Krampaktig sammandragning av luftrörens glatta muskulatur.
Ofrivillig sammandragning av en muskel eller en muskelgrupp. Kramper kan drabba såväl skelettmuskler som glatt muskulatur.
Ett epilepsisyndrom kännetecknat av triaden spädbarnskramp, hypsarytmi och avstannad psykomotorisk utveckling vid anfallsdebuten. De flesta fall visar sig vid åldern 3-12 månader, med krampyttringar som kortvariga flexor- och extensorrörelser i huvud, bål och extremiteter i kombination. Tillståndet har två former: en kryptogen (idiopatisk) och en symtomatisk (till följd av annan känd sjukdom, såsom livmoderinfektioner, nervsystemdefekter, ärftliga, metabola hjärnsjukdomar, för tidig födsel, perinatal asfyxi, tuberös skleros osv).
Halvsidig ansiktsspasm, även känd som hemifacial spasm, är en neurologisk störning som orsakar oönskade, ofrivilliga kontraktioner och spasmer i musklerna på ena sidan av ansiktet.
Kramp i de stora eller medelstora hjärtkransartärerna.
En motorisk störning i matstrupen kännetecknad av bröstsmärtor och svårigheter att svälja (dysfagi). Orsaken är inte klarlagd. Kraftiga, icke framdrivande sammandragningar utösta av sväljning förekommer, särskilt hos äldre.
En ergotalkaloid som verkar sammandragande på livmodermuskulatur och glatt muskulatur.
Ett kliniskt syndrom karakteriserat av anfall av bröstsmärta i vila med samtidigt övergående höjning av ST-segmentet i elektrokardiogrammet, men med bevarad arbetskapacitet.
Alla de muskler som medverkar till att ge uttryck åt ansiktet, inklusive dem som försörjs av facialisnerven och är fästa vid och ger rörelse åt ansiktshuden.
Blinkningar med eller kramp i ögonlocken pga spasmer i musculus orbicularis oculi. Syn. blefarospasm.

Bronkialspasm är en medicinsk term som refererar till en abnorm contraction eller spasmer av de glatta musklerna i de bronkiala luftvägarna i lungorna. Detta orsakar en snävare passage för luften att flöda in och ut från lungorna, vilket kan leda till andnöd, hosta och/eller bröstsmärtor. Bronkialspasmer kan vara ett tecken på sjukdomar som astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).

Medicinskt sett kan en "kramp" definieras som oväntat, ofrivilligt och plötsligt sammandragning eller kontraktion av en muskel eller en grupp av muskler. Krampar kan orsakas av ett brett spektrum av medicinska tillstånd, såsom neurologiska sjukdomar, elektrolytbrist, skador och vissa läkemedel. De kan också uppstå som en reaktion på intensiv fysisk aktivitet eller utmattning. I vardagligt tal används termen "kramp" ofta för att beskriva en kraftig smärta eller spasmer i magmuskulaturen, men medicinskt sett är det inte samma sak som en muskelkramp.

En "kramp hos spädbarn" (i medicinsk terminologi känd som "neonatala krampanfall") definieras som oväntade och ofrivilliga muskulära kontrakturer hos barn under 28 dagars ålder. Dessa kontrakturer kan vara lokala eller generella, och de kan variera i intensitet och varaktighet. Neonatala krampanfall kan ha många olika orsaker, inklusive infektion, metabola störningar, strukturella hjärnskador och genetiska abnormaliteter. Det är viktigt att diagnostisera och behandla orsaken till krampanfallen så snart som möjligt för att förebygga skada på barnets hjärna och nervsystem. Behandlingen kan innefatta medicinsk behandling, som antiepileptika läkemedel, och i vissa fall kan ytterligare terapeutiska åtgärder vara nödvändiga.

"Halvsidig ansiktsspasm" är en medicinsk term som refererar till en form av muskelsammandragning i ansiktet på ena sidan. Det orsakas vanligtvis av en skada eller en sjukdom i den del av hjärnan som styr ansiktsmusklerna, kallad facialisnerven.

Symptomen på halvsidig ansiktsspasm innebär att det drabbade ansiktet blir slappare och/eller mer uttryckslöst på den ena sidan, och det kan vara svårt att blinka eller smila på den sidan. I vissa fall kan det även förekomma smärta i ansiktsmusklerna.

Halvsidig ansiktsspasm kan behandlas med läkemedel som lindrar muskelspasmer, men i allvarliga fall kan operation vara nödvändig.

Kranskärlskramp, även känt som angina pectoris, är ett tecken på att hjärtat inte får tillräckligt med syre. Det orsakas vanligtvis av en förträngning eller åderförkalkning (ateroskleros) i de artärer som förser hjärtmuskulaturen med blod. När hjärtat arbetar hårt under ansträngning, upphettning eller emotionell stress kan det leda till smärta eller obehag i bröstet, vanligtvis bakom sternum (bröstbenet). Kranskärlskramp kan också orsaka andningssvårigheter, svimning, yrsel, illamående och svettningar. I allvarliga fall kan det leda till hjärtinfarkt eller hjärtstillestånd.

