Den bukspottkörteln är en exokrin oglandulär organ som producerar och sekreterar flera enzymer inklusive amylas, lipas och trypsin involverade i digestionen av kolhydrater, fett och protein i mag-tarmkanalen.
Bukspottkörteltransplantation (Pankreastransplantation) är en medicinsk proceduren där en frisk bukspottkörtel från en leverantör transplanteras till en mottagare som har insjuknat i diabetes och har utvecklat komplikationer relaterade till sjukdomen, såsom njurskada. Detta kan hjälpa mottagaren att upprätthålla normalt blodsockernivå och förbättra deras kvalitet på livet, men operationen innebär också risker och komplikationer som måste vägas mot potentiala fördelar.
"Pancreas, exokrin" refererar till den del av pankreas som utsöndrar digestiva enzymer som hjälper till att bryta ned näringsämnen så att de kan absorberas i tarmen.
Bukspottkörteltumörer, också kända som levercancer eller hepatocellulära carcinom (HCC), är maligna neoplasier som utvecklas från hepatocyterna i bukspottkörteln.
Bukspottkörtelsjukdomar (Pancreatic diseases) refer to a range of medical conditions that affect the structure and function of the pancreas, an essential gland located in the abdomen that plays a crucial role in digestion and regulation of blood sugar levels. These conditions can include inflammation (pancreatitis), infection, trauma, cancer, genetic disorders, and autoimmune diseases, among others. Symptoms may vary depending on the specific condition but often include abdominal pain, nausea, vomiting, weight loss, and changes in bowel movements. Early diagnosis and appropriate treatment are essential to manage these conditions effectively and prevent potential complications.
Bukspottkörtelgångarna, även kända som Gallgångar, är tubliknande strukturer som transporterar gallan från levern och bukspottkörteln till twölvefingertarmen, där den hjälper till att bryta ned fett i matspjälkningsprocessen.
En konstgjord bukspottkörtel är en artificiell substitutionsbehandling som består av en mekanisk pump och en insulinreservoar, antingen i form av en ihopsydd kapsel eller en implanterad injiceringsport, som används för att leverera insulin till kroppen hos personer med diabetes typ 1 och i vissa fall diabetes typ 2 som inte svarar på annan behandling. Detta ersätter funktionen hos den naturliga bukspottkörteln, som inte längre producerar tillräckligt med insulin.
Bukspottkörtelinflammation, också känt som pankreatit, är ett tillstånd där bukspottkörteln blir inflammerad och skadad. Detta kan orsakas av en överdriven aktivering av digestiva enzymer som produceras i bukspottkörteln själv. Till följd av denna överaktivering kan det uppstå en irritation och inflammation i organet, vilket kan leda till smärta, ömhet och i vissa fall allvarliga komplikationer som blodförgiftning eller livshotande skador på bukspottkörteln.
Oregelbundna mikroskopiska bildningar av strängar av endokrina celler, spridda i hela bukspottkörteln bland de exokrina kärnorna. Varje cellö är omgiven av bindvävsfibrer och genomsatt av ett nätverk av kapillärkärl. Det finns fyra huvudtyper av celler. De talrikaste betacellerna (50-80%) utsöndrar insulin. Alfaceller (5-20%) utsöndrar glukagon. PP-celler (10-35%) utsöndrar pankreaspolypeptid. Deltaceller (ca 5%) utsöndrar somatostatin.
Pancreatectomy är ett kirurgiskt ingrepp där delar eller hela underlivsdrüsen (bauhspeck), även kallad pancreas, tas bort. Det finns olika typer av pankreatektomier beroende på vilken del av gällande organ som behöver tas bort. Till exempel kan en total pankreatektomi innebära att man tar bort hela underlivsdrüsen, medan en partiell pankreatektomi innebär att endast en del av den tas bort. Detta kan användas som behandling för olika sjukdomar eller skador på underlivsdrüsen, såsom cancer eller kronisk pankreatit.
En grupp amylolytiska enzym som klyver stärkelse, glykogen och närbesläktade alfa-1,4-glukaner. EC 3.2.1.-.
Ansamling av histologiskt normal vävnad på "fel" plats.
Pankreaskarcinom, duktalt, definieras som malign tumör i den huvudsakliga producenten av pankreassaft, det duktala pankreasekretoriska systemet, även känt som exokrin pankreascancer. Det utgör cirka 90% av alla pankreascancer och har vanligtvis en mycket dålig prognos på grund av sin aggressiva tumörtillväxt och svåra symtom, ofta i ett sen skede av sjukdomen.
"Bukspott (latin: crachat) är slem som produceras och samlas i lungornas luftrör och hals, vilket kan innehålla bakterier och andra skadliga partiklar. Det kan vara ett tecken på en respiratorisk infektion eller lungsjukdom."
En bukspottkörtelcysta är en cystisk formation i bukspottkörteln, som kan vara congenital eller acquired. Den kan vara asymptomatisk eller orsaka symtom beroende på storleken och platsen. Behandlingen kan bestå av observation, dränering eller kirurgiskt avlägsnande beroende på omständigheterna.
Ceruletide är ett peptidhormon som utvinns från svalgets slidkörtel (glandula inferior) hos oxar och andra idisslare. Det består av 15 aminosyror och har en stark kontraktil verkan på glatt muskulatur, särskilt i gallgången och tarmarna. Ceruletide används ibland som läkemedel för att behandla gallblåsebesvär och tröga matsmältningsrör.
Ett bukspottkörtelhormon som utsöndras av Langerhansöarnas alfaceller. Det är en rak polypeptid med 29 aminosyror (molekylvikt 3550 D) som spelar en viktig roll i regleringen av blodsockerhalten, ketonomsättningen och flera andra biokemiska och fysiologiska förlopp.
Ett proteinhormon som utsöndras av bukspottkörtelns betaceller. Insulin har en avgörande roll i regleringen av sockeromsättningen, där det främjar cellernas förbrukning av glukos. Det spelar även en viktig roll för omsättningen av proteiner och lipider. Insulin används som läkemedel för hålla insulinberoende diabetes mellitus under kontroll.
Sekretin är ett hormonellt peptidhormon som frisätts från särskilda celler (sekretinceller) i tunntarmen och stimulerar produktionen av tarmt fluor, särskilt bikarbonat, för att neutralisera magsyra som släpps ner från magsäcken.
Insulinproducerande celler, också kända som beta-celler, är celler som finns i de klusterformade grupperingar som kallas Langerhanska öarna i bukspottkörteln. Dessa celler har en viktig funktion i kroppen genom att producera, lagra och sekreterar insulin, ett hormon som hjälper till att reglera blodsockernivåerna. När blodsockernivåerna stiger efter en måltid, svarar beta-cellerna genom att släppa ut insulin i blodomloppet, vilket i sin tur signalerar till celler i kroppen att ta upp och använda glukos som energikälla. Dessa celler är därför av central betydelse för att upprätthålla homeostas i kroppens glukosnivåer och för att förhindra hyperglykemi, ett tillstånd som kan leda till diabetes om det inte behandlas.
En peptid av 33 aminosyror som utsöndras från slemhinnan i den övre delen av tarmen, och som också återfinns i det centrala nervsystemet. Den orsakar sammandragning av gallblåsan, frigörande av exokrina bukspottskörtelenzymer och påverkar andra funktioner i mag-tarmkanalen. Kolecystokinin kan vara mättnadsförmedlare.
Pancreatic polypeptide (PP) is a hormone that is produced and released by the pancreas, specifically by the scattered PP cells in the islets of Langerhans. It plays a role in regulating several physiological functions, including appetite, gastric emptying, and pancreatic exocrine secretion. PP is a 36-amino acid polypeptide that was first identified in 1979. It is released into the circulation in response to food intake, particularly protein-rich meals, and its levels increase after vagal stimulation or insulin-induced hypoglycemia. PP acts on specific receptors in the central nervous system and peripheral tissues to modulate various physiological responses, including satiety, gastrointestinal motility, and pancreatic enzyme secretion.
Pankreatikoduodenektomi, även känt som Whipple-operationen, är en komplex bukoperation där man tar bort huvudet på underlivets bukspjälle (pancreas), gallgången, duodenum (den första delen av tunntarmen) och delar av magen. Ofta utförs operationen som behandling för pankreatiska cancer eller neuroendokrina tumörer i bukspjället. Efter operationen ansluts de kvarvarande delarna av gallgången, magen och tunntarmen till varandra så att maten fortfarande kan transporteras från magsäcken till tarmarna.
Kronisk bukspottkörtelinflammation (chronic pancreatitis) är ett tillstånd där bukspottkörteln (pancreas) blir inflammerad och skadad under en längre tidsperiod, vanligen över sex månader eller längre. Detta kan leda till smärta, problem med matspjälkningen och ökad risk för komplikationer som diabetes och cancer i bukspottkörteln. Orsakerna till kronisk bukspottkörtelinflammation kan variera, men de vanligaste orsakerna är alkoholmissbruk och rökning. Andra orsaker kan inkludera genetiska faktorer, gallvägsproblem och vissa sjukdomar som Celijaki. Behandlingen av kronisk bukspottkörtelinflammation kan omfatta smärtlindring, förändringar i kosten, ersättning av enzym och ibland även operation.
En multilokulär tumör med mucinutsöndrande epitel. Typen återfinns oftast i äggstockarna, men förekommer även i bukspottkörteln, blindtarmen och, sällan, retroperitonealt samt i urinblåsan. Den anses ha låg malignitet.
Ett adenokarcinom som producerar avsevärda mängder mucin.
En cystisk tumör i äggstockarna, innehållande en tunn, klar, gulaktig serös vätska och varierande mängder fast vävnad, och som är många gånger mer elakartad än mucinöst cystadenom. Den kan uppträda som en enda isolerad tumör, parvilokulärt eller multilokulärt. Den är ofta dubbelsidig och papillär, och cystorna kan variera avsevärt i storlek.
'Acinar cells' refer to the type of cells that form the acini, which are small sac-like structures at the ends of the secretory ducts in exocrine glands such as the pancreas and salivary glands. These cells are responsible for producing and releasing digestive enzymes or other secretory products into the duct system that ultimately delivers them to their target sites, such as the lumen of the gastrointestinal tract in the case of the pancreas. Acinar cells have a distinctive morphology with a polarized organization and abundant secretory granules containing the enzymes or other products they produce.
Diabetes mellitus kännetecknad av brist på insulin, plötslig debut, svår hyperglykemi, snabbt tilltagande ketoacidos, och död, om inte insulinbehandling sätts in. Sjukdomen kan uppträda i alla åldrar, men är vanligast hos barn och ungdomar. Syn. typ 1 diabetes.
En elakartad tumör som uppkommer i racemösa (druvklaseliknande) körtlars celler, särskilt spottkörtlarna. Acinärcellskarcinom (av lat. acinus, bär) är väl differentierade och står för ca 13 % av de ca ncerformer som uppkommer i öronspottkörteln (parotis). I ca 16 % av fallen följer lymfkörtelmetastaser. Det är inte ovanligt att tumörer och metastaser återkommer flera år efter behandlingen. Denna ca ncerform kan förekomma i alla åldersgrupper, och är vanligast hos kvinnor. Syn. acinär cancer.
Tunntarmens översta del.
En godartad tumör i Langerhans cellöar som kan förekomma varsomhelst i bukspottkörteln. Kan orsaka hyperinsulinism eller Zollinger-Ellisons syndrom.
Somatostatin är ett hormon och neuropeptid som hämmar sekretion och motilitet i mag-tarmkanalen, samt har effekter på flera andra fysiologiska processer som glukosmetabolism, immunförsvar och nerveuppslagning. Det produceras naturligt i kroppen, främst i hypotalamus och tarmarna. Somatostatin binder till specifika receptorer och utövar sin verkan genom att hämma utsöndringen av andra hormoner som gastrin, sekretingranulocyt-hormon (GHRH), insulin, glukagon och samt neurotransmittorers frisättning.
Histokemiskt påvisande av immunreaktiva ämnen med hjälp av märkta antikroppar.
"Langerhans cells are specialized immune cells found in the epidermis of the skin and mucous membranes. In the context of transplantation, Langerhans cells can play a role in the rejection of transplanted tissue or organs. They have the ability to present antigens from the donor tissue to the recipient's immune system, triggering an immune response that can lead to rejection. Therefore, strategies to modulate or deplete Langerhans cells during transplantation are being explored to improve transplant outcomes."
Trypsinogen är ett proenzym, även känt som zymogen, som bildas i bukspottkörteln och transporteras via gallgången till tolvfingertarmen. När trypsinogen aktiveras genom att spjälkas av enteropeptidaser i duodenum konverteras det till trypsin, ett enzym som hjälper till att bryta ner proteiner i mag-tarmkanalen under digestionen.
Bukspottkörtelhormoner, också kända som enterohormoner, är hormoner som produceras och secreteras av enteroendokrina celler i tarmen. Dessa hormoner har en rad funktioner, inklusive reglering av matspjälkning, glukoshomöostas, sätt hungern och känslan av mättnad, samt immunmodulering. Exempel på bukspottkörtelhormoner inkluderar serotonin, gastrin, secretin, cholecystokinin (CCK), glukagon-somatomstatin-like peptid (GLP)-1 och -2, och peptid YY (PYY).
Prekursor till kymotrypsin.
Icke-invasiv diagnosmetod för åskådliggörande av bukspottkörtelgångarna och gallgångarna. Tekniken uppvisar god känslighet vad gäller utvidgningar, förträngningar och avvikelser i gångarna.
Proteiner som kodas av homeoboxgener och som uppvisar strukturella likheter med vissa prokaryota och eukaryota DNA-bindande proteiner. Homeodomänproteiner medverkar i regleringen av genuttryck i samband med morfogenes och utveckling.
Fiberoptisk endoskopi avsedd för undersökning och kanylering av Vaters ampull via tolvfingertarmen, så att bukspottkörtel- och gallvägssystem skall kunna visualiseras genom retrograd tillförsel av kontrastmedel. Endoskopisk sfinkterotomi av Vaters papill (papillotomi) kan härvid utföras.
Glucagonproducerande celler, också kända som α-celler, är en typ av celler som finns i insulinföreningen (isläkten) i bukspottkörteln. Deras främsta funktion är att producera och sekretera glucagon, ett hormon som hjälper till att reglera blodsockernivåerna i kroppen. När blodsockernivåerna sjunker aktiveras α-cellerna och släpper ut glucagon, som i sin tur stimulerar levern att frisätta glukos i blodet för att höja dess nivåer.
Bukspottkörtelinflammation med akut vävnadsdöd, även känd som akut pankreatit, är en plötslig och allvarlig inflammatorisk tillstånd av bukspottkörteln som orsakas av aktivt enzymutsläpp från cellerna i bukspottkörteln, vilket leder till självförstöring och nekros (död) av bukspottkörtelvävnaden.
Ett antibiotiskt ämne som produceras av olika Streptomycesarter. Det hämmar enzymatisk aktivitet inkluderande glutamin och används som antitumör- och immunsuppressivt medel.
En elakartad, cystisk eller medelhård tumör, som oftast uppträder i äggstockarna. I sällsynta fall kan en fast förekomma. Tumören kan uppkomma ur ett mucinöst cystadenom eller vara malign från början. Cystorna är klädda med cylinderepitelceller. Hos andra former består epitelvävnaden av flera lager med celler som helt förlorat sin normala struktur. Hos de mer odifferentierade tumörerna kan ses skikt eller öar av tumörceller som uppvisar mycket små likheter med ursprungsstrukturen.
Cancer i Langerhans cellöar.
Ultraljudsundersökning av inre organ med en ultraljudstransduktor, som t ex kan vara kopplad till ett fiberoptiskt endoskop. I endosonografi omvandlar transduktorn elektroniska signaler till ljudpulser eller kontinuerliga vågor och fungerar även som mottagare för reflekterade ljudvågor inifrån organet. I ett audiovisuellt-elektroniskt gränssnitt omvandlas de inkommande ekosignalerna till en form som teknikerna kan tolka. Förfarandet får inte förväxlas med endoskopi, där ett särskilt instrument, endoskop, används. "Endo-"
En elakartad cancerform kännetecknad av bildande av talrika, oregelbundna, fingerliknande utskott av fibröst stroma, täckta av ett lager neoplastiska epitelceller.
En pankreatisk pseudocysta är en encapsulerad, fluidfylld struktur som bildas som komplikation till akut eller kronisk pankreatit, vanligen efter en pancreasskada med utgjutning av pankreassaft in i omgivande vävnader. Pseudocystan saknar epitelceller i sin vävnadskapsel, till skillnad från en äkta cysta som lining av epitelceller har. De flesta pseudocystorna upptäcks genom bilddiagnostik och kan behandlas konservativt om de är små och asymptomatiska, medan större eller symptomatiska pseudocystor kan kräva dränering, vanligen endoskopisk eller kirurgisk.
