grønne del, som enten spises som bladgrøntsag eller anvendes til dyrefoder.

Planten er kendetegnet ved sine store, glatte blade og gule blomster, der sidder i klaser på stilke, der kan være op til 1 meter høje. Frøene er small

I'm sorry for any confusion, but "Cleome" is not a medical term. It is the name of a genus of plants in the family Cleomaceae. These plants are often called "spider flowers" or "rocket flowers" and are found primarily in warm temperate to tropical regions around the world. If you have any questions about a specific medical condition or topic, I would be happy to help if I can!

'Sinapis' är ett latinskt namn som används för att referera till olika arter inom korgblommiga växter (Asteraceae), men det är möjligen mest känt som det vetenskapliga namnet för svartsenap (*Sinapis nigra*). Svartsenap är en örtartad växt som odlas för sina frön, vilka används som krydda och kan ingå i olika medicinska preparat.

Svartsenapsfrön innehåller flera aktiva ämnen, bland annat en typ av senapsolja, glukosinolater och flavonoider. Dessa ämnen har visat sig ha potential som antiinflammatoriska, antibakteriella, antioxidativa och immunmodulerande medel i olika studier på djur och i laboratoriemiljö.

Det är värt att notera att användning av svartsenap eller andra senapsväxter som medicin bör ske under handledning av en kvalificerad hälsoexpert, eftersom överdosering kan leda till biverkningar som mag- och tarmbesvär. Dessutom finns det inte tillräckligt med forskning på människor för att stödja några specifika medicinska användningsområden eller rekommenderade doser av svartsenap.

'Blommor' er en generell betegnelse for de strukturer i planter, der dannes som en del af reproduktionen. Blomster består typisk av et kompleks system av organer, inkludert bægerblad, kronblad, støvorganer og frugtanlæg. Bægerbladene og kronbladene er ofte fargefulle og har som funksjon å tiltrakke bestøvere, for eksempel insekter eller fugler. Støvorganene producerer støvkorn, som kan overføres til fruktanlæggene i en annen blomst for å befrukte den og produsere frø og et nytt planteslag.

I medicinsk sammenhenging kan visse planter og deres blomster ha medisinske egenskaper, og de kan brukes som lægemidler eller i alternativ behandling. I så fall vil det være viktig å ha god kunnskap om planten og hvilke deler av den som er aktive for å sikre en trygg og effektiv bruk.

'Växt-DNA' refererar till degenetisk material som finns i alla växter. DNA, eller deoxyribonucleic acid, är ett komplex molekylärt substance som innehåller instructions för utveckling, funktion och reproduktion av alla levande organismers celler.

Växt-DNA består av en unik sekvens av nukleotider, som är de grundläggande byggstenarna i DNA. Dessa nukleotider kombineras för att bilda gener, som i sin tur innehåller information om hur olika proteiner ska byggas upp. Proteiner är viktiga för växternas struktur, funktion och överlevnad.

Det är värt att notera att alla levande organismer, inklusive människor, har DNA som är mycket likt varandra på en grundläggande nivå. Det finns dock specifika skillnader i sekvensen av nukleotider som gör att varje arts DNA är unikt. Dessa skillnader kan användas för att identifiera och klassificera olika arter, inklusive växter.

'Växtgener' är ett begrepp inom genetiken och molekylärbiologin som refererar till den totala uppsättningen genetisk information hos växter. Genomer består av DNA-molekyler som innehåller tusentals gener, regulatoriska sekvenser och icke kodande regioner. Växters genomer varierar i storlek och komplexitet mellan olika arter. Exempel på växtgener inkluderar risgenomet (cirka 460 miljoner baspar), majsgenomet (cirka 2,3 miljarder baspar) och människans genomet (cirka 3 miljarder baspar). Studiet av växtgener har potentialen att förbättra jordbrukets produktivitet, föda världens växande befolkning och skydda mot skadegörare och klimatförändringar.

"Fylogenetik" (förekommande stavning inom biologi på engelska: 'phylogenetics') är ett område inom biologin som handlar om att studera evolutionära relationer mellan olika arter eller andra taxonomiska grupper. Genom att jämföra morfologiska, genetiska och/eller fossila data kan forskare konstruera ett fylogenetiskt träd som visar hur olika arter tros ha utvecklats från gemensamma förfäder över tid.

Termen "fylogen" (på engelska: 'phylogeny') refererar till den evolutionära historien och relationerna mellan olika taxa, det vill säga en grupp organismer som är relaterade genom gemensam härstamning. En fylogeni kan representeras av ett diagramatiskt träd där varje gren representerar en klad, det vill säga en monofyletisk grupp med alla dess ättlingar inkluderat och utan inslag av äldre gemensamma förfäder.

I medicinsk kontext kan fylogenetiska analyser användas för att studera evolutionära relationer mellan patogena mikroorganismer, vilket kan vara viktigt för att förstå hur sjukdomar sprids och utvecklas, och hur vacciner och andra behandlingsmetoder kan utformas.

'Embryophyta' är en taxonomisk grupp inom botaniken som inkluderar landväxter, även kända som kärlväxter (Tracheophyta) och levermossor (Bryophyta). Denna grupp omfattar alla växter som har en embryo i sin livscykel, vilket är ett utvecklingsstadium där den nya individen är skyddad inuti moderns kropp.