Esophageal spasm, också känt som esofaguskramp, är en medicinsk term som refererar till oönskade, abnorma och ofta smärtsamma kontraktioner av musklerna i matstrupen (esofagus). Det finns två huvudtyper av esofageal spasm:

1. Nonspecific esophageal motor disorder (NEMD): Denna typ kännetecknas av oregelbundna, högfrekventa kontraktioner av matstrupen utan någon underliggande neurologisk orsak. Dessa kontraktioner kan vara så starka att de förhindrar nedkomsten av mat och vätska från munhålan till magen.

2. Diffus esophageal spasm (DES): Denna mer ovanliga typ kännetecknas av starka, oregelbundna kontraktioner över en längre sträcka av matstrupen. Dessa kontraktioner kan orsaka smärta bakom bröstbenet och ibland förväxlas med hjärtattacker.

Båda typerna av esofageal spasm kan vara besvärliga och leda till symptom som sväljningssvårigheter, smärta, opasslighet och återflöde av mat och vätska (gastroesophageal reflux).

Ergonovine är ett syntetiskt ämne som är relaterat till den aktiva substansen i kväveväxten, ådön. Det används vanligen som läkemedel efter förlossning för att hjälpa till att stänga upp moderkakan (placentan) och minska blödningar. Ergonovine är en typ av medicin som kallas oxytocinergic agonist, vilket betyder att det efterliknar effekterna av ett hormon som heter oxytocin i kroppen.

I medicinsk terminologi kan ergonovine definieras som följer:

Ergonovine (ergometrin) är en syntetisk ergolin-derivat och oxytocinergic agonist som används för att behandla postpartum blödningar genom att stimulera kontraktioner av livmodern. Det verkar genom att binda till oxytocinreceptorer i livmodern och utlösa en kontraktil respons, vilket hjälper till att stänga upp moderkakan och minska blödningar efter förlossning. Ergonovine kan ges som injektion eller oralt och bör användas under medicinsk övervakning på grund av potentialen för högt blodtryck och andra biverkningar.

'Variantangina' är ett medicinskt begrepp som refererar till en form av instabil angina pectoris, även känd som obeståndsmässig bröstsmärta. Denna typ av smärta orsakas vanligtvis av en temporär nedsättning av blodflödet till hjärtmuskulaturen på grund av spasmer i koronarartärerna, de artärer som förser hjärtat med syre- och näringsriktigt blod.

Vid variantangina är smärtorna ofta relaterade till specifika aktiviteter eller situationer, såsom exponering för kyla, emotionell stress eller efter ansträngning. Smärtan kan också uppstå i vila och tenderar att vara mer intensiv än vid stabil angina pectoris.

Det är viktigt att notera att variantangina ofta orsakas av en speciell typ av koronarspasm, som kallas prinzmetalangina eller vasospastisk angina. Denna tillstånd kan behandlas med läkemedel som dilaterar (vidgar) artärerna och förhindrar spasmer, såsom kalciumantagonister och nitroglycerin. I vissa fall kan invasiva procedurer, såsom koronarangiografi och ballongdilatation, vara nödvändiga för att behandla den underliggande orsaken till spasmerna.

'Ansiktsmuskler' (eng. "facial muscles") är en grupp av muskel i ansiktet som kontrollerar individens mimika och uttryck. De är specialiserade för att ansluta till huden istället för ben, vilket gör det möjligt för oss att uttrycka känslor genom att röra pannan, ögonbrynen, ögonen, munnen och kinderna. Det finns totalt 43 muskler i ansiktet som alla kontrolleras av de underliga delarna av huvudets nervsystem.

Blepharospasm är en neurologisk störning som kännetecknas av ofrivilliga, repetitiva och krampslående kontraktioner eller spasmer i de muskler som kontrollerar ögonlocken. Detta orsakar ofta att ögonlocken sluts tätt, vilket kan vara störande eller handikappande för den drabbade personens vardagliga aktiviteter såsom sening, arbete och social interaktion. I allvarliga fall kan spasmerna vara så frekventa att ögonlocken har svårt att öppnas överhuvudtaget.

Blepharospasm kan vara idiopatisk, det vill säga utan en känd orsak, eller sekundär till andra sjukdomar eller skador på centrala nervsystemet. Idiopatisk blepharospasm är vanligare hos äldre kvinnor och antas bero på abnormaliteter i hjärnbarken eller subtanska strukturer som styr ögonmuskulaturen. Sekundär blepharospasm kan orsakas av en rad olika sjukdomar, till exempel Parkinsons sjukdom, multiple skleros, trauma eller vissa läkemedelsbiverkningar.

Vid behandling av blepharospasm används ofta botulinumtoxin-A (Botox) som injiceras direkt i de drabbade musklerna för att lindra spasmerna och underlätta ögonlockens rörelser. Andra behandlingsalternativ kan innefatta läkemedelsbehandling, neurochirurgi eller kombinationer av dessa metoder beroende på sjukdomens svårighetsgrad och individuella omständigheter.

Lämplig medicinsk behandling, som kan innefatta paracetamol, hypoxi, bronkialspasm, yrsel, huvudvärk, hypertoni, muskelvärk, ...
Fexofenadinhydroklorid (5-10 mg/kg peroralt) hämmade antigeninducerad bronkialspasm hos sensibiliserade marsvin samt hämmade ...
Andning med väsande ljud (bronkialspasm), andningssvårigheter (dyspné), åtstramningskänsla i halsen. * Rodnad i huden ( ...
... eftersom ibuprofen har rapporterats orsaka bronkialspasm, urtikaria eller angioödem hos sådana patienter. ...