En bukspottkörtelfistel är en anormal, tunn tunnel (förbindelse) mellan bukspottkörteln och ytan eller ett annat organ, genom vilken kan bukspott läcka ut.
Onormal förbindelse mellan två inre organ eller mellan ett organ och kroppsytan.
Pankreatikojejunostomi är en kirurgisk procedur där bukspottkörteln (pancreas) ansluts till den övre tunntarmen (jejunum). Detta skapar en ny väg för pankreassaften att rinna ut i tarmen eftersom den vanliga vägen, genom huvudet på bukspottkörteln, är blockerad eller avlägsnad. Denna procedure utförs ofta under en Whipple-operation, som är ett kirurgiskt ingrepp för att behandla pankreascancer och andra sjukdomar i bukspottkörteln.
Pankreatikoduodenektomi, även känt som Whipple-operationen, är en komplex bukoperation där man tar bort huvudet på underlivets bukspjälle (pancreas), gallgången, duodenum (den första delen av tunntarmen) och delar av magen. Ofta utförs operationen som behandling för pankreatiska cancer eller neuroendokrina tumörer i bukspjället. Efter operationen ansluts de kvarvarande delarna av gallgången, magen och tunntarmen till varandra så att maten fortfarande kan transporteras från magsäcken till tarmarna.
Pancreatectomy är ett kirurgiskt ingrepp där delar eller hela underlivsdrüsen (bauhspeck), även kallad pancreas, tas bort. Det finns olika typer av pankreatektomier beroende på vilken del av gällande organ som behöver tas bort. Till exempel kan en total pankreatektomi innebära att man tar bort hela underlivsdrüsen, medan en partiell pankreatektomi innebär att endast en del av den tas bort. Detta kan användas som behandling för olika sjukdomar eller skador på underlivsdrüsen, såsom cancer eller kronisk pankreatit.
En onormal gång eller förbindelse från en inre kroppsdel till kroppsytan.
Onormal förbindelse mellan en artär och en ven.
Onormal förbindelse med magsäcken.
Anatomisk missbildning i form av passage mellan olika delar av tarmen eller mellan tarm och annat organ. Yttre tarmfistel har förbindelse med huden (enterokutan fistel). Inre tarmfistel kan utgöra förbindelse med ett antall olika organ, som t ex magsäcken (gastrokolisk fistel), gallgångarna (kolecystoduodenal fistel), eller urinblåsan (kolovesikal fistel). Till riskfaktorerna hör inflammatoriska förlopp, cancer, strålbehandling och misslyckade kirurgiska ingrepp (behandlingsfel).
Onormal förbindelse någonstans i gallvägarna.
Bukspottkörtelgångarna, även kända som Gallgångar, är tubliknande strukturer som transporterar gallan från levern och bukspottkörteln till twölvefingertarmen, där den hjälper till att bryta ned fett i matspjälkningsprocessen.
En onormal förbindelse mellan ett luftrör och annan kroppsdel.
En onormal förbindelse mellan två eller fler artärer, eller mellan en artär och en ven.
En rectal fistula är en abnorm anslutning mellan rektum och annan struktur, oftast yttre huden eller anus. Den kan orsakas av olika sjukdomar eller skador, exempelvis inflammatorisk tarmsjukdom, cancer eller operationer i området. Symptomen på en rectal fistula kan inkludera smärta, svullnad, rinnande slem eller fekalier från området runt anus samt infektioner. Behandlingen kan bestå av mediciner, dränering och i vissa fall kirurgi.
Systematisk tömning av vätska eller var från sår, böld eller hålighet.
En urinvägsfistel är en abnormal förbindelse mellan urintransportsystemet och ett annat organ eller vävnad, vilket kan leda till urinläckage från det normalt stängda systemet.
En teknik för tillslutning av operationssår eller för att förena kroppsvävnader med hjälp av klammer som suturmedel.
Bukspottkörtelsjukdomar (Pancreatic diseases) refer to a range of medical conditions that affect the structure and function of the pancreas, an essential gland located in the abdomen that plays a crucial role in digestion and regulation of blood sugar levels. These conditions can include inflammation (pancreatitis), infection, trauma, cancer, genetic disorders, and autoimmune diseases, among others. Symptoms may vary depending on the specific condition but often include abdominal pain, nausea, vomiting, weight loss, and changes in bowel movements. Early diagnosis and appropriate treatment are essential to manage these conditions effectively and prevent potential complications.
Onormal förbindelse med matstrupen.
Den bukspottkörteln är en exokrin oglandulär organ som producerar och sekreterar flera enzymer inklusive amylas, lipas och trypsin involverade i digestionen av kolhydrater, fett och protein i mag-tarmkanalen.
Anläggande av yttre öppning till magen för näringstillförsel eller tryckbehandling av mag-tarmkanalen.
En rektovaginal fistel är en abnormal förbindelse eller öppning mellan rectum (rektum) och vagina. Detta kan orsaka att fekalier (avföring) läcker ut genom vaginan, vilket kan leda till infektioner och andra komplikationer. Rektovaginala fistlar kan uppstå som en komplikation efter vissa gynekologiska operationer, cancer eller strålbehandling, eller på grund av infektioner eller trauma. Symtomen innefattar ofta illamående, diarré, smärta och obehaglig lukt från vaginan. Behandlingen kan omfatta medicinsk behandling, operation och rehabilitering.
"Postoperativa komplikationer" refererar till problem eller biverkningar som uppstår som en följd av en kirurgisk operation under eller efter ett operationsförlopp, och kan inkludera infektioner, blödning, emboli, lungsäteskomplikationer, reaktioner på anestesi, skador på nerver eller organ, trombos, ytlig eller djup venös trombos (DVT), och andra allvarliga hälsoproblem.
En pankreatisk pseudocysta är en encapsulerad, fluidfylld struktur som bildas som komplikation till akut eller kronisk pankreatit, vanligen efter en pancreasskada med utgjutning av pankreassaft in i omgivande vävnader. Pseudocystan saknar epitelceller i sin vävnadskapsel, till skillnad från en äkta cysta som lining av epitelceller har. De flesta pseudocystorna upptäcks genom bilddiagnostik och kan behandlas konservativt om de är små och asymptomatiska, medan större eller symptomatiska pseudocystor kan kräva dränering, vanligen endoskopisk eller kirurgisk.
En vesikovaginal fistel är en abnormal öppning eller förbindelse mellan urinblåsan (vesikeln) och vagina, som orsakar oavbruten urinläckage från vagina. Denna medicinska tillståndet uppstår vanligtvis som en komplikation till en svår infektion, cancersjukdom eller som ett resultat av trauma under en operation i bäckenområdet. Vesikovaginal fistlar är vanligare i utvecklingsländer än i industrialiserade länder och kan leda till allvarliga hälsoproblem och social stigmatisering om de inte behandlas korrekt.
