Chondromalacia patellae är en medicinsk term som används för att beskriva skada eller nedbrytning av det broskartade vävnad som täcker undersidan av knäskålens (patellans) baksida. Detta brosk fungerar som ett golv mellan knäskålan och lårbenet (femur), och hjälper till att glida smidigt när knäet böjs och rätas.

Chondromalacia patellae orsakas vanligtvis av överanvändning, trauma eller abnormalitet i knäts struktur som får patellans läge att förskjutas lateralt (mot knäets insida). Detta kan leda till att patellans pressar hårt mot lårbenet och skada brosket.

Symptomen på chondromalacia patellae inkluderar smärta eller obehag i framsidan av knät, särskilt när man stiger upp efter att ha suttit stilla under en längre tid, och under aktivitet som innebär stigning, hoppning eller hastig förflyttning. Diagnosen ställs vanligtvis genom en kombination av fysiskt undersökande, patientens symptom och bilddiagnostik som röntgen, magnetresonanstomografi (MRT) eller datorstödd tomografi (CT). Behandlingen kan innefatta vila, fysioterapi, smärtstillande läkemedel, ortoser och i vissa fall kirurgi.

'Knäskål' (popliteus muscle bursitis) är en inflammation i en liten vätskesäck, en bursa, som ligger mellan knäskålsmuskeln (musculus popliteus) och underarmsbenet (ulna) i knät. Knäskålsmuskeln hjälper till att rotera lårbenet inåt när benet böjs. Bursan fungerar som en amortisering mellan muskeln och benet, för att underlätta rörelserna i knät.

Popliteus muscle bursitis kan uppstå till följd av en skada eller överansträngning på muskeln eller omkringliggande vävnad, vilket orsakar inflammation och smärta i knäskålen. Symptomen inkluderar smärta och ömhet i det baksida av knät, särskilt när man böjer eller sträcker benet. Diagnosen ställs vanligtvis genom en kombination av fysiska undersökningar och bilddiagnostik som röntgen, ultraljud eller magnetresonanstomografi (MRT). Behandlingen innefattar ofta vila, isapplikationer, smärtstillande läkemedel och fysioterapi. I vissa fall kan operation behövas om inflammationen inte förbättras med konservativ behandling.

'Brosksjukdomar' (engelska: *Musculoskeletal diseases*) är en samlande beteckning för sjukdomar som drabbar muskuloskelettal systemet, vilket innefattar ben, muskler, senor, ligament, brosk, tarmband och lederna. Detta omfattar en bred varierad grupp av tillstånd, från artriter och reumatiska sjukdomar till skador och trauma. Andra exempel på brosksjukdomar inkluderar osteoporos, tumörer och infektioner i muskuloskelettal systemet. Symptomen på brosksjukdomar kan variera mycket beroende på vilket tillstånd det rör sig om, men kan innefatta smärta, stelhet, svullnad och nedsatt rörlighet. Behandlingen beror också på vilket tillstånd det är fråga om, men kan innefatta mediciner, terapi, operation eller livsstilsförändringar.

"Ledsjukdomar" är ett samlingsbegrepp för en grupp sjukdomar som drabbar leden och dess omgivande vävnader. Lederna är de gångjärnsartade strukturerna i kroppen som möjliggör rörelse mellan olika ben och ledpannor. Ledsjukdomarna kan delas in i två huvudkategorier: degenerativa (förslitningsskador) och inflammatoriska sjukdomar.

Degenerativa ledsjukdomar orsakas av nötning eller skada på ledens yta, oftast som en följd av åldrande eller överansträngning. Den vanligaste degenerativa ledsjukdomen är artros (osteoarthritis), som kännetecknas av smärta, stelhet och nedsatt rörlighet i leden.

Inflammatoriska ledsjukdomar uppstår när det uppkommer en inflammation i leden på grund av ett överaktivt immunsystem eller infektion. Exempel på inflammatoriska ledsjukdomar är reumatoid artrit, psoriasisartrit och gikt (podagra). Dessa sjukdomar kan orsaka smärta, ömhet, svullnad och rödning i leden.

Det är viktigt att söka medicinsk expertis om man upplever smärta eller andra symptom relaterade till lederna, för att få en korrekt diagnos och behandling.