Landväxterna inom Embryophyta kan delas upp i flera undergrupper, såsom fröväxter (Spermatophyta), ormbunksväxter (Pteridophyta) och levermossor. Fröväxterna är den mest diversifierade gruppen inom Embryophyta och omfattar blommor, träd, gräs, buskar och andra växter som producerar frön. Ormbunksväxter är en grupp av kärlväxter som saknar frön och reproducerar sig istället med sporer.

Det är värt att notera att Embryophyta inte längre används som en officiell taxonomisk kategori i den moderna systematiken, men det är fortfarande ett användbart begrepp för att beskriva de gemensamma egenskaperna hos landväxter.

"Genom" refererar till den totala uppsättningen av gener som finns inneboende i varje cell hos en organism. Det är det genetiska materialet som består av DNA-molekyler och som innehåller all information som behövs för att utveckla och maintenira de specifika egenskaperna hos en individ och art.

I växter, såsom i andra levande organismer, är genomet uppbyggt av kromosomer som innehåller tusentals gener vardera. Växters genomer kan variera mycket i storlek, från några hundra megabaser till flera tusen megabaser. De flesta växter har en diploid genomuppsättning, vilket innebär att de har två kopior av varje kromosom, en från vardera föräldern.

Det finns också växter som har ett polyploid genomi, där det finns fler än två kopior av varje kromosom. Polyploidi kan uppstå genom reproduktiva fel, såsom non-disjunction under celldelning eller genom hybridisering mellan olika arter. Polyploidi är vanligt förekommande inom växtriket och kan leda till nya arter med förändrade egenskaper jämfört med sina förfäder.

Genomet i växter innehåller information om allt från grundläggande celldelning och cellväxt till mer komplexa processer som fotosyntes, sekundär metabolism och respons på abiotiska och biotiska stressorer. Genomstudier av växter har ökat vår förståelse av deras evolutionära historia, genetiska variation och användningsområden inom jordbruket och medicinen.

'Växtproteiner' är ett samlingsbegrepp för proteiner som härstammar från växter. Proteiner är komplexa molekyler byggda upp av aminosyror och har en rad viktiga funktioner i levande organismers celler, till exempel som enzym, strukturella komponenter, signalsubstanser och transportsystem.

Växtproteiner kan ha olika funktioner beroende på vilken växtart de kommer ifrån och i vilket syfte de används. Några exempel på användningsområden för växtproteiner inkluderar livsmedelsindustrin, där de kan användas som ingredienser i vegetariska alternativ till animaliska proteinkällor, samt inom medicinsk forskning och terapiutveckling.

Det är värt att notera att växtproteiner ofta betraktas som hälsosamma alternativ till animaliska proteinkällor, eftersom de saknar kolesterol och ofta har ett lägre fettsammansättning. Dessutom kan en hög konsumtion av växtbaserade protein kopplas till minskade risker för flera sjukdomar, inklusive hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.

In a medical context, "plant weeds" typically refers to plants that are considered unwanted or invasive in a particular setting, such as a garden, farm, or natural habitat. These plants can compete with desired plants for resources like water, nutrients, and sunlight, and can sometimes cause harm to human health or the environment.

For example, certain plant weeds may produce allergens that can cause respiratory issues in some people, or they may harbor pests or diseases that can affect crops or other plants. Some weeds can also alter the chemical composition of soil or water, making it less hospitable to other plants and animals.

It's worth noting that a plant considered a weed in one context may be valued in another. For example, dandelions are often considered weeds in lawns, but they have medicinal and nutritional uses and can be beneficial to pollinators. Ultimately, the designation of a plant as a "weed" depends on the specific goals and values of the person or organization making that determination.

'Pollen' är enligt medicinska definitioner den fertila ståndaren hos växter, som produceras i pollenkorn. Pollenkornen består av haploida celler och är den hanliga gameten hos fröväxterna. De transporteras ofta av vind eller djur, särskilt insekter, från en växts ståndare till en annan växts mottaglighet organ (pistillen) för att möjliggöra befruktning och produktion av frön och frukter. Pollen kan orsaka allergiska reaktioner hos vissa individer, särskilt vid hög koncentration i luften under pollinationsperioden.

Molekylær evolution refererer til studiet af de molekylære mekanismer og processer som driver ændringer i DNA-sequencer over tid, hvilket resulterer i den biologiske evolution. Dette inkluderer studiet af mutationer, genetisk drift, genflow og naturlig selektion på molekylær niveau. Molekylær evolution anvender ofte sekvensdata fra DNA, RNA eller protein for at konstruere filogenetiske træer, der viser de evolutionære forhold mellem organismer.

'Pollinering' er en medisinsk terminologi som refererer til overføringen av pollen fra anleggestedet (stamen) til modtagestedet (støvbolle) hos blomsterplanter. Dette er en nødvendig del av planternes forplantningsprosess, og det kan skje på mange ulike måter, enten ved hjelp av vind, vann eller dyr som insekter (f.eks. bier, humler) eller fugler.

Når pollenet overføres fra anleggestedet til modtagestedet på samme blomma, kaller vi det selvbestøving (selvfølgelig kan det også skje mellom forskjellige planter av samme art). Hvis pollenet overføres fra anleggestedet til modtagestedet på en annen blomma, kaller vi det kryssbestøving.

Pollenering er viktig for å sikre genetisk variasjon og sundhet i planter og er også avgjørende for fruktbarheten til mange av de planter som lever av frøene deres forplantning resulterer i.