En onormal förbindelse mellan delar av andningssystemet eller mellan någon del av luftvägarna och omgivande organ.
En vaginalfistel är en abnormal förbindelse (fistel) mellan slidan (vagina) och antingen urinblåsan, tjocktarmen eller rectum. Denna förbindelse kan orsaka obehagliga symtom som urinsvårigheter, fekala utgjutningar eller lukt från slidan, samt infektioner. Vaginalfistlar är ofta komplikationer till en sjukdom eller skada, exempelvis kan de uppstå efter en svår förlossning, operation eller strålbehandling i pelvicområdet, eller orsakas av kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Behandlingen innefattar ofta kirurgi för att stänga igen fisteln och återställa normal funktion.
En suturtekniker är en kvalificerad hälso- och sjukvårdspersonal som specialiserat sig på att utföra precisionella syttningar av vävnader under operationer för att främja läkandet och återställa funktionen efter skada eller sjukdom.
En trakeo-esofageal fistel är en abnormal förbindelse eller öppning mellan luftstrupeslaget (trachea) och matstrupeslaget (esofagus). Den kan orsaka andningsbesvär, hosta och upprepad lunginfektion på grund av att saliv, maginnehåll eller bakterier kan läcka in i luftvägarna. Orsakerna till en trakeo-esofageal fistel kan vara anatomiska abnormaliteter, trauma, cancer eller komplikationer efter kirurgi.
Kirurgiskt anlagd öppning genom bukväggen till jejunum (tunntarmens övre del), vanligen för enteral näringstillförsel.
Bukspottkörteltumörer, också kända som levercancer eller hepatocellulära carcinom (HCC), är maligna neoplasier som utvecklas från hepatocyterna i bukspottkörteln.
"Bukspott (latin: crachat) är slem som produceras och samlas i lungornas luftrör och hals, vilket kan innehålla bakterier och andra skadliga partiklar. Det kan vara ett tecken på en respiratorisk infektion eller lungsjukdom."
Oktreotid är ett syntetiskt hormonanalog med en struktur som liknar naturligt förekommande somatostatin, som reglerar flera kroppsliga funktioner genom att hämta release av andra hormoner och signalsubstanser. Oktreotid används terapeutiskt för att behandla karcinoidtumörer, akromegali och andra tillstånd som orsakas av överproduktion av specifika hormoner.
"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.
Onormal kanal i blåsan eller mellan blåsan och något omgivande organ.
En grupp amylolytiska enzym som klyver stärkelse, glykogen och närbesläktade alfa-1,4-glukaner. EC 3.2.1.-.
Flytande innehåll i epitelklädda hålrum eller blåsor.
Onormal förbindelse mellan två artärer, som kan vara resultatet av skada eller medfödd missbildning.
Kirurgiskt anlagd förbindelse eller shunt mellan kanaler, rör eller kärl. Den kan göras ända mot ända, ända mot sida, sida mot ända, eller sida mot sida.
Procedurer för användande av endoskop i samband med diagnos och behandling av sjukdomar. Vid endoskopi förs ett optiskt instrument antingen in via naturliga kanaler, som t ex matsmältningssystemet, eller genom små, kirurgiskt anlagda snitt (titthål) för undersökning av inre kroppsdelar. Tack vare framsteg i bildbehandling, endoskopteknik och utrustning av allt mindre format kan kirurgiska ingrepp göras under endoskopering.
Kirurgiskt anlagd direktförbindelse mellan en artär och en ven.
Y-formad kirurgisk anastomos i någon del av matsmältningsapparaten, med dränering till tunntarmen.
Sönderslitning av den intrakavernösa delen av halsartären eller någon av dess grenar, med direktförbindelse mellan den inre halsartären och sinus cavernosus som följd. Detta framkallar en pulserande e xoftalmus och nedsatt rörlighet i det drabbade ögat. Skallskada, särskilt basilära frakturer, är den vanligaste orsaken till detta tillstånd, men det kan också uppkomma spontant eller i samband med bi nsvävsdefekter, som vid Ehlers-Danlos syndrom.
"Retrospective studies" are observational research designs that involve analyzing existing data or medical records to draw conclusions about prior events or exposures and their associated health outcomes.
Splenektomi är ett medicinskt ingrepp där mjälten (milten) i buken tas bort chirurgiskt. Mjälten är ett organ som ingår i det immunologiska systemet och hjälper till att bekämpa infektioner genom att filtrera och eliminera skadliga substanser, såsom bakterier och virus, från blodomloppet.
Kirurgiskt avlägsnande av hela (total gastrektomi) eller del av (partiell gastrektomi) magsäcken.
Kronisk bukspottkörtelinflammation (chronic pancreatitis) är ett tillstånd där bukspottkörteln (pancreas) blir inflammerad och skadad under en längre tidsperiod, vanligen över sex månader eller längre. Detta kan leda till smärta, problem med matspjälkningen och ökad risk för komplikationer som diabetes och cancer i bukspottkörteln. Orsakerna till kronisk bukspottkörtelinflammation kan variera, men de vanligaste orsakerna är alkoholmissbruk och rökning. Andra orsaker kan inkludera genetiska faktorer, gallvägsproblem och vissa sjukdomar som Celijaki. Behandlingen av kronisk bukspottkörtelinflammation kan omfatta smärtlindring, förändringar i kosten, ersättning av enzym och ibland även operation.
Den tid en patient är inlagd på sjukhus eller annan vårdinrättning.
En "Reoperation" definieras som ett ytterligare kirurgiskt ingrepp som utförs efter att en patient redan har genomgått en operation för samma problemområde eller sjukdom. Det kan vara schemalagd eller oväntad, beroende på komplikationer, misslyckanden med den ursprungliga behandlingen eller förlopp av sjukdomen.
Sekretin är ett hormonellt peptidhormon som frisätts från särskilda celler (sekretinceller) i tunntarmen och stimulerar produktionen av tarmt fluor, särskilt bikarbonat, för att neutralisera magsyra som släpps ner från magsäcken.
Kirurgiska operationer som kan senareläggas eller inte genomföras alls utan fara för patienten. Hit hör ingrepp för att avhjälpa icke livshotande medicinska problem eller tillstånd som ger psykisk stress eller leder till ev. annan risk för patienten, som t ex kosmetisk kirurgi eller sterilisering.
Fiberoptisk endoskopi avsedd för undersökning och kanylering av Vaters ampull via tolvfingertarmen, så att bukspottkörtel- och gallvägssystem skall kunna visualiseras genom retrograd tillförsel av kontrastmedel. Endoskopisk sfinkterotomi av Vaters papill (papillotomi) kan härvid utföras.
En onormal förbindelse mellan delar av matsmältningsorganen eller mellan någon del av matsmältningsapparaten och omgivande organ.
Medfödda eller förvärvade missbildningar av artärer, vener eller blodsinus i hjärnan, ryggmärgen och deras hinnor.
Tomografimetod som utnyttjar datorberäkning för framställning och återgivande av röntgenbilder.

