Capillary tubing, i medicinsk kontext, är extremt tunna rör med mycket små innerdiametrar, ofta mellan 0,5 och 1,5 millimeter. De används vanligen för att transportera små volymer vätska, exempelvis blod, plasma eller andra biologiska vätskor, i olika medicinska sammanhang såsom laboratoriediagnostik och forskning.

Capillary tubing är speciellt användbart när det gäller att transportera vätskor med mycket låga volymer, eftersom deras små dimensioner minskar risken för skador på celler och andra komponenter i vätskan. Dessa rör är ofta gjorda av glas eller plastmaterial som är transparenta, vilket underlättar observationen av vätskans färg, konsistens och eventuella partiklar.

I laboratoriemiljö kan capillary tubing användas för att transportera blodprov till olika typer av analysmaskiner, som exempelvis automatiserade hematolog- eller kemianalyseringssystem. De kan även användas för att skapa små kapillärkraftsdrivna system, där vätskan drivs fram genom röret på grund av kapillärkrafter istället för tryck eller yttre krafter.

Kapillärer är mycket små blodkärl med en diameter på omkring 5-10 mikrometer. De återfinns i alla vävnader och organ i kroppen, förutom i hjärtat självt. Kapillärernas främsta funktion är att möjliggöra utbyte av syre, näringsämnen, kolsyra och andra ämnen mellan blodet och de omkringliggande vävnaderna.

Kapillärerna bildar ett nätverk av små kärl som är sammanlänkade med större blodkärl, såsom arterieller och venösa kärl. Arteriell kapillärblod flödar från hjärtat och innehåller syresatt blod. När blodet passerar genom de smala kapillärerna diffunderar syret ut genom kapillärväggarna till de omkringliggande vävnadscellerna, medan kolsyra och andra ämnen diffunderar in i kapillärerna. Venös kapillärblod flödar sedan tillbaka till hjärtat och innehåller nu syrefattigt blod.

Kapillärernas väggar består av endotelceller, som är mycket tunna och platta. Detta gör att det är lätt för ämnen att diffundera genom kapillärväggarna. Kapillärerna har också en mycket stor yta till volym-förhållande, vilket underlättar utbytet av ämnen mellan blodet och vävnaderna.

Kapillärelektrofores är en metod för att separera och analysera små mängder av biomolekyler, till exempel DNA, RNA eller protein, baserat på deras laddning, storlek och form. Metoden använder sig av ett kapillärt rör, som är fyllt med ett bufferlösning, där en elektrisk potential appliceras. Biomolekylerna migrerar genom kapillären under inflytande av den elektriska kraften och separeras beroende på deras elektroforesförflyttningshastighet, som i sin tur beror på deras laddning, storlek och form. Kapillärelektrofores är en mycket känslig metod och kan användas till att exempelvis detektera enskilda nukleotider eller peptider.