'Grodd' er en medisinsk term som refererer til en abnormal væsning eller utveksling av celler i kroppen. Disse vævsfremvoksningene kan oppstå på grunn av ubalanse i cellevisningen, skade på gener eller andre medisinske tilstander. Grodders størrelse og type varierer, og de kan forekomme overalt i kroppen, inkludert huden, organene og musklerne. I noen tilfeller kan grodd være harmløse, men i andre tilfeller kan de være livstruende hvis de forstyrrer funksjonen av vitale organer eller blir cancersprett.

Kromosomfärgning är ett laboratoriemetod som används för att visualisera kromosomer i cellkärnan under en mikroskopisk undersökning. Den vanligaste metoden för kromosomfärgning är G-bandsning, som ger upphov till ett unikt mönster av ljusa och mörka band på varje kromosompar, vilket gör att individuella kromosomer kan identifieras och analyseras.

Denna teknik utvecklades på 1970-talet och har sedan dess varit en grundläggande metod inom genetisk forskning och diagnostik. Genom att använda speciella färgningar av kromosomer kan forskare och kliniker upptäcka abnormaliteter i antalet, formen eller storleken på kromosomer, vilket kan vara associerat med olika genetiska sjukdomar och tillstånd.

"Synteni" er et begreb innen genetikk som refererer til situasjonen hvor to eller flere gener ligger på samme kromosom i samme rekkefølge hos to forskjellige organismer. Dette kan være anvendelig for å undersøke evolutionæ forhold mellom forskjellige arter, fordi forekomsten av synteni kan indikere en felles opprinnelse og eventuelle generelle skjeve endringer i kromosomstrukturen.

Det er viktig å nevne at synteni ikke betyr at generene er identiske mellom de to arter, men bare at de ligger på samme sted på kromosomet og kan ha like funksjon eller være involvert i like biologiske prosesser.

'Solanaceae' är en botanisk familj av tvåhjärtbladiga växter, även känd som potatisfamiljen. Den innehåller ungefär 98 släkten och över 2700 arter, vilka huvudsakligen förekommer i tropiska och subtropiska områden över hela världen. Många av dessa växter är ekonomiskt viktiga som livsmedel, mediciner eller prydnadsväxter.

Till Solanaceae hör flera välkända grödor och frukter, såsom potatis (*Solanum tuberosum*), tomater (*Solanum lycopersicum*), paprika (*Capsicum annuum*) och aubergine/äggplanta (*Solanum melongena*). Vissa arter innehåller alkaloider, som kan vara skadliga eller psykoaktiva, till exempel äkta tobak (*Nicotiana tabacum*), belladonna (*Atropa belladonna*) och mandraken (*Mandragora officinarum*).

I medicinsk kontext kan vissa arter av Solanaceae användas för sin farmakologiska verkan. Exempelvis innehåller tobak alkaloiden nicotin, som är beroendeframkallande och påverkar det kardiovaskulära systemet. Belladonna-extrakt har historiskt använts för sin muskelrelaxerande, smärtlindrande och antikolinerga verkan, men används idag sällan på grund av riskerna för biverkningar.

"Genuttrycksväxling, eller epigenetisk reglering, refererar till förändringar i uttrycket av gener som inte involverar någon ändring i den underliggande DNA-sekvensen. Istället kan detta ske genom kemiska markeringar av DNA eller histonproteiner, vilka påverkar tillgängligheten och aktiviteten hos gener. Epigenetiska förändringar kan vara reversibla och är ofta dynamiska under en organisms livslopp. I växter har epigenetisk reglering visat sig spela en viktig roll i flera biologiska processer, inklusive embryonal development, celldifferentiering, stressrespons och genombildning. Vissa epigenetiska förändringar kan vara ärftliga över generationsväxlingar, men de kan också vara tillfälliga och reversibla."

Polyploidi är ett tillstånd där en organism eller cell har mer än två instanser av varje kromosomuppsättning i sina celler. Detta innebär att antalet kromosomer i cellkärnan är mer än dubbla jämfört med den normala diploida uppsättningen för arten. Polyploidi kan uppstå genom olika mekanismer, såsom non-disjunction, endoploidier och hybridisering, följt av genometrisk dubbling.

Det finns tre typer av polyploidi: triploidi (3n), tetraploidi (4n) och högre grader av ploidi (5n, 6n osv.). Polyploidi förekommer naturligt hos vissa växter och djur, men kan också orsaka reproduktiva problem och är därför sällsynt hos människan. I medicinsk kontext kan polyploidi vara associerat med celldelningsrubbningar och cancer.

I medically unlikely for me to provide a definition of "senapsväxt" since this term is in Swedish and you didn't ask for a medical definition related to human health. However, I can provide some information about the plants that are commonly known as "mustard" in English, which is a type of senapsväxt.

Mustards are a group of plants in the family Brassicaceae, which also includes vegetables like broccoli, kale, and cabbage. The mustard plant produces small seeds that are used as a spice and have a pungent, sharp flavor. There are many different species of mustard plants, including white mustard (Sinapis alba), black mustard (Brassica nigra), and brown mustard (Brassica juncea).

Mustard seeds contain compounds called isothiocyanates, which are responsible for their sharp flavor and may have potential health benefits. Some studies suggest that consuming mustard seeds or mustard oil may help to reduce inflammation, improve digestion, and lower the risk of certain types of cancer. However, more research is needed to confirm these effects and establish safe and effective dosages.