Medicinskt sett betyder "plattfot" att fotvalvet har förlorat sin normale naturliga böjning och är plattare än vanligt. Detta orsakas oftast av en sänkning eller avvikelse i den inre foten, känd som "pes planus". Plattfot kan vara medfött eller utvecklas under barndomen eller vuxenlivet, och kan leda till smärta, trötthet och skada i längre tid. Det är viktigt att söka medicinsk expertis om man misstänker plattfot, för att få en korrekt diagnos och behandling.

Knäled, även kallat articularis genus, är den led som sitter mellan lårbenet (femur) och skenbenet (tibia) och möjliggör rörelser som böjning, streckning, rotation och skjuvning i knäet. Ledhuvudet på lårbenet (condylus femoris) artikulerar med ledyta på skenbenet (platå på tibia) samt med knäskålens (patella) baksida. Knäleden är omgiven av ledkapsel, ligament och muskler som ger stabilitet och underlättar rörelserna i leden.

'Ledbrosk' er en medisinsk term som refererer til en skade på ledbåndene i et led. Ledbåndene holder knoklene sammen og hjælper med at styre bevægelsen i leddene. En ledbroskskade kan variere fra en let distorsjon, hvor ledbåndet er overstrakt eller smallt, til en alvorlig skade, hvor ledbåndet er delvis eller helt revnet.

Ledbroskskader forekommer oftest i fødderne, hænderne, knæene og anklerne, særligt i forbindelse med sports- eller arbejdsrelaterede aktiviteter, som involverer hurtige bevægelser, skiftende retninger eller stød. Symptomer på en ledbroskskade kan inkludere smerte, svelling, blåt og/eller lyslæsioner, hævede knogler og/eller manglende rørelse i det skadede led. Behandlingen af en ledbroskskade kan variere alt efter alvorheden og omfatte hvile, kompressering, is, opdræt (RICE), fysioterapi, immobilisering eller i værste fald kirurgi.

Integrin-binding sialoprotein (IBSP) är ett protein som förekommer naturligt i människokroppen. Det uttrycks framförallt i benvävnad och odontogen (tandbildning). IBSP binder till integriner, en typ av cellmembranprotein, och hjälper till att reglera celldelning, cellöverlevnad och celldifferentiering. Det är också involverat i mineraliseringen av benvävnad och tandmineralisering. IBSP har också visat sig ha en roll i cancerutveckling och progression, därtill att det kan vara ett potentialt prognostiskt markeringsmolekyl för vissa typer av cancer.

Lårben, på latin "femur", är ett ben i underkroppen hos däggdjur och fåglar. Det är det längsta och starkaste benet i kroppen och bildar en del av benskelettet. Lårbenet sträcker sig från höftleden till knäskålen (patella) och består av tre delar: översta delen som kallas femurhuvudet, mitten som kallas femurskaftet och den nedre delen som kallas femurknuten. Lårbenet är involverat i rörelser som går, står och sitter.

Medicinskt kan ledinstabilitet definieras som en situation där en eller flera strukturer runt en led, såsom ligament eller menisk, inte längre fungerar korrekt och inte längre kan stödja och kontrollera ledens rörelser på ett normalt sätt. Detta kan resultera i ökad rörlighet inom leden och en högre risk för skada eller artrit. Ledinstabilitet kan vara relaterat till en traumatisk skada, överanvändning eller en degenerativ sjukdom som åldrande. Symptomen på ledinstabilitet kan inkludera smärta, svullnad, känsla av instabilitet eller att leden går ur led. Behandlingen kan bestå av vila, fysioterapi, smärtstillande läkemedel och i vissa fall kirurgi.

"Kollateralledband" är ett medicinskt begrepp som refererar till små blodkärl (kapillärer) som bildas som en kompensatorisk mekanism när en större artär eller ven blockeras eller stängs av. Dessa kollateralledband etableras över tid och hjälper till att bibehålla blodflödet i området, även om det inte är lika effektivt som det ursprungliga blodkärlet. De kan vara antingen arteriella (tillförande syre- och näringsriktat blod) eller venösa (avlämnande av utarmat blod). Kollateralledband kan bildas naturligt eller som en följd av medicinska ingrepp, till exempel vid omfartsoperationer för att bypassa blockeringar i de större blodkärlen.

Trakeobronkomalaci (TBM) är en medfödd eller förvärvad sjukdom där det tracheala brosket blir mjukare, mer flexibelt och mindre stöttande än normalt. Detta kan orsaka andningssvårigheter, särskilt vid andning ut eller in, eftersom luftflödet inte styrs korrekt genom de övre luftvägarna.