En bukspottkörtelfistel (pancreas fistula) är en abnorm connection eller ledning mellan bukspottkörteln och ett annat organ eller yttre yta. Denna medicinska term används oftast för att beskriva en komplikation efter en operation där det bildats en onormal öppning som dränerar bukspottkörteljuice, även kallad pankreatisk vätska, utanför bukspottkörteln. Detta kan leda till infektioner och andra komplikationer om det inte behandlas korrekt.

En medicinsk definiering av "fistel" är:

En abnorm tunnelbildande förbindelse mellan två organ, vävnader eller hålrum i kroppen. Den kan uppstå som en komplikation till en infektion, sjukdom, skada eller operation. Fistlar kan vara olika storlekar och förekomma på olika ställen i kroppen. De kan orsaka symtom som smärta, utflöde av vätska eller feber beroende på var de är lokaliserade och hur allvarlig de är. Behandlingen beror på typen, storleken och platsen för fisteln.

Pankreatikojejunostomi är en kirurgisk procedur där bukspottkörteln (pancreas) ansluts till den övre tunntarmen (jejunum). Denna typ av anslutning används ofta när en person har behövt operera bort en del av bukspottkörteln, till exempel vid behandling av en pankreascysta eller en cancer i bukspottkörteln.

Den vanligaste typen av pankreatikojejunostomi kallas "Puestow-anastomos" och innebär att man skapar en anslutning mellan den del av bukspottkörteln som producerarverdiga juice (pancreas head) och tunntarmen. Detta görs genom att skära upp bukspottkörteln och tunntarmen, varefter de syras ihop med varandra för att skapa en tätt anslutning.

Pankreatikojejunostomi kan även ingå som en del av ett Whipple-operation (pancreaticoduodenectomi), där man tar bort gallblåsan, den del av bukspottkörteln som producerar verig juice och tolvfingertarmen. I detta fall ansluter man sedan resten av bukspottkörteln till tunntarmen med en pankreatikojejunostomi.

Pankreatikoduodenektomi, även känt som Whipple operation, är en komplex bukoperation som utförs för att behandla olika sjukdomar i buken, främst cancer i huvudet på pancreas samt i gallgången och/eller tolvfingertarmen (duodenum). Under operationen avlägsnas delar av flera organ: huvudet på pancreas, tolvfingertarmen, böjarna i magen, galblåsan och regionala lymfkörtlar. De kvarvarande delarna av pancreas, magen och tarmkanalen ansluts sedan till varandra igen för att återställa näringsupptaget.

Det är en omfattande operation med en längre tids recovery, men den kan vara livräddande eller mycket förbättrande för vissa patienter med svåra sjukdomar i detta område.

Pankreatektomi är en kirurgisk procedure där man tar bort hela eller delar av pancreas, det vill säga bukspottskörteln. Det finns två huvudtyper av pankreatektomier: total pankreatektomi och partiell pankreatektomi.

Vid en total pankreatektomi tas hela pancreaset bort, inklusive gallgången och tolvfingertarmen. Denna procedure utförs vanligtvis när patienten har pankreascancer som har spridit sig till omgivande vävnad eller när patienten har en chronic pancreatitis som inte svarat på andra behandlingsformer.

Vid en partiell pankreatektomi tas endast en del av pancreaset bort, vanligtvis den delen som innehåller tumören eller den skadade vävnaden. Detta kan vara fallet vid behandling av mindre allvarliga fall av pancreascancer eller inflammation i pancreas.

Efter en pankreatektomi kan patienten ha ökad risk för diabetes och malabsorption, eftersom pancreas producerar hormonet insulin och enzymer som hjälper till att bryta ned näringsämnen i mag-tarmsystemet. Dessa komplikationer behandlas vanligtvis med livsstilsförändringar, mediciner och kostförändringar.

En hudfistel (latin: *punctum cutaneum fistulae*) är en abnorm tunnel under huden som förbinder en cysta, abscess eller annan sorts vävnadsinflammation med ytan av huden. Hudfistlar kan variera i storlek och form och de kan innehålla gullig, vitaktig eller blodig vätska beroende på orsaken till inflammationen. De kan vara smärtsamma eller obekväma och ibland kan de också leda till infektioner om de inte behandlas korrekt. Hudfistlar är vanliga i områden som utsätts för ständig friktion eller irritation, såsom lår, armhålor, underbröst och analregionen.

En arteriovenös fistel (AV-fistel) är en abnorm connection mellan en artär och en ven. Denna anormala förbindelse orsakar blod att flöda direkt från artären till venen, istället för att gå genom kapillärsystemet som normalt. Detta kan leda till att hjärtats arbete ökar, blodtrycket stiger och blodflödet i de drabbade kroppsdelarna minskar.

AV-fistlar kan vara inneboende (kongenitala) eller aquired, och de kan uppstå som en komplikation till medicinska ingrepp, trauma eller som ett resultat av en sjukdom, såsom slagfall eller jämviktsrubbningar. I vissa fall kan AV-fistlar behöva behandlas med operation eller minimalinvasiva tekniker för att förebygga komplikationer och förbättra patientens kvalitet på livet.

Magfistel, eller "Duodenum-jejunal flexuren" som den också kallas, är en anatomisk struktur i mag-tarmkanalen. Det handlar om den böj där duodenum (den första delen av tunntarmen) möter jejunum (den andra delen av tunntarmen). Namnet "magfistel" kan vara lite missvisande eftersom det inte är en äkta fistel, utan snarare en naturlig böj i tarmarna. Magfisteln ligger nära gallgångens öppning i tolvfingertarmen (duodenum), och är därför viktig för den tidiga nedbrytningen och absorptionen av näringsämnen från maten.

En tarmfistel är en abnorm connection (anastomos) mellan tunntarmen och tjocktarmen, eller mellan tarmen och ytan av kroppen, som orsakas av en sjukdom eller skada. Den kan vara komplicerad av infektion och inflammation, och patienten kan ha symptom som diarré, smärta, feber och viktminskning. Behandlingen innefattar ofta kirurgi för att stänga av fisteln och reparera tarmen.

En gallgångsfistel är en abnormal kommunikation eller förbindelse (fistel) mellan gallgången och omgivande vävnad eller hud. Den kan orsakas av olika sjukdomar, till exempel gallstenssjukdom, kirurgiska komplikationer eller infektioner. Gallgångsfistlar kan leda till symptom som smärta, gulsot (icterus), feber och ökad risk för infektioner. Behandlingen kan innebära kirurgisk korrektur av fisteln, tillsammans med behandling av underliggande orsak.

Den medicinska termen för "bukspottkörtelgångar" är "Ductus pancreatici". Ductus pancreatici är de små gångar eller kanaler som transporterar digestiva enzymer och sekretion från bukspottkörteln (pancreas) till tolvfingertarmen (duodenum). Det finns huvudsakligen två typer av bukspottkörtelgångar: den huvudsakliga bukspottkörtelgången (Ductus pancreaticus major) och accessoriska bukspottkörtelgångarna (Ductus pancreatici accessorii). Den huvudsakliga gången mynnar vanligtvis i tolvfingertarmen tillsammans med gallgången, medan de accessoriska gångarna mynnar direkt i tarmsystemet.

En bronkialfistel är en abnormal, tunn tunnel (förbindelse) mellan en luftstrupe (bronkus) och det omgivande vävnadsskalet (pleura) eller andra strukturer i brösthålan. Den kan orsaka luftläckage från luftstrupen till omgivande vävnader, vilket kan leda till symtom som hosta, andningsbesvär och lunginflammation. Bronkialfistlar kan uppstå som komplikationer efter lungsjukdomar, operationer eller trauma.

En kärlfistel är en abnorm förbindelse (fistel) mellan två blodkärl. Den kan uppstå som komplikation till olika sjukdomar eller behandlingar, exempelvis efter operationer eller vid allvarlig infektion i området. Fistlar orsakar ofta besvär som svullnad, smärta och inflammation. I vissa fall kan de vara livshotande om de inte behandlas korrekt. Behandlingen av kärlfistlar kan bestå av mediciner, dränering eller ytterligare operationer för att stänga av fisteln.