'Växtkromosomer' refererar till de kromosomer som finns hos växter. Kromosomer är trådlika strukturer i cellkärnan som innehåller DNA, proteiner och genetisk information. Vid celldelning delas kromosomerna upp mellan dottercellerna så att varje dottercell får en identisk uppsättning av genetisk information.

Hos växter är kromosomenumret ofta högt jämfört med andra levande varelser. De flesta växter har en diploid (2n) uppsättning av kromosomer, vilket betyder att varje cell innehåller två kopior av varje kromosom, en från varje föräldraorganism. Vissa växter kan dock ha flera uppsättningar av kromosomer, vilket kallas polyploidi.

Växtkromosomer är unika eftersom de ofta innehåller stora repetitiva sekvenser av DNA som inte finns hos andra levande varelser. Dessa repetitiva sekvenser kan vara viktiga för genuttryck och cellcykeln hos växter. Växtkromosomer innehåller också centromer, som är en speciell region där kromatiderna (de två identiska halvorna av en kromosom) är sammanbundna under celldelningen. Centromerna spelar en viktig roll i jämn fördelning av kromosomen till dottercellerna under celldelningen.

In medical and biological terms, an "ecotype" is a population of a species that is adapted to specific environmental conditions within a larger geographic area. This adaptation may involve genetic differences that affect the ecotype's morphology, physiology, or behavior, allowing it to better survive and reproduce in its particular habitat compared to other populations of the same species.

Ecotypes are not distinct species, but rather represent variation within a single species that has evolved in response to local environmental pressures. The concept of ecotypes is often used in evolutionary biology, ecology, and genetics to understand how species adapt to different environments and how these adaptations may eventually lead to the formation of new species.

"Arabidopsis proteins" refer to the proteins that are encoded by the genes found in the model plant species Arabidopsis thaliana. This small flowering plant is widely used in plant biology research due to its relatively small genome, short life cycle, and ease of cultivation. The term "Arabidopsis proteins" can refer to any type of protein found in this plant, including enzymes, structural proteins, regulatory proteins, and others. These proteins play crucial roles in various cellular processes such as metabolism, signaling, growth, development, and stress response. Research on Arabidopsis proteins has contributed significantly to our understanding of fundamental biological processes in plants and has provided valuable insights into the molecular mechanisms underlying important agronomic traits.

Kloroplast-DNA (cpDNA) refererer til DNA-molekyler som findes i kloroplaster, de organeller der er involveret i fotosyntese i planter, alger og visse protister. Kloroplasterne har selvstændigt arvemateriale, der består af en lille kreds af gener, herunder gener for ribosomale RNA (rRNA), transfer-RNA (tRNA) og proteiner involveret i fotosyntese. Kloroplast-DNA er cirkulær og har normalt én ring, men nogle planter kan have to eller flere kloroplast-DNA ringe. Det er værd at notere, at de fleste gener for kloroplasterne proteiner findes i cellens kerne-DNA, ikke i selve kloroplasten.

'Frön' er en betegnelse for det modne og voksne frøet hos planter, som indeholder embryonet og reservestoffer. Frøene er den del af planten som er designet til at sprede sig og producere nye planter gennem reproduktion. De kan variere meget i størrelse, form og farve alt efter plantesorten. Frøene kan være dækket af et skal eller frøhvide, som skydder embryonet under transport og indtil de finder en velegnet plads at gro op. Nogle frø indeholder også giftige stoffer for at mindske sandsynligheden for at blive spist af dyr. Frøene kan spises af mennesker og er en vigtig kilde til næring i mange kulturer verden over.

'Seed dispersal' refererer til den måde, hvorpå planter spreder deres frø væk fra moderplanten og mod nye lokationer. Dette er en vigtig proces for plantesamfundet, da det øger diversiteten og reducerer konkurrencen om ressourcer mellem individuelle planter. Seed dispersal kan ske på mange forskellige måder alt efter plantens art:

1. Vinddispersal: Frøene eller frøhylsterne har en let, luftresistent struktur, der letter dem væk med vinden. Et eksempel er birkens frø, som har en vifteformet hinde (en 'fuglefjer') og kan blive transporteret langt væk fra moderplanten.

2. Dyredispersal: Frøene eller frugterne er tiltrækkende for dyr, der spiser dem og sedermerede udskiller dem i form af afføring et stykke væk fra moderplanten. Andre frø kan klæbe sig fast til dyrens pels eller fjer og transporteres væk på den måde.

3. Vanddispersal: Frøene er lette nok til at flyde og kan således blive båret med strømmende vand. Mange vandplanter har denne type seed dispersal.

4. Selvdispersal: Nogle frø sprænger sig selv væk fra moderplanten, når de modnes og skifter fase (dekhisans). Andre frø kan falde direkte ned under moderplanten, men blive transporteret et stykke væk af regnvand eller gravity.

Samlet set er seed dispersal en nødvendig proces for planters overlevelse og spredning, der sikrer genetisk variation og øget adgang til ressourcer i det pågældende økosystem.

I medicinsk kontext kan "växtblad" (phytolith) definieras som små, hårda kroppar av silikatmineral som bildas inne i levande växtceller och efterlämnas när cellerna dör. Dessa blir då en del av växtens struktur och kan bevaras under långa tider, även efter att växten själv har förfallit. Växtblad kan vara mycket små, ofta mellan 1-100 mikrometer i storlek, och deras form och storlek kan variera beroende på vilken växtart de kommer ifrån.