Endokrina celler är celler som producerar och sekreterar hormoner direkt in i blodomloppet, istället för att transportera substanser via ett specifikt glandens utsöndringsrör eller ledningssystem. Dessa celler finns ofta grupperade tillsammans och bildar endokrina körtlar, såsom hypofysen, sköldkörteln och bukspottkörteln. Hormonerna som produceras av endokrina celler har en varierad uppsättning funktioner, inklusive reglering av metabolism, homeostas, tillväxt och reproduktion.
En godartad tumör i äggstockarna.
Tomografimetod som utnyttjar datorberäkning för framställning och återgivande av röntgenbilder.
Ett karcinom härrörande från körtelvävnad eller vars celler bildar tydliga körtelliknande strukturer. Adenokarcinom kan klassificeras i enlighet med de mönster cellerna bildar.
Ett enzym i hydrolasklassen som katalyserar reaktionen mellan triacylglycerol och vatten till diacylglycerol och en fettsyraanjon. Det produceras av körtlar i tungan och av bukspottkörteln och inleder nedbrytningen av fetter i födan. EC 3.1.1.3.
Det innersta av embryots tre groddbladslager. Syn. entoderm.
"Organogenese" refererer til den biologiske proces, hvor organer dannes i et levende væsen under utviklingen av embryonet eller fosteret. Dette inkluderer differentieringen og specialiseringen av bestemte celler, som organisere seg i komplekse strukturer for å forme de forskjellige organene i kroppen, så som hjertet, lungene, leveren og hjernen. Organogenese starter tidlig under embryonal utvikling og kan fortsette opp til fødselen eller endda etter fødselen alt efter den specifikke art og organet.
En godartad tumör som uppstår ur körtelepitelvävnad, i vilken ansamlingar av cystisk vätska bildas. I vissa fall kan stora delar av, eller till och med hela, tumören bestå av cystisk massa.
Tolvfingertarmstumörer, även kända som duodenumtumörer, är sällsyna cancerartade tillväxtar som utvecklas i tolvfingertarmen (duodenum), en del av det smala tarmsystemet (tjocktarm, tunntarm och tolvfingertarm) i mag-tarmsystemet.
Glukos - den sockerart genom vilken kolhydrater transporteras med blodet, uppgår normalt till en halt av 3,5-5,6 mmol/l. Vid onormalt låg koncentration föreligger hypoglycemi, vid onormalt höga halter hyperglycemi. Syn. dextros; druvsocker.
Cystic tumors are abnormal growths that can be benign or malignant, characterized by the presence of one or more fluid-filled sacs called cysts, which can contain various materials such as mucin or serous fluids, and are classified based on the type of cells that line the cysts, including mucinous (producing mucin) or serous (producing serous fluid) types.
In medicine, 'tissue distribution' refers to the way a drug or other substance is distributed throughout the body's various tissues and organs after it has been administered. This distribution can be influenced by several factors, including the chemical properties of the substance, blood flow to different tissues, and the presence of transporters or binding sites in the tissue. Understanding tissue distribution is important for predicting a drug's efficacy and safety profile, as well as for identifying potential targets for therapy.
I medicinsk terminologi, refererer 'Vaters ampull' til den forsnævring, der findes ved sammenløbet af leverens og bugspytkirtlens smalleste dele, hvorpå de to kropsdele udvider sig igen. Denne ampullus, der er opkaldt efter den tyske anatom Johann Christian Friedrich Hölder (1745-1775), også kendt under navnet Lorenz Heister (1683-1758), indeholder en lille muskel, der hjælper med at kontrollere afstrømningen fra bugspytkirtlen og leveren. Vaters ampull er et vigtigt anatomisk område, da den ofte er involveret i forskellige sygdomme, herunder galresten-sygdomme og visse typer af kræft.
En godartad tumör i bukspottkörtelns betaceller. Insulinom utsöndrar ett överflöd av insulin, vilket leder till hypoglykemi.
Experimentellt framkallad diabetes mellitus genom tillförsel av olika diabetogena medel eller genom borttagande av bukspottkörteln.
Alkoholbedingad bukspottkörtelinflammation, eller pancreatitis, är en inflammation i bukspottkörteln som orsakas av kroniskt överkonsum av alkohol.
Bristande genomflöde i tolvfingertarmen.
Cellyteproteiner som binder kolecystokinin (CCK) med hög affinitet och utlöser intracellulära processer som påverkar cellers beteende. Kolecystokininreceptorer aktiveras av gastrin samt CCK-4, CCK-8 och CCK-33. Aktiveringen framkallar utsöndring av amylas från acinära bukspottkörtelceller, syra och pepsin från magslemhinnans celler och sammandragning av pylorus (nedre magmunnen) och gallblåsan. Vilken roll den stora mängden CCK-receptorer har i det centrala nervsystemet är inte klarlagd.
Stort organ i bukhålan med flera viktiga ämnesomsättningsfunktioner.
"RNA (Ribonucleic acid) är ett ensträngat nucleotidmolekylt som fungerar som genetisk budbärare i celler, transportierande genetisk information från DNA till ribosomer under protein syntesprocessen."
I en enskild mening kan 'Symkalid' definieras som ett läkemedel eller en substans som används för att orsaka kontraktioner (sammanförande av muskelvävnad) i gallgångarna, vilket hjälper till att frisätta och transportera gallfettsyra från levern till tarmen. Detta kan vara användbart för att behandla vissa gallvägsrelaterade sjukdomar som exempelvis gallsten eller funktionella gallgångskramper (biliar spasm).
Druvsocker. En primär energikälla för levande organismer. Sockret förekommer naturligt i frukter och växter, och används terapeutiskt i vätska och för näringstillförsel.
Organspecificitet är ett begrepp inom immunologi och patologi som refererar till att ett visst patogen, toxin eller terapeutisk behandling har en preferentiell affinitet och skada mot ett specifikt organ eller vävnad i kroppen. Detta beror ofta på att det aktiva ämnet riktar in sig på speciella receptorer eller antigen som är unika för den angripna strukturen. Organspecificitet kan ses vid sjukdomar såsom autoimmuna störningar, infektioner och cancer, där skadan begränsas till ett visst organ eller en viss typ av cell.
En serinproteinashämmare som används för behandling av pankreatit, spridd blodlevring (DIC), och som antikoagulant vid hemodialys. Medlet hämmar de hydrolytiska effekterna av trombin, plasmin och kallikrein, men inte kymotrypsin och aprotinin.
De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten under en organisms utvecklingsstadier.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
"Sekretionshastighet" refererar till mängden sekret som produceras och utsöndras från en körtel per tidsenhet. Det kan appliceras på olika kroppsliga system, såsom speicheldrüsor (spottkörtlar), levern och lungorna. I en enkel mening: "Sekretionshastigheten är hastigheten på sekretering av ett specifikt sekret från en körtel."
Laboratoriemöss som framställts från ett genmanipulerat ägg eller däggdjursembryo.
En elakartad tumörform som uppstår i körtelepitelvävnad, i vilken bildas ansamlingar av cystsekret. De neoplastiska cellerna visar olika grader av anaplasi och invasivt förlopp, och lokal utbredning och metastaser förekommer. Cystadenokarcinom utvecklas ofta i äggstockarna, där man känner igen pseudomucinösa och serösa typer.
Njurtransplantation är en medicinsk procedure där en fungerande njure från en donator transplanteras till en mottagare vars egen njure inte fungerar korrekt, oftast på grund av njurssvikt. Detta åtgärd utförs vanligtvis som en operation och efter operationen behöver mottagaren livslång medicinsk behandling för att förhindra avstötning av den nya njuren. Njurtransplantation är ofta en behandlingsalternativ för patienter med slutstadium njursvikt, istället för att vara beroende av dialysbehandlingar.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Fortskridande begränsning av utvecklingsförmågan och tilltagande specialisering av funktioner som sker under embryots utveckling och som leder till bildandet av specialiserade celler, vävnader och org an.
En grupp av organ som sträcker sig från munnen till ändtarmen och vars uppgift är att bryta ned föda, ta upp näringsämnen och eliminera avfallsprodukter. Hos människor omfattar matsmältningssystemet mag-tarmkanalen och tillhörande körtlar (lever, gallvägar, bukspottkörtel).
"Organförvaring är den process där organ, som har tas bort från en donator, lagras och transporteras under kontrollerade förhållanden med syfte att bevara deras funktionella integritet och vitalitet till dess de används för transplantation eller forskning."
I en enkel mening kan transaktionsfaktorer (TF) definieras som en grupp proteiner som reglerar genuttryck genom att binde till specifika DNA-sekvenser och påverka transkriptionen av angränsande gener. De aktiverar eller stänger av genuttrycket beroende på cellens behov och omgivning. Transaktionsfaktorer spelar därför en viktig roll i cellulär differentiering, homeostas och patologiska tillstånd, inklusive cancer.
Ett transplantats överlevnad i värden, faktorer som är ansvariga för överlevnaden och förändringar i transplantatet i samband med dess tillväxt i värden.
Pancreatic stellate cells (PSCs) are a type of mesenchymal cell found in the pancreas. They are known for their role in the normal maintenance and repair of the pancreatic tissue, but they can also contribute to the development and progression of pancreatic diseases such as pancreatitis and pancreatic cancer. In response to injury or inflammation, PSCs become activated and transform into a myofibroblast-like phenotype, which is characterized by increased proliferation, migration, and the production of extracellular matrix components. This leads to fibrosis, which can impair pancreatic function and contribute to disease progression. PSCs also interact with pancreatic cancer cells and promote their growth, survival, and invasion, making them a potential target for the treatment of pancreatic cancer.
Hastigt påkommen och relativt kortvarig sjukdom.
"Tolvfingertarmens sjukdomar" refererar till ett brett spektrum av medfödda eller förvärvade tillstånd som drabbar tolvfingertarmen (duodenum), den första delen av tunntarmen. Dessa sjukdomar kan variera från strukturella abnormaliteter, funktionella störningar, till inflammatoriska eller infektionsrelaterade tillstånd. Exempel på tolvfingertarmens sjukdomar inkluderar Crohns sjukdom, celiaki, duodenit, gastroesofageal refluxsjukdom (GERD), Zöllinger-Ellison-syndrom och Meckels divertikel, samt anatomiska avvikelser som duodenalstenos och duodenalulcus.
Sjukliga tillstånd i magen.
"bHLH-proteiner (basic helix-loop-helix proteins) är en typ av transkriptionsfaktorer som innehåller ett välbevarat domän bestående av en basisk region följt av en aminosyrasekvens med två α-helixar som är separerade av en variabel loop. De spelar en central roll i reguleringen av cellulär differensiering, proliferation och apoptos under embryonal utveckling och adulthood."
Proglukagon är en biologiskt aktiv peptid som bildas när prohormonet preproglukagon spjälkas under ledning av proteasen PC1/3 i L-celler i tarmen. Proglukagon kan sedan klippas upp ytterligare och ge upphov till olika peptider, bland annat glukagon-like peptide-1 (GLP-1) och glukagon-like peptide-2 (GLP-2), som båda har viktiga hormonella funktioner i kroppen. GLP-1 är involverad i regleringen av blodsockernivåer och matintag, medan GLP-2 spelar en roll för tillväxt och hälsa på tarmens slemhinna.
Wistar rats are an outbred albino strain of laboratory rats that are widely used in biomedical research due to their genetic diversity and generalizability of research findings to humans.
Den proteinhaltiga delen av bukspottkörtelsten (pankreatolit) hos patienter med pankreatit.
I medicinen kan "organstorlek" referera till det fysiska utrymmet eller volymen som ett visst organ tar upp inne i kroppen. Detta mäts ofta i centimeter (cm) för längd och bredd, och i kubikcentimeter (cm3) eller gram (g) för volym respektive vikt. Organens storlek kan variera beroende på en rad faktorer, inklusive ålder, kön, genetiska faktorer och olika hälsotillstånd. I vissa fall kan avvikande organstorlekar vara ett tecken på patologi eller sjukdom.
Ospecifiserade tumörer eller cancer i de endokrina körtlarna.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
Här avses tamhund, Canis familiaris, med omkring 400 raser och tillhörande rovdjursfamiljen Canidae. De finns överallt i världen och lever tillsammans med människor.
Ett adenokarcinom som bildar fingerliknande utskott av vaskulärt bindväv, täckt med neoplastiskt epitel, som skjuter in i cystor eller kaviteter i körtlar eller folliklar. Det uppträder oftast i äggst ock och sköldkörtel.
En heterogen grupp av sjukdomstillstånd med glukosintolerans som gemensam nämnare.
En mestadels elakartad glukagonutsöndrande tumör som utvecklas ur bukspottkörtelns alfaceller. Dess typiska symtom är en distinkt, vandrande hudrodnad (erythema migrans), viktminskning, inflammerad munslemhinna (stomatit), tunginflammation (glossit), diabetes mellitus, aminosyrabrist (hypoaminoacidemi) och normokrom anemi.
"Karboxypeptidase A" er en type karboxypeptidase, som er en gruppe enzymer som bryter ned proteiner ved å klippe av specifikke aminosyrer fra deres carboxyl-ende. Karboxypeptidase A spesifikt klipper av hydrofobe og aromatiske aminosyrer, som f.eks. fenylalanin, tyrosin og tryptofan, fra proteiner og peptider. Dette enzym er syntetisert som en inaktiv form, zymogen, kalt "prokarboxypeptidase A", og aktiveres ved at bli klippet av andre proteaser i magen.
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.
Streptozocin är ett läkemedel som används huvudsakligen för att behandla ovanligt artiga cancerformer, såsom insulinom och viscera karzinoidtumörer. Det är en antibiotisk medel som är specifikt giftig för beta-celler i pancreaset och används därför för att förstöra delar av pancreaset hos patienter med insulinom. Streptozocin injiceras intravenöst under medicinsk övervakning på grund av riskerna för njur- och lever skador som läkemedlet kan orsaka.
Endoscopic Ultrasound-Guided Fine Needle Aspiration (EUS-FNA) är en medicinsk procedur där en smal, böjlig tub med en ultraljudssond och en finnål monterad på änden introduceras genom munnen eller rectum till nära belägna organ som lever, bukspottkörtel, tarmsäck, lungor och lymfknutor. Genom att använda ultraljud för att guida nålen kan läkaren ta en mycket smal vävnadsprov (aspiration) från ett av de näraliggande organen eller tillståndet som ska undersökas. Denna provtagning kan hjälpa till att ställa en diagnos, planera behandling och/eller övervaka svar på behandling för olika sjukdomar som cancer och inflammation.
Alla djur som ingår i familjen Suidae, knubbiga, kortbenta och allätande däggdjur med tjock hud och borstliknande pälshår, förhållandevis lång nos och liten svans. Hit hör släktena Babyrousa, Phacochoerus (vårtsvin) och Sus, till vilket hör det vanliga tamsvinet (Sus scrofa).
En bukspottkörtelfistel är en anormal, tunn tunnel (förbindelse) mellan bukspottkörteln och ytan eller ett annat organ, genom vilken kan bukspott läcka ut.
En immunreaktion med både cellulära och humorala inslag, riktad mot ett allogent transplantat, vars vävnadsantigen inte är kompatibla med mottagarens.
Neuroendocrine tumors (NETs) are abnormal growths that develop in the neuroendocrine cells, which are responsible for releasing hormones into the bloodstream regulating various body functions. These tumors can occur in different organs throughout the body, but they are most commonly found in the lungs and digestive system. NETs can be benign or malignant and may cause symptoms due to hormone overproduction or tissue invasion. Early detection and appropriate treatment are essential for improving outcomes in patients with neuroendocrine tumors.
Ven som vid mjältporten förenar ett flertal små vener från magen, bukspottkörteln, mjälten och tarmkäxet.
Inbred rodent strains are genetically identical populations of rats that are produced by repeatedly breeding closely related individuals over many generations, leading to a high degree of homozygosity and predictable genetic traits, which make them valuable tools in biomedical research for studying gene function, disease mechanisms, and therapeutic interventions.
Tumörer eller cancer i matspjälkningssystemet.