En rektal fistel är en abnorm anslutning (fistel) mellan rektum och ytan av kroppen eller mellan rektum och en annan organhåla. Den vanligaste orsaken till en rektal fistel är komplikationer efter en infektion i analsadeln, så kallad analfistel. Andra möjliga orsaker kan vara cancer, trauma eller operationer i området. Symptomen på en rektal fistel innefattar ofta smärta, svullnad och irritation i analsadeln, samt eventuellt sekret eller fekalier som läcker ut från området. Behandlingen av en rektal fistel kan vara kirurgisk och kräver vanligtvis specialistvård.

'Dränering' är ett medicinskt begrepp som refererar till metoder för att avlägsna överskottsvätska eller vätska som ansamlas i kroppen. Detta kan ske genom olika tekniker, beroende på var i kroppen dräneringen behövs. Några exempel är:

1. **Lymfdränering:** En metod för att avlägsna överskottsvätska och cellavfall från lymfsystemet, ofta använd vid edem eller efter operationer.
2. **Paracentes:** En procedure där en nål eller tunn tarmrör inleds i bukhålan för att dränera överskottsvätska eller ascites (en ansamling av vätska i bukhålan).
3. **Thoracocentes:** En procedure där en nål eller tunn tarmrör inleds i brösthålan för att dränera överskottsvätska eller luft som ansamlats i brösthålan (pneumothorax eller pleuravätska).
4. **Hjärtdränering:** En procedure där överskottsvätska avlägsnas från hjärtkammare eller perikardvätska (vätska runt hjärtat) under kontrollerade förhållanden, ofta vid akut hjärtsvikt eller trauma.

Det är viktigt att notera att dränering bör utföras av kvalificerad medicinsk personal och under övervakning för att undvika komplikationer som infektioner, skador på omgivande vävnader eller organ, eller allvarliga elektrolyt- eller blodvolymrubbningar.

En urinvägsfistel är en abnormal förbindelse (anastomos) mellan urintransportsystemet och ett annat organ, vävnad eller yta. Den kan orsakas av en medfödd defekt eller som komplikation till infektioner, trauma, operationer eller cancer.

Fistlar kan förekomma mellan urinvägarna (urinblåsa, ureter eller urinoär) och tarmar, könsorgan, huden eller andra strukturer. Symptomen på en urinvägsfistel kan inkludera urinläckage från ett annat än det vanliga urineringsstället, infektioner, irritation och obehag. Behandlingen av en urinvägsfistel beror på orsaken och platsen men kan omfatta medicinsk behandling, kateterisering eller kirurgi.

'Kirurgisk häftning' (også kaldet 'sutur' eller 'sting') er en metode, der anvendes i kirurgi for at lukke et sår eller en skade i vævene. Denne teknik involverer at anvende specielle nåle og tråde (suturer) for at bringe de skadede kanter sammen, så de kan hele korrekt. Der findes forskellige typer af häftninger alt efter stedet i kroppen, størrelsen på sårerne og typen af væv.

Häftninger kan være absorberbare eller ikke-absorberble, beroende på om de er designet til at blive opløst af kroppens egne enzymer over tid eller ej. Absorberbare suturer anvendes ofte i indre organer og hjerne, mens ikke-absorberbale suturer typisk anvendes i områder, der er lettere tilgængelige for fjernelse efter helingen.

Kirurgiske hæftninger bør udføres af en kvalificeret sundhedsperson, da fejlagtig udførelse kan medføre komplikationer som infektioner, blødninger eller dårlig heling.

Bukspottkörtelsjukdomar, eller pankreatit, är medicinska tillstånd som berör bukspottkörteln (pancreas) och kan delas in i akuta och kroniska former.

Akut pankreatit definieras som en plötslig inflammation av bukspottkörteln, vanligtvis orsakad av gallsten eller alkoholmissbruk. Andra orsaker kan inkludera vissa läkemedel, infektioner och skador. Symptomen på akut pankreatit kan vara mycket smärtsamma och innefatta plötslig buksmärta i övergumpen, illamående, kräkningar, feber och ökad hjärtfrekvens.

Kronisk pankreatit definieras som en långvarig inflammation av bukspottkörteln, oftast orsakad av alkoholmissbruk eller genetiska faktorer. Symptomen på kronisk pankreatit kan vara mindre akuta än de hos akut pankreatit, men kan inkludera buksmärta, diarré, onormal viktstörning och störningar i fettsyrans absorption. Kronisk pankreatit kan också leda till komplikationer som diabetes och mag-tarmsjukdomar.

Behandlingen av bukspottkörtelsjukdomar beror på typen och svårighetsgraden av sjukdomen, men kan innefatta smärtlindring, intravenös vätskebehandling, näringsstöd, kirurgi och mediciner för att reducera magsaftproduktionen. För kronisk pankreatit kan behandlingen också inkludera en speciell diet och livsstilsförändringar.

En esofagusfistel är en abnormal förbindelse (fistel) mellan matstrupen (esofagus) och ett annat organ eller yttre yta. Den kan uppstå till följd av sjukdom eller skada, exempelvis efter en operation eller som komplikation till svår kronisk refluxsjukdom. Fisteln kan orsaka symptom som smärta, hosta, feber och infektion. Behandlingen kan omfatta mediciner, dränering och i vissa fall ytterligare operationer.

Den bukspottkörteln (pancreas) är en glandulär organs situerad i bakre delen av bukhålan. Den har två huvudsakliga funktioner:

1. Exokrin funktion: Den producerar och sekreterar en alkalisk juice, som innehåller enzymer som hjälper till att bryta ned proteiner, kolhydrater och lipider i mag-tarmkanalen.
2. Endokrin funktion: Den innehåller cellgrupperingar kända som Langerhans' öar, som producerar hormoner såsom insulin, glukagon och somatostatin, vilka hjälper till att reglera blodsockernivåerna.

Så en medicinsk definition av 'bukspottkörtel' är: En glandulär organs i bukhålan med exokrin och endokrin funktion som producerar enzymer för nedbrytning av näringsämnen och hormoner för reglering av blodsockernivåer.

Gastrostomy är ett medico-kirurgiskt ingrepp där en konstgjord öppning skapas genom magsäcken och ut till buken. Detta görs vanligtvis för att ge en person möjlighet till långvarig enteral nutrition, det vill säga näring via mag- eller tarmkanalen.

En gastrostomi kan vara aktuell när en patient har svårt att svälja eller inte orkar äta tillräckligt mycket för att täcka sitt dagliga näringsbehov, exempelvis på grund av neurologiska sjukdomar som multipel skleros eller amyotrofisk lateralskleros.

Det vanligaste sättet att utföra en gastrostomi är genom perkutan endoskopisk gastrostomi (PEG), där en slang placeras i magsäcken under kontroll av en endoskop. Detta görs oftast på kliniskt avdelning med lokalbedövning och/eller sedering. Efter operationen kan patienten få näring via den konstgjorda öppningen, antingen genom en slang eller en speciell gastrostomi-butelj.

En rektovaginal fistel är en abnormal förbindelse eller öppning mellan rektum och vagina, vilket kan orsaka oavsiktlig avföring via vaginan. Detta kan vara ett resultat av en komplikation efter en operation, cancer, infektion eller trauma. Symptomen kan inkludera ilande lukt, smärta under defekation och/eller underkroppssvullnad. Behandlingen kan bestå av kirurgi, antibiotika och/eller kontinens förändringar beroende på orsaken till fisteln.