Växtblad är viktiga inom paleobotaniken och arkeologin eftersom de kan användas för att identifiera vilka växter som har funnits på en given plats vid en given tidpunkt. De kan också användas för att studera hur människor i det förflutna använt och förändrat sina landskap genom jordbruk, skogsbruk och andra aktiviteter som påverkat växtligheten.

Tetraploidy är ett tillstånd där en cell eller ett individuellt organism har dubbla uppsättningar av varje kromosom, vilket innebär att det totala antalet kromosomer är diploidtantalet x 2. Vid mänsklig tetraploidi skulle individen ha 92 kromosomer i stället för det vanliga diploidtalet på 46. Tetraploidi kan uppstå genom celldelning som misslyckas att dela kärnmaterialet korrekt, vilket resulterar i en cell med dubbelt så många kromosomer som den ursprungliga cellen. Detta kan ha olika konsekvenser beroende på om det sker hos en tidig embryonal fas eller hos en vuxen individ. I allmänhet är tetraploidi förknippat med missbildningar och abnormal utveckling, men i vissa fall kan organismer med extra kromosomer vara vitala och reproducerande.

Genmanipulerade växter definieras som växter vars genetiska material har ändrats genom användning av bioteknik, vanligtvis genom tekniker såsom genteknik eller geneditering. Detta innebär att enskilda gener eller DNA-sekvenser kan tas bort, läggas till eller modifieras i växtens genetiska makeup för att ge den nya egenskaper som inte finns naturligt hos arten. Genmanipulerade växter används ofta inom jordbruket för att få högre avkastning, öka motståndskraften mot skadedjur och sjukdomar eller förbättra näringsinnehållet i grödorna.

Molekylsekvensdata (molecular sequencing data) refererer til de resultater som bliver genereret når man secvenserer DNA, RNA eller proteiner i molekylærbiologien. Det innebærer typisk en række af nukleotider (i DNA- og RNA-sekvensering) eller aminosyrer (i proteinsekvensering), der repræsenterer den specifikke sekvens af gener, genetiske varianter eller andre molekyler i et biologisk prøve.

DNA-sekvensdata kan f.eks. anvendes til at identificere genetiske varianter, undersøge evolutionæ forhold og designe PCR-primerer. RNA-sekvensdata kan bruges til at studere genudtryk, splicevarianter og andre transkriptionelle reguleringsmekanismer. Proteinsekvensdata er vigtige for at forstå proteinstruktur, funktion og interaktioner.

Molekylsekvensdata kan genereres ved hjælp af forskellige metoder, herunder Sanger-sekvensering, pyrosekvensering (454), ion torrent-teknikker, single molecule real-time (SMRT) sekvensering og nanopore-sekvensering. Hver metode har sine styrker og svagheder, og valget af metode afhænger ofte af forskningens specifikke behov og ønskede udbytte.

"Växternas sterilitet" refererar till den situation då en växt är oförmögen att fortplanta sig och producera frön eller sporer som kan gro och utvecklas till nya plantor. Detta kan bero på olika orsaker, till exempel:

1. Genetisk sterilitet: Detta orsakas av genetiska defekter eller mutationer som förhindrar normal pollen- och äggcellutveckling.
2. Fysisk sterilitet: Denna form av sterilitet kan bero på skador på reproduktiva organ, till exempel stamen (hanlig pollenproducerande del) eller pistill (honlig äggcellproducerande del). Skadorna kan orsakas av miljöfaktorer som t.ex. frost, sjukdomar, skadedjur eller mekanisk skada.
3. Hormonell sterilitet: Hormonella störningar kan också leda till sterilitet hos växter. Exempelvis kan brist på vissa hormoner förhindra blomningen och därmed reproduktionen.
4. Kemisk sterilitet: Vissa kemiska ämnen, som pesticider eller herbicider, kan störa växternas reproduktiva process och leda till sterilitet.

Det är värt att notera att många växter har utvecklat mekanismer för självpollinering (autogami) eller korspollinering (allogami), vilket kan hjälpa dem att övervinna sterilitet orsakad av genetiska defekter eller miljöfaktorer.

'Verticillium' är ett släkte svampar som tillhör klassen Sordariomycetes och divisionen Ascomycota. Släktet innehåller flera arter, bland annat Verticillium dahliae och Verticillium albo-atrum, vilka båda är viktiga växtpatogener som orsakar sjukdomen verticilliumsvart i en rad odlade grödor, såsom potatis, tomat, gurka, solrosa och sockerbetor. Dessa svampar lever främst som sapprofyter på dött organiskt material men kan även vara nekrotrofa parasiter på levande växter. De sprider sig genom att bilda speciella hyfer som ser ut som små, vitfläckiga knoppar (verticillium) och producerar långa sporer som kan transporteras med vinden eller vattnet. När de kommer i kontakt med en värdväxt penetrerar de vävnaden och orsakar nekros, vilket kan leda till avsmalning och död av plantan.

Jag antar att du söker efter en definition av "ribosomal DNA separation" inom ett medicinskt sammanhang. Ribosomalt DNA (rDNA) är en typ av DNA som innehåller gener som kodar för ribosomala RNA (rRNA), ett viktigt molekylärt komponent i ribosomer, de subcellulära komplexen där protein syntetiseras i cellen.