TBM kan vara mild, måttlig eller allvarlig beroende på graden av broskets svaghet och symptomen kan variera från lindriga andningssvårigheter till livshotande andnöd vid fysisk aktivitet eller sjuka tillstånd. Sjukdomen kan behandlas med hjälp av medicinska behandlingar, respiratorisk stöd och i vissa fall kirurgiska ingrepp för att stärka trakeabrosket och underlätta andningen.

"Subcondral Artroplastik" är en medicinsk term som refererar till en typ av artroplastik, eller ledersättning, där endast den understa delen (subcondrala lagret) av den skadade ledytan ersätts istället för att helt ersätta leden. Detta kan vara ett lämpligt alternativ när patienten har en relativt begränsad skada i leden, till exempel vid vissa typer av artros eller trauma.

Målet med denna procedure är att behålla så mycket som möjligt av den ursprungliga leden medan man samtidigt lindrar smärtan och återställer funktionen i leden. Detta kan vara en mindre invasiv metod jämfört med en total artroplastik, där hela leden ersätts.

Ledersättningar är vanliga inom ortopedisk kirurgi och används för att behandla en rad olika sjukdomar och skador i leden. De kan vara permanenta eller tillfälliga, beroende på patientens specifika behov och diagnos.

'Baseball' er en populær sport i Amerika, spilt mellom to lag med hver ni spillere. Målet for det gjente laget er å slå en lille, hård ball med en bøyelig stav (bat) og kjøre rundt på fire baser utlagt i en diamantform etter at ha slått den til en av de åpne basene. Det andre laget, som er i feltet, forsøker å fange den sparkede ballen og kaste den tilbake til den basen der spilleren fra det gjente laggen står på for å få ut ham/henne. Hvis en spiller lykkes med å fullføre en omgang rundt på alle fire baser uten at bli ut, har han/hun scoret en poeng. Spillet består av flere innings og vinner det lag som har flest poeng etter de fastsatte antall innings eller som først når en vis scoreskilt.

Arthroscopy är en kirurgisk procedur där ett smalt, belyst teleskop (arthroscope) införs in i en led via en liten incision. Proceduren utförs vanligen under lokalbedövning eller narkos.

Genom att använda arthroscopen kan kirurgen se in i leden, undersöka skador och utföra vissa typer av reparations- eller korrektivbehandlingar. Detta görs vanligen genom ytterligare en liten incision där små instrument introduceras för att behandla problemet.

Arthroscopy används ofta för att diagnostisera och behandla olika ledsskador, såsom meniska skador, ledbandsskador och ledinflammationer.

'Knäskada' är ett allmänt begrepp som kan omfatta olika typer av skador på knäleden eller knäet. Det kan exempelvis röra sig om:

1. Senor och ligamentbristningar/-skador: Detta innebär skador på de band som håller knäets ben i rätt position. Exempel på detta är framför allt korsbandet, men också andra ligament kan drabbas.

2. Meniskskada: I knäleden finns det två skivformade kroppar, menisken, som agerar som en form av amortisering mellan lårbenet och skenbenet. En skada på denna struktur kan orsaka smärta och svullnad i knät.

3. Broskskador: Brosket i knäleden, chondrom, kan skadas till följd av exempelvis en stark påfrestning eller en olycka. Detta kan leda till smärta och sämre rörlighet i knät.

4. Knäledsinflammation: Också känd som bursit, är en inflammation av den lilla säckformade vätskefyllda kapseln (bursan) som finns mellan olika delar av knät. Detta kan orsaka smärta och svullnad i knät.

5. Broskfrakturer: I vissa fall kan brosket i knäleden spricka eller skadas, vilket kallas för en broskfraktur. Denna typ av skada är vanligare hos barn och ungdomar än hos vuxna.

Det är viktigt att söka medicinsk expertis om man misstänker en knäskada, eftersom en tidig diagnos och behandling kan förbättra prognosen och minska risken för komplikationer.

'Patellar ligament' (alternatively referred to as the 'patellar tendon') is a strong band of fibrous connective tissue that connects the patella (kneecap) to the tibial tuberosity, which is the bony prominence on the front part of the shinbone (tibia). This ligament plays a crucial role in transmitting forces from the quadriceps muscle to extend the knee joint. It's important not to confuse the patellar ligament with the 'patellar retinaculum,' which are two strong bands of tissue on either side of the patella, reinforcing the joint capsule and helping to maintain the patella's position during knee movements.