Postoperativa komplikationer refererer til uventede eller abnorme begivenheder, der opstår som følge af en kirurgisk indgreb. Disse kan optræde under, umiddelbart efter eller op til flere uger efter operationen. Postoperative komplikationer kan have forskellige årsager, herunder patientens alment tilstand, foreliggende sygdomme, operationskomplikationer og lægebehandling.

Typiske postoperative komplikationer omfatter:

1. Infektioner: Disse kan opstå i såvel operationssår som andre dele af kroppen. Symptomer inkluderer rødme, smerte, varme og udflåd ved operationssår samt feber og almelt ubehag.
2. Blødninger: Disse kan være svære at opdage, men symptomer som blålige eller sorte øjne, smerte, hævede områder ved operationssår eller en pludselig forringelse af patientens tilstand kan indikere en blødning.
3. Tromboemboli: Blodprop i dyb venen (dybvenetrombose) eller lungeemboli kan opstå som følge af koagulation og blodets langsomme strøm under operationen. Symptomer på en dybvenetrombose omfatter smerte, varme og rødme i benet, mens lungeemboli kan vise sig ved pludselig åndedrætsbesvær, brystsmerter eller kramper.
4. Lungekomplikationer: Pneumoni, atelektaser (sammentrækning af lungerne) og pleurisy kan opstå som følge af indånding af maveindhold under operationen eller forringet lungefunktion efter operation. Symptomer inkluder åndedrætsbesvær, hoste og feber.
5. Infektion: Bakterielle infektioner kan opstå i operationssår, urinveje, lungerne eller blodet. Symptomer som rødme, smerte, varme, svulst ved operationssår, hoste, feber og forringelse af patientens tilstand kan indikere en infektion.
6. Anæmi: Blodtab under operation kan føre til anæmi. Symptomer som træthed, hovedpine, svimmelhed og blåfarvethed i huden kan indikere anæmi.
7. Hjerneskader: Forringet blodtilførsel til hjernen under operation kan føre til hjernebskader. Symptomer som forvirring, svimmelhed, smerte og lammelse i ansigt eller lemmer kan indikere en hjernebskade.
8. Psykologiske problemer: Depression, angst og posttraumatisk belastningsreaktion kan opstå efter operation. Symptomer som søvnløshed, manglende appetit, træthed, irritabilitet, forvirring og svimmelhed kan indikere psykologiske problemer.
9. Smerter: Akutte og kroniske smerter kan opstå efter operation. Symptomer som smerte i lemmer, rygsøjle eller brystkasse kan indikere smerter.
10. Funktionsnedsættelse: Nedsat lungekapacitet, nedsat muskelkraft og nedsat mobilitet kan opstå efter operation. Symptomer som svimmelhed, træthed, hoste, åndedrætsbesvær og smerte i lemmer kan indikere funktionsnedsættelse.

Det er vigtigt at have en løbende dialog med lægerne og sygeplejerskerne for at opdage tidligt enhver komplikation og behandle den hurtigst muligt.

En pankreatisk pseudocysta är en encapsulerad, fluidfylld accumulation av vätska och nekrotiskt vävnad i buken, som orsakas av en skada på eller sjukdom i bukspottkörteln (pancreas). Det skiljer sig från en äkta cysta, som har en epitelvägg. Pseudocystan uppstår vanligen som en komplikation till akut pankreatit eller kronisk pankreatit, trauma eller annan skada på bukspottkörteln. Symptomen kan variera från smärta i magen eller baken, illamående, kräkningar, aptitlöshet och viktminskning till inga symptom alls. Behandlingen kan bestå av observation, dränering av cystan eller kirurgi beroende på storleken, läge och symtom.

En vesikovaginal fistel (VVF) är en abnormal öppning eller förbindelse mellan urinblåsan (vesika) och vagina. Denna sjuklig tillstånd kan orsaka oavbrutet, ofrivilligt lossande urin via vaginasliman. VVF kan vara kongenitalt (födselstillstånd) eller förvärvat, där det senare främst beror på skada under ett obstetriskt eller gynekologiskt ingrepp, cancer, infektion eller strålbehandling. Symptomen inkluderar ofta urinläckage, återkommande urinvägsinfektion och sårbarhet för vaginal infektion. Behandlingen av VVF kan involvera kirurgi för att stänga öppningen och återställa normal anatomi.

En luftvägsfistel är en abnormal förbindelse (anastomos) mellan luftstrupen (trachea) och matstrupen (esofagus) eller mellan luftstrupen och huden. Den kan orsaka andningsproblem, som andnöd eller aspirationspneumoni, beroende på storleken och platsen för fisteln. Luftvägsfistlar kan uppstå till följd av komplikationer efter operationer i området, trauma, infektioner eller cancer. Behandlingen kan innebära kirurgisk reparation, endoskopiska metoder eller temporär stillning av läckan med hjälp av en stent.

En vaginalfistel är en abnormal förbindelse (fistel) mellan slidan (vagina) och antingen urinblåsan, tjocktarmen eller rectum. Denna förbindelse kan orsaka att urin, fekalier eller gas läcker ut genom slidan. Vaginalfistlar är ofta ett resultat av en komplikation efter en operation, men kan också uppstå till följd av infektioner, cancer eller trauma. Symptomen på en vaginalfistel innefattar ofta ilande lukt, irriterad hud kring slidan och smärta under samlag. Behandlingen av en vaginalfistel kan omfatta medicinsk behandling, terapi eller kirurgi beroende på storleken och platsen på fisteln.

En suturtekniker (også kendt som suture technician eller surgical suturing technician) er en sundhedsfaglig medarbejder, der har specialiseret sig i at udføre suturer og andre slutningsmetoder på patienter efter operationer eller andre invasive procedurer. Deres hovedopgave er at sikre at sårene bliver lukket på en sikker og æstetisk måde for at mindske risikoen for infektioner, komplikationer og at forbedre helingprocessen.

Suturteknikere arbejder ofte under overvågning af kirurger eller andre lægefaglige medarbejdere i operationssale, men de kan også arbejde i andre sundhedsfaglige områder som f.eks. notfaldrum, klinikker og sygehuse. Deres ansvarsområder kan inkludere:

* At vurdere sårenes størrelse, form, dybde og lokation for at bestemme den bedste slutningsmetode
* At foretage suturer med forskellige typer nåle og tråd alt efter patientens behov
* At fjerne suturer eller klips et vist antal dage efter operationen
* At dokumentere procedurerne korrekt i patientjournalen
* At opbevare og forberede instrumenter, nåle og tråd til brug under operationer

For at blive suturtekniker skal man normalt have en relevant sundhedsfaglig uddannelse og gennemgå en specifik on-the-job training eller et kurssystem for at lære de nødvendige færdigheder. Derudover kan det være påkrævet at have certificering fra en relevant fagorganisation for at kunne arbejde som suturtekniker i visse lande eller regioner.

En trakeo-esofageal fistel (TEF) är en abnormal anatomisk förbindelse eller kanal mellan luftstrupen (trachea) och matstrupen (esofagus). Denna sjuklig tillstånd orsakas vanligtvis av en komplikation efter en traumatisk skada, sjukdom eller kirurgiskt ingrepp.