"Ribosomal DNA separation" refererar till processen då rDNA separeras från övrig DNA under laboratorieförhållanden, ofta för att studera ribosomalt RNA eller andra aspekter av ribosomer. Detta kan uppnås genom olika tekniker, såsom centrifugation, gelélektrofores eller kromatografi. Genom att separera rDNA från övrig DNA kan forskare undersöka dess struktur, funktion och variation mellan olika arter eller individer.

Medical definition of "Biological Evolution" is:

The process of gradual change and development in the characteristics of living organisms over generations through natural selection, genetic variation, and genetic drift. This can lead to the emergence of new species and the extinction of others. It is a fundamental concept in the field of biology and is supported by extensive scientific evidence from various fields such as genetics, paleontology, and comparative anatomy.

'Sequencing' är ett begrepp inom genetiken som refererar till metoder för bestämandet av raka rader (sekvenser) av nukleotider, de grundläggande byggstenarna i DNA och RNA. 'Sequencing' används ofta för att undersöka gener och andra delar av DNA för att få information om deras struktur, funktion och evolutionära utveckling.

'Sekvensinpassning' (engelska: sequence alignment) är en metod inom bioinformatiken som används för att jämföra två eller flera DNA- eller proteinsekvenser för att hitta likheter och skillnader mellan dem. Genom att jämföra sekvenser kan forskare identifiera konserverade regioner, mutationer, evolutionära relationer och möjliga funktionella roller.

Sekvensinpassning kan användas för att undersöka olika aspekter av DNA- eller proteinsekvenser, till exempel struktur, funktion, evolutionärt ursprung och släktskap. Det är en viktig metod inom komparativ genetik, molekylär evolution och strukturell biologi.

I sekvensinpassning jämförs två eller flera sekvenser med varandra genom att lägga till luckor (gaps) i sekvenserna för att matcha upp dem så bra som möjligt. Det finns två huvudtyper av sekvensinpassning: global och lokal. Global inpassning jämför hela sekvenserna med varandra, medan lokal inpassning endast jämför delar av sekvenserna där likheter finns.

Sekvensinpassning kan användas för att hitta homologa sekvenser (sekvenser som har gemensam evolutionärt ursprung), identifiera mutationer och andra variationer, och studera evolutionära relationer mellan olika arter eller populationer. Det kan även användas för att förutsäga struktur och funktion hos okända sekvenser genom att jämföra dem med kända sekvenser med liknande egenskaper.

'Växtskott' är ett medicinskt begrepp som refererar till en benign (godartad) tumör eller vävnadsöverväxt som utvecklas i skelettet, vanligtvis i långa rörben. Denna övertillväxt orsakas av abnormt celldelning och vävnadstillväxt i brosket (den mjuka, elastiska vävnaden) som finns nära ändarna av långa ben.

Växtskott tenderar att växa långsamt över tid och kan variera i storlek. De flesta är små och orsakar inga symptom, men när de blir större kan de leda till smärta, stelhet och nedsatt rörelseförmåga i de drabbade områdena. I vissa fall kan växtskott pressa på nerver eller andra strukturer i närheten, vilket kan orsaka kvalster, svaghet eller särskilda neurologiska symptom beroende på var skotten är beläget.

Även om växtskott vanligtvis är ofarliga, kan de i vissa fall leda till komplikationer som frakturer (benbrott) eller förstoringar som trycker på vitala strukturer. I dessa situationerna kan kirurgi vara ett behandlingsalternativ för att avlägsna skotten och lindra symptomen.

I medically related context, the term 'geography' does not have a specific or unique definition. In general, it refers to the study of locations and the distribution of phenomena across Earth's surface, including cultural, physical, and political features. However, in some cases, medical professionals might use the term 'medical geography' or 'health geography,' which focus on the spatial aspects of health, healthcare access, and disease patterns. These fields investigate how factors like location, environment, and social determinants influence health outcomes and disparities.

'Växtsjukdomar' är ett samlingsbegrepp för alla former av sjukdomar som drabbar växter. Dessa kan orsakas av olika patogener såsom bakterier, svampar, virus och viroider, men även av abiotiska faktorer som klimatförhållanden, näringsbrist eller övergödning.

Exempel på vanliga växtsjukdomar orsakade av patogener inkluderar röta hos potatis, svampangrepp hos träden och mjöldagg hos gräs. Dessa sjukdomar kan leda till skador på växternas cellstruktur, vävnader och organ, vilket i sin tur kan resultera i försämrad tillväxt, lägre avkastning eller till och med död av växten.

För att förebygga och behandla växtsjukdomar används olika metoder såsom resistenta sorter, kemisk bekämpning, biologisk kontroll och god odlingspraktik.

'Gendubblering' (engelska: gene duplication) är ett samlingsbegrepp för fenomenet där ett genoom innehåller två eller flera kopior av samma gen. Detta kan inträffa på olika sätt, till exempel genom att en del av kromosomen dubblerar sig (segmental duplication), eller genom att hela kromosomen dupliceras (whole-genome duplication).

Gendubblering kan ha olika effekter beroende på omständigheterna. I vissa fall kan det leda till evolutionärt nyttjande av den extra genen, till exempel genom att den utvecklas till att koda för en något annorlunda proteinvariant eller att den tar över en funktion från den ursprungliga genen. I andra fall kan det leda till negativa effekter, som ökad genetisk instabilitet eller sjukdomar orsakade av överaktivitet hos den dubblerade genen.

