Antioxidant som används i livsmedel, kosmetika, oljeprodukter m m.
Blandning av 2- och 3-tert-butyl-4-metoxifenoler som används som antioxidant i livsmedel, kosmetika och läkemedel. Syn. BHA.
Propylgallat är ett ester av gallsyra och propanol, och används som konserveringsmedel i livsmedel, kosmetika och farmaceutiska preparat. Det har också använts inom medicinen som ett läkemedel mot hudproblem såsom eksem och psoriasis, men används inte längre som sådant på grund av risk för skadliga biverkningar.
En grupp fenoler, vilka utvinns ur talltjära.
Syntetiska eller naturliga ämnen som används som tillsatser för att förhindra eller fördröja oxidationsprocesser. Inom biokemi och medicin utgörs antioxidanter av enzym eller andra organiska ämnen, so m t ex E-vitamin eller betakaroten, som förmår motverka de skadliga effekterna av oxidation i kroppsvävnader.
En grupp föreningar som är strukturellt besläktade med metoxybensen och innehåller den generella formeln R-C7H7O.
I medicinsk kontext, används begreppet "pikrater" sällan. Det är istället ett termer från kemi och refererar till salter av pikrik acid (2,4,6-trinitrophenol). Dessa ämnen är starkt korrosiva och explosiva, och har inga direkta användningsområden inom medicinen.
I en enskild mening kan 'uretan' definieras som ett syntetiskt, plastiskt material som används inom medicinen, särskilt inom urologin. Uretan används ofta för att skapa katetrar eller slangar som kan användas för att kateterisera, det vill säga införa en slang i urinvägen för att dränera urinen.
Tiobarbiturater är en typ av barbiturater där syreatomen i den vanliga barbitursyran har ersatts med svavel (sulfur). Tiobarbiturater användes förr som sedativa och sövmedel, men de har blivit mindre vanliga på grund av deras biverkningar och risken för beroendeframkallande effekter. Ett exempel på en tiobarbiturat är thiopental natrium, som tidigare användes inom anestesi och intensivvård.
Peroxider är en grupp av kemiska ämnen som innehåller en funktionell grupp bestående av två syreatomer (O) bundna till samma kolatom, bildande en peroxybindning med strukturen -O-O-. Peroxider är starkt oxidativa och används inom medicinen som desinfektionsmedel och blödningsstillande medel. Exempel på medicinska peroxider är vattenstoffperoxid (H2O2) och bensoylperoxid.
Starkt reaktiva molekyler med en obalanserad elektronparsladdning. Fria radikaler bildas både under normala och patologiska förlopp. De åstadkommer bevisligen eller misstänks ge upphov till vävnadsskada under många olika förhållanden, som t ex vid strålning, exponering för kemiska ämnen, och i åldringsprocessen. Såväl naturligt som farmakologiskt förebyggande av effekterna av fria radikaler är föremål för studier.
Nitroanisol O-demethylase is an enzyme that catalyzes the demethylation of nitroanisol (also known as p-methoxynitrobenzene) to form nitrophenol and formaldehyde. This reaction is a part of the metabolic pathway for the biotransformation and elimination of xenobiotic compounds, including drugs and other foreign substances, in the body. The enzyme responsible for this reaction is typically found in the liver and belongs to the family of cytochrome P450 oxidoreductases.
Peroxider som produceras i närvaro av en fri radikal genom oxidation av omättade fettsyror i cellen med molekylärt syre. Bildandet av lipidperoxider leder till nedbrytning av det ursprungliga fettet och därmed membrandefekter. De förorsakar därför en rad toxiska effekter in vivo, och produktion av lipidperoxider räknas som en patologisk process i biologiska system.
Syn. difenylföreningar. Välkända är de flerklorinerade bifenylerna (polychlorinated biphenyl, PCB), där några av de kolbundna väteato merna ersatts med kloratomer.
En fri radikal i en medicinsk kontext refererar till en instabil atom eller molekyl med en obalanserad elektronstruktur, som är kapabelt att oxidera andra molekyler genom att ta elektroner från dem. Fria radicaler produceras naturligt i kroppen under celldygnets gång, men ökade nivåer av fria radicaler orsakade av faktorer som exponering för tobaksrök, ultraviolett strålning och miljögifter kan leda till cellskada och oxidativ stress, vilket kan bidra till sjukdomar som cancer, hjärt-kärlsjukdomar och neurodegenerativa störningar. "Renhållare" är ett samlingsnamn för substanser som neutraliserar eller minskar nivåerna av fria radicaler i kroppen, vanligtvis genom att ge upp elektroner till dem, och inkluderar antioxidanter som vitamin C, vitamin E och beta-karoten.
Kolväteringar med två ketondelar i någon position. De kan substitueras i alla positioner utom där ketongrupperna sitter.
"Oxidation-reduction, or redox, refers to a type of chemical reaction where there is a transfer of electrons between two molecules, leading to a change in their oxidation state."
Peroxidas-katalyserad oxidation av lipider med väteperoxid som elektronmottagare.
Vitamin E är ett samlingsnamn för en grupp lipidlösliga antioxidanter som inkluderar tokoferoler och tokotrienoler. Den mest aktiva formen av vitamin E i kroppen är alfa-tokoferol, som skyddar cellmembranen från skada genom att neutralisera fria radikaler, speciellt peroxidationen av lipider. Vitamin E har också roller i immunförsvar, celldelning och andra metaboliska processer. Det är en essentiell vitamin, vilket betyder att den måste tas in med kosten eftersom kroppen inte kan syntetisera den själv.
En carcinogen som ofta används i experimentella cancerstudier.
En klass små (18-25 nm) och lätta (1,019-1,063 g/ml) lipoproteiner med en kärna som till större delen består av kolesterolestrar och mindre mängder triglycerider. Ytlagret består mestadels av fosfolipider, en enda kopia av apolipoprotein B-100 och fria kolesterolmolekyler. Den huvudsakliga LDL-funktionen är att transportera kolesterol och kolesterolestrar till vävnader utanför levern.

Butylerat hydroxitoluen, eller butylhydroxytoluol (BHT), är en syntetisk kemisk förening som används som konserveringsmedel och antioxidant i livsmedel, kosmetika och hushållsprodukter. Den har E-nummer E321.

Butylerat hydroxitoluen är en vit till gulaktig kristallinsk fast substans med en svag doft av fenol. Den är löslig i etanol, eter och kloroform, men i princip olöslig i vatten.

I livsmedel används butylerat hydroxitoluen som en antioxidant för att förhindra fettsyror från att oxideras och bli rancida. Det används också som en konserveringsmedel i kosmetika och hushållsprodukter för att förhindra skadning av dessa produkter orsakade av luft, ljus eller fukt.

Det är viktigt att notera att användningen av butylerat hydroxitoluen i livsmedel och kosmetika är kontroversiellt, och det finns en del oro över dess potentiala hälsorisker. Några studier har visat att BHT kan ha negativa effekter på hälsa, inklusive ökad risk för cancer, allergier och andningsproblem. Därför rekommenderar vissa myndigheter att undvika eller begränsa användningen av butylerat hydroxitoluen i livsmedel och kosmetika.

I'm sorry for any inconvenience, but I need to clarify that "Butylerad hydroxianisol" doesn't seem to be a recognized medical term or substance. It's possible there may be a spelling error or it might be a term specific to a certain language or field. If you meant "Butylated hydroxyanisole" (BHA), that is a synthetic antioxidant used as a food additive to prevent spoilage and extend shelf life. However, it's not typically a subject of medical definition. If you have more context or can clarify your question, I'd be happy to help further!

Propylgallat är ett konserveringsmedel som används i livsmedel, kosmetika och läkemedel. Det är en ester av gallsyra och propanol och har E-nummer 578. I läkemedel används propylgallat som antiöxidant och stabilisator. Det kan förekomma i tabletter, kapslar och salvor.

I medicinska sammanhang bör det dock nämnas att propylgallat har visats vara allergiproducerande hos vissa individer, särskilt hos dem som är sensitiva för bensalkyler (parabener). Allergiska reaktioner på propylgallat kan vara milda, såsom kontakteksem, eller mer allvarliga, såsom andningssvårigheter och anafylaxi. Därför bör produkter som innehåller propylgallat märkas korrekt och varnas för potentialen hos vissa individer att utveckla allergiska reaktioner.

Kresoler är en grupp organiska föreningar som innehåller en kolring med två kolvätegrupper och en hydroxigrupp. De är närbesläktade med fenoler, men skiljer sig genom att ha två kolvätegrupper istället för en. Kresoler finns naturligt i vissa växter och djur, men de flesta kresoler som används kommer från petroleumprodukter. De har en bensoe-liknande lukt och används ofta som doftämnen i parfymer, rengöringsmedel och andra produkter. Kresoler kan också ha farmakologiska egenskaper och användas inom medicinen som desinfektionsmedel och lokalbedövningsmedel.

Antioxidanter är en beteckning för ämnen som kan hämma eller förhindra oxidation av andra ämnen. Oxidation är en kemisk reaktion där ett ämne reagerar med syre, vilket kan leda till skada på celler och vävnader i kroppen.

Antioxidanter fungerar genom att ge upp sina elektroner för att neutralisera fria radikaler, som är instabila molekyler som saknar en elektron och letar efter en annan att stjäla. Genom att ge bort en egen elektron till en fri radikal kan antioxidanter stabilisera den och förhindra skada på celler och vävnader.

Exempel på antioxidanter inkluderar vitamin C, vitamin E, betakaroten, selen och flavonoider. Dessa kan hittas i många livsmedel som frukt, grönsaker, nötter och frön. Många studier har visat att en hög konsumtion av antioxidantrika livsmedel kan vara förknippat med lägre risk för flera sjukdomar, inklusive hjärt-kärlsjukdomar och cancer.

"Anisole" er en organisk forbindelse som består av en bensenring bundet til en metylgruppe (-CH3) og en fenylgruppe (-C6H5). Den kjemiske formelen for anisole er C6H5-O-CH3.

I medisinsk sammenheng kan "anisole" være rellevant i forbindelse med fremstilling av lægemidler og andre terapeutiske produkter, men det er ikke en direkte medisinsk term. Anisole har noen interessante kjemiske egenskaper, men det har ingen direkte terapeutisk verdi i seg selv.

I'm sorry for any confusion, but the term "pikrater" could not be found in medical terminology dictionaries or databases. It is possible that there may be a spelling error or it might be a term specific to certain contexts or languages. If you could provide more context or clarify the term, I would be happy to help further!

Uretan är ett hormonellt aktivt steroid som produceras naturligt i kroppen, framförallt hos män. Det bildas som en biprodukt när testosteron bryts ned i kroppen. Uretan har en liknande struktur som östrogen och kan därför binda till östrogenreceptorer, vilket gör att det kan ha en mild östrogenliknande verkan i kroppen.

I medicinsk kontext används syntetiska former av uretan ofta som behandling för prostatacancer, eftersom de kan hämma tillväxten och delningen av cancerceller i prostata. Dessa läkemedel kallas ofta antiandrogener eller androgenreceptorblockare.

Det är värt att notera att höga nivåer av uretan i kroppen kan orsaka vissa biverkningar, såsom ökad trötthet, svårigheter att koncentrera sig, minskad sexlust och impotens. Dessa biverkningar tenderar dock att vara reversibla när behandlingen avslutas.

Tiobarbiturater är en typ av barbiturater där syreatomen i den vanliga barbitursyran har ersatts med en svavelatom. Tiobarbiturater användes förr som sedativa och sövmedel, men de används inte längre på grund av deras höga potential för beroende och biverkningar, inklusive andningsdepression och möjlighet för överdos. Ett exempel på en tiobarbiturat är thiopental natrium, som tidigare användes som allmänt anestetikum men numera inte längre används inom den kliniska praktiken.

Peroxid är en klassterm för kemiska föreningar som innehåller en funktionell grupp bestående av två syreatomer (-O-O-) bundna till samma kolatom. De är starka oxidationsmedel och används ofta inom medicinen, till exempel i desinfektionsmedel och som blekmedel. Peroxider kan ocksväva vara farliga om de inte hanteras korrekt, eftersom de kan ge upphov till bränder eller explosioner vid kontakt med organiska material eller reducerande ämnen.

Exempel på peroxider är väteperoxid (H2O2), kaliumperoxid (K2O2) och svavelperoxid (H2SO4). Väteperoxid används ofta som desinfektionsmedel inom medicinen, eftersom den kan döda bakterier, virus och svampar genom att oxidera deras cellmembraner och andra vitala komponenter.

Fria radikaler är en term inom kemi och biologi som refererar till molekyler eller joner med en ospärrad, ofta reaktiv elektron. Denna ofullständiga elektronskal vill aktivt binda sig med andra atomer eller molekyler för att få en fullständig elektronskal och bli stabilt.

I medicinsk kontext kan fria radikaler vara skadliga eftersom de kan reagera med viktiga cellulära strukturer, såsom DNA, proteiner och lipider, vilket kan leda till celldamage och potentialt till sjukdomar som cancer, neurodegenerativa störningar och åldrande. Fria radikaler produceras naturligt i kroppen under processer som andning och ämnesomsättning, men deras nivåer kan öka på grund av externa faktorer som tobaksrök, UV-strålning och föroreningar. Antioxidanter är substanser som hjälper att skydda kroppen från skadan genom att neutralisera fria radikaler.

Nitroanisol O-demetylas är ett enzym som katalyserar reaktionen där en metylgrupp (–CH3) av en substans vid namn nitroanisol (også känd som 4-metoxinitrobenzen) avlägsnas. Detta enzym hjälper till att spjälka ämnet så att det kan utsöndras från kroppen eller för att skapa andra ämnen i olika metaboliska processer.

Den specifika reaktionen som katalyseras av Nitroanisol O-demetylas är följande:

4-metoxinitrobenzen (nitroanisol) + H2O → 4-hydroxinitrobenzen + CH3OH

Det bör nämnas att detta enzym inte har blivit påträffat i människor, men finns istället hos vissa djur och mikroorganismer.

Lipidperoxidering är en kemisk reaktion där fria syreradikaler reagerar med och oxiderar lipider, särskilt omega-3 och omega-6 fettsyror i cellmembranen. Denna process skapar lipidperoxider som är instabila och kan leda till ytterligare skada genom att bilda nya fria syreradikaler i en kedjereaktion. Lipidperoxidering har visats påverka cellfunktioner negativt, vilket kan leda till celldöd och är associerat med flera sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, neurodegenerativa sjukdomar och cancer. Antioxidanter kan hjälpa att förhindra lipidperoxidering genom att neutralisera fria syreradikaler och stoppa kedjereaktionerna.

Bisfenylföreningar är en grupp kemiska föreningar som innehåller två bensenringar (aromatiska kolringar) som är kopplade till varandra via en atom eller en funktionell grupp. De mest välkända exemplen på bisfenylföreningar är Bisfenol A (BPA), Bisfenol F och Bisfenol S, som alla har två bensenringar kopplade till varandra via en tvåvärd kolatom.

Bisfenol A används främst i produktionen av polykarbonatplast och epoxiharts, medan Bisfenol F och Bisfenol S används oftare inom lack- och limindustrier. Dessa föreningar har visat sig ha estrogenliknande egenskaper och kan därför påverka hormonsystemet hos djur och människor, vilket har resulterat i att deras användning begränsats inom vissa applikationer.

Fria radicaler är en term inom medicinen och biokemi som refererar till molekyler eller joner med en ospärrad elektron i sin yttersta skal. På grund av den ospärrade elektronen är de mycket reaktiva och kan attackera och oxidera andra molekyler, vilket kan leda till cellskador och sjukdomar. Fria radicaler produceras naturligt i kroppen under processer som andning och nedbrytning av näringsämnen, men deras koncentration kan öka på grund av externa faktorer som luftföroreningar, tobaksrök, ultraviolett strålning och vissa läkemedel. Renhållare, eller antioxidanter, är substanser som skyddar cellerna från skador orsakade av fria radicaler genom att neutralisera dem.

Kinoner är en grupp organiska föreningar som innehåller en två ringsstruktur med en kolv som bindemellan. Den ena ringen är en aromatisk bensenring och den andra kan vara en variabel syrering, såsom lactam, imidazol eller pyridin. Kinoner är välkända för deras förekomst i naturliga produkter, till exempel kinonalkaloider som förekommer i tobak och flera medicinalväxter. De har också en rad farmakologiska egenskaper, inklusive antiinflammatoriska, antibakteriella och antitumoraktiviteter. Kinoner används också som intermediärer i syntesen av läkemedel, färgämnen och andra kemikalier.

Oxidation-reduction, också känt som redoxreaktioner, är en process där elektroner överförs från ett molekyl eller jon till ett annat. Det består av två delprocesser: oxidation och reduction.

Oxidation definieras som förlusten av elektroner eller ökning av oxidationstallet hos ett atom eller molekyler. Reduction är motsatsen, där det finns en vinst av elektroner eller minskning av oxidationstalet hos ett atom eller molekyler.

I allmänhet är oxidationen kopplad till en ökning i oxidationsgraden och reductionen med en minskning i oxidationsgraden. Detta kan illustreras genom följande exempel:

2Na (s) + Cl2 (g) -> 2NaCl (s)

I denna reaktion är natrium (Na) oxiderat, eftersom det förlorar en elektron och bildar Na+. Chlor (Cl2) är reducerat, eftersom det vinner elektroner och bildar Cl-. Detta visar hur oxidation och reduction sker samtidigt i samma reaktion, vilket kallas en redoxreaktion.

Lipidperoxidering är en kemisk reaktion där fria syreradikaler reagerar med och oxiderar lipider, särskilt omega-3 och omega-6 fettsyror i cellmembranen. Denna process skapar lipidperoxider som kan skada cellmembranet och leda till celldöd. Lipidperoxidering har visats vara involverad i flera sjukdomar, inklusive hjärt-kärlsjukdomar, cancer och neurodegenerativa sjukdomar. Antioxidanter kan hjälpa att skydda mot lipidperoxidering genom att neutralisera fria syreradikaler och förhindra skador på cellmembranen.

Vitamin E är ett samlingsnamn för en grupp lipidlösliga antioxidanter, som inkluderar tokoferoler och tokotrienoler. Den mest aktiva formen av vitamin E i kroppen är alfa-tokoferol. Vitamin E har en viktig roll i skydda cellmembranen från skada orsakad av fria radikaler, som kan leda till celldamage och åldrande. Det hjälper också till att stärka immunsystemet, förhindra blodproppar och underlätta för communicationsprocesser inom cellerna. Vitamin E finns naturligt i matvaror som vegetabiliska oljor (som solrosolja och sojabolja), nötter och frön, gröna bladgrönsaker och visst fruktkött (t.ex. mango och papaya).

Metyhlkolantren (1,2-dihydro-3-methyl-10-methoxyphenanthrene) är ett metylaterat kolantrenmetabolit som produceras i kroppen som en del av det fas II levermetabolismen av kolantrener. Det bildas när kolantrener, som till exempel 3-hydrox Kolantren, undergår metylering med hjälp av en metylgruppdonator såsom S-adenosylmetionin (SAM).

Metyhlkolantren är ett av de metaboliter som bildas i samband med kolantrenoxidasyntesen, vilket är en patofysiologisk process som orsakar skada på DNA och kan leda till cancerutveckling. Det har visat sig öka risken för att utveckla coloncancer hos människor med höga nivåer av metyhlkolantren i urinen.

'Lipoproteiner, LDL' (Low-Density Lipoprotein) är ett typ av lipoproteinkomplex i blodet hos däggdjur. Det består huvudsakligen av kolesterol och triglycerider som är omslutna av en skal av fosfolipider, apolipoproteiner (i synnerhet ApoB-100) och fria fettsyror. LDL transporterar kolesterol från levern till celler i kroppen och kallas därför också för 'ontligt kolesterol'. Höga nivåer av LDL i blodet kan öka risken för aterosklerotiska hjärt-kärlsjukdomar.