Kemikalier och läkemedelTekniker och utrustning för analys, diagnostik och terapiTeknologi, industri, lantbruk
CeriumradioisotoperCeriumRadioisotoperZinkradioisotoperCeriumisotoperMetallnanopartiklarSällsynta jordartsmetallerFlödesmätning med radioisotopStrontiumradioisotoper
Ceriumradioisotoper
Instabila isotoper av cerium som sönderfaller under avgivande av strålning. Ceriumatomer med atomvikterna 132-135, 137, 139, 141 och 143-148 är radioaktiva isotoper av cerium.
Cerium
Ett grundämne tillhörande gruppen sällsynta jordartsmetaller. Kemiskt tecken är Ce, atomnummer 58 och atomvikt 140.12. Cerium är en smidbar metall med industriella tillämpningar.
Radioisotoper
Radioisotoper, även kända som radionuklider, är atomkärnor med instabila isotopsammansättningar som saknar jämvikt. Dessa isotoper avser att förlora energirik radiation i form av alfastrålning, betastrålning eller gammastrålning för att nå en stabilare konfiguration och bli en annan isotop av samma element (i vissa fall ett helt annat element) genom en process som kallas radioaktiv decay. Radioisotoper används inom många områden, bland annat medicin, forskning, industri och energiproduktion.
Zinkradioisotoper
Zinc radioisotopes are radioactive forms of the chemical element zinc, which have unstable nuclei and emit radiation as they decay towards a stable state. Examples of zinc radioisotopes include zinc-65 and zinc-72, which are used in medical research and nuclear medicine for various applications such as imaging, therapy, and radiotherapy.
Ceriumisotoper
Stabila ceriumatomer med samma atomnummer som grundämnet cerium, men annan atomvikt. Ce-136, Ce-138 och Ce-142 är stabila isotoper av cerium.
Metallnanopartiklar
Nanopartiklar framställda av metaller som används till biosensorer, optiska instrument och katalysatorer. I biomedicinska tillämpningar ingår ofta ädelmetaller, särskilt guld och silver, i partiklarna.
Sällsynta jordartsmetaller
En grupp grundämnen som innehåller skandium, yttrium och lantanoiderna. Den historiska bakgrunden till namnet jordartsmetaller är att de inte påvisades i sin rena form, utan som oxider. De var dessutom mycket svåra att renframställa. Trots benämningen "sällsynta" utgör de tillsammans ca 25% av alla metaller i jordskorpan. Många har fått sina namn efter den första fyndplatsen, Ytterby på Resarö i Uppland.
Flödesmätning med radioisotop
En flödesmätning med radioisotop är en non-invasiv diagnostisk metod som innebär att ett litet målmedel, konjugerat med en svagt aktiv radioisotop, införs i kroppen för att mäta flödet av blod, luft eller andra fluider genom ett specifikt organ eller kärlsystem. Detta gör det möjligt att upptäcka och bedöma olika medicinska tillstånd som exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, lungemboli och njursjukdomar.
Strontiumradioisotoper
Strontiumradioisotoper refererer til forskjellige former av strontium som har ustabil atomkerne og som sønderfaller ved å udsende ioniserende stråling, kalt radioaktivt sønderfall. Disse radioisotopene brukes ofte i medisinsk kontekst, for eksempel i behandlingen av knogletumorer, hvor de kan erstattet med naturlig strontium i knoglene og dermed avge terapeutisk stråling direkte til området som trenger behandling. Et typisk eksempel er strontium-89, som er et beta-radioisotop som ofte brukes for å behandle smerter relatert til metastaserende knogletumorer.
Ceriumradioisotoper refererar till artificiellt skapade isotoper av grundämnet cerium, som har överskott av neutroner och därför är radioaktiva. Dessa isotoper används inom olika medicinska tillämpningar, såsom diagnostiska eller terapeutiska syften, på grund av deras förmåga att avge strålning när de sakta ned och förändras till stabila isotoper.

Cerium (Ce) är ett metalliskt grundämne och ett av lantanoiderna. Ceriumradioisotoper refererar till de radioaktiva varianterna av cerium. Några exempel på ceriumradioisotoper inkluderar Ce-133, Ce-134, Ce-135, Ce-136, Ce-137, Ce-138, Ce-139 och Ce-141. Dessa radioisotoper har olika halveringstider och kan användas inom olika områden, till exempel medicinsk diagnostik och behandling av sjukdomar.

I en enkel mening är Cerium ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoiderna och sällsynta jordartsmetallerna. Det används inom medicinen, framför allt inom odontologi, där det bland annat förekommer i vissa typer av fyllningsmaterial på grund av sin goda biokompatibilitet och förmåga att härda vid kontakt med syre.

Cerium är ett grundämne med symbol Ce och atomnummer 58. Det är det tredje elementet i lantanoidseries och är ett sällsynt jordartsmetall. Cerium är inte känt för några biologiska funktioner hos människor, och inga rekommenderade dagliga intag har fastställts. Det kan användas inom medicinen för till exempel behandling av vissa former av cancer, men detta sker under kontrollerade förhållanden och under medical supervision.

Radioisotoper, även kända som radionuklider, är atomkärnor med instabila isotopsammansättningar som saknar jämvikt. Dessa isotoper avser att förlora energirik radiation i form av alfastrålning, betastrålning eller gammastrålning för att nå en stabilare konfiguration och bli en annan isotop av samma element (i vissa fall ett helt annat element) genom en process som kallas radioaktiv decay. Radioisotoper används inom många områden, bland annat medicin, forskning, industri och energiproduktion.

Radioisotoper, även kända som radioaktiva isotoper eller radionuklider, är varianter av grundämnen där atomkärnan har för få eller för många neutroner jämfört med den stabila formen. Detta gör att de är instabila och sönderfaller genom radioaktivt sönderfall, under vilket de emitterar ioniserande strålning i form av alfa- eller betapartiklar eller gammastrålning. Radioisotoper används inom en rad olika områden, till exempel medicin (till exempel för diagnostiska och terapeutiska syften), industri, forskning och militärt bruk.

Zinc radioisotopes are radioactive forms of the chemical element zinc, which have unstable nuclei and emit radiation as they decay towards a stable state. Examples of zinc radioisotopes include zinc-65 and zinc-72, which are used in medical research and nuclear medicine for various applications such as imaging, therapy, and radiotherapy.

Zink-radioisotoper är isotoper (varianter) av grundämnet zink. De inkluderar olika former av radioaktivt zink, vilket betyder att de saknar stabil jämvikt och sönderfaller naturligt över tiden genom att avge formen av strålning som är karakteristisk för respektive isotop.

Exempel på Zink-radioisotoper inkluderar:

* Zink-65, som sönderfaller till kobolt-65 med en halveringstid på 244 dagar och avger en gamma-strålning.
* Zink-72, som sönderfaller till koppar-72 med en halveringstid på 41,7 timmar och avger både beta-partikelstrålning och gamma-strålning.
* Zink-75, som sönderfaller till gallium-75 med en halveringstid på 360 dygn (cirka 1 år) och avger en gamma-strålning.

Zink-radioisotoper används inom medicinen för att diagnostera och behandla sjukdomar, till exempel genom att injicera en patient med en liten mängd radioaktivt zink och sedan följa dess spridning i kroppen med hjälp av bildtekniker som SPECT eller PET. Dessa tekniker möjliggör detaljerade avbildningar av olika organ och vävnader, vilket kan vara användbart för att upptäcka skador, tumörer eller andra abnormaliteter.

Ceriumisotoper refererar till isotoper av grundämnet cerium, som har atomnummer 58 och symbolen Ce. Cerium har 34 kända isotoper, varav två – cerium-140 och cerium-142 – är stabila. De övriga ceriumisotoperna är radioaktiva och sönderfaller till andra grundämnen. Isotopernas relativa atommassor sträcker sig från 136,907 (för cerium-137) till 157,924 (för cerium-158). Ceriumisotoper används inom olika områden, bland annat inom medicin för behandling av vissa cancerformer.

Cerium är ett metalliskt grundämne med symbol Ce och atomnummer 58. Det finns två primära ceriumisotoper som förekommer naturligt, nämligen ^{140}Ce och ^{142}Ce. Dessutom har forskare upptäckt och skapat över 30 syntetiska isotoper av cerium, med atommassor från 119 till 157.

De flesta ceriumisotoper är instabila och sönderfaller genom olika processer som alfa-sönderfall, beta-sönderfall eller spontan spjälkning. De två mest stabila syntetiska isotoperna är ^{136}Ce och ^{138}Ce, med halveringstider på 1,4 dagar respektive 30 minuter.

Ceriumisotoper kan användas inom olika områden, till exempel som källor till partikelstrålning i medicinska applikationer eller för att undersöka kärnreaktioner och sönderfallsprocesser inom kärnfysiken.

Medicinskt sett kan metallnanopartiklar definieras som mycket små, konstgjorda partiklar av metaller eller metallkomplexer, vanligtvis med en storlek på under 100 nanometer (nm). Dessa partiklar har unika fysikaliska och kemiska egenskaper på grund av sin lilla storlek och stor yta till volymförhållande. De används inom medicinen för en rad olika ändamål, till exempel som kontrastmedel inom bilddiagnostik, som medier för läkemedelsdistribution och som aktiva komponenter i terapeutiska strategier såsom termisk ablation av cancerceller.

Metall nanoparticles (MNPs) är artificiella material som består av metallatomer och har minindest en dimension i nanometerskalan (1-100 nm). Dessa partiklar har unika egenskaper som skiljer sig från både de grundläggande metallerna och deras bulky form. MNPs kan ha olika form, storlek och sammansättning beroende på tillverkningsprocessen. De används inom en rad olika områden, såsom medicin, elektronik och miljöteknik, tack vare deras unika egenskaper som exempelvis deras höga ytarea, optiska egenskaper och magnetiska egenskaper. I medicinen används de ofta inom diagnostik och terapi, exempelvis som kontrastmedel i bilddiagnostik eller som värmekälla i cancerbehandlingar.

Sällsynta jordartsmetaller, också kända som sällsynta jordelement (RE), är en grupp av 17 metalliska grundämnen som naturligt förekommer i spår i jorden. Dessa inkluderar atomnumren 21-30, 39-44, 57, 61, 69-71 och 75 på periodiska systemet. De är kända för sina magnetiska, elektriska och optiska egenskaper som gör dem värdefulla inom flera högteknologiska tillämpningar, såsom batterier, magneter, LED-belysning, lasare, flygplan och fordonskomponenter, telekommunikation och medicinsk utrustning.

Sällsynta jordartsmetaller, även kända som sällsynta jord elements (SJE) eller rare earth elements (REE), är en grupp metalliska grundämnen som inkluderar 15 kemiska element från lantanium till lutetium i periodiska systemet, samt scandium och yttrium som ofta ingår i samma mineral som de andra. Dessa grundämnen är sällsynta i jordskorpan men förekommer ofta tillsammans i naturen. De har liknande kemiska egenskaper och används inom en rad olika industrier, till exempel för att producera starka magneter, baterier, katodstrålerör, fluorescerande lampor, glow-in-the-dark-material och vissa high-tech-legeringar.

En flödesmätning med radioisotop är en non-invasiv diagnostisk metod som innebär att ett litet målmedel, konjugerat med en svagt aktiv radioisotop, införs i kroppen för att mäta flödet av blod, luft eller andra fluider genom ett specifikt organ eller kärlsystem. Detta gör det möjligt att upptäcka och bedöma olika medicinska tillstånd som exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, lungemboli och njursjukdomar.

Flödesmätning med radioisotop, även känd som radiokärnflödesmätning, är en teknik för att mäta volymflödet i olika typer av medicinska tillämpningar. Denna metod innebär att man inför ett radioaktivt isotopmärkt ämne (radioisotop) i blodomloppet eller annat vätskeflöde och sedan mäter dess koncentration med hjälp av en gammakamera eller en annan typ av detektor.

I denna metod används ofta radioisotoper som krypton-85, xenon-133 eller teknetsium-99m. Dessa ämnen har kort halveringstid och avger gamma-strålning när de sönderfaller. När de införs i blodomloppet eller ett annat vätskeflöde kan man mäta deras koncentration med en gammakamera, som registrerar de utsända gammastrålningarna. Genom att känna till koncentrationen och hur snabbt isotopen försvinner från området kan man beräkna flödet i det aktuella området.

Flödesmätning med radioisotop används ofta inom medicinska specialiteter som kardiologi, neurologi och radiologi för att diagnostisera och bedöma olika sjukdomstillstånd, till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, njursjukdomar och neurologiska störningar. Det är en icke-invasiv metod som inte kräver någon operation eller injektion av kontrastmedel.

Strontiumradioisotoper refererer til forskjellige former av strontium som har ustabil atomkerne og som sønderfaller ved å udsende ioniserende stråling, kalt radioaktivt sønderfall. Disse radioisotopene brukes ofte i medisinsk kontekst, for eksempel i behandlingen av knogletumorer, hvor de kan erstattet med naturlig strontium i knoglene og dermed avge terapeutisk stråling direkte til området som trenger behandling. Et typisk eksempel er strontium-89, som er et beta-radioisotop som ofte brukes for å behandle smerter relatert til metastaserende knogletumorer.

Strontiumradioisotoper är isotoper (varianter) av grundämnet strontium, som har olika antal neutroner i kärnan och därmed också olika massa. Strontiumradioisotoper är instabila och sönderfaller naturligt genom emission av radioaktiv strålning i form av alfa- eller betastrålning. Exempel på strontiumradioisotoper inkluderar strontium-89, som används inom medicinen för behandling av benmetastaser vid cancer, och strontium-90, som har använts i nukleära vapen och är en komponent i vissa typer av radioaktivt avfall.