I vissa fall kan gendubblering spela en viktig roll i evolutionen av nya arter och komplexa fenotyper, genom att ge material för naturligt urval att agera på.

Släkten (Brassicaceae) Opizia Raf., 1836 (Poaceae) Opizia J.Presl, 1830 Arter (Aceraceae) Acer opizii Ortmann (Lamiaceae) ...
Brassicaceae species checklist and database. Warwick S.I., Francis A. & Al-Shehbaz I.A., 2009-12-10 Wikimedia Commons har media ...
Brassicaceae, och Umbelliferae=Apiaceae). ^ B. D. Editors (19 mars 2017). "Taxonomy - Definition, Classification & Example" (på ...
Brassicaceae i The Plant List 2013. ^ APG, 2016, An update of the Angiosperm Phylogeny Group classification for the orders and ... 4 079 Brassicaceae (korsblommiga växter): 4 060 Nedanstående träd följer APG IV. De tre basala ordningarna Amborellales, ...
a b c] Gotländsk flora; Johansson, Petersson & Ingmansson (2016) band 2 Brassicaceae s. 447. ^ [a b c] Roskov Y., Kunze T., ...
Gotländsk flora; Johansson, Petersson & Ingmansson (2016) band 2 Brassicaceae s. 18. Den virtuella floran Wikimedia Commons har ...
... band 2 Brassicaceae s. 376. ^ Svensk Botanisk Tidskrift ^ Effects of growt….. B. Matthäus, Industrial crops and products, march ...
a b] Gotländs flora; Johansson, Petersson & Ingmansson (2016) band 2 Brassicaceae s. 370. Den virtuella floran Denna artikel ...
Brassicaceae) Draba lacaitae Boiss., 1888 (Caryophyllaceae) Cerastium lacaitae Barberis, Bechi & Miceli Silene lacaitae Willk ...
a b] Gotländsk flora; Johansson, Petersson & Ingmansson (2016) band 2 Brassicaceae s. 470. Den virtuella floran Wikimedia ...
Gotlands flora; Johansson, Petersson & Ingmansson (2016) band 2 Brassicaceae, sida 432. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, ...
Gotländs flora; Johansson, Petersson & Ingmansson (2016) band 2 Brassicaceae s. 376. ^ [1] Wikimedia Commons har media som rör ... Dyntaxa Cuscuta epilinum ^ [a b] Gotländs flora; Johansson, Petersson & Ingmansson (2016) band 2 Brassicaceae s. 488. ^ ...
Arten Morettia i familjen Brassicaceae är uppkallad efter honom. Auktorsnamnet Moretti kan användas för Giuseppe Moretti i ...
Brassicaceae species checklist and database Arkiverad 29 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. (Robotskapade ... korsblommig växtartiklar, Robotskapade artiklar 2014-07, Korsblommiga växter, Vella (Brassicaceae)). ...
Brassicaceae species checklist and database Arkiverad 29 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. (Robotskapade ... korsblommig växtartiklar, Robotskapade artiklar 2014-07, Korsblommiga växter, Graellsia (Brassicaceae)). ...
Brassicaceae species checklist and database Arkiverad 29 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. (Robotskapade ... korsblommig växtartiklar, Robotskapade artiklar 2014-07, Korsblommiga växter, Tetracme (Brassicaceae)). ...
Brassicaceae species checklist and database Arkiverad 29 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. (Robotskapade ... korsblommig växtartiklar, Robotskapade artiklar 2014-07, Korsblommiga växter, Stevenia (Brassicaceae)). ...
Brassicaceae species checklist and database Arkiverad 29 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. (Robotskapade ... korsblommig växtartiklar, Robotskapade artiklar 2014-07, Korsblommiga växter, Nevada (Brassicaceae)). ...
Omogna frukter De långa spetsarna är typiskt för alla Brassicaceae-arter. Upptill, till höger syns unga stjälkar, där bladen är ...
Vilosporerna börjar bilda zoosporer vid kontakt av rotexudat från brassicaceae familjen. Zoosporerna har flagell och rör sig i ... Brassicaceae. Förökning av organismen gynnas av vatten och fuktig väderlek. Vattenhållande jordarter och dåligt dränerade fält ...
Brassicaceae species checklist and database Arkiverad 29 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. (Robotskapade ... korsblommig växtartiklar, Robotskapade artiklar 2014-07, Korsblommiga växter, Graellsia (Brassicaceae)). ...
Brassicaceae species checklist and database Arkiverad 29 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. (Robotskapade ... korsblommig växtartiklar, Robotskapade artiklar 2014-07, Korsblommiga växter, Cymatocarpus (Brassicaceae)). ...
Namnen Brassicaceae och Cruciferae är lika giltiga men Brassicaceae används oftare. ^ [a b c] "korsblommiga växter". ne.se. ... Korsblommiga växter (Brassicaceae, synonymt namn Cruciferae) är en familj med blommande växter. Inom familjen finns många arter ...
Brassicaceae species checklist and database Arkiverad 29 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. (Robotskapade ... korsblommig växtartiklar, Robotskapade artiklar 2014-07, Korsblommiga växter, Graellsia (Brassicaceae)). ...
Brassicaceae species checklist and database Arkiverad 29 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. Wikimedia Commons har ...