TEF kan vara inneboende (kongenital) eller förvärvad. De kongenitala formerna förekommer oftast hos spädbarn och orsakas av felaktig embryonal utveckling. De förvärvade formerna är vanligare hos vuxna och kan uppstå till följd av sjukdomar som cancer, tuberkulos eller granulomatos sjukdomar, eller efter trauma orsakat av exempelvis en tub med slang eller en kirurgisk proceduren.

TEF kan leda till allvarliga komplikationer såsom lunginflammation (pneumoni), andningssvårigheter och undernäring på grund av sväljningssvårigheter. Behandlingen innefattar ofta kirurgiskt stängning av fisteln, ibland i kombination med andra behandlingsmetoder som antibiotika, näringsstöd och andningsstöd.

En jejunostomi är en artificiell öppning (stoma) som skapas i tunntarmen, vanligen i jejunum delens mitt. Den används ofta för kort- eller långvarig enteral nutrition (när patienten inte kan äta via munnen), mediciner och dränering.

Jejunostomi kan placeras under operation eller med hjälp av endoskopi, beroende på patientens behov och läkares bedömning. Det finns olika typer av jejunostomier, men de flesta består av en yttre del som leds genom buken (extern stoma) och en inre del som leder till tunntarmen (intern stoma).

Det är viktigt att patienter med jejunostomi får rätt medicinsk behandling, undervisning och stöd för att hantera sin stoma korrekt och förebygga komplikationer som till exempel infektioner eller obstruktioner.

"Bukspottkörteltumörer" refererar till cancer som utvecklas i bukspottkörteln (pankreas). Det finns två huvudsakliga typer av pankreascancer: exokrin tumörer och endokrina tumörer.

Exokrina tumörer, även kända som duktala adenocarcinomer, är den vanligaste typen av bukspottkörteltumörer och utgör ungefär 95% av alla fall. De utvecklas vanligtvis i de exokrina cellerna som producerar enzymer som hjälper till vid digestionen.

Endokrina tumörer, även kända som neuroendokrina tumörer (NET), är ovanligare och utgör ungefär 5% av alla fall. De utvecklas i de endokrina cellerna som producerar hormoner, såsom insulin och glukagon.

Symptomen på bukspottkörteltumörer kan variera beroende på tumörtyp och storlek, men kan inkludera viktminskning, smärta i övergången mellan magen och ryggen, illamående och kräkningar, gulsot (icterus) och förstoppning. Behandlingen beror på tumörtyp, storlek och om det har spridit sig eller inte, men kan inkludera kirurgi, strålbehandling, cellgiftsbehandling (chemotherapi) och målinriktad behandling som tar itu med specifika molekyler i cancercellerna.

'Bukspott' er en betegnelse for søvnapa, som er en tilstand hvor et individ svier under søvnen og ofte spytter op slim. Den tekniske term for bukspott er 'sialorré'. Sialorré kan være forårsaget af forskellige medisinske tilstande, herunder neurologiske lidelser eller strukturelle problemer i mundhulen.

Octreotide är ett syntetiskt peptidhormon som mimetiserar naturligt förekommande somatostatin. Det används inom medicinen för att behandla karcinoidtumörer, akromegali och vissa former av mag-tarmsjuka. Octreotide verkar genom att hämma release av hormoner som gastrin, insulin, glukagon och somatostatin. Det gör även blodkärlsvidgande effekter och kan sänka östrogenivåerna. Preparatet ges vanligen som subkutan injektion, men det finns också långverkande preparat som kan ges som intramuskulära injektioner eller som depotpreparat under huden.

"Behandlingsresultat" er en betegnelse for hvordan en pasient reagerer på en behandling. Det kan inkludere forbedringer i symptomer, funksjon og kvalitet av liv, men også potentiale bivirkninger eller komplikasjoner til behandlingen. Behandlingsresultatet må ofte evalueres over tid for å kunne avgjøre om behandlingen er effektiv og om det er behov for justeringer i terapeutisk strategi.

En urinblåsefistel är en abnormal förbindelse (fistel) mellan urinblåsan och ett annat organ eller yta, till exempel tarm, könsorgan, hud eller slemhinnor. Den kan orsakas av olika medicinska tillstånd, såsom infektioner, inflammation, trauma, cancer eller operationer. Symptomen på urinblåsefistel innefattar ofta utträdande av urin från en annan än den normala urinvägsöppningen, återkommande urinvägsinfektioner och irritation i det drabbade området. Behandlingen kan bestå av mediciner, kateterisering eller kirurgi beroende på orsaken till fisteln och dess svårighetsgrad.

I'm sorry for any confusion, but "Amylaser" is not a medical or scientific term. It seems like it might be a combination of the words "amylase," which is a type of enzyme, and "laser," which is a device that produces light in an intense, narrow beam. If you have any questions about amylases or lasers, I would be happy to help clarify those concepts for you!

Amylases are enzymes that break down complex carbohydrates, such as starch and glycogen, into simpler sugars like glucose. There are several types of amylases, including salivary amylase (also known as ptyalin), which is produced in the salivary glands, and pancreatic amylase, which is produced in the pancreas. These enzymes help with the digestion of carbohydrates in the body.

Lasers, on the other hand, are devices that produce light in an intense, narrow beam. They are used in a wide variety of applications, including surgery, dentistry, and industrial cutting and welding. Lasers work by producing light at a specific wavelength, which can be absorbed by certain materials to cause a chemical or physical change. For example, in laser surgery, the laser light is absorbed by the tissue, causing it to heat up and cut or coagulate.

'Cystvätska' är en benämning på den klara, sterila vätskan som kan accumuleras inne i en cysta. En cysta är en encellig eller flercellig struktur som bildas när celler ovanligt nog samlas och omger sig med ett membran, skapande en liten encapsulerad ficka. Cystvätska består huvudsakligen av vatten, men kan även innehålla låga koncentrationer av proteiner, kolhydrater, salter och andra substanser beroende på cystans ursprung och funktion i kroppen.

Det är viktigt att notera att cystvätska kan variera mycket i sammansättning beroende på vilken typ av cysta det är frågan om. I vissa fall kan cystvätskan innehålla substanser som är specifika för en viss organs funktion eller sjukdomstillstånd. Därför är det viktigt att kliniskt undersöka och korrekt identifiera typen av cysta för att fastställa dess sammansättning och behandlingsbehov.

En arterio-arteriell fistel (AAF) är en abnorm connection eller kanal mellan två artärer. Den vanligaste orsaken till AAF är trauma, men det kan också orsakas av medfött tillstånd, inflammation eller som komplikation efter en operation.

AAF kan vara kongenital (medfött), spontan eller sekundär till trauma eller annan sjukdom. Den kan vara asymptomatisk eller orsaka symtom beroende på dess storlek, lokalisation och effekter på hjärt-kärlsystemet.

Symptomen på AAF kan inkludera halsvener som sticker ut (venos distention), puls i halsen, högt blodtryck, lägre puls i ena armen jämfört med den andra, hosta, andnöd, yrsel, svimning eller blåfärgad näsa eller ögon.

Diagnosen ställs vanligen genom ultraljud, CT-angiografi eller MR-angiografi. Behandlingen kan variera beroende på storleken och lokalisationen av fisteln, men innebär ofta operation eller interventionell radiologi för att stänga av den abnorma anslutningen.