Den bukspottkörteln (pancreas) är en glandulär organs situerad i bakre delen av bukhålan. Den har två huvudsakliga funktioner:

1. Exokrin funktion: Den producerar och sekreterar en alkalisk juice, som innehåller enzymer som hjälper till att bryta ned proteiner, kolhydrater och lipider i mag-tarmkanalen.
2. Endokrin funktion: Den innehåller cellgrupperingar kända som Langerhans' öar, som producerar hormoner såsom insulin, glukagon och somatostatin, vilka hjälper till att reglera blodsockernivåerna.

Så en medicinsk definition av 'bukspottkörtel' är: En glandulär organs i bukhålan med exokrin och endokrin funktion som producerar enzymer för nedbrytning av näringsämnen och hormoner för reglering av blodsockernivåer.

En bukspottkörteltransplantation är en medicinsk proceduren där en ny, frisk bukspottkörtel transplanteras till en patient vars egen bukspottkörtel inte fungerar korrekt. Detta kan ske på grund av sjukdomar som typ 1-diabetes, cystisk fibros eller cancer. Den nya körteln kan komma från en levande donator, oftast en nära anhörig, eller en död donator.

Transplantationen innebär att patienten får en fungerande bukspottkörtel som kan producera hormoner och enzymer som behövs för kroppens normala funktion. Detta kan hjälpa till att lindra symtomen av den ursprungliga sjukdomen och förbättra patientens livskvalitet. Emellertid medför transplantationen också en risk för komplikationer som avstötningsreaktioner, infektioner och biverkningar av immunsuppressiva läkemedel som behövs för att förhindra avstötningsreaktioner.

Exokrina pankreas är den del av pankreas som producerar och sekreterar digestiva enzymer som hjälper till att bryta ned näringsämnen i maten. Exokrina pankreas består av Langerhans' celler, som utsöndrar insulin och glukagon, samt acinuskärlor, som producerar enzymer som lipaser, amylaser och proteaser. Dessa enzymer transporteras via canalaiculer till duodenum, där de hjälper till att bryta ned fetter, kolhydrater och protein i maten.

"Bukspottkörteltumörer" refererar till cancer som utvecklas i bukspottkörteln (pankreas). Det finns två huvudsakliga typer av pankreascancer: exokrin tumörer och endokrina tumörer.

Exokrina tumörer, även kända som duktala adenocarcinomer, är den vanligaste typen av bukspottkörteltumörer och utgör ungefär 95% av alla fall. De utvecklas vanligtvis i de exokrina cellerna som producerar enzymer som hjälper till vid digestionen.

Endokrina tumörer, även kända som neuroendokrina tumörer (NET), är ovanligare och utgör ungefär 5% av alla fall. De utvecklas i de endokrina cellerna som producerar hormoner, såsom insulin och glukagon.

Symptomen på bukspottkörteltumörer kan variera beroende på tumörtyp och storlek, men kan inkludera viktminskning, smärta i övergången mellan magen och ryggen, illamående och kräkningar, gulsot (icterus) och förstoppning. Behandlingen beror på tumörtyp, storlek och om det har spridit sig eller inte, men kan inkludera kirurgi, strålbehandling, cellgiftsbehandling (chemotherapi) och målinriktad behandling som tar itu med specifika molekyler i cancercellerna.

Bukspottkörtelsjukdomar, eller pankreatit, är medicinska tillstånd som berör bukspottkörteln (pancreas) och kan delas in i akuta och kroniska former.

Akut pankreatit definieras som en plötslig inflammation av bukspottkörteln, vanligtvis orsakad av gallsten eller alkoholmissbruk. Andra orsaker kan inkludera vissa läkemedel, infektioner och skador. Symptomen på akut pankreatit kan vara mycket smärtsamma och innefatta plötslig buksmärta i övergumpen, illamående, kräkningar, feber och ökad hjärtfrekvens.

Kronisk pankreatit definieras som en långvarig inflammation av bukspottkörteln, oftast orsakad av alkoholmissbruk eller genetiska faktorer. Symptomen på kronisk pankreatit kan vara mindre akuta än de hos akut pankreatit, men kan inkludera buksmärta, diarré, onormal viktstörning och störningar i fettsyrans absorption. Kronisk pankreatit kan också leda till komplikationer som diabetes och mag-tarmsjukdomar.

Behandlingen av bukspottkörtelsjukdomar beror på typen och svårighetsgraden av sjukdomen, men kan innefatta smärtlindring, intravenös vätskebehandling, näringsstöd, kirurgi och mediciner för att reducera magsaftproduktionen. För kronisk pankreatit kan behandlingen också inkludera en speciell diet och livsstilsförändringar.

Den medicinska termen för "bukspottkörtelgångar" är "Ductus pancreatici". Ductus pancreatici är de små gångar eller kanaler som transporterar digestiva enzymer och sekretion från bukspottkörteln (pancreas) till tolvfingertarmen (duodenum). Det finns huvudsakligen två typer av bukspottkörtelgångar: den huvudsakliga bukspottkörtelgången (Ductus pancreaticus major) och accessoriska bukspottkörtelgångarna (Ductus pancreatici accessorii). Den huvudsakliga gången mynnar vanligtvis i tolvfingertarmen tillsammans med gallgången, medan de accessoriska gångarna mynnar direkt i tarmsystemet.

En konstgjord bukspottkörtel, också känd som en pankreasartificiell, är en medicinsk apparatur som används för att hjälpa till att ersätta funktionen hos en defekt eller avlägsnad bukspottkörtel. Den konstgjorda bukspottkörteln består vanligtvis av två delar: en pumppump som levererar insulin och andra hormoner direkt in i kroppen, samt en kateter som placeras i mag- eller tarmkanalen för att leverera digestiva enzymer när de behövs.

Den konstgjorda bukspottkörteln är vanligtvis reserverad för personer med svår typ 1-diabetes, som inte kan kontrolleras med insulinsprutor, samt för personer som har drabbats av svåra komplikationer orsakade av bukspottkörtelinflammation (pankreatit) eller bukspottkörteltumörer.

Bukspottkörtelinflammation, också känd som pancreatit, är en medicinsk tillstånd där bukspottkörteln blir inflammerad. Detta orsakas vanligtvis av en överdriven aktivering av de enzymer som bukspottkörteln producerar för att bryta ned föda i tarmen. När dessa enzymer aktiveras inuti bukspottkörteln, istället för i tarmen, kan de skada vävnaden och orsaka inflammation.

Det finns två typer av bukspottkörtelinflammation: akut pancreatit och kronisk pancreatit. Akut pancreatit är en plötslig och allvarlig sjukdom som kan kräva omedelbar vård, medan kronisk pancreatit utvecklas gradvis över tid och kan orsaka permanenta skador på bukspottkörteln.

Orsakerna till bukspottkörtelinflammation kan vara många, men de vanligaste orsakerna är alkoholmissbruk och gallsten. Andra orsaker kan inkludera vissa läkemedel, infektioner, skador och vissa arvsfaktorer.

Symptomen på bukspottkörtelinflammation kan variera beroende på om det är en akut eller kronisk form av sjukdomen. Till de vanligaste symtomen hör smärta i magtrakten, illamående, kräkningar och feber. I allvarliga fall kan bukspottkörtelinflammation leda till komplikationer som blodförgiftning, andningssvårigheter, diabetes och svårartad magblödning.

Langerhans celler är typen av dendritiska celler som finns i huden och epitelgeweben. De utgör ett viktigt bestånddel i immunförsvaret genom att presentera antigen till T-celler och initiera en immunrespons. Langerhans cellöar är speciella strukturer som finns i epidermis, den yttre delen av huden, där de sitter mellan keratinocyterna. Deras huvudfunktion är att fagocytera främmande partiklar och proteiner, bryta ner dem till små peptider och presentera dessa för T-celler i lymfknutor. På det sättet hjälper de till att identifiera och eliminera patogener som tränger in i kroppen genom huden.

Pankreatektomi är en kirurgisk procedure där man tar bort hela eller delar av pancreas, det vill säga bukspottskörteln. Det finns två huvudtyper av pankreatektomier: total pankreatektomi och partiell pankreatektomi.

Vid en total pankreatektomi tas hela pancreaset bort, inklusive gallgången och tolvfingertarmen. Denna procedure utförs vanligtvis när patienten har pankreascancer som har spridit sig till omgivande vävnad eller när patienten har en chronic pancreatitis som inte svarat på andra behandlingsformer.

Vid en partiell pankreatektomi tas endast en del av pancreaset bort, vanligtvis den delen som innehåller tumören eller den skadade vävnaden. Detta kan vara fallet vid behandling av mindre allvarliga fall av pancreascancer eller inflammation i pancreas.

Efter en pankreatektomi kan patienten ha ökad risk för diabetes och malabsorption, eftersom pancreas producerar hormonet insulin och enzymer som hjälper till att bryta ned näringsämnen i mag-tarmsystemet. Dessa komplikationer behandlas vanligtvis med livsstilsförändringar, mediciner och kostförändringar.

I'm sorry for any confusion, but "Amylaser" is not a medical or scientific term. It seems like it might be a combination of the words "amylase," which is a type of enzyme, and "laser," which is a device that produces light in an intense, narrow beam. If you have any questions about amylases or lasers, I would be happy to help clarify those concepts for you!

Amylases are enzymes that break down complex carbohydrates, such as starch and glycogen, into simpler sugars like glucose. There are several types of amylases, including salivary amylase (also known as ptyalin), which is produced in the salivary glands, and pancreatic amylase, which is produced in the pancreas. These enzymes help with the digestion of carbohydrates in the body.

Lasers, on the other hand, are devices that produce light in an intense, narrow beam. They are used in a wide variety of applications, including surgery, dentistry, and industrial cutting and welding. Lasers work by producing light at a specific wavelength, which can be absorbed by certain materials to cause a chemical or physical change. For example, in laser surgery, the laser light is absorbed by the tissue, causing it to heat up and cut or coagulate.

I den medicinska kontexten betyder "koristom" att använda en substans eller behandling som har en positiv effekt eller fördel för individen, ofta i form av en läkemedel eller terapi. Det kan hjälpa att lindra symtom, förbättra funktion eller öka livskvalitet.

Emellertid bör koristom alltid vägas upp mot potentiala risker och biverkningar, och skall endast användas under ledning av en legitimerad vårdpersonal som kan övervaka effekterna och justera behandlingen som behövs.

Pankreaskarcinom, duktalt, också känt som duktal adenocarcinom, är en typ av cancer som utgår från den del av bukspjälsdrüsen (pancreas) som producerar enzymer för matspjälkningen. Detta är den vanligaste formen av pankreascancer och utgör ungefär 85-90% av alla fall. Duktalt pankreascancer börjar ofta i de små gångarna (duktus) som transporterar enzymer och andra sekretioner från bukspjälsdrüsen till tarmen.

Cancern växer vanligtvis långsamt, men den kan ändå sprida sig tidigt till omgivande vävnader och lymfkörtlar samt metastasera till avlägsna delar av kroppen, särskilt levern och lungorna. Symptomen på duktalt pankreascancer kan vara vaga och inkluderar viktminskning, magsmärtor, illamående, kräkningar, förstoppning och gulsot (icterus). Diagnos ställs vanligtvis genom en kombination av bilddiagnostik, som computed tomography (CT) eller magnetic resonance imaging (MRI), och biopsi. Behandlingen består ofta av kirurgiskt ingrepp, strålbehandling och/eller kemoterapi, beroende på cancerstadiet och allmänt tillstånd hos patienten.

'Bukspott' er en betegnelse for søvnapa, som er en tilstand hvor et individ svier under søvnen og ofte spytter op slim. Den tekniske term for bukspott er 'sialorré'. Sialorré kan være forårsaget af forskellige medisinske tilstande, herunder neurologiske lidelser eller strukturelle problemer i mundhulen.

En bukspottkörtelcysta, också känd som en pancreas cyst, är en cystisk formation i bukspottskörteln. Det kan vara en av följande typer:

1. Retentionscyst: Orsakas av en obstruktion i bukspottkörtelns gångsystem, vilket leder till uppsamling och utvidgning av sekreten inuti körtlarna.
2. Serös cystadenom: En benign tumör som består av cystor fyllda med klar vätska.
3. Mucinös cystadenom: En tumör som producerar slem (mucin) och kan vara både godartad (benign) eller elakartad (malig).
4. Intraduktal papillär mucinös neoplasi (IPMN): En förlängd cystisk tumör i bukspottkörtelns gångsystem som producerar slem. Den kan vara av låggradig, intermediär eller höggradig elakartadhet.
5. Solid pseudopapillärt tumör: En mycket ovanlig tumör som kan vara både godartad och elakartad.

Det är viktigt att notera att många små cystor i bukspottkörteln kan vara av ingen klinisk betydelse, medan större cystor eller cystor med speciella drag kan behöva vidare undersökning och eventuell behandling.

Ceruletide är ett peptidhormon som initialt isolerades från gallblåsan hos grisar. Det består av 13 aminosyror och utsöndras till gallgångarna för att stimulera kontraktioner hos gallblåsan och öka sekretionen av gallvätskan från levern. Ceruletide har också visat sig ha en viss effekt på matsmältningssystemet, där det kan orsaka kramp i tarmsystemet och öka sekretionen av mag-tarm-vätskor.

I medicinskt hänseende har ceruletide använts för att behandla gallblåsebesvär, såsom gallsten eller funktionella störningar i gallblåsan. Men på grund av biverkningarna som krämpor och diarré är det inte längre vanligt förekommande inom klinisk praktik.

I medicinska sammanhang kan ceruletide definieras som följer:

Ceruletide, även kallat cerulein, är ett peptidhormon med 13 aminosyror som utsöndras från gallblåsan hos grisar. Det stimulerar kontraktioner i gallblåsen och ökar sekretionen av gallvätska från levern. Ceruletide kan också orsaka kramp i tarmsystemet och öka sekretionen av mag-tarm-vätskor. Det har använts för att behandla gallblåsebesvär, men på grund av biverkningarna är det inte längre vanligt förekommande inom klinisk praktik.

Glukagon är ett hormon som produceras i bukspottkörteln och har en viktig roll i kroppens energibalans. Glukagon stimulerar frisättningen av glukos (socker) från levern till blodet, särskilt när blodsockernivåerna är låga. Detta hjälper till att höja blodsockernivåerna och ge kroppen den energi som behövs. Glukagon verkar genom att aktivera en signalsubstans, cAMP, i målceller, vilket leder till att levern omvandlar glykogen (ett kolhydrat) till glukos.

Insulin är ett hormon som produceras och sekreteras av de betaceller som finns i bukspottkörteln (pancreas). Det spelar en central roll i regleringen av blodsockernivåerna i kroppen. När vi intagit kolhydrater från maten bryts dessa ner till glukos i tarmen, som sedan absorberas in i blodet. Denna ökning av blodglukoskoncentrationen orsakar betaceller att släppa ut insulin, vilket stimulerar celler runt om i kroppen (i synnerhet lever-, muskel- och fettceller) att ta upp glukosen från blodet och använda den som energikälla eller lagra den som glykogen eller fettsyror. På så sätt hjälper insulin till att hålla blodsockernivåerna i balans och förhindrar att de stiger allt för högt. Insufficiens av insulin orsakar diabetes typ 1, medan resistans mot insulins effekter kan leda till diabetes typ 2.

Sekretin är ett hormonellt peptidhormon som utsöndras från S-celler i tarmens slemhinna. Det stimulerar produktionen och sekretion av alkaliska mag-tarm-saft i duodenum (den första delen av tunntarmen) för att neutralisera den sura maginnehållet som passerat genom magsvalgväggen. Sekretinet leder också till ökad produktion och sekretion av enzymrika tarmsaft från bukspottskörteln (pancreas). Detta hjälper till att bryta ned näringsämnen så att de kan absorberas i tunntarmen.

Insulinproducerande celler, också kända som beta-celler, är en typ av celler som finns i de Langerhansiska öarna i bukspottkörteln. Deras huvudsakliga funktion är att producera, lagra och sekretera insulin, ett hormon som reglerar blodsockernivåerna genom att hjälpa kroppen att använda glukos som energikälla. När blodsockernivåerna stiger efter en måltid, svarar beta-cellerna genom att sekretera insulin, vilket i sin tur leder till att celler i kroppen absorberar glukosen från blodet. Vidare kan beta-celler även producera och sekretera andra hormoner som C-peptid och amylin.

Kolecystokinin (CCK) är ett hormon och neurotransmittor som produceras i tunntarmen och gallblåsan hos däggdjur. Det utsöndras i samband med matintag, särskilt vid konsumtion av fet mat, och har flera funktioner relaterade till digestionen.

CCK orsakar kontraktioner av gallblåsan, vilket hjälper till att släppa ut gallan in i tarmen för att underlätta fettupptaget. Det stimulerar också produktionen av enzymer i bukspottkörteln och kan påverka sättet som mat intas genom att orsaka känslor av mättnad. Dessa effekter gör att CCK är viktigt för den normala mag-tarmfunktionen och kan spela en roll i regleringen av aptit och kroppsvikt.

Pancreatic polypeptide (PP) är ett hormon som produceras i bukspjälkens (pancreas) så kallade PP-celler, vilka finns i de små körtelklasar som omger de större Langerhanss cellklasarna. PP-cellerna tillhör de neuroendokrina cellerna och utsöndrar hormonet i samband med matintag.

PP har flera funktioner, men dess främsta roll är att hämma den enzymatiska sekretionen från bukspjälkens exokrina del samt minska gallgångens tonus och motilitet (rörelse). Detta bidrar till en optimal kontroll av den enzymatiska processen som sker under nedbrytningen av maten i tarmen.

Även om pancreatisk polypeptid inte har direkta kliniska tillämpningar, kan mätningar av PP-nivåer användas som ett komplementärt verktyg vid diagnostisering och monitorering av neuroendokrina tumörer i bukspjälken.

Pankreatikoduodenektomi, även känt som Whipple operation, är en komplex bukoperation som utförs för att behandla olika sjukdomar i buken, främst cancer i huvudet på pancreas samt i gallgången och/eller tolvfingertarmen (duodenum). Under operationen avlägsnas delar av flera organ: huvudet på pancreas, tolvfingertarmen, böjarna i magen, galblåsan och regionala lymfkörtlar. De kvarvarande delarna av pancreas, magen och tarmkanalen ansluts sedan till varandra igen för att återställa näringsupptaget.

Det är en omfattande operation med en längre tids recovery, men den kan vara livräddande eller mycket förbättrande för vissa patienter med svåra sjukdomar i detta område.

Chronische Bauchspeicheldrüsenentzündung, auch bekannt als chronische Pankreatitis, ist eine Entzündung der Bauchspeicheldrüse, die fortschreitend und oft irreversibel ist. Im Gegensatz zur akuten Pankreatitis, die plötzlich auftritt und sich normalerweise nach einigen Tagen bis Wochen zurückbildet, dauert die chronische Pankreatitis länger als drei Monate an.

Die Hauptursachen für eine chronische Bauchspeicheldrüsenentzündung sind langfristiger Alkoholmissbrauch und Rauchen, obwohl auch andere Faktoren wie genetische Veranlagung, Autoimmunerkrankungen, Gallensteine, anatomische Anomalien und Medikamente eine Rolle spielen können.

Die Symptome der chronischen Bauchspeicheldrüsenentzündung sind Schmerzen im Oberbauch, die oft in den Rücken ausstrahlen, Durchfall, Übelkeit, Erbrechen, Gewichtsverlust und Blähungen. Die Entzündung kann auch zu Komplikationen wie Diabetes mellitus, Bauchspeicheldrüsenkrebs und chronischen Schmerzen führen.

Die Behandlung der chronischen Bauchspeicheldrüsenentzündung zielt darauf ab, die Symptome zu lindern, Komplikationen zu vermeiden und das Fortschreiten der Erkrankung zu verlangsamen. Die Behandlung umfasst in der Regel eine Ernährungsumstellung, Schmerzmittel, Enzymersatztherapie, Rauchstopp und Alkoholentzug. In einigen Fällen kann auch eine Operation erforderlich sein.

Mucinous cystadenoma is a type of benign (noncancerous) cystic tumor that arises from the epithelial cells lining the abdominal and pelvic organs. These tumors are filled with a gel-like substance called mucin, which is produced by the cells. Mucinous cystadenomas are most commonly found in the ovary, but can also occur in other locations such as the pancreas, appendix, and liver.

Ovarian mucinous cystadenomas are typically large, fluid-filled sacs that can cause abdominal discomfort or pain if they become too large. They are usually slow-growing and do not typically spread to other parts of the body (metastasize). However, in rare cases, these tumors can undergo malignant transformation and develop into cancerous growths called mucinous cystadenocarcinomas.

It is important to note that while mucinous cystadenomas are generally benign, they can still cause symptoms and complications if they become too large or rupture. Therefore, it is recommended to have any suspected ovarian cysts evaluated by a healthcare professional for proper diagnosis and management.

Adenocarcinoma, mucinous is a type of cancer that begins in the glandular cells that line the mucous-secreting glands or organs in the body. In this subtype of adenocarcinoma, the tumor cells produce and release large amounts of mucus, which can accumulate within the tumor and give it a gelatinous or "mucinous" appearance. This type of cancer can occur in various organs, including the colon, rectum, lungs, pancreas, and breast. The prognosis and treatment options for mucinous adenocarcinoma depend on several factors, such as the location and stage of the cancer, as well as the patient's overall health.

"Serous cystadenoma" är en medicinsk term som används för att beskriva en typ av godartad (icke-cancerös) tumör som vanligtvis förekommer i kvinnors äggstockar eller i bukhinnan. Tumören består av cystor fyllda med en klar, vattenlik fluid och är tapetformad, vilket betyder att den har en tunn vävnadslager som täcker insidan av cystorna. Serous cystadenoma är oftast små och orsakar inga symptom, men i vissa fall kan de bli större och orsaka smärta eller andra besvär. I mycket sällsynta fall kan dessa tumörer också bli elakartade (maligna) och sprida sig till andra delar av kroppen.

Acinar cells are the functional units of exocrine glands, which produce and release chemicals in response to specific stimuli. In the pancreas, acinar cells make up the majority of the gland's tissue and are responsible for producing and secreting digestive enzymes into the small intestine through the pancreatic duct. These enzymes help break down food particles into smaller molecules that can be absorbed by the body. Acinar cells have a distinctive morphology, with a polarized structure and secretory granules containing the digestive enzymes. They are stimulated to release their contents by hormones such as cholecystokinin (CCK) and acetylcholine, which are released in response to food intake.

Typ 1-diabetes, også kjent som sukkersyke, er en autoimmun sykdom der betennelsesreaksjonen i kroppen ødeler de celler i bugspytklandet som står for produksjonen av insulin - en hormon som regulerer blodsukkerne. Som et resultat av denne ødelelse kan kroppen ikke produsere nok insulin for å holde blodsukkeret i balance, og det oppstår derfor høye nivåer av sukker i blodet.

Typ 1-diabetes er vanligvis en livslang sykdom som oftest oppdages hos barn, unge voksne og første gangsvis i livet. Den krever behandling med daglige insulinsprøyter eller en insulinpumpe for å holde blodsukkernivåene stabile. En god kontroll av blodsukker er viktig for å forebygge komplikasjoner som kan føre til skader på nerver, nyrer, hjerte og øyene.

Acinärcellskarcinom är en sällsynt och aggressiv form av cancer som utgår från de små körtlar (acinarceller) i bukspottkörteln som producerar digestiva enzymer. Denna typ av cancer tenderar att växa snabbt och sprida sig till andra delar av kroppen, vilket gör den svår att behandla. Symptomen på acinärcellskarcinom kan variera beroende på var cancercellerna har metastaserat, men de vanligaste symptomen inkluderar buksmärtor, viktminskning och aptitlöshet. Behandlingen består ofta av kirurgi, strålbehandling och/eller kemoterapi beroende på cancerstadiet och allmänt hälsotillstånd hos patienten.

Tolvfingertarm, också känd som ilium, är den bredaste och övre av de tre delarna av tarmsystemet hos däggdjur, inklusive människor. Den ligger närmast tarmens början, ändtarmen, och har en genomsnittlig längd på cirka 25 centimeter hos vuxna.

Tolvfingertarmen har en karakteristisk form som liknar ett avlångt "U" eller en treudd, med två laterala flikar (ceca) och en gemensam blindsäck (appendix vermiformis). Cecerna är placerade på höger sida av buken och innehåller mikroflora som hjälper till att bryta ned näringsämnen.

Tolvfingertarmen har en viktig funktion i näringsabsorption, eftersom den innehåller talrika plikplattor (villi) och små blad (mikrovilli) som ökar ytan för absorption av näringsämnen. Dessutom producerar den enzymer som hjälper till att bryta ned kostens kolhydrater, protein och fetter innan de absorberas in i blodet.

En islet cell adenoma är en godartad tumör som utvecklas i de insulinproducerande betacellerna i Langerhansöarna i bukspottkörteln. Denna typ av adenom kan orsaka överproduktion av insulin, vilket kan leda till hypoglykemi (lågt blodsocker). Symptomen på islet cell adenoma inkluder svaghet, tremor, hungern, yrsel och i värsta fall medvetslöshet. Behandlingen för islet cell adenom kan omfatta kirurgiskt avlägsnande av tumören eller medicinsk behandling för att kontrollera insulinnivåerna.

Somatostatin är ett hormon och neurotransmittor som produceras naturligt i kroppen. Det utsöndras bland annat från hypofysen, tarmarna och bukhinnan (perifera nerver). Somatostatin har en inhibiterande effekt på flera kroppsliga processer, till exempel insulin- och glukagonutsöndring i buken samt mag-tarmsystemets motorik. Det används även som läkemedel vid behandling av vissa typer av tumörer, då det kan minska eller stoppa celldelningen hos dessa tumörer.

Immunohistochemistry (IHC) är en teknik inom patologi och histologi som kombinerar immunologiska metoder med mikroskopisk observation för att visualisera specifika proteiner eller antigener i celler eller vävnader. Denna teknik använder sig av specifika antikroppar som är markerade med en fluorescerande markör eller en enzymatisk reaktion, vilket gör det möjligt att lokalisera och identifiera olika typer av celler och strukturer inuti ett vävnadsprov. IHC används ofta som en diagnosmetod inom klinisk medicin för att ställa diagnoser på olika slags cancersjukdomar och andra sjukdomar som är relaterade till specifika proteiner eller antigener.

Långrehnskällöar (Langerhans cells) är ett slags immunceller som finns i huden och slemhinnor. De har en viktig roll i att försvara kroppen mot infektioner genom att presentera främmande antigen till T-celler.

Transplantation av Långrehnskällöar innebär att man tar bort Långrehnskällöar från en donator och placerar dem i en mottagare med avsikt att stärka dennes immunförsvar. Detta kan användas som ett behandlingsalternativ för patienter med svaga immunsystem, till exempel efter en benmärgstransplantation eller vid behandling av vissa autoimmuna sjukdomar.

Transplantationen utförs vanligen genom att injicera donatorns Långrehnskällöar under huden hos mottagaren, där de börjar producera cytokiner och andra signalsubstanser som stärker den lokala immunresponsen. Detta kan hjälpa till att förhindra infektioner och underlätta läkningen av sår eller skador.

Det är viktigt att notera att transplantation av Långrehnskällöar inte är vanligt förekommande och används endast i speciella fall där patienten har en specifik medicinsk behov.

Trypsinogen är ett enzym som produceras i bukspottkörteln och lagras i gallblåsan. När vi äter, frisätts trypsinogen tillsammans med gallan in i tolvfingertarmen där det aktiveras till trypsin genom ett annat enzym kallat enterokinas. Trypsin är ett proteolytiskt enzym som bryter ned proteiner till mindre peptider och aminosyror, vilket underlättar proteinabsorptionen i tarmen. Trypsinogen är således ett proenzym eller zymogen av trypsin.

Bukspottkörtelhormoner, också kända som gastrin, är hormoner som produceras och secretieras av G-cellerna i magsäckens bakre vägg. Dessa hormoner stimulerar frisättningen av mag juice, en syrahaltig vätska som hjälper till att bryta ned maten i magsäcken.

Gastrin har också andra funktioner, inklusive stimulering av cellernas tillväxt och proteinklyvning i magsäcken. Förhöjda nivåer av bukspottkörtelhormoner kan orsaka överproduktion av mag juice, vilket kan leda till symptom som Magkatarr, illamående och kräkningar. Låga nivåer av gastrin kan orsaka magsyrabrist och andra magrelaterade problem.

Kymotrypsinogen är ett proenzym, även kallat zymogen, som när det aktiveras blir enzymet kymotrypsin. Kymotrypsinogen produceras i bukspottkörteln och utsöndras tillsammans med andra digestiva enzymer till tolvfingertarmen där det lagras i den så kallade pankreassaften. När matintaget når tolvfingertarmen aktiveras kymotrypsinogent genom att proteolytiska enzymer som trypsin klipper bort ett peptidbindning och frigör därmed den aktiva delen av enzymet, kymotrypsin.

Kymotrypsin är ett proteolytiskt enzym, vilket betyder att det bryter ned proteiner till mindre peptider och enskilda aminosyror genom att klyva peptidbindningar. Kymotrypsin är specifikt för hydrofoba aminosyror som tyrosin, tryptofan och fenylalanin. Det används också inom medicinsk forskning och diagnostik.

Magnetic Resonance Cholangiopancreatography (MRCP) är en icke-invasiv medicinsk bilddiagnostisk undersökningsmetod som använder sig av kraftiga magnetfält och radiovågor för att producera detaljerade tredimensionella bilder av gallgångar och bukspottkörtelsystemet.

MRCP ger specifika bilder av gallgångarna, bukspottkörteln och angränsande vävnader, vilket gör att läkaren kan diagnostisera en rad olika sjukdomar och störningar i dessa områden. Denna typ av undersökning är speciellt användbar för att upptäcka gallstenar, inflammationer, cystor, tumörer eller andra abnormaliteter i gallgångarna och bukspottkörteln.

MRCP är en säker och smärtfritt procedur som inte använder joniserande strålning, till skillnad från röntgenundersökningar. Den kan vara speciellt användbar när andra bilddiagnostiska metoder har visat ospecifika resultat eller när patienten inte kan genomgå en invasivare undersökning som endoskopisk retrograd khinendoskopi (ERCP).

Homeodomäneproteiner är en typ av transkriptionsfaktorer som binder till DNA och hjälper styra genuttrycket under utvecklingen hos flera olika levande organismer, inklusive djur, växter och svampar. Homeodomäneproteinernas struktur består av en 60 aminosyror lång region, känd som homeodomen, som bildar tre alfa-helixar som kan vecklas runt DNA:t. Denna struktur gör att proteinet kan binda till specifika sekvenser av DNA och hjälpa styra aktiviteten hos närliggande gener. Många homeodomäneproteiner är involverade i utvecklingen av kroppsplanen hos djur, inklusive reglering av organutveckling och celldifferentiering.

Endoscopic Retrograde Cholangiopancreatography (ERCP) är en medicinsk undersökningsmetod som används för att undersöka och behandla problem relaterade till gallgångar och/eller pankreasgångar. ERCP kombinerar endoskopi, en teknik där en flexibel, belyst tub är insatt via munnen och ned i matstrupen, med fluoroskopi, en typ av röntgenundersökning som används för att guida placerandet av en kateter (en tunn, böjlig slang) in i gallgångarna och/eller pankreasgångarna. Kontrastvätska injiceras sedan genom katetern för att fylla och visualisera gallgångarna och/eller pankreasgångarna på röntgenbilderna. ERCP används ofta för att diagnostisera och behandla gallstenar, tumörer, inflammation och andra abnormaliteter i gallgångarna och/eller pankreasgångarna.

Glucagonproducerande celler, även kända som alfa-celler, är en typ av celler som finns i insulinföreningen (isläkten) i bukspottkörteln. Deras huvudsakliga funktion är att producera och sekretera glucagon, ett hormon som hjälper till att reglera blodsockernivåerna i kroppen. När blodsockernivåerna sjunker aktiveras alfa-cellerna och sekreterar glucagon, vilket orsakar en ökning av leverns glukosproduktion och hjälper till att höja blodsockernivåerna igen.

Den medicinska termen för 'Bukspottkörtelinflammation med akut vävnadsdöd' är 'Acute Pancreatitis with Necrosis'.

Acute pancreatitis is a sudden inflammation of the pancreas, which can lead to various complications. Necrosis refers to the death of cells or tissues in the body due to injury or disease. In acute pancreatitis with necrosis, there is widespread damage and death of pancreatic tissue, which can result in severe complications such as infection, organ failure, and even death if not treated promptly and effectively.

Azaserin är ett syntetiskt aminosyra derivat som har använts i forskning för att hämma enzymaktivitet och proteinproduktion in vitro. Den kan även ha potential som ett kemoterapeutikum mot cancer, eftersom den verkar hämmas tumörcellers tillväxt och överlevnad. Azaserin inhibiterar en specifik typ av enzymer, så kallade aminosyra racemaser, vilket påverkar cellers förmåga att syntetisera vissa aminosyror som behövs för att bygga upp proteiner och underhålla celldelning.

Cystadenocarcinoma, mucinous är en sällsynt cancerart som utvecklas i körtelvävnad, särskilt inom bukhålan. Ordet "cystadenocarcinoma" betyder att tumören har både cystiska (fluidfyllda) och solid delar, och är canceroös. "Mucinous" betyder att tumören producerar mycket av ett protein som kallas mucin. Dessa typer av tumörer tenderar att vara stora när de diagnostiseras och kan orsaka smärta eller onormalt tryck på omgivande organ. Cystadenocarcinoma, mucinous kan metastaserara (sprida sig) till andra delar av kroppen och behandlas vanligtvis med kirurgi, strålbehandling och/eller kemoterapi beroende på graden och spridningen av cancern.

"Islet cell carcinoma" er en type av kreft som utvikles i de små kuleformede øyebatterier (isletceller) i buksen. Disse cellene produserer hormoner som hjelper reguliere blodsukkeret, og islet cell carcinoma kan oppstå i en av disse hormonproducerende cellene. Dette type kreften kan være svær å diagnostisere tidlig fordi det ofte ikke viser noen tegn eller symptomer før det har spredt seg til andre områder i kroppen. Islet cell carcinoma kan være godartet eller ondartet, og den ondartede formen kan være vanskelig å behandle effektivt. Behandlingen av islet cell carcinoma kan inkludere kirurgi, strålebehandling, kjemoterapi eller multipl modaliteter alt etter type og stadiet på kreftsjukdomen.

Endosonografi, även känt som endoskopisk ultraljudsundersökning (EUS), är en medicinsk undersökningsmetod där en flexibel tub med en liten ultraljudssond monterad på änden introduceras in i kroppen via munnen eller rakt genom huden. Metoden används för att få detaljerade bilder av inre organ och vävnader, särskilt i mag-tarmkanalen och bukhålan.

Under endosonografi leds ultraljudsvågorna från sonden genom kroppsvävnaderna och reflekteras tillbaka till sonden, vilket genererar en tvådimensionell bild av de undersökta strukturerna. Den höga upplösningen hos endosonografi gör att det är möjligt att upptäcka små vävnadsanomalier och tumörer, samt att ta vävnadsprover (biopsier) för vidare analys.

Endosonografi används ofta för att undersöka misstänkta fall av cancer i mag-tarmkanalen, lever, gallblåsa och bukhinnan, samt för att övervaka behandlingar och efterföljande kontroller.

Papillärt karcinom är en typ av skildrotskörtelcancer (dvs cancer i sköldkörteln). Det är den näst vanligaste formen av sköldkörtelskancer och utgör ungefär 15-20% av alla sköldkörtelskancrar. Papillärt karcinom tenderar att växa långsamt och sprider sig sällan till andra delar av kroppen, vilket gör det till en av de mer behandlingsbara formerna av sköldkörtelskancer.

Papillärt karcinom karaktäriseras av att cancercellerna bildar små, fingerliknande utskott (papiller) inne i sköldkörteln. Dessa celler kan också ha en speciell egenskap att producera ett protein som kallas tyreoideoperoxidas (TPO).

Symptomen på papillärt karcinom kan variera, men de vanligaste symptomen inkluderar:

* En ökad knöl i halsen eller en förändring av en befintlig knöl
* Sväljningsbesvär
* Hosta eller andnöd
* Röstförändringar, såsom raspighet eller heshet

Om papillärt karcinom misstänks på grund av dessa symptom kan en rad olika tester användas för att ställa en diagnos, inklusive:

* Fysisk undersökning av halsen
* Blodprover för att mäta nivåerna av tyreoideahormoner och TPO-proteinet
* Ultraljud av sköldkörteln
* Biopsi, där en liten del av knölen tas bort för undersökning under mikroskop

Om du tror att du kan ha papillärt karcinom eller någon annan form av sköldkörtelsjukdom bör du genast kontakta din läkare.

En pankreatisk pseudocysta är en encapsulerad, fluidfylld accumulation av vätska och nekrotiskt vävnad i buken, som orsakas av en skada på eller sjukdom i bukspottkörteln (pancreas). Det skiljer sig från en äkta cysta, som har en epitelvägg. Pseudocystan uppstår vanligen som en komplikation till akut pankreatit eller kronisk pankreatit, trauma eller annan skada på bukspottkörteln. Symptomen kan variera från smärta i magen eller baken, illamående, kräkningar, aptitlöshet och viktminskning till inga symptom alls. Behandlingen kan bestå av observation, dränering av cystan eller kirurgi beroende på storleken, läge och symtom.

Endokrina celler är celler som producerar och sekreterar hormoner direkt in i blodomloppet. De finns i endokrina körtlar, såsom hypofysen, sköldkörteln, bukspottkörteln och binjurarna, samt spridda i andra vävnader som fettvävnad och tarmsystemet. Hormonerna som produceras av endokrina celler reglerar en mängd olika fysiologiska processer i kroppen, såsom tillväxt, metabolism, immunförsvar och reproduktion.

"Papillary cystadenoma" är en medicinsk term som används för att beskriva en typ av godartig ( icke cancertagen) tumör som vanligtvis utvecklas i körtlar i kroppen, särskilt i äggstockarna eller sköldkörteln. Tumören karakteriseras av cystor (fluidfyllda säckar) och papiller (fingerliknande utväxter) som bildas inuti cystorna.

I de flesta fallen är papillary cystadenoma ofarliga, men de kan i vissa fall växa till en betydande storlek och orsaka symtom såsom smärta eller onormalt magevju. I dessa fallen kan kirurgiskt avlägsnande vara nödvändigt.

Det är viktigt att notera att om papillary cystadenoma inte behandlas korrekt, finns det en liten risk för att den kan bli cancertagen över tid. Därför bör alla misstänkta fall av tumörer undersökas och övervakas av en läkare.

"Datortomografi" er en medisinsk undersøkelsesmetode som bruker stråling for å oppnå detaljerede, tvidimensjonale skanninger av kroppen. Metoden kalles også "computertomografi" eller blot "CT".

I en CT-skanning passerer en fin strålebunde gjennom kroppen i mange forskjellige vinkler, mens en datamaskin registrerer de resulterende skråkkryssene av skinnene. Disse dataene brukes deretter for å generere tvidimensjonale bildekserieser av det undersøkte området.

CT-skanning gir ofte mer detaljert og skarp informasjon enn tradisjonelle røntgenundersøkelser, særlig når det gjelder å avdekke skader, tumorer eller andre abnormaliteter i viktige strukturer som hjernen, hjertet, lungene og karsystemet.

Noe av fordelene med CT-skanning inkluderer:

* Høy grad av detaljeringsgrad og skarphet
* Snarlighet i utførelsen
* Mulighet for å identifisere en bred vifte av medisinske tilstander

Noe av ulemperne inkluderer:

* Bruk av ioniserende stråling, som kan øke risikoen for kreft i lengre sikt
* Relativt høy dosis stråling j rentforhold til tradisjonelle røntgenundersøkelser
* Mulighet for allergiske reaksjoner på kontrastmidlene som ofte brukes under skanningen.

Adenocarcinom är en typ av cancer som utvecklas i körtlar (glandulära celler), vilket innebär att den oftast uppstår i epitelvävnad, det yttre skiktet av celler som täcker huden och de flesta av kroppens ytor. Adenocarcinom är en underkategori till carcinom och kan drabba olika organ, såsom bröst, prostata, tarmsystem, lungor, sköldkörtel och livmoder. Karaktäristiskt för adenocarcinom är att tumörcellerna bildar klumpar eller tubulära strukturer som liknar körtlar. Dessa tumörer kan vara lokaliserade till den drabbade strukturen, men har också potentialen att metastasera (spridas) till andra delar av kroppen.

'Lipase' är ett enzym som bryter ned lipider (fett) i mindre delar, så kallade fettsyror och glycerol. Detta sker som en del av den normala matspjälkningen i mag-tarmkanalen. Lipaser produceras naturligt i människokroppen, främst i bukspottkörteln och i mindre utsträckning i magsäcken, tarmen och speichelsen.

Abnormt höga nivåer av lipas kan indikera på sjukdomar som akut bukspottkörtelinflammation (pancreatitis) eller annan skada på bukspottkörteln.

'Endoderm' är ett medicinskt begrepp som refererar till den inre av de tre germinativa blad som bildas under embryonal utveckling hos däggdjur. Det är det innersta lagret av celler i gastrula-stadiet och kommer att bli den embryonala källan till många av de inre organen, inklusive lungorna, levern, bukspottkörteln och tarmarna.

Endoderm bildar också en del av det gastrointestinala systemet, såsom matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen och kikhostblåsan. Det är viktigt att notera att endoderm inte inkluderar nervsystemet eller muskler, som istället utvecklas från ectoderm och mesoderm.

'Organogenese' refererer til den biologiske prosess, hvor organer dannes i et levende væsen. Det er en del af den mere generelle proces med fosterdannelse, kaldet embryogenese. Under organogenesen differeres cellerne og dele af cellerne specifikt ud til at danne de strukturer, der bliver til de forskellige organer i kroppen, såsom hjertet, lungerne, leveren og hjernen. Denne proces starter tidligt i fosterdannelse og kan fortsætte op til fødslen eller endda længere hen ad livet alt efter, hvilket organ der udvikles.

"Cystadenoma" er en medisinsk betegnelse for en godartet tumor (dvs. en vokselvækst som normalt ikke spreder seg til andre dele av kroppen) som utvikler seg i overflateepitelen i en kirtel. Disse tumørene kan oppstå noen steder i kroppen, men de er særlig vanlige i ovarien og leveren.

En cystadenoma inneholder ofte mange små fluidsfillede blærer (cyster) og kan vokse til en betydelig størrelse hvis den ikke behandles. Selv om de fleste cystadenaomar er godartede, kan de i noen tilfeller bli ondartet og overgå til en slags kirteltumør kalt "cystadenocarcinoma".

Symptomer på en cystadenoma kan variere alt etter størrelsen og plasseringen av tumøren, men de inkluderer ofte smerte i området der tumøren er lokalisert, forstyrrelser i tarm- eller urinveisfunksjonen, vanskeligheter med å spise og vekttap. Hvis du tenker at du kan ha en cystadenoma, bør du søke medisinsk veiledning umiddelbart.

En tolvfingertarmstumör (duodenum carcinoid) är en ovanlig form av neuroendokr pankreastumör. Det handlar om en tumör i tolvfingertarmen, den första delen av tjocktarmen, som bildas i de neuroendokrina cellerna. Dessa celler producerar hormoner och andra signalsubstanser som kan påverka andra kroppsfunktioner.

Tolvfingertarmstumörer är ofta små och slowväxande, men kan i vissa fall metastaserat (spridit sig) till levern eller lymfkörtlarna. Symptomen på en tolvfingertarmstumör kan variera beroende på storleken och om tumören har spridit sig eller inte. Vid små tumörer kan symptomen saknas, medan större tumörer kan orsaka symtom som illamående, kräkningar, buksmärtor, diarré och blod i avföringen.

Behandlingen för tolvfingertarmstumörer innebär ofta kirurgiskt avlägsnande av tumören, men om tumören har spridit sig kan även andra behandlingsmetoder behövas, till exempel medicinellt behandling med somatostatinanaloger eller kemoterapi.

'Blodsocker' er en medisinsk betegnelse for sukkerkoncentrasjonen i blodet, og måles typisk i millimol pr. liter (mmol/L) eller milligram pr. déciliter (mg/dL). Det er også kjent som blodglukosen. Normal verdier for blodsocker ligger vanligvis mellom 4,0 og 5,5 mmol/L etter en 8-timers fasten, men variasjoner kan forekomme alt etter individet og alderen. Høye blodsockerverdi kan være ein indikator for diabetes eller andre medisinske tilstander.

'Tumörer, cystiska, mucinösa och serösa' är begrepp inom patologi och onkologi som hänvisar till olika typer av vävnadsväxtsformationer i kroppen.

1. Tumörer: Allmänt sett är en tumör en abnorm värktillväxt av celler eller vävnad i eller på kroppen. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna). Godartade tumörer växer långsamt och är lokaliserade till en viss plats, medan elakartade tumörer kan sprida sig till andra delar av kroppen.

2. Cystiska tumörer: Dessa är säckformiga strukturer fyllda med vätska eller luft. De kan vara godartade eller elakartade och förekommer ofta i organ som levern, lungorna och sköldkörteln.

3. Mucinösa tumörer: Dessa tumörer producerar en slem-liknande substans känd som mucin. De kan vara godartade eller elakartade och förekommer ofta i tarmarna, lungorna och äggstockarna.

4. Serösa tumörer: Dessa tumörer producerar en serös vätska, som liknar klar vätska i en blåsa. De kan vara godartade eller elakartade och förekommer ofta i äggstockarna, testiklarna och bukhinnan.

Det är värt att notera att dessa typer av tumörer inte nödvändigtvis är ömsesidigt uteslutande, och en tumör kan ha egenskaper hos mer än en kategori.

'Vävnadsdistribution' (på engelska: 'tissue distribution') refererar till hur ett ämne, såsom en läkemedelssubstans eller en kemisk förorening, fördelas och distribueras inom olika vävnader i ett levande organism. Detta omfattar hur substansen absorberas, transporteras och utsöndras i kroppen, och hur mycket som ansamlas i varje typ av vävnad. Vävnadsdistributionen påverkas av en rad faktorer, inklusive farmakokinetiska egenskaper hos substansen (som absorption, distribution, metabolism och elimination), samt specifika interaktioner mellan substansen och vävnader eller celler i kroppen. Det är viktigt att förstå vävnadsdistributionen av en substans för att bedöma dess säkerhet, effektivitet och potentiala bieffekter som läkemedel, eller för att utvärdera riskerna relaterade till exponering för kemiska föroreningar.

'Vaters ampull' eller 'ampulla hepatopancreatica' är den del av tarmkanalen där gallgången och bukspottkörtelgången mynnar ut. Den består av en expansion av de två gångarna, som bildar en slags mixningskammare innan de mynnar ut i tolvfingertarmen (duodenum). Ampullan är uppkallad efter den tyske anatomiprofessorn Abraham Vater.

Insulinom är ett sjukligt tillstånd orsakat av en benign (godartad) tumör i betacellerna i bukspottkörteln, som producerar insulin. Tumören orsakar överproduktion och översekretion av insulin, vilket kan leda till hypoglykemi (lågt blodsocker). Symptomen på insulinom inkluder svält, tremor, yrsel, sömnlöshet, förvirring, synproblem och i värsta fall medvetslöshetsstörningar. Insulinom diagnostiseras vanligtvis genom blodprov och avbildande tester som CT-scan eller MRI. Behandlingen består ofta av kirurgiskt avlägsnande av tumören, vilket normalt leder till en fullständig bot.

"Experimental diabetes" is not a widely recognized or formally defined medical term. However, it generally refers to the study of diabetes (a group of metabolic disorders characterized by high blood sugar levels) in a laboratory setting using experimental models such as cell cultures, animal models, or human tissue samples. These experiments aim to understand the pathophysiology of diabetes, identify new therapeutic targets, and develop novel treatments for the disease.

In this context, "experimental" implies that the research is conducted in a controlled environment using scientific methods and techniques to test hypotheses and generate data to advance our understanding of diabetes. The findings from experimental studies can provide valuable insights into the underlying mechanisms of diabetes and contribute to the development of more effective therapies for people with diabetes.

Alkoholbetingad bukspottkörtelinflammation, eller pancreatitis, är en medicinsk tillstånd där bukspottskörteln blir inflammerad som en direkt följd av alkoholkonsumtion. Detta sker när alkoholen i mag-tarmkanalen når bukspottkörteln och orsakar skada på dess celler.

Symptomen på alkoholbetingad bukspottkörtelinflammation kan variera från milda till allvarliga, och inkluderar smärta i magen eller övre delen av buken, illamående, kräkningar, feber, accelererat hjärtslag och svårigheter att äta. I allvarliga fall kan inflammationen leda till komplikationer som blodförgiftning, vätskeansamling i buken och skador på bukspottkörtelns celler, vilket kan orsaka diabetes eller svår näringsbrist.

Behandlingen av alkoholbetingad bukspottkörtelinflammation innefattar vanligen vila, en strikt diet och smärtstillande medel. I allvarliga fall kan patienten behöva intuberas eller få intravenös vätskebehandling. Det är också mycket viktigt att undvika alkohol för att förebygga ytterligare skador på bukspottkörteln.

Duodenal stenosis refers to a narrowing or stricture of the duodenum, which is the first part of the small intestine. This condition can be congenital or acquired and can lead to various symptoms such as abdominal pain, vomiting, and difficulty with digestion. The narrowing can be caused by various factors including scar tissue from inflammation or injury, tumors, or structural abnormalities present at birth. Treatment options depend on the underlying cause and severity of the stenosis and may include endoscopic dilation, surgery, or medication.

Kolecystokininreceptorer (CCK-receptorer) är receptorproteiner i cellmembranet som binder kolecystokinin (CCK), ett hormon och neuropeptid som produceras i tunntarmen. När CCK binder till sina receptorer aktiveras en signaltransduktionsväg som leder till diverse fysiologiska effekter, såsom att frisätta enzymer i tarmen för digestionen och att påverka aptiten genom att reducera hungern. Det finns två huvudtyper av CCK-receptorer: CCK-A och CCK-B (eller CCK1 och CCK2) receptorer, som skiljer sig åt i sin struktur och funktion.

Medicinskt sett betyder "lever" det nästa största organet i kroppen och har flera viktiga funktioner. Här är en kort medicinsk definition:

Levern (latin: hepar) är ett vitalt, multipel fungerande organsystem som utför en rad metaboliska, exkretoriska, syntetiska och homeostatiska funktioner. Den primära funktionen av levern är att filtrera blodet från skadliga substanser, producera gallan för fettdigestion och bryta ned proteiner, kolhydrater och fetter. Levern innehåller också miljarder celler, kända som hepatocyter, som är involverade i protein-, kolhydrat- och lipidmetabolism, lagring av glykogen, syntes av kolesterol, produktion av kloningfaktorer och andra hormoner samt bortrening av exogena och endogena toxiner.

RNA (Ribonucleic acid) är ett samlingsnamn för en grupp molekyler som spelar en central roll i cellens proteinsyntes och genuttryck. Det finns olika typer av RNA, men en specifik typ kallas just budbärarrNA (mRNA, messenger RNA). BudbärarrNA har till uppgift att transportera genetisk information från cellkärnan till ribosomen i cytoplasman, där den används för att bygga upp proteiner enligt instruktionerna i genomet. På så sätt fungerar budbärarrNA som ett slags "budbärare" av genetisk information mellan cellkärnan och ribosomen.

'Sinkalid' är ett medicinskt termer som refererar till förmågan hos en läkemedelsdos att orsaka en önskad effekt eller svar hos en patient. Det är den mest lämpade dosen av ett läkemedel för en viss individ, beroende på deras vikt, ålder, njurfunktion och andra faktorer. Sinkalid definieras ofta som den lägsta effektiva dosen av ett läkemedel, det vill säga den lägsta dosen som ger en önskad klinisk effekt hos patienten.

Det är viktigt att fastställa sinkaliden för varje patient eftersom en överdos kan orsaka biverkningar eller komplikationer, medan en underdos kan resultera i att läkemedlet inte ger den önskade effekten. Sinkaliden kan också variera mellan olika läkemedel och patientgrupper, så det är viktigt att följa riktlinjerna för dosering som ges av en läkare eller apotekare.

'Glukos' (eller 'glucose') er en slikket sukker som forekommer naturlig i kroppen og er den viktigste kilden til energi for alle levende celler. Glukosen er et enklert sukkermolekyl med formelen C6H12O6, og det er en monosakkarid, det vil si en type sukker som ikke kan deles i enkle deler uten å bli opløst i vann. Glukosen dannes i kroppen ved nedbryting av kostholdets kulhydrater og er en viktig energikilde for hjernen, musklene og andre kroppsdeler. Glukose blir også brukt i mange medisinske sammenhenger, for eksempel som en del av infusjoner for å behandle diabetes eller under kirurgiske operasjoner for å holde pasientens sukkerne på normal nivå.

Organspecificitet (også kendt som organotropisme) er et begreb inden for patologi og immunologi, der refererer til den evne, som visse sygdomme, især cancer, har til at sprede sig specifikt til bestemte organer i kroppen. Dette skyldes ofte, at kræftcellerne udtrykker bestemte molekyler, som de kan binde til på overfladen af specifikke celler i det pågældende organ. På denne måde kan kræftcellerne invadere og kolonisere dette organ mere effektivt end andre dele af kroppen. Organspecificitet kan også have en betydning inden for immunologi, hvor visse immunresponser er specifikt rettet mod bestemte organer i kroppen.

Gabexate är ett läkemedel som tillhör gruppen proteaskt inhibitorer. Proteask inhibitorer är substanser som hämmar enzymer som kallas proteas, vilka bryter ner proteinerna i cellen. Gabexat används för att behandla akut pankreatit (inflammation i bukspjälken) och för att förhindra komplikationer efter bukhinneoperationer.

Det exakta mekanismen som ger upphov till läkemedlets verkningssätt är inte fullständigt klarlagt, men det tros hämma flera olika proteaser som bidrar till skadan i pankreatit. Gabexat ges vanligen som intravenös infusion under kontrollerade förhållanden på sjukhus.

Samtidigt bör nämnas att användning av gabexat är begränsad och det inte längre finns godkänt för medicinskt bruk i många länder, inklusive Sverige. Detta beror på att andra mer effektiva behandlingsalternativ har utvecklats under årens lopp.

"Genuttrycksreglering, också känd som epigenetik, refererar till de mekanismer som kontrollerar aktiveringen eller stängningen av gener utan att ändra den underliggande DNA-sekvensen. Detta inkluderar processer som DNA-metylering, histonmodifiering och nukleosomposition, vilka kan påverka cellens funktion och dess svar på miljöfaktorer. Genuttrycksregleringen spelar en viktig roll under utvecklingen, då det kontrollerar när och var gener ska aktiveras eller stängas av för att ge upphov till de specifika egenskaper hos olika celltyper."

I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:

1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.

I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.

In medicine, sekretionshastighet refererar till hastigheten eller mängden av ett sekret eller kroppsvätska som produceras och avsöndras av kroppens celler eller organ under en viss tidsperiod. Det kan exempelvis handla om slemhinnors produktion av slem i luftvägarna, bukspottkörtelns sekretion av digestiva enzymer eller leverns sekretion av gallflöde. Sekretionshastigheten kan påverkas av olika faktorer som sjukdom, läkemedel, hormoner och nervimpulser.

"Genetically modified mice" refer to mice that have undergone genetic modification, which is the process of altering the DNA or genes of an organism to produce a desired trait. This is typically achieved through the use of recombinant DNA technology, where specific genes are inserted, deleted, or altered in the mouse genome. The resulting mice can serve as important models for studying human diseases and testing new therapies.

There are several methods used to create genetically modified mice, including:

1. Pronuclear injection: This involves injecting DNA containing the desired gene directly into the pronucleus of a fertilized egg. The egg is then transferred into a surrogate mother, and the resulting offspring will carry the altered gene in all their cells.
2. Embryonic stem cell manipulation: In this method, embryonic stem cells are genetically modified in vitro, and these cells are later introduced into an early-stage embryo. The modified embryonic stem cells contribute to the germ line of the resulting chimeric mouse, allowing for the transmission of the altered gene to its offspring.
3. CRISPR/Cas9 system: This is a more recent and efficient method for generating genetically modified mice. It uses a targeted DNA-cutting enzyme (Cas9) guided by a small RNA molecule (CRISPR RNA) to introduce specific modifications into the mouse genome.

Genetically modified mice are widely used in biomedical research to study various aspects of human diseases, such as cancer, diabetes, neurodegenerative disorders, and immunological conditions. They provide valuable insights into disease mechanisms and potential therapeutic targets, contributing significantly to our understanding and treatment of numerous medical conditions.

Cystadenocarcinom är en malign tumör (cancer) som utgår från celler i epitelvävnader, oftast i körtlar eller körtelstrukturer. Ordet "cystaden" betyder att tumören har en cystlik form med flera kompartment och "karcinom" anger att den är malign.

Cystadenocarcinomer kan drabba olika organ, men de förekommer ofta i äggstocken (ovarium), levern (hepatocystadenocarcinom) eller sköldkörteln (sköldkörtelcystadenocarcinom). Dessa tumörer kan vara väldefinerade och kapslade, men de tenderar också att infiltrera omgivande vävnader och sprida sig till andra delar av kroppen (metastaser).

Symptomen på cystadenocarcinom beror på vilket organ som är drabbat och kan variera från allvarlig abdominal smärta, onormalt magsmärtor, viktminskning, trötthet eller obehagliga känslor i mag-tarmkanalen. Diagnosen ställs vanligtvis genom en kombination av bilddiagnostik (till exempel ultraljud, datortomografi eller magnetresonanstomografi) och biopsi för att undersöka tumörvävnaden. Behandlingen innefattar ofta kirurgisk borttagning av tumören, strålbehandling och/eller kemoterapi för att reducera risken för återfalls- eller metastaseringsrisk.

En njurtransplantation är en medicinsk procedure där en persons skadade eller funktionshindrade nära är ersatta med en frisk nära från en annan person, som kallas en donator. Detta är vanligtvis en livräddande behandling för personer med slutstadium njursvikt.

Under operationen transplanteras den fungerande nieren till patientens buk, där den ansluts till blodkärlen och urinvägssystemet. Efter operationen kommer patienten att behöva ta immunosuppressiva läkemedel för resten av sitt liv för att förhindra avstötning av den nya nären.

Njurtransplantation kan vara en källa till betydande förbättringar i patientens livskvalitet och livslängd, men det finns också risker och komplikationer som är associerade med proceduren. Dessa inkluderar bland annat risken för avstötning av den nya nären, infektioner, blödningar och andra komplikationer relaterade till kirurgin.

Molekylsekvensdata (molecular sequencing data) refererer til de resultater som bliver genereret når man secvenserer DNA, RNA eller proteiner i molekylærbiologien. Det innebærer typisk en række af nukleotider (i DNA- og RNA-sekvensering) eller aminosyrer (i proteinsekvensering), der repræsenterer den specifikke sekvens af gener, genetiske varianter eller andre molekyler i et biologisk prøve.

DNA-sekvensdata kan f.eks. anvendes til at identificere genetiske varianter, undersøge evolutionæ forhold og designe PCR-primerer. RNA-sekvensdata kan bruges til at studere genudtryk, splicevarianter og andre transkriptionelle reguleringsmekanismer. Proteinsekvensdata er vigtige for at forstå proteinstruktur, funktion og interaktioner.

Molekylsekvensdata kan genereres ved hjælp af forskellige metoder, herunder Sanger-sekvensering, pyrosekvensering (454), ion torrent-teknikker, single molecule real-time (SMRT) sekvensering og nanopore-sekvensering. Hver metode har sine styrker og svagheder, og valget af metode afhænger ofte af forskningens specifikke behov og ønskede udbytte.

Cell differentiation är en process där en obefläckad stamcell eller en tidigare differentierad cell blir mer specialiserad och tar på sig en specifik funktion i ett organism. Under cell differentieringen ändras cellens morfologi, biokemi och genuttryck för att utforma den specifika celltypen, till exempel en levercell, ett nervcell eller en röd blodkropp. Denna process är kontrollerad av både genetiska och epigenetiska faktorer samt signalsubstanser från omgivningen. Cell differentiering är en nödvändig del i utvecklingen av flerslagiga organism och för att underhålla homeostasen i vuxna organismer.

'Matsmältningssystemet' är ett samlingsbegrepp för de organ och processer som bryter ner föda till näringsämnen, som kan absorberas och användas av kroppen. Detta inkluderar mun, tunga, svalg, magsäck, tolvfingertarm (duodenum), tunntarm (jejunum och ileum) och tjocktarm (colon och rectum). Även levern, bukspottkörteln och gallblåsan är viktiga delar av matsmältningssystemet eftersom de hjälper till med att bearbeta och fördela näringsämnena.

I matsmältningssystemet bryts födan ner mekaniskt genom käkarnas, tarmarnas och musklerna i mag-tarmkanalen samt kemiskt genom enzymer som produceras av bukspottkörteln och gallblåsan. När födan är tillräckligt finfördelad kan näringsämnena absorberas genom tjocka tarms epitelceller och transporteras via blodomloppet till olika delar av kroppen för att användas som energi eller byggmaterial.

Översatt från engelska:

'The digestive system' is a collective term for the organs and processes that break down food into nutrients that can be absorbed and used by the body. This includes the mouth, tongue, esophagus, stomach, small intestine (duodenum, jejunum and ileum) and large intestine (colon and rectum). The liver, pancreas and gallbladder are also important parts of the digestive system because they help process and distribute nutrients.

In the digestive system, food is mechanically broken down by the jaws, muscles in the gastrointestinal tract, and enzymes produced by the pancreas and gallbladder. Once the food is adequately broken down, nutrients can be absorbed through the epithelial cells of the small intestine and transported via the bloodstream to different parts of the body for use as energy or building materials.

Organförvaring är ett samlingsbegrepp för de metoder och tekniker som används för att bevara organ, såsom hjärta, lungor, lever, njurar och bukspottkörtlar, efter att de har avlägsnats från en donator. Detta görs vanligtvis med syfte att bevara organens funktionella och strukturella integritet så länge som möjligt innan transplantation till en mottagare.

Det vanligaste sättet att bevara organ är genom kylning till en temperatur på 4-8 grader Celsius, ett tillstånd som kallas hypotermisk lagring. Denna metod kan användas under en period upp till sex timmar för de flesta organen, beroende på deras storlek och typ.

En annan metod är så kallad masugnsbehandling, där organen placeras i ett speciellt lösning som skyddar dem från skada under den korta perioden av varm ischemisk tid, det vill säga tiden då blodflödet till organet har stoppats. Denna metod används ofta när organen behöver transporteras över längre avstånd eller när transplantationen inte kan ske omedelbart efter att organet har avlägsnats.

I vissa fall kan organ även bevaras genom kryokonservering, där de placeras i ett speciellt medium och frysas till mycket låga temperaturer, ofta ned till -196 grader Celsius med hjälp av flytande kväve. Denna metod används sällan eftersom det finns en risk att iskristaller som bildas under frysprocessen kan skada organens celler och strukturer.

Organförvaring är en mycket viktig del av transplantationsprocessen, eftersom det direkt påverkar organets funktionella kapacitet och överlevnadschansen hos mottagaren. Det krävs mycket skicklighet och kunskap för att utföra denna process korrekt, och det finns ständiga forsknings- och utvecklingsarbete pågående för att förbättra metoderna och öka chansen till framgångsrik transplantation.

Transaktivatorer är en typ av proteiner som hjälper att aktivera eller stänga av andra gener genom att binde till deras kontrollregioner, även kända som enhancer. Transaktivatorerna kan påverka genuttrycket genom att rekrytera andra proteiner till DNA:t, vilket orsakar en ökning eller minskning av transkriptionen av specifika gener.

Det finns olika typer av transaktivatorer, inklusive kärnreceptorer som binder till hormoner och andra signalsubstanser för att reglera genuttrycket i samband med cellsignalering. Andra exempel på transaktivatorer är transkriptionsfaktorer som aktiverar eller stänger av gener genom att interagera med deras enhancer.

Transaktivatorer kan spela en viktig roll i cellulär differentiering, utveckling och patologiska tillstånd som cancer. Dysreglering av transaktivatorer kan leda till onormal genuttryck och cellfunktion.

Transplantatöverlevnad är ett begrepp inom transplantationsmedicin och refererar till den tid som en transplanterad organ eller vävnad fortfarande fungerar hos mottagaren. Det kan exempelvis röra sig om ett nytt hjärta, lever, lungor, njurar eller benmärg.

Transplantatöverlevnaden mäts ofta i tidsenheter som månader eller år efter transplantationen och kan variera beroende på vilket organ som har transplanterats samt andra faktorer såsom mottagarens ålder, allmänna hälsotillstånd och omkompatibilitet med donatorn.

En längre transplantatöverlevnad kan vara ett tecken på att transplantationen har varit framgångsrik och att mottagaren har en god livskvalitet efter operationen. Dock kan även andra faktorer som infektioner, avstötning eller komplikationer under eller efter operationen påverka transplantatöverlevnaden negativt.

Pancreatic stellate cells (PSCs) are star-shaped cells found in the pancreas that play a key role in the maintenance of the extracellular matrix and normal tissue architecture. In response to injury or inflammation, however, PSCs can become activated and transform into a myofibroblast-like phenotype. These activated PSCs produce excessive amounts of extracellular matrix proteins, leading to fibrosis and scarring in the pancreas. This process is believed to contribute to the progression of chronic pancreatitis and pancreatic cancer.

In recent years, there has been growing interest in understanding the role of PSCs in pancreatic disease, as they represent a potential target for therapeutic intervention. Research has shown that targeting PSC activation or function may help to reduce fibrosis and improve outcomes in patients with chronic pancreatitis and pancreatic cancer. However, more studies are needed to fully elucidate the mechanisms underlying PSC activation and to develop effective therapies that can target these cells in a safe and specific manner.

"Akut sjukdom" refererar till en plötslig och snabbt utvecklad medicinsk eller sjukdomstillstånd som kräver omedelbar behandling. Det kan vara orsakat av en infektion, skada, förgiftning eller ett annat medicinskt tillstånd. Symptomen är ofta allvarliga och kan hota livet om de inte behandlas omedelbart. Exempel på akuta sjukdomar inkluderar hjärtinfarkt, lungemboli, svår sepsis och meningit.

Ileitis är en allmän term för inflammatoriska tillstånd i tolvfingertarmen (ileum), som är den sista delen av tunntarmen. Det finns olika typer av ileits, inklusive:

1. Crohns sjukdom: En kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som kan drabba vilken del av tarmarna, men ofta drabbar tolvfingertarmen. Symptomen på Crohns sjukdom i tolvfingertarmen kan inkludera diarré, buksmärtor, trötthet och viktminskning.
2. Celifaki: En autoimmun sjukdom som orsakas av en överkänslighet för gluten, ett protein som finns i spannmål som vetefrön. Celiaki kan orsaka inflammation och skada tolvfingertarmen, vilket kan leda till symptom som diarré, buksmärtor, trötthet och viktminskning.
3. Bakteriell övervuxning: Ibland kan en övervuxning av bakterier i tolvfingertarmen orsaka inflammation och leda till symptom som diarré, buksmärtor och trötthet. Detta kan inträffa till följd av en störning i tarmfloran eller på grund av en försvagad immunförsvar.
4. Meckels divertikel: En medfött säckliknande utbuktning av tunntarmens slemhinna som kan orsaka inflammation och infektion i tolvfingertarmen. Symptomen på Meckels divertikel kan inkludera buksmärtor, blodig diarré och kräkningar.
5. Terminal ileit: En specifik form av ileits som drabbar den sista delen av tolvfingertarmen (terminalen ileum). Den kan orsakas av en rad olika sjukdomar, inklusive Crohns sjukdom och tuberkulos. Symptomen på terminal ileit kan inkludera diarré, buksmärtor och viktminskning.