Brassicaceae species checklist and database Arkiverad 29 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. (Robotskapade ...
Brassicaceae species checklist and database Arkiverad 29 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. (Robotskapade ...
Brassicaceae species checklist and database Arkiverad 29 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. (Robotskapade ...
Brassicaceae species checklist and database Arkiverad 29 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. (Robotskapade ...
Brassicaceae species checklist and database Arkiverad 29 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. Wikispecies har ...
Brassicaceae i The Plant List 2013. ^ APG, 2016, An update of the Angiosperm Phylogeny Group classification for the orders and ... 4 079 Brassicaceae (korsblommiga växter): 4 060 Nedanstående träd följer APG IV. De tre basala ordningarna Amborellales, ...
Brassicaceae, korsblommiga, utsäde, med ursprung i Argentina, Australien, Bolivia, Chile, Nya Zeeland, ...
Tillhör familjen korsblommiga växter, Brassicaceae.. Den vildväxande strandkålen är mamma till alla våra odlade kålsorter.. ...
Brassicaceae. I den korsblommiga växtfamiljen, även kallad kålväxter, finns inga giftiga växter. Förutom de vilda arterna ...
Som alla sina släktingar i familjen kålväxter (korsblommiga, Brassicaceae) har fagertrav fyra kronblad och sex ståndare, varav ...
Brassicaceae. *Växtsläkten i norra Europa. *Växtsläkten i centrala Europa. *Växtsläkten i sydvästra Europa ...
Familj: Brassicaceae. Typ av växt: Kryddväxt. Beskrivning. Flerårig ört med stora blad och en kraftig rot ...
6.Ulmaceae-Brassicaceae. 288 Lars Olof Björn: Ginkgo - detkinesiska tempelträdet Ginkgo biloba - the maidenhair tree. 292 ...
Korsblommiga växter - familjen Brassicaceae. *Konservering av grödor. *Mögelsvampar och mykotoxiner*Mögelsvampar i fält ...
... insights from Brassicaceae … Janderson Batista Rodrigues Alencar, Aline Sampaio, Claudio Ruy Vasconcelos Fonseca, (2024) ...
Korsblommiga växter - familjen Brassicaceae. *Konservering av grödor. *Mögelsvampar och mykotoxiner*Mögelsvampar i fält ...
Korsblommiga växter - familjen Brassicaceae. *Konservering av grödor. *Mögelsvampar och mykotoxiner*Mögelsvampar i fält ...
... värnamo Ringvägen träffpunkt barbershop chair free wifi the best Barbarea verna is a biennial herb in the family Brassicaceae. ...
Korsblommiga växter - familjen Brassicaceae. *Konservering av grödor. *Mögelsvampar och mykotoxiner*Mögelsvampar i fält ...
Korsblommiga växter - familjen Brassicaceae. *Konservering av grödor. *Mögelsvampar och mykotoxiner*Mögelsvampar i fält ...
Brassicaceae. Släkte. Marvioler. Cakile. Vetenskapligt namn. § Cakile. Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen ...
... är din guide till ogräsens värld, vare sig du är lantbrukare, trädgårdsodlare, rådgivare, lärare eller bara en växtintresserad person i största allmänhet. Vi hjälper dig att artbestämma växtarter som kan uppträda som ogräs, berätta om deras biologi och utveckling, informera om kontrollåtgärder och bekämpning i såväl ekologisk som konventionell odling samt tipsa om litteratur.
Brassicaceae. Släkte. Fränen. Rorippa. Vetenskapligt namn. § Rorippa. Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen ...
En växtfamilj av ordningen Hamamelidales, underklassen Hamamelidae och klassen Magnoliopsida. Hit hör arter som trollhassel och skenhassel. Vanlig hassel tillhör familjen Corylaceae.
en art (Brassica napus) inom växtfamiljen korsblommiga växter (Brassicaceae) Visa mer information om raps. ...
Korsblommiga växter - familjen Brassicaceae. *Konservering av grödor. *Mögelsvampar och mykotoxiner*Mögelsvampar i fält ...
Korsblommiga växter - familjen Brassicaceae. *Konservering av grödor. *Mögelsvampar och mykotoxiner*Mögelsvampar i fält ...
Svaveleffekt är normalt balanserad mot Raps (Brassica napus) tillhör Brassicaceae och är en diploid korsning mellan kålrot ...
Korsblommiga växter - familjen Brassicaceae. *Konservering av grödor. *Mögelsvampar och mykotoxiner*Mögelsvampar i fält ...
Korsblommiga växter - familjen Brassicaceae. *Konservering av grödor. *Mögelsvampar och mykotoxiner*Mögelsvampar i fält ...
World flora (Plants of the world flora): Familjer
  • Tillhör familjen korsblommiga växter, Brassicaceae . (wexthuset.com)
  • Som alla sina släktingar i familjen kålväxter (korsblommiga, Brassicaceae) har fagertrav fyra kronblad och sex ståndare, varav två är kortare än de fyra övriga. (uu.se)
  • Bitter kärna är en av växterna i familjen som heter kål eller korsblommor, på latin kommer namnet på denna växt att låta så här: Cardamine amara L. När det gäller namnet på själva kärnfamiljen kommer det på latin att vara så här: Brassicaceae Burnett. (gardenhousehold.com)