En kirurgisk anastomose är en sammanbindning mellan två hålrum, som skapas genom att två luktartade ytor (slemhinnor) sys eller fästes ihop. Det kan exempelvis vara en förbindelse mellan två rörformiga strukturer, till exempel två tarmar, två blodkärl eller två luftvägar. Anastomosen skapas ofta under kirurgiska ingrepp, exempelvis när en del av en struktur tas bort och de kvarvarande ändarna måste sammanfogas för att återställa funktionen hos organet.

'Endoskopi' er en medisinsk begrep som refererer til en metode der involverer at indsætte et smalt, fleksibelt tubelignende instrument, kaldet et endoskop, inde i kroppen for at undersøge eller behandle interne organer eller strukturer. Endoskopet har en lille kamera og lys på spidsen, der giver mulighed for at få billeder og video fra indersiden af kroppen viset på et monitor uden side.

Der findes forskellige typer endoskopi, alt efter hvilket område af kroppen der skal undersøges eller behandles. Nogle eksempler er:

* Gastroskopi (eller øsoscopi): Undersøgelse af mavesækken og de øvre dele af tarmen (spiserøret, mavesækken og tolvfingertarmen).
* Kolonoskopi: Undersøgelse af den nedre del af tarmen (colon) og endetarmen.
* Bronchoskopi: Undersøgelse af luftrørvejene og lungerne.
* Arthroskopi: Undersøgelse og behandling af leddene.
* Cystoskopi: Undersøgelse af urinblæren og urinrøret hos mænd.

Endoskopi anvendes ofte til at diagnosticere forskellige sygdomme, såsom tarmsygdomme, lungebetændelse, cancer, infektioner og andre lidelser. Den kan også anvendes til mindre operationer, som fjernelse af polypper eller andre abnorme væv, samt til at stoppe blødninger eller dræne væskeansamlinger.

En arteriovenös (AV) shunt är en operation där man skapar en permanent genombrott mellan en artär och en ven. Detta görs vanligtvis för att öka den totala blodflödet genom ett område i kroppen, till exempel vid dialysbehandling av patienter med njursvikt. Vid en AV-shunt skapas en direkt väg från artär till ven, vilket gör att det ooxygenerade blodet från arterien passerar rakt igenom venen istället för att gå genom de små blodkärlen (kapillärerna) där syreutbyte sker. Detta kan leda till syrgasmangel i de kroppsdelar som normalt mottar blod via denna ven.

Kirurgiska AV-shunt operationer innebär oftast att en artär och en ven i armen används för att skapa shunten, men ibland kan även benen användas. Shunten kan vara yta-till-yta (side-to-side) eller slang-formad (end-to-side). Efter operationen behöver patienten vanligtvis ha en viloperiod innan de kan använda armen igen, och det kan ta några veckor innan shunten är helt läkt.

Roux-en-Y anastomose (også kendt som Roux-anastomose) er en type af maves operation, der oftest udføres for at forebygge gastroesofageal refraktær refluxsyge (GERD) eller behandle fedme. Under denne procedure skaber kirurgen to separate forbindelser mellem maven og tarmlederen, hvoraf den ene forbinder magens øverste del med en lille del af tyndtarm (den såkaldte Roux-limb), mens den anden forbinder den resterende del af mavesækken med det nedre led af tarmlederen. Dette resulterer i at mad og magens indhold ikke længere kan flyde tilbage op i spiserøret, hvilket reducerer refluxsymptomerne.

Roux-anastomosen er også en del af andre typer af mavesoperationer, herunder duodenal switch-procedurer og biliopancreatic diversion med duodenal switch (BPD/DS), som ofte anvendes til behandling af svær fedme. I disse tilfælde skaber kirurgen en Roux-anastomose for at adskille mavesækken fra tarmlederen og redusere den mængde mad, der kan absorberes i tarmene.

En halsartär-sinus cavernosusfistel är en ovanlig patologisk förbindelse mellan den externa carotidartären eller dess grenar och sinus cavernosus, en venös struktur i huvudet. Denna fistel kan orsaka en varierande grad av symtom beroende på storleken och lokaliseringen av förbindelsen.

Symptomen kan inkludera halsvällning, pulsåderförstoring i ansiktet, hörsel- och synnedsättning, hosta, yrsel, huvudvärk och i vissa fall epilepsi. Diagnosen ställs vanligtvis med hjälp av angiografi, som är en radiologisk undersökning där kontrastvätska injiceras i artären för att undersöka blodflödet genom kärlen.

Behandlingen av halsartär-sinus cavernosusfistel kan vara medicinsk eller kirurgisk beroende på symtomen och storleken på fisteln. Konservativ behandling kan innebära att låta fisteln stänga sig själv, medan kirurgi ofta är nödvändig för att avsluta den abnormala blodflödet och undvika komplikationer som till exempel intracranialt blödande.

Retrospective studies, på svenska retroaktiva studier, är en typ av observational study där forskare analyserar data som har samlats in före studiens början. Dessa studier undersöker ofta associationer mellan utsatta faktorer och utfall i en population under en given tidsperiod.

Retrospektiva studier kan vara antingen fall-kontrollstudier eller kohortstudier. I en fall-kontrollstudie väljer forskaren ut individer med ett specifikt utfall (fall) och jämför dem med en kontrollgrupp som inte har detta utfall. I en kohortstudie följs två eller flera grupper av individer över tid, där den ena gruppen är exponerad för en viss riskfaktor och den andra inte är det.

Retrospektiva studier kan vara användbara när det finns redan tillgängliga data som kan användas för att besvara ett forskningsfrågor, men de har också nackdelar. Dessa studier kan vara såriga för bias eftersom de är beroende av att data har samlats in på ett korrekt och konsistent sätt före studiens början. Det kan också vara svårt att etablera orsakssamband mellan exponeringar och utfall i retroaktiva studier eftersom det kan finnas okända eller outtalade variabler som påverkar resultaten.

Splenektomi är ett medicinskt ingrepp där milten (splen) i bukhålan tas bort chirurgiskt. Milten är ett organ som ingår i det retikuloendoteliala systemet och har en viktig roll i immunförsvaret, bland annat genom att filtrera och eliminera äldre röda blodkroppar och infektionskällor.

En splenektomi kan utföras av olika anledningar, till exempel på grund av skada, sjukdom eller för att underlätta andra medicinska behandlingar. Efter en splenektomi kan patienten ha en ökad risk för infektioner, särskilt med encapsulerade bakterier som pneumokocker och meningokocker, varför vaccinationer ofta rekommenderas före eller efter operationen.

Gastrektomi är en kirurgisk procedur där hela magsäcken (gaster) extirpas. Detta kan göras av olika anledningar, till exempel vid magcancer eller mycket svårartad refluxsjukdom. Efter operationen måste patienten ha en omställning av sin kosthållning för att kunna få i sig näringsriktig mat i mindre mängder, eftersom den vanliga magfunktionen inte längre finns.

Chronische Bauchspeicheldrüsenentzündung, auch bekannt als chronische Pankreatitis, ist eine Entzündung der Bauchspeicheldrüse, die fortschreitend und oft irreversibel ist. Im Gegensatz zur akuten Pankreatitis, die plötzlich auftritt und sich normalerweise nach einigen Tagen bis Wochen zurückbildet, dauert die chronische Pankreatitis länger als drei Monate an.