Medicinskt kan 'magsäckssjukdomar' (gastrit) definieras som inflammation eller irritation i magsäcken. Detta kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive infektion med bakterien Helicobacter pylori, användning av vissa läkemedel, stress och konsumtion av alkohol eller rökning.

Magsäckssjukdomar kan leda till symptom som illamående, kräkningar, smärta i magen och minskad aptit. I vissa fall kan sjukdomen också öka risken för allvarliga komplikationer såsom magsår eller cancer i magsäcken.

Det är viktigt att söka medicinsk hjälp om man upplever några av dessa symptom, särskilt om de är kroniska eller förvärras över tiden. En läkare kan diagnostisera magsäckssjukdomar genom att undersöka patientens symptom, historia och genomförandet av olika tester som blodprover, bakterieodlingar eller endoskopi.

Sjukdomen behandlas vanligen med läkemedel som reducerar magsyraproduktionen och dödar eventuell bakterieinfektion. I vissa fall kan operation vara nödvändig för att behandla allvarliga komplikationer såsom blödning eller perforering av magsäcken.

Basic helix-loop-helix (bHLH) proteiner är en typ av transkriptionsfaktorer som spelar en viktig roll i cellulär differensiering, proliferation och apoptos under utvecklingen hos flera olika organismgrupper, inklusive djur. Dessa proteiner har en välbevarad bHLH-domän som består av två α-helixar som är separerade av en variabel loop-region.

Den första helixen i bHLH-domänen är involverad i dimerisering, där två bHLH-proteiner interagerar med varandra och bildar en hetero- eller homodimer. Den andra helixen i domänen är involverad i DNA-bindning, där den specifikt binder till E-box-konsensussekvensen i DNA:t (5'-CANNTG-3').

bHLH-proteiner delas vanligen in i sex olika klasser baserat på deras struktur och funktion. Klass I bHLH-proteiner är involverade i grundläggande cellulära processer som celldelning och differentiering, medan klasser II till VI är involverade i mer specifika utvecklingsprocesser som neurala, muskulära och endokrina differensiering.

Exempel på bHLH-proteiner inkluderar MyoD, som spelar en viktig roll i muskelcellsdifferentiering, och MAX, som bildar dimer med andra bHLH-proteiner för att reglera transkriptionen av målgener.

Proglukagon är ett prohormon som bildas i levern och tarmen hos däggdjur. Det produceras som ett större protein som sedan klipps ned till flera olika hormoner, inklusive glukagon, GLP-1 (glukagon-like peptid-1) och GLP-2 (glukagon-like peptid-2). Dessa hormoner har viktiga funktioner i regleringen av blodsockernivåer, matspjälkning och celltillväxt. Proglukagon spelar alltså en central roll i kroppens energibalans och homeostas.

Wistar rats are a type of albino laboratory rat that are widely used in scientific research. They were first developed at the Wistar Institute in Philadelphia, USA in the early 20th century. Wistar rats are outbred, which means that they have been bred to produce offspring with a high degree of genetic variability. This makes them useful for studies that require a large and diverse population.

Wistar rats are typically used in biomedical research because of their size, ease of handling, and well-characterized genetics. They are also relatively resistant to disease, which makes them a good choice for studies that involve infectious agents. Wistar rats are commonly used in toxicology studies, pharmacology studies, and studies of basic biological processes such as aging, development, and behavior.

Wistar rats are typically larger than other strains of laboratory rats, with males weighing between 350-700 grams and females weighing between 200-400 grams. They have a relatively short lifespan of 2-3 years, which makes them useful for studies of aging and age-related diseases. Wistar rats are also used in studies of cancer, cardiovascular disease, neurological disorders, and other health conditions.

Overall, Wistar rats are a versatile and widely used animal model in biomedical research. Their well-characterized genetics, ease of handling, and resistance to disease make them an ideal choice for many types of studies.

I'm sorry, but I am not able to provide a medical definition for "Litostatin" as it is not a recognized term in medicine or pharmacology. It is possible that there may be a spelling error or misunderstanding of the term. If you have more information about what you are looking for, I will do my best to help you find the correct information.

Organstorlek är ett mått på storleken på olika organ i kroppen, ofta uttryckt i volymen (till exempel i kubikcentimeter, cm3) eller i vikt (till exempel i gram, g). Organens storlek kan variera mellan individer beroende på en rad faktorer som kön, ålder, genetiska faktorer och hälsostatus. I vissa fall kan organens storlek användas som ett sätt att bedöma hälsan hos en individ, till exempel när man mäter storleken på levern för att undersöka om den är utsatt för skada eller sjukdom.

Hormonkörteltumörer är abnorma tillväxtar (tumörer) i endokrina körtlar, som är kroppens hormonproducerande organ. Dessa körtlar inkluderar hypofysen, sköldkörteln, bisköldkörteln, binjurarna, bukspottkörteln och de inre könskörtlarna (ovary/testiklar). Hormonkörteltumörer kan producera för höga nivåer av specifika hormoner, vilket kan leda till olika symptom beroende på vilket hormon som produceras och i vilken mängd.

Till exempel kan en funktionell tumör i sköldkörteln orsaka hyperthyroidism (förhöjda nivåer av tyroxin), med symptom som nervositet, viktminskning och hjärtklappning. En tumör i binjurarna kan producera aldosteron, vilket kan leda till högt blodtryck och ödem.

Det är viktigt att notera att inte alla hormonkörteltumörer är cancertumörer, utan några är godartade (benigna) och växer långsamt utan att sprida sig till andra delar av kroppen. Andra kan dock vara elakartade (maligna) och ha potentialen att spridas och orsaka allvarliga skador. Behandlingen beror på typen, storleken, läge och om tumören är godartad eller elakartad.

En aminosyrasekvens är en rad av sammanfogade aminosyror som bildar ett protein. Varje protein har sin unika aminosyrasekvens, som bestäms av genetisk information i DNA-molekylen. Den genetiska koden specificerar exakt vilka aminosyror som ska ingå i sekvensen och i vilken ordning de ska vara placerade.

Aminosyrorna i en sekvens är sammanbundna med peptidbindningar, vilket bildar en polymer som kallas ett peptid. När antalet aminosyror i en peptid överstiger cirka 50-100 talar man istället om ett protein.

Aminosyrasekvensen innehåller information om proteinet och dess funktion, eftersom den bestämmer proteins tertiärstruktur (hur aminosyrorna är hopfogade i rymden) och kvartärstruktur (hur olika peptidkedjor är sammansatta till ett komplext protein). Dessa strukturer påverkar proteinet funktion, eftersom de avgör hur proteinet interagerar med andra molekyler i cellen.

Det finns ingen medicinsk definition av "hundar", eftersom hundar inte är ett medicinskt begrepp. En hund är en typ av djur, en domesticerad varietet av vargen (Canis lupus familiaris). Även om det kan finnas veterinärmedicinska frågeställningar och behandlingar som är specifika för hundar, så är de inte en del av en medicinsk definition.

Adenocarcinoma, papillary, är en typ av cancer som utgår från körtliga celler och har ett speciellt tillväxtmönster med små fingerliknande projektioner (papiller). Detta kan förekomma i olika organ, men när det nämns utan ytterligare specifikation av plats tenderar det att referera till papillärt adenocarcinom i sköldkörteln (tumör i sköldkörteln).

Det är viktigt att notera att medicinska diagnoser bör ställas av kvalificerade sjukvårdspersonal efter en fullständig undersökning och analys av patientens symptom, anamnes, fysiska undersökning och eventuella komplementära tester som behövs för att fastställa diagnosen.

Diabetes är en grupp av metabola störningar som kännetecknas av höga nivåer av glukos (socker) i blodet över en längre tidsperiod. Det orsakas vanligtvis av brist på insulinproduktion, resistans mot insulins effekt eller båda.

Det finns två huvudtyper av diabetes:

1. Typ 1 diabetes: Denna form orsakas av en autoimmun reaktion där kroppen attackerar och förstör de celler i bukspottkörteln som producerar insulin. Detta resulterar i att personen inte kan producera tillräckligt med insulin för att reglera blodsockernivåerna. Typ 1 diabetes behandlas vanligtvis med insulintillskott.
2. Typ 2 diabetes: Denna form orsakas av resistans mot insulinet, vilket innebär att kroppen inte kan använda insulin effektivt. I vissa fall kan också insulinproduktionen vara för låg. Typ 2 diabetes kan behandlas med livsstilsförändringar som träning, viktminskning och hälsosam kost, men i vissa fall kan även mediciner eller insulintillskott behövas.

Diabetes kan också uppstå under graviditeten och kallas då gestationell diabetes. Denna form av diabetes försvinner vanligtvis efter att barnet har fötts, men ökar risken för att utveckla typ 2 diabetes senare i livet.

Diabetes kan leda till allvarliga komplikationer som njurssjukdom, synskada, neuropati, hjärt-kärlsjukdom och sår som har svårt att läka. Det är viktigt att diagnostiseras tidigt och få behandling för att undvika dessa komplikationer.

Glukagonom är ett hormon som produceras och utsöndras av alfa-celler i bukspottkörteln. Det hjälper till att reglera blodsockernivåerna i kroppen genom att stimulera nedbrytningen av glykogen (ett kolhydrat) till glukos i levern, vilket resulterar i en ökning av blodsockernivåerna. Glukagonom är viktigt när blodsockernivåerna är låga, till exempel efter en längre period utan matintag.

Karboksipeptidas A är ett enzym som bryter ned proteiner eller peptider genom att katalysera avskiljandet av en karboxylgrupp från den terminala aminosyran i en polypeptidkedja. Det är specifikt aktivt mot peptider och proteiner med hydrofoba, aromatiska eller biogena aminosyror som sin sista C-terminala aminosyra, såsom fenylalanin, tryptofan och tyrosin. Karboksipeptidas A är kliniskt relevant eftersom det finns i människors tarmsaft och hjälper till att bryta ned proteiner i maten till små peptider och enskilda aminosyror som kan absorberas i tarmen. Dessutom har abnorma nivåer av karboksipeptidas A påvisats i vissa patologiska tillstånd, såsom cancer och inflammatorisk tarmsjukdom.

"Bassekvens" er en medisinsk betegnelse for en abnorm, gentagen sekvens eller mønster i et individ's DNA-sekvens. Disse baseparsekvenser består typisk av fire nukleotider: adenin (A), timin (T), guanin (G) og cytosin (C). En bassekvens kan være arvelig eller opstå som en mutation under individets liv.

En abnormal bassekvens kan føre til genetiske sygdomme, fejlutviklinger eller forhøjet risiko for bestemte sykdommer. For eksempel kan en bassekvens, der koder for en defekt protein, føre til en arvelig sykdom som cystisk fibrose eller muskeldystrofi.

Det er viktig å understreke at en abnormal bassekvens ikke alltid vil resultere i en sykdom eller fejlutvikling. I mange tilfeller kan individet være asymptomatisk og leve et normalt liv.

Streptozocin är ett läkemedel som används i behandlingen av insulinproducerande tumörer i buken, såsom neuroendokrina tumörer och insulinom. Det är en antibiotisk medel som är specifikt verksam mot bakterien Streptomyces achromogenes och inaktiverar DNA i cancerceller, vilket leder till celldöd.

Läkemedlet ges vanligen som en intravenös infusion under kontrollerade omständigheter på grund av dess potential att orsaka skada på njurarna och levern. Dess användning är begränsad på grund av sina biverkningar, men det kan vara ett effektivt alternativ för vissa typer av cancer when andra behandlingsalternativ har misslyckats eller visat sig vara otillräckliga.

Endoscopic Ultrasound-Guided Fine Needle Aspiration (EUS-FNA) är en medicinsk procedur där en endoskopisk ultraljudsguidad finnålsaspirationsbiopsi tas. Proceduren innebär att en flexibel, slangliknande utrustning, en endoskop, sätts in via munnen och ned i matstrupen till den del av tarmsystemet där en struktur som behöver undersökas finns, t.ex. levern, bukspottkörteln eller lymfknutor.

En ultraljudssond är monterad på endoskopets spets och används för att guida en mycket tunn nål (FNA-nålen) till den avgränsade strukturen. Nålen används sedan för att suga upp ett litet vävnadsprov, som kan analyseras i laboratoriet för att ställa en diagnos eller bedöma om cancer är närvarande eller inte.

EUS-FNA är en minnesskildrande procedur och anses vara en säker och effektiv metod för att diagnostisera och stadiera olika typer av sjukdomar, framförallt cancerer i bukhålan.

'Svin' er ikke en medisinsk term. I medisinsk sammenhengg brukes ordet oftest for å referere til svinfluensa, som er en type influensavirus som normalt infekterer svin, men som kan overføres til andre dyr og mennesker. Svininfluenza-viruset deles vanligvis ikke mellom mennesker, men det kan skje under specielle omstendigheter, som f.eks. når en person kommer i nær kontakt med infisjonspersoner eller smittebærende svin.

En bukspottkörtelfistel (pancreas fistula) är en abnorm connection eller ledning mellan bukspottkörteln och ett annat organ eller yttre yta. Denna medicinska term används oftast för att beskriva en komplikation efter en operation där det bildats en onormal öppning som dränerar bukspottkörteljuice, även kallad pankreatisk vätska, utanför bukspottkörteln. Detta kan leda till infektioner och andra komplikationer om det inte behandlas korrekt.

Transplantatavstötning, även känd som transplantatmotstånd eller host mot graft-reaktion (HMR), är ett immunologiskt fenomen där den mottagande individens immunsystem identifierar det transplanterade organet eller vävnaden som främmande och svarar med en attack. Detta sker genom att immunceller, framförallt T-lymfocyter, producerar antikroppar och cytokiner som angriper transplantatet.

Transplantatavstötning kan leda till inflammation, skada och eventuell avstängning av det transplanterade organet eller vävnaden. För att förhindra eller reducera risken för transplantatavstötning använder läkare immunosuppressiva mediciner som dämpar den mottagande individens immunsvar. Dessa behandlingar måste dock balanseras mot riskerna för infektioner och andra biverkningar av låga immunförsvar.

Neuroendokrina tumörer (NET) är en sammanfattande benämning på en grupp sjukdomar som karaktäriseras av oregelbunden tillväxt och aktivitet hos de neuroendokrina cellerna i kroppen. Dessa celler finns utspridda i flera olika organ, men är vanligast förekommande i bukhinnan (tarmarna), lungorna, sköldkörteln och hypofysen.

NET producerar ofta olika typer av hormoner eller biogena aminer som kan orsaka specifika symtom beroende på var tumören är belägen och vilka substanser den producerar. Exempel på sådana substanser inkluderar serotonin, gastrin, insulin och glukagon.

NET kan vara välväxta (benigna) eller elakartade (maligna), och de senare kan metastasera till andra delar av kroppen. Diagnos ställs vanligen genom att undersöka blodprover och urinprov för att mäta hormon- och ämnesomsättningsprodukterna, samt med hjälp av bilddiagnostiska metoder som exempelvis scintigrafi, PET/CT eller MRI. Behandlingen kan bestå av kirurgi, läkemedelsbehandling, strålterapi och lokal behandling med kemikalier (ablation).

"Mjältven" på svenska är ett informellt eller folkligt uttryck för "mjälte". På engelska kan det översättas till "spleen". Mjälten är en organ i vår kropp som ingår i det retikuloendoteliala systemet och har en rad funktioner, bland annat att producera vita blodkroppar (specifikt granulocyter), hämma immunreaktioner, lagra järn och filtrera små blodkärl från skadade röda blodkroppar och bakterier.

En medicinsk definition av "mjältven" skulle vara: "Mjälten är ett organ i vänster överkant av buken, under den lägre delarna av vänstra lungan. Det är ungefär storleken på en knytnäve och har en form som påminner om en bönka. Mjälten har en mjuk, blöt textur och består av tunnväggiga blodkärl som innesluts i bindväv."

Inom medicinsk forskning refererar "inavlade stammar av råttor" till specifika linjer eller populationer av råttor som har avlas under kontrollerade förhållanden med syfte att framställa djur med en standardiserad genetisk bakgrund och förutsägbar fenotyp. Dessa inavlade stammar används ofta i forskning på grund av deras konsekventa egenskaper, såsom sårbarhet eller resistens mot vissa sjukdomar, beteendemönster och fysiologiska funktioner. Exempel på vanligt använda inavlade råttstammar är Sprague-Dawley, Wistar och Lewis råttor.

Matsmältningssystemets tumörer, även kända som gastrointestinala tumörer, är en grupp cancerformer som utgår från olika delar av matspjälkningssystemet. Detta inkluderar munhålan, svalget, matstrupen, magsäcken, tarmarna (t.ex. tunntarm och kolon), levern, gallblåsan och angränsande strukturer som bukspottkörteln.

Tumörer i matspjälkningssystemet kan vara bensinartade (maligna) eller godartade (godartade), beroende på om de är cancerformer eller inte. Bensinartade tumörer har potentialen att invadera omgivande vävnader och sprida sig till andra delar av kroppen via blod- eller lymfkärl, medan godartade tumörer normalt sett inte gör detta.

De vanligaste typerna av matsmältningssystemets tumörer inkluderar:

1. Magcancer: cancer i magens slemhinna eller muskulatur.
2. Koloncancer: cancer i tjocktarmen (kolon).
3. Rektumcancer: cancer i analsäcken (rektum).
4. Buccal cavity and oropharyngeal cancer: cancer i munhålan och svalget.
5. Ösophageal cancer: cancer i matstrupen.
6. Liver cancer: cancer i levern, ofta orsakad av hepatit B eller C-infektioner, alkoholrelaterade skador eller fetma.
7. Gallblåscancer: cancer i gallblåsan.
8. Pancreatic cancer: cancer i bukspottkörteln.

Riskfaktorer för matsmältningssystemets tumörer kan variera beroende på tumörtyp, men de inkluderar ofta ålder, tobaksrökning, alkoholkonsumtion, fetma, kostfaktorer och vissa genetiska faktorer.

... , pankreas eller pancreas(grekiska pan- och krẹas(kött): helt av kött) är ett körtelorgan hos ryggradsdjur. Den ...
Vidare har tiamin inflytande på lever och bukspottkörtel. I kroppen lagras 30-50mg av tiamin som fördelas till 50 % i ...
1994 var Duff nära att dö när hans bukspottkörtel brast. Läkarna trodde att det berodde på hans alkohol- och drogmissbruk och ...
Järnöverskottet kan skada leder, hjärta, lever, bukspottkörtel och andra organ. Eftersom kroppen inte kan göra sig av med järn ...
Innanför bukhinnan finns flera inre organ: magsäck, tarmar, lever, gallblåsa och bukspottkörtel. Bukhinnan består av ett lager ...
... har visat sig ge cancer i lungor, lever och bukspottkörtel hos försöksdjur. Vidare har den visats vara mutagen och ...
... kan uppkomma som en ärftlig hyperaktiv bukspottkörtel och hänga samman med hyperammonemi. Det finns forskning ...
Disciplinen rör sjukdomar i mag- och tarmkanalen, samt hepatologin (gallvägar, lever och bukspottkörtel). Vanliga tillstånd är ...
Numera går det att transplantera organ som njurar, lever, hjärta, lungor och bukspottkörtel. Det går även att transplantera ...
En dryg vecka innan tävlingen hade han varit inlagd på sjukhus för en inflammerad bukspottkörtel. Hans deltagande i 5 000 m ...
I systemet inräknas kanalen från mun till anus samt de assisterande organen (lever och bukspottkörtel). I en vuxen manlig ...
Om dessa orsaker uteslutits liksom annan åkomma i gallväggar, bukspottkörtel och tarmar kallar man dyspepsin funktionell. ...
Om detta sjukdomstillstånd inte behandlas kan det leda till att hjärta, lever, bukspottkörtel och leder skadas. Ett ...
Under åren därefter utfördes där de första transplantationerna i Sverige av bukspottkörtel, benmärg, lever och ö-celler. Groth ...
... i stimulansen av både lever och bukspottkörtel. Sekretin utsöndras av S-celler i duodenum och jejunum. Upptäckten av sekretin i ...
Hepatopancreas är den körtel som motsvarar lever och bukspottkörtel hos däggdjur och är till för att främja matsmältningen. ...
https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/mage-och-tarm/lever-galla-och-bukspottkortel/bukspottkortelinflammation-kronisk/. ^ [a b ... https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/mage-och-tarm/lever-galla-och-bukspottkortel/bukspottkortelinflammation-akut/. " ...
https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/mage-och-tarm/lever-galla-och-bukspottkortel/inflammation-i-bukspottkorteln/. Läst 4 ... https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/mage-och-tarm/lever-galla-och-bukspottkortel/gallsten/. Läst 4 november 2022. ^ "Njursten ...
I sällsynta fall kan maskarna följa med blod och lymfa till andra delar av kroppen som bukspottkörtel, njurar eller hjärna. ...
... och hade under en tid lidit av kronisk pankreatit vilket belastade hennes bukspottkörtel. Hon kunde därmed varken röka, dricka ...
... bukspottkörtel, hjärta och leder. Järn är en tungmetall som lagras i kroppen, järn är inte vattenlösligt utan lagras i fett. ...
Rouget tillverkades av saften från röda och blåa blomblad och några tillsatte köttfärs och bukspottkörtel från gris för att få ...
... är ett enzym som finns framför allt i plasma, lever och bukspottkörtel, och som bryter ned acetylkolin, en ...
... bukspottkörtel och testikel. Experimentellt har Cronholm arbetat med stabila isotoper och gaskromatografi-masspektrometri. ...
Under 1990-talet förlorade ERCP sin särställning som diagnostisk metod för sjukdomar i gallgångar och bukspottkörtel då den ...
... bukspottkörtel, inre könsorgan (prostata, livmoder, äggstockar, äggledare), och ibland yttre könsorgan. Nedre delen av aorta ...
artär bihåla binjurar bisköldkörtlar blindtarm blodkärl bräss (thymus) bröstkorg bröstvårta bukspottkörtel (pancreas) diafragma ...
... en förstorad bukspottkörtel och en förstorad lever, läkarna gjorde omedelbart en undersökning och enligt dem hade Demkina rätt ...
Bukspottkörtel Langerhanska öarna i bukspottkörteln består av alfaceller som producerar glukagon, betaceller som producerar ...
... bukspottkörtel, lever och svalg. Möjligtvis även cystisk fibros. Euthyroid-sick syndromes.[källa behövs] Vegetarianer, i ...
Bukspottkörtel, pankreas eller pancreas(grekiska pan- och krẹas(kött): helt av kött) är ett körtelorgan hos ryggradsdjur. Den ...
Lever, galla och bukspottkörtel. Gallsten. Gallstenar är ett slags kristaller som bildas i gallblåsan. De kan göra väldigt ont ...
Samtliga dessa operationer gällde allvarliga cancersjukdomar, som cancer i bukspottkörtel, lever, matstrupe eller magsäck. ...
Berätta det för din bukspottkörtel också. Den har fullt med annat kan jag berätta för dig, för att få föra vidare till den ...
Lever, njurar och bukspottkörtel kollas upp. Det görs bland annat med hjälp av blodprover och bilddiagnostik. ...
mycket väl bemött hjälp med magen tunn tarmen bukspott körtel och köpte triomed comp och aquatone kände sig respekterad ...
Denna behandlingsmetod är lämplig för invärtes solida tumörer av olika slag, t ex i prostata och bukspottkörtel, men även andra ...
... autoimmun atrofisk gastrit eller autoimmun inflammation av sköldkörtel eller bukspottkörtel. Ca 10 % av alla patienter med ...
Bukspottkörtel. Kroniskt alkoholberoende ger inflammation i bukspottkörteln (pankreatit). Du får svåra buksmärtor och sämre ...
Konstgjord bukspottkörtel. Den måste ständigt mäta nivån av glukos i blodet, beräkna dosen insulin automatiskt och också ...
... inflammerad bukspottkörtel, orolig mage, gulnad hud eller gulnade ögon (gulsot), lupusliknande syndrom (ett tillstånd liknande ...
... bukspottkörtel-, hjärn-, lever-, och tjock- och ändtarmscancer. Förutom klassificeringen kunde även proverna sorteras in i ...
Bukspottkörtel-, lever-, och gallblåsecancer. Ann-Charlotte Larsson, 0340-48 18 68, Fax: 0340-844 37 ...
... njurar och bukspottkörtel styr viktiga funktioner i kroppen. Animigos tillskott kan förbygga problem i dessa organ och stödja ... Vad gör hundens bukspottkörtel?. Sist men inte minst är bukspottkörteln, eller pankreas. Detta organ är inte så känt som ... Levern, njurarna och bukspottkörtel, som även kallas pankreas, är tre viktiga organ i kroppen för både människor och hundar. ... För att underhålla en sund bukspottkörtel hos din hund, är det viktigt att du ger din hund en balanserad och hälsosam kost och ...
Idag transplanteras stora organ såsom njure, bukspottkörtel, lever, hjärta, tarm och lunga med framgång. Även vävnader som ...
... så verkar det som att min bukspottkörtel har fått lite problem MEN det var enkelt att åtgärda förklarade läkaren. Jag fick ...
Under första året genomgick hon även fyra ERCP-behandlingar, en undersökning av gallvägar och bukspottkörtel som görs via en ...
Bukspottkörtel: körtel i buken som producerar bukspott och hormoner.. Bulb: "lökformig" bildning.. Bulimi: ätstörning med ...
Köp Gastro Intestinal Low Fat torrfoder för hund hos ZOO.se ✓ Snabb leverans ✓ Fri frakt över 599 kr ✓ Stort sortiment i lager!
Med DNA från ett salivprov kan man analysera en individs risk att utveckla cancer. Ett cancertest där mutationer i gener och familjehistoria analyseras.
... och när de anländer samtidigt som måltiden efterliknar verkningssättet de fysiologiska förhållandena i en frisk bukspottkörtel ...
Lever, hjärta, njure, bukspottkörtel. * Avgiftningsvägar. * Kardiovaskulär och mitokondriell hälsa. * Immunhälsa. * ... Ancestral Supplements "Grass-Fed Beef Organs" är en blandning av lever, hjärta, njure, bukspottkörtel och mjälte. ... bukspottkörtel och mjälte och frystorkar dessa till våra fördelar. ...
En dåligt fungerande bukspottkörtel kan leda till problem med blodsockerreglering, vilket kan påverka din vikt. ... Njur- och Leverfunktion samt Bukspottkörtel: Markörer som Natrium, Albumin, Kreatinin, Kalium, ALAT och ASAT och Amylas ger ... Njur- och Leverfunktion samt Bukspottkörtel: Markörer som Natrium, Albumin, Kreatinin, Kalium, ALAT och ASAT och Amylas ger ...
Betaceller i din bukspottkörtel övervakar din blodsockernivå ständigt med enbart några sekunders mellanrum. När ditt blodglukos ... Din bukspottkörtel slutar producera insulin. Alfaceller i bukspottkörteln börjar producera ett annat hormon som kallas glukagon ...
I oktober upptäcktes cancer i mormors bukspottkörtel. Inget att göra. Pigg och vital 75-åring som nu inväntar döden medan hon ...
Hypofys/ Hypofys - Sköldkörtel - Bisköldkörtel - Bukspottkörtel - Binjurar - Gonader. Detta hjälper till att identifiera de ...
bukspottkörtelcancer pankreascancer nationellt vårdprogram
  • I denna kategori finns information om olika sjukdomar och tillstånd som drabbar lever, galla och bukspottkörtel. (doktor.se)
  • Välkommen till en regiondag för bukspottkörtel-, lever/galla-, matstrupe- och magsäckscancer. (cancercentrum.se)
  • Ancestral Supplements "Grass-Fed Beef Organs" är en blandning av lever, hjärta, njure, bukspottkörtel och mjälte. (naturshopen.se)
  • På samma sätt tar Ancestrial suppliments Beef Organs delarna av gräsbetande kor som inte längre är en del av den moderna dieten, såsom lever, hjärta, njure, bukspottkörtel och mjälte och frystorkar dessa till våra fördelar. (naturshopen.se)
  • Undersökningens syfte är att upptäcka tumörer i organ och vävnader, från hjärna till lungor, lever, njurar, tjocktarm, bukspottkörtel, lymfkörtlar etc och här utgör cancermarkörerna och magnetkameran ett viktigt komplement till varandra. (quality-care.se)
  • SN132D visar även god kontrast i bilder av bukspottkörtel och lever. (biostock.se)
  • Hos människor omfattar matsmältningssystemet mag-tarmkanalen och tillhörande körtlar (lever, gallvägar, bukspottkörtel). (lookformedical.com)
  • I systemet inräknas kanalen från mun till anus samt de assisterande organen (lever och bukspottkörtel). (slideplayer.se)
  • Produkterna används i diverse cancerbehandlingar som vid behandling av malignt melanom, samt cancer i lungor, lever och bukspottkörtel. (nordic-issuing.se)
  • Vi utför också undersökningar vid misstanke om cancer i i matstrupe, magsäck, gallvägar, bukspottkörtel eller tarm. (sahlgrenska.se)
  • Mutationer i SMAD4 har påvisats i tumörer i tjocktarm, ändtarm och bukspottkörtel, där de har uppstått i form av nymutation enbart i den vävnaden. (hsan.se)
  • Bukspottkörtel, pankreas eller pancreas(grekiska pan- och krẹas(kött): helt av kött) är ett körtelorgan hos ryggradsdjur. (wikipedia.org)
  • Min bukspottkörtel sprang i grunden av energi och slutade producera insulin. (ashoptime.com)
  • Också experter noterar att för diagnos av bukspottkörtel typ av amylas i urin eller blod. (smahealthinfo.com)
  • De försöker sig på odling av andra organ med såsom hjärtan och bukspottkörtel. (twice.se)
  • Vi bedriver ledande forskning om transplantation av bukspottkörtel och insulinproducerande så kallade pankreasöar till patienter med diabetes. (ki.se)
  • En inflammerad eller förstorad bukspottkörtel kan indikera diabetes. (medliv.se)
  • Majoriteten av patienterna har multipla metastaser vid debut, varav Primärtumören sitter då oftast i lunga eller bukspottkörtel [3, 5]. (netlify.app)
  • Lever, njurar och bukspottkörtel kollas upp. (evidensia.se)
  • I följdtester kunde forskarna med 71 procents träffsäkerhet identifiera ursprunget hos tumörer bland patienter som redan fått diagnoserna lung-, bröst-, bukspottkörtel-, hjärn-, lever-, och tjock- och ändtarmscancer. (lakemedelsvarlden.se)
  • Ancestral Supplements "Grass-Fed Beef Organs" är en blandning av lever, hjärta, njure, bukspottkörtel och mjälte. (naturshopen.se)
  • På samma sätt tar Ancestrial suppliments Beef Organs delarna av gräsbetande kor som inte längre är en del av den moderna dieten, såsom lever, hjärta, njure, bukspottkörtel och mjälte och frystorkar dessa till våra fördelar. (naturshopen.se)
  • Förbättrar blodcirkulationen till lever, bukspottkörtel, njurar och tarmar. (yogateket.com)
  • Man utgår ifrån att alla sjukdomar har sitt ursprung i matstrupe/magsäck/lever/galla/bukspottkörtel och tarmar. (areskog.se)
  • Sjukdom i annan del av kroppen - diarré kan vara ett symtom på sjukdom i exempelvis lever, gallgångar eller bukspottkörtel. (anicura.se)
  • Hos människor omfattar matsmältningssystemet mag-tarmkanalen och tillhörande körtlar (lever, gallvägar, bukspottkörtel). (lookformedical.com)
  • På endoskopimottagningen utförs undersökningar av magsäck (gastroskopi), tjocktarm (koloskopi och sigmoideoskopi) samt lever, gallvägar och bukspottkörtel (ERCP). (netlify.app)
  • Din bukspottkörtel slutar producera insulin. (supernormal.health)
  • När du äter mat frigör din kropp inkretinhormoner som stimulerar din bukspottkörtel att producera insulin. (treated.com)
  • Sjögrens syndrom kan uppträda tillsammans med andra autoimmuna sjukdomar, såsom SLE (systemisk lupus erythematosus), skleroderma, primär biliär cirros, autoimmun atrofisk gastrit eller autoimmun inflammation av sköldkörtel eller bukspottkörtel. (yle.fi)
  • De viscerala smärttillstånden, t ex endometrios, kronisk bukspottkörtel- inflammation Det känns som om kroppen gått igenom en stor fysisk utmattning … so 12 jun 2020 hemmet upplevs begränsas av trötthet och smärta vilket skapar frustration. (web.app)
  • En sorts konstgjord bukspottkörtel som analyserar och reglerar blodsocker på egen hand. (netlify.app)
  • Det handlar om patienter som har fått njurarna utslagna av sin diabetes och då passar man på att sätta in en bukspottkörtel från samma donator. (ki.se)
  • Men eftersom denna del av kroppen också huserar din bukspottkörtel, såsom. (blokingredients.com)