Die Hauptursachen für eine chronische Bauchspeicheldrüsenentzündung sind langfristiger Alkoholmissbrauch und Rauchen, obwohl auch andere Faktoren wie genetische Veranlagung, Autoimmunerkrankungen, Gallensteine, anatomische Anomalien und Medikamente eine Rolle spielen können.

Die Symptome der chronischen Bauchspeicheldrüsenentzündung sind Schmerzen im Oberbauch, die oft in den Rücken ausstrahlen, Durchfall, Übelkeit, Erbrechen, Gewichtsverlust und Blähungen. Die Entzündung kann auch zu Komplikationen wie Diabetes mellitus, Bauchspeicheldrüsenkrebs und chronischen Schmerzen führen.

Die Behandlung der chronischen Bauchspeicheldrüsenentzündung zielt darauf ab, die Symptome zu lindern, Komplikationen zu vermeiden und das Fortschreiten der Erkrankung zu verlangsamen. Die Behandlung umfasst in der Regel eine Ernährungsumstellung, Schmerzmittel, Enzymersatztherapie, Rauchstopp und Alkoholentzug. In einigen Fällen kann auch eine Operation erforderlich sein.

I medicinsk kontext, betyder "vårdtid" ofta tiden som en patient behöver vård och observation efter ett medicinskt ingrepp, sjukdomsfall eller procedure. Det kan också vara tiden som en patient förväntas stanna på en vårdinrättning, såsom ett sjukhus, för att få behandling och/eller rehabilitering. Vårdtiden kan variera beroende på flera faktorer, inklusive typen av medicinska problem, patientens allmänna hälsa, komplikationer under behandlingen och den specifika behandlingsplanen. Det är viktigt att notera att vårdtiden kan ändras baserat på patientens framsteg och respons på behandlingen.

Reoperation, även kallat "omopereration", är en term inom medicinen som refererar till att en patient behöver genomgå en ny operation för samma sjukdom eller skada efter att ha genomgått en tidigare operation. Det kan bero på att den första operationen inte löst problemet fullt ut, att komplikationer har uppstått eller att patientens tillstånd har försämrats. Orsaken och typen av reoperation varierar beroende på diagnosen och individuella faktorer hos patienten.

Sekretin är ett hormonellt peptidhormon som utsöndras från S-celler i tarmens slemhinna. Det stimulerar produktionen och sekretion av alkaliska mag-tarm-saft i duodenum (den första delen av tunntarmen) för att neutralisera den sura maginnehållet som passerat genom magsvalgväggen. Sekretinet leder också till ökad produktion och sekretion av enzymrika tarmsaft från bukspottskörteln (pancreas). Detta hjälper till att bryta ned näringsämnen så att de kan absorberas i tunntarmen.

Enligt ICD-10 (International Classification of Diseases, 10th revision) definieras "planerat kirurgiskt ingrepp" som:

"Ingrepp som är tidsmässigt planerade och utförs under kontrollerade operationsbetingelser med anestesi. De omfattar både mindre invasiva procedurer, såsom endoskopiska ingrepp, och större operationer som exempelvis öppen hjärtkirurgi."

Således är en medicinsk definition av 'Kirurgiska ingrepp, planerade' operationer som är schemalagda och utförs under kontrollerade förhållanden med anestesi.

Endoscopic Retrograde Cholangiopancreatography (ERCP) är en medicinsk undersökningsmetod som används för att undersöka och behandla problem relaterade till gallgångar och/eller pankreasgångar. ERCP kombinerar endoskopi, en teknik där en flexibel, belyst tub är insatt via munnen och ned i matstrupen, med fluoroskopi, en typ av röntgenundersökning som används för att guida placerandet av en kateter (en tunn, böjlig slang) in i gallgångarna och/eller pankreasgångarna. Kontrastvätska injiceras sedan genom katetern för att fylla och visualisera gallgångarna och/eller pankreasgångarna på röntgenbilderna. ERCP används ofta för att diagnostisera och behandla gallstenar, tumörer, inflammation och andra abnormaliteter i gallgångarna och/eller pankreasgångarna.

En fistel i matsmältningssystemet är en abnorm förbindelse (anastomos) mellan två organ, strukturer eller vävnader som inte normalt är sammanbundna. I samband med matsmältningssystemet kan det handla om en fistel mellan tarmar, mellan tarm och hud, mellan tarm och annat organ (till exempel urinblåsa eller lungor) eller mellan olika delar av tarmen som inte ska ha direkt kontakt med varandra. Fistlar kan orsakas av en rad olika sjukdomar eller skador, till exempel inflammatoriska tarmsjukdomar, cancer, infektioner, operationer eller strålbehandling. Symptomen på en fistel i matsmältningssystemet kan variera beroende på orsaken och platsen för fisteln, men kan inkludera diarré, smärta, feber, trötthet, viktminskning och utslitning av huden runt omkring. Behandlingen beror på orsaken till fisteln och kan bestå av mediciner, kirurgi eller kombinationer av dessa.

Kärlmissbildningar i centrala nervsystemet (CNS) är abnormiteter i blodkärlen som förekommer inuti hjärnan eller ryggraden. Dessa kannibildningar kan vara medfötta eller aquired, och de kan orsaka en rad symtom beroende på vilka kärl och delar av CNS som är drabbade.

Det finns två huvudtyper av kärlmissbildningar i CNS: arteriovenösa malformationer (AVM) och cerebral cavernös malformationer (CCM). AVM är en abnorm sammanväxtning mellan artärer och vener inne i hjärnan, medan CCM består av små klumpar av blodkärl som har tunna väggar och kan läcka eller brista.

Andra typer av kärlmissbildningar inkluderar kapillärt telangiektasi, cavernom, venös malformation och developmental venous anomaly (DVA). Dessa missbildningar kan vara asymptomatiska eller orsaka symtom som huvudvärk, smärta, svimning, kramper, förlamning, sensorisk störning, kognitiv påverkan och i värsta fall död.

Behandlingen av kärlmissbildningar i CNS kan vara observation, medicinering eller kirurgi beroende på typ, storlek, lokalisation och symtom.

"Datortomografi" er en medisinsk undersøkelsesmetode som bruker stråling for å oppnå detaljerede, tvidimensjonale skanninger av kroppen. Metoden kalles også "computertomografi" eller blot "CT".

I en CT-skanning passerer en fin strålebunde gjennom kroppen i mange forskjellige vinkler, mens en datamaskin registrerer de resulterende skråkkryssene av skinnene. Disse dataene brukes deretter for å generere tvidimensjonale bildekserieser av det undersøkte området.

CT-skanning gir ofte mer detaljert og skarp informasjon enn tradisjonelle røntgenundersøkelser, særlig når det gjelder å avdekke skader, tumorer eller andre abnormaliteter i viktige strukturer som hjernen, hjertet, lungene og karsystemet.

Noe av fordelene med CT-skanning inkluderer:

* Høy grad av detaljeringsgrad og skarphet
* Snarlighet i utførelsen
* Mulighet for å identifisere en bred vifte av medisinske tilstander

Noe av ulemperne inkluderer:

* Bruk av ioniserende stråling, som kan øke risikoen for kreft i lengre sikt
* Relativt høy dosis stråling j rentforhold til tradisjonelle røntgenundersøkelser
* Mulighet for allergiske reaksjoner på kontrastmidlene som ofte brukes under